Nydambåtarna

De första århundradena efter Kristi födelse härskade Romarriket i södra Europa och järnålder här i Norden.

Efter olika strider under perioden ca 200-450 e.Kr. sänktes fiendens vapen och fartyg som offergåva i en sjö i nuvarande Nydam, södra Danmark. Denna typ av offer var ganska vanlig under järnåldern. Just den här sjön omvandlades med tiden till en torvmosse.

Första utgrävningen

De första kända fynden från mossen är från 1830-talet, då en lokal bonde gav gamla svärd och sköldar som leksaker till sina barn.

Slutligen, 1859-1863 grävdes mossen ut av arkeologen Conrad Engelhardt. Han upptäckte vapen och två intakta klinkbyggda fartyg, ett av ek och ett av furu. Under de två fartygen låg rester av en tredje båt, som hade huggits sönder redan i samband med offergåvan.

Under det dansk-tyska kriget 1864 blev den mindre av båtarna, byggd av furu, upphuggen och uppeldad av tyska soldater. Den andra båten, gjord av ek, bärgades dock. Båten finns att se i Archäologisches Landesmuseum, Gottorp slott, Slesvig, Tyskland.

 

Sammanfogande av ekbåten. Leipziger Illustrierte Zeitung 1865.

Senaste utgrävningen

Mellan 1864 och 1939 undersöktes delar av platsen vid flera tillfällen. Men under åren 1984-1997 har platsen grävts ut grundligt och systematiskt. Det första problemet var att lokalisera den gamla fyndplatsen i mossen. Småningom har man funnit tusentals föremål. Det är vapen, träsköldar och en rad detaljer som tillhör båda båtarna, bl a ankarstock, åror och årtullar. Årorna är mellan 2,2 och 3,4 m långa. 1993 fann man en komplett 1,8 m lång styråra, som suttit på styrbords skeppssida.

Senaste utgrävningen. Mörka ytor är utgrävda områden. Profilerna anger båtarnas ursprungliga läge.

Ekbåten

Offerplatsen tycks ha använts vid flera tillfällen under tiden 200-450 e Kr. Ekbåten var den första båten som hittades och den enda som är bevarad. Den är klinkbyggd av ek, 23 m lång, ca 4 m bred, har plats för 15 par åror och har senare dendro-daterats till 310-320 e.Kr. Båten betraktas som det äldsta skeppsfyndet i Norden och den äldsta klinkbyggda båten överhuvudtaget.

Permanent utställd i museet i Slesvig.

Det finns ingen mastfot så man tror att den aldrig haft mast eller segel. Den långsmala formen med plats för många roddare tyder på att ekbåten var ett krigsfartyg. Redan Tacitus skrev att nordiska båtar inte hade segel.

Ekbåtens pollare?

Några av de märkvärdigaste fynden gjordes 1993 – två 1,4 m långa stockar med skulpterade manshuvuden i övre ändan. Man tror att de har varit förtöjningspollare i ekbåtens stäv. Utgrävningen gjordes under ledning av Flemming Rieck, Nationalmuseets Marinarkæologiske Undersøgelse i Roskilde, Danmark.

Förmodat läge för de två skulpterade pollarna.

av Per Åkesson, mars 1998, rev 2005

 

Ekbåten visas tillfälligt i Köpenhamn 2003. Foto: Axel Nelson

 

Första skulpturen, avbruten nedanför halsen.

 

Andra skulpturen in situ, med stocken som fortsätter nästan en meter nedanför halsen.

 

Liknande pollare på en nutida norsk båt.

Vidare läsning

Länkar

Källor

  • Flemming Rieck & Ole Crumlin-Pedersen: Både fra Danmarks Oldtid (1988)
  • Detlev Ellmers: Frühmittelalterliche Handelsschiffahrt in Mittel- und Nordeuropa (Wachholz Verlag, 1972)
  • Ole Crumlin-Pedersen: Viking-Age Ship and Shipbuilding in Hedeby/Haithabu and Schleswig (1997)
  • Kirsten Langenbach: Eisenzeitliche Schiffsausrüstung im Bereich von Nord- und Ostsee (Deutsches Schiffahrtsmuseum 1998)
  • Marinarkeologisk Nyhedsbrev 9/1997, Nationalmuseum, Danmark
  • Skalk 1/92, 1/94, 6/97, Danmark
  • Haakon Shetelig: Das Nydamschiff (i Acta Archaeologica, Copenhagen 1930)
  • Tacitus: Germanica (ca 44 e Kr)
  • National Geographic, May 2000

    Illustrationer av skulpturer från Nationalmuseets Marinarkæologiske Undersøgelse. Artikeln har ej publicerats i tryck. Om du vill publicera den, kontakta mig.


Till huvudsidan Åter till Marinarkeologi