Vem är Claes Ai?     http://ahlins.net

Jag heter Claes Gunnar Henrik Ahlin och är född 1937. Nedan följer en kort biografisk historik i omvänd tidsordning. Mina största intressen är: människor, IT, fotografi och bild, musik, resor.

Fram till min pensionering, den 31 december 2002, var jag lärare på Statens skola för vuxna, SSVH, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) i Härnösand, i ämnena matematik och fysik. Min lärarsignatur var "Ai".

Under mina än 25 år som heltidslärare på denna distansskola, http://www.cfl.se, har min verksamhet omfattat flera gymnasiala skolämnen: naturkunskap, kemi, teknologi, konstruktion M, produktion M, filosofi, operativsystemet Unix, C-programmering, Pascal-programmering, programmeringsmetodik, diverse ordbehandlingskurser.

Under en följd av år ledde jag datoriseringen av SSVHs elevregister och system för kallelser, betygsregistrering etc. Detta system (som användes mellan 1981-1993) kördes och utvecklades på minidatorer (ND-100 från Norsk Data med OS: Sintran och Cobol som källspråk). 1993 deltog jag i konverteringen av elevdatabasen från Isam-filer till Gupta relationsdatabas; då blev vi kvitt "år 2000-problematiken". Alla konverteringsprogram skrev jag i språket C och körde i omväxlande Unix- och MS-DOS-miljö.

Under våren 1975 vikarierade jag som studierektor på SSVH.

Innan jag började på heltid vid SSVH, arbetade jag i sex år som lärare i matematik, fysik och kemi vid Lärarhögskolan i Härnösand. Under ett par år var jag också institutionsföreståndare för ITV interntelevisionen vid denna skola för låg- och mellanstadielärare.

År 1968 flyttade jag med min familj: hustru Margaretha (född Håkansson) och två barn, Ingrid och Hans, till Härnösand och arbetade ht-68 samt vt-69 som lärare på Franzénskolan, en högstadieskola. Jag undervisade i matematik, fysik och teknisk orientering, som teknikämnet hette på den tiden.

1967 - 68 studerade jag på Lärarhögskolan i Malmö, där jag också bodde under ca 12 års tid.

1964 - 1967 läste jag in en fil. mag. examen vid Universitet i Lund samtidigt som jag arbetade halvtid vid AB Tetra Pak i Lund, Utvecklingsavdelningen. Mitt senaste uppdrag vid Tetra Pak var ett projekt som undersökte extrema tryckvågors inverkan på mikroorganismer. Tryckvågorna genererade vi med hjälp av elektromagnetiska pulser som genererades i plana, spiralformade spolar som anslöts till ett kondensatorbatteri med hjälp av vattenkylda ignitroner. Strömstyrkorna uppgick till ca 100 kA och pulslängden var som längst ca 100 mikrosekunder. Kondensatorbatteriet omfattade ett par kubikmeter. Tryckvågornas amplitud nådde ca 800 Bar. Idéerna till dessa tryckalstringsmetoder fick vi från "Drittes Physikalisches Institut" i Göttingen, Tyskland. Vår verksamhet inrymdes i gamla, mindre fabrikslokaler på Bangatan i Lund (mitt emot järnvägsstationen). Projektet döptes efter aktuell veckodags namn i almanackan (var brukligt på Tetra Pak då) och fick därför heta "Eugen". Vi kallade vårt projekt "Eugen Bang", eftersom vi höll till på "Bang.". Förutom undertecknad ingick i projektet civ. ing. Knut Joelsson och dr. Bernhard von Bockelmann. Vår överordnade projektledare var dr. Gad Rausing. Projektet avbröts 1967, då vi sålde vår ström-puls-generator till Fysiska institutionen i Lund, avdelning för atomfysik (prof. Lennart Minnhagen).

1958 då jag just ´muckat´ från I6, infanteriregementet i Kristianstad, sökte jag ett korttids jobb på Tetra Pak i Lund. Det skulle, enligt annonsen, vara ca 6 månader och det passade mig då, ty jag och min nyblivna fru hade planer på att söka arbete i Afrika. Min fru hade redan ett erbjudande om ett lärarjobb i Etiopien. Det blev aldrig någon afrikaperiod (jag har ännu inte besökt Afrika,den enda kontinent tillsammans med Antarktis, som jag inte har varit på).

[Våren 2001 åkte jag och Margaretha till Syd Afrika med en grupp geografistuderande på Mitthögskolan]

Mitt arbete på AB Tetra Pak med dotterbolag varade i över sex år. Jag blev stationerad i Alnarp på institutionen "Statens Mejeriförsök" (prof. Per Swartling). Där undersökte jag olika sätt att sterilisera förpackningsmaterial med olika kemiska och fysikaliska metoder. Idag kan man köpa hållbara, flytande livsmedel i Tetra Pak ("Tetra Aseptic") i de flesta matvaruaffärer i hela världen.

Innan jag gjorde min militärtjänstgöring som telegrafist i infanteriet, gick jag på Högre Tekniska läroverket i Malmö (nuvarande Pauli skolan) på den treåriga gymnasieingenjörslinjen (1955 - 1958). Den hade "allmänteknisk" inriktning och var den enda av sitt slag i landet. Jag kände inge större uppskattning då för ämnena företagsekonomi och byggnadsteknik, som jag senare i livet dock haft glädje av.

En säsong arbetade jag på Motormännens Riksförbund som vägpatrull eller "Flygande bilreparatör", som man också kallade oss. Vi var sammantaget 20 patruller i hela Sverige under 1950-talet. I England hade systeorganisationen "AA" (Automibile Assosiation) några hundra sådana patruller över hela England och Scotland. Jobben gick främst till teknologer eller teknister dvs. blivande civilingenjörer eller gymnasieingenjörer.

Innan jag lämnade min uppväxtort, Landskrona, för att bli "ingenjör i Malmö", gick jag femårig realskola vid Högre Allmänna Läroverket i Landskrona. (1950 -1955). Dessförinnan hade jag gått den obligatoriska folkskolan i Borstahusen, ca 4 km norr om Landskrona. Mitt föräldrahem låg på vägen från sta´n ut till Borstahusen (Strandvägen 263), ca 4 km norr om Landskrona.

1945 började jag min skolgång i Borstahusens Folkskola i en s. k. B-klass, där både "förstaklassare" och "andraklassare" gick i samma klassrum och hade en och samma lärarinna: Hulda Pihl. I tredje klass fick vi en manlig folkskollärare, Stig Nordin, och vi trängdes fyra olika klasser i samma klassrum med en lärare. Man blev på en gång "klasskamrat" med tredjeklassarna, fjärdeklassarna, femteklassarna och sjätteklassarna; de senare betraktade vi nykomlingar som små ´farbröder´ med en omfattande livserfarenhet. De både snusade och talade i vulgära ordalag om de äldre flickorna i klassen.

1938 flyttades jag (4 månader gammal) av min mor Elsa Ahlin, Alnön [avled plötsligt 29 augusti 2000, 90 år fyllda] och mina två systrar (Tora och Karin) till Landskrona där min far, Carl-Gustaf Ahlin fått ett arbete på en textilfabrik (Solblomman AB), efter att ha blivit arbetslös i Sundsvall, då varuhuset "DEA" (Dam Ekiperings AB) gjort konkurs. Jag föddes på Sundsvalls BB den 16 december 1937. Som barn återvände jag ofta till mina morföräldrar, målarmästare Johan Henrik Dahlström och hans maka Olga, som bodde i Sundsvall.

Senast ändrad 2018-08-19 EOF