Dag resa +4:

Ordnad levadavandring med danska Susanne som reseledare:

Jag hade nu bara diafilm kvar, varför inga illustrationer till resten av dagarnas äventyr finns på digital form.
Som vanligt sprang pensionärerna ifrån oss. Men tack och lov väntade den snälla reseledaren på oss (Stefan och mig). När solen belyste oss var den het, men mest var det disigt. Vi besökte ett korgbinderi, där man inte bara flätade korgar utan även t ex giraffer.

Luftfuktigheten var så hög att handdukarna som städerskan skulle ersätta våra använda med, inte hade kunnat torka efter tvätten, utan var färdigblötta utan att vi behövde anstränga oss därför.

På eftermiddagen avsåg vi att besöka det anrika hotellet Reid's, och avnjuta deras berömda 'afternoon tea'. Jag kom på att det kanske var så populärt att man bör boka i förväg. Jag ringde därför våra reseledare. Den jag pratade med menade att det stämde att man bör boka i förväg, och erbjöd sig att ringa dit och kontrollera om det gick bra att vi kom dit samma kväll. Hon ringde åter och meddelade att det skulle gå bra.
Vi promenerade dit och blev vägledda av en dörrvakt med superförnäm näsföring. Men när vi visade oss så blev vi avvisade med hänvisning till att det var fullt. Att vi hade fått klartecken att komma spelade ingen roll. Någon formell bokning fanns inte. Vi fick inte heller vandra i deras berömda, vackra park. Den var endast för hotellets rumsgäster. Vi fick senare höra att det tydligen inte var så ovanligt att män avvisas därför att deras klädsel inte är tillräckligt passande. Kvinnor brukar däremot inte ha några större problem.

I stället fick vi avnjuta en alldeles förträfflig kväll på ''Terace D'Ajuda". En resturang där all personal verkar vara unga tjejer. Men det var hög klass både på maten och på servicen! En av tjejerna var den som fungerade som resturangens ansikte. De andra var mycket diskreta och liksom bara fanns och verkade. Men 'Mamma' hon pratade med oss och uppfostrade oss på ett fint sätt i de manér som vi råa nordbor saknade. Jag åt förrätt, soppa, varmrätt och efterrätt. Halvvägs in på varmrätten hade jag ätit så mycket att lungornas volym måste tas i anspråk av magen. Men det var så gott att jag trots allt lyckades klämma i mig även efterrätten!

Lite bilder från stadsvandringen:

I stället för att skriva sina namn i trädens bark har de kära ristat dem i denna växts blad.

 

Vy från hotellbalkongen:

Fortsättning...

eller hem i stället...