Svenska vrak mellersta Östersjön:

Listan är sorterad efter förlisningstidpunkt

Bråviken – Arholma

• Koggen i Jungfrufjärden, Stockholms skärgård. Funnen 1998. Daterad till 1200-talets mitt. Endast botten återstår. Ej utgrävd.
• Kungshamnsbåten. Ett kyrkobygge på havsbotten? Funnen år 2000 vid inloppet till Skurusundet. Fragmentariskt vrak lastat med profiltegel av medeltida typ. Ett träprov har dendrodaterats till 1360-talet. Enligt en medeltida källa beställde Stockholm tegel från ett tegelbruk i skärgården, så detta kanske är en av leveranserna. Liknande profiltegel finns på Riddarholmskyrkans fasad. Har filmats och dokumenterats av Per Lejoneke, Marinarkeologiska sällskapet. Ref Dagens Nyheter 27 mars 2002.
• Kravellen vid Franska Stenarna, Nämndöfjärden, Stockholms skärgård. Vrak av kravellbyggt krigsfartyg från tidigt 1500-tal, djup 30-50 m. Delar av virket har dendro-daterats till 1512. Ekarna tycks vara fällda i Polen och detta är sannolikt inte Gustav Vasas flaggskepp ”Lybska Svan”, som man först trott – Lybska Svan sjönk nämligen utanför Öland. Detta vrak skulle däremot kunna vara en transport år 1525 kanoner från den danska fienden och från Lybska Svan. Vraket undersöktes av Jon Adams 1991, 1994 och 1999. Ett sönderbrutet skrov och 12 kammarkanoner (smidda järnkanoner) är funna på plats, i sina trälavetter. Kanonerna tycks ha funnits i lastrummet. Ytterligare två bronskanoner stals av amatördykare men hittades senare av polisen. Efter ett tips hittades ytterligare en kanon. Alla tre kanonerna beslagtogs av Polisen och överlämnade till Sjöhistoriska museet. Enligt dagspressen är personer vid dykfirman Octopus misstänkta, men det har inte bevisats. En av männen som haft samröre med kanonerna dömdes dock år 2002 för grovt fornminnesbrott. I september 2003 tvingades Sjöhistoriska museet återlämna en av kanonerna till en av de misstänkta vrakplundrarna, eftersom det inte gick att bevisa varifrån just den kanonen kom! Ref Furstens Fartyg av J Adams & Johan Rönnby, Svenska Dagbladet 910326, Svenska Dagbladet 970427.
• Riksvasa. Svenskt regalskepp som 1623 brann och sjönk på 24 m djup vid Djurhamn, Stockholms skärgård. Det mesta bärgades på 1950- och 60-talet och förvandlades till konstsniderier av svartek. En restaurang i Gamla stan i Stockholm har en del av sin inredning från detta vrak.
• Vasa. Svenskt 64 kanoners regalskepp. Längden i vattenlinjen är 47 m. Skrovlängden inklusive galjonen är 61 m. Hon sjönk på 33-35 m djup 1628. Sänkningen är kung Gustav II Adolfs fel, dels för att kungen befallde byggmästare Hybertsson att bygga instabilt högt, dels för att kungen beordrade skeppet till sjöss trots att stabilitetsprovet var alarmerande. Efter förlisningen bärgades ett antal kanoner av Hans Albrecht von Treileben. Skeppet hittades av Anders Franzén 1956, bärgades 1961 med hjälp av privata bidrag och är ej längre ett vrak. Läs även om Vasa under Museer.
• Riksnyckeln. Svenskt örlogsfartyg som sjönk 1628 i Stockholms södra skärgård. Vraket är på 8-15 m djup och sönderbrutet. 5 bronskanoner bärgades 1920.
• Jungfrun. Oidentifierat vrak av ca 45 m långt fartyg från 1600-talet. Platsen är N 58 42 75 / O 17 27 70, vid Garpudden utanför Harsön vid Oxelösund. Ref Östersjöns sjunkna skepp av Johan Rönnby & Jonathan Adams.
• Resande man. Svenskt 22 kanoners örlogsfartyg som sjönk en stormig novemberdag utanför Landsort 1660. Då fartyget sjönk stack masten upp över ytan och fem personer överlevde efter att ha suttit kvar i masttoppen. Kanoner och ankare bärgades de närmaste åren av Hans Albrecht von Treileben, med dykarklocka. Det var ett av de vrak som Anders Franzén sökte i arkiv och placerade på en lista. Vraket har dock inte hittats. Ref Marinarkeologi av Catharina Ingelman-Sundberg.
• Lejonvraket. Oidentifierat intakt flöjtskepp från 1600-talet som hittades 2009 på 40-50 m djup utanför Lillsved norr om Värmdö nära Stockholm. Skrovet är 25 m långt. Ett snidat lejon på rodret har gett smeknamnet. Två master står upprätt och skeppet väntar på undersökning.
• Dalarövraket. 20 m långt skepp från 1600-talet. Hittades 2003 på 30 m djup. Skrovet är helt och två master står upp. Länk.
• Leoparden. Svenskt örlogsfartyg som vintern 1675-76 fastnade i isen och sjönk nära Älvsnabben. Har ännu inte lokaliserats. Källa: Regalskeppet Kronan (Bonniers 1985).
• Riksäpplet, Sverige, 84 kanoners krigsfartyg, sjunket i storm på 15 m djup nära Dalarö den 15 juni den olyckliga sommaren 1676. Vraket var skrovhelt och mycket välbevarat ända till 1921 då det sprängdes med dynamit för att bärga svartek. Resterna är ändå imponerande för en sportdykare. Av det bärgade virket byggdes bl a portarna till Stockholms stadshus. Ref UVM 1/98 & Östersjöns sjunkna skepp av Johan Rönnby & Jonathan Adams. Länk.
• Gröne Jägaren. 26 kanoners krigsfartyg, utrustat som brännare, exploderade och sjönk i augusti 1676 nära Dalarö. Vissa delar bärgades 1920 och 1957. Nu återstår endast trasiga skrov- och riggdelar. Till höger är ett foto av bråspelet som finns utställt på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
• Jutholmsvraket. Handelsfartyg sjunket på 13 m djup nära Dalarö i Stockholms skärgård ca 1700 (O18°24'60 / N59°07'50). Tremastat flöjtskepp, välbevarat och skrovhelt, men däcket är borta. Skrovet är ca 23 m långt. Upptäcktes av Sven-Olof Johansson 1965, utgrävdes 1970-74. Då installerades dragstag av stål för att hjälpa till att hålla samman skrovet. Ombord fanns kanonkulor, solur, flaskor, mm. Än idag syns några träfat bland lasten i aktern. Dykning på platsen är inte längre tillåten. Däcksritning, av Lennart Eriksson, Statens sjöhistoriska museum. Ref Östersjöns sjunkna skepp av J Rönnby & J Adams, IJNA 2.2 1973, 5.1 1976, 6.2 1977 och Statens sjöhistoriska museum, rapport no 16 & 17, 1982. 
• Saltskutan Anna-Maria, Sverige, handelsfartyg byggt i Holland. Fattade eld och sjönk vid Dalarö 1709.
• "Mastvraket" Femb Vänner. Hittades 1992 och var länge ett oidentifierat vrak mellan Oxelösund och Hävringe, nära Bråviken. En mast står upp. Dendrodaterat till ca 1720. Arkivforskning har identifierat det med galeoten "Femb Vänner" som sjönk 1714.
• Vraket vid Kofoten. Ligger mellan öarna Maderö och Kofoten på 33 m djup i Norra Nämndöfjärden. Förlist under tidigt 1700-tal. Kravellbyggt, ganska trasigt och sönderfallet. Den fina murade eldstaden var perfekt bevarad. Men tyvärr hade eldstaden rasat år 2001, kanske råkade en dykare komma för nära, ingen vet. Beskrivs av C O Cederlund i The Old Wrecks in the Baltic Sea.
• "Fula gubben". Oidentifierad galeas sjunken på 1730-talet. Hittades vid Huvudskär 1963 på 35 m djup av Sven-Olof Johansson. Skrovet har kollapsat och ligger platt på botten. Undersöktes delvis år 1963-64 i samarbete med sjöhistoriska museet. Dateringen är baseras på mynt funna i vraket. Namnet "Fula gubben" kommer från ett bartmannskrus som hittades i vraket. Vraket är ett populärt dykmål. På platsen finns många känsliga föremål, bla ett människoskelett, så rör inget. Vraket är endast delvis undersökt och ska vara orört för att kunna grävas ut i framtiden.
  Efter att skrovdelar otillåtet bärgades 1975 blev två dykare dömda för brott mot fornminneslagen. Detta är de ena av de två fall som svenska dykare dömts för vrakplundring. Det andra rättsfallet gäller vraket vid Franska stenarna. Det Källor: Sjöhistoriska museets vrakarkiv, Sportdykaren 2/1965, Svenska Dagbladet 10.7 1985.
• Jungfru Katarina (Högskärsvraket). Vraket ligger på 8 m djup på södra sidan av Högskär, mellan Oxelösund och Hävringe, nära Bråviken. Undersökt på 1980-talet, visade sig vara ett ca 40 m långt handelsfartyg lastat med kalk och stångjärn. Efter arkivforskning har vraket identifierats som det tremastade holländska skeppet Jungfru Katarina som förliste 1747. Ref Östersjöns sjunkna skepp av J Rönnby & J Adams & Sjunket förflutet av J Rönnby.
• Concordia (Älvsnabbenvraket). Tvåmastat handelsfartyg sjunket på 12-17 m djup vid Älvsnabben, Stockholms södra skärgård, 1754. Mycket välbevarat och skrovhelt.
• Käppalavraket. Oidentifierat vrak, förmodat 1700-tal. Utanför småbåtshamnen i Käppala på Lidingö. Djup 22-25 m. Populärt dykmål.
• Severn. Brigg sjunken nära Nynäshamn 1834. Det 23 m långa skrovet är välbevarat på 10 m djup. Vraket kallades länge för Trubbnos innan det blev identifierat.
• Fäderneslandet. 22 m lång tvåmastad skonert som gick på grund i storm och sjönk 1845 vid Revskär väster om Torö nära Nynäshamn. Välbevarad på 12-15 m djup. Foto av rorkulten, av Torbjörn Gylleus. Ref Dyk 4/93 och Spår av hav, yxa och penna av Christian Ahlström.
• Nordstjernan. Byggd 1842 som hjulångare. Det lönade sig inte så hon byggdes om till tremastad bark. 1868 förliste hon nära Hävringe vid Bråviken. Sonogrammet är gjort av Sture Hultqvist.
• Margareta af Vätö. Tvåmastad brigg byggd 1874, sjönk i storm den 14 december 1898. Populärt dykmål. Vraket ligger vid stranden utanför Brännskär vid Torö på endast några meters djup. Vraket är komplett, men eftersom järnband och järnbultar har rostat sönder har skrovet delvis kollapsat, med löst liggande skrovdelar, som ett slags plockepinn. Litteratur: Johan Rönnby, Jonathan Adams. Östersjöns sjunkna skepp.
• Melanie. Svenskt ångdrivet lastfartyg, byggt 1883, 77 m långt. Skrovet av järn och däcken av trä. I januari 1907 var S/S Melanie på väg mot Stockholm. Besättningen trodde sig se ett isflak, men det var ett isbeklätt berg vid Huvudskär utanför Biskopsön i ytterskärgården. Fartyget sjönk på 35 m djup. Återfunnet 1958 av sportdykaren Sven-Olof Johansson. 45 år efter fyndet minns Sven-Olof fortfarande: "Det var som att se ett stort spökskepp – intakt bortsett från bryggan som var raserad av fockmasten som hade fallit omkull." Vraket lutar kraftigt, ca 30 grader, så skeppsklockan hittades i bottendyn rakt under bryggvingen. Efter fyndet träffade Sven-Olof Johansson den gamle skepparen Söderström som hade varit befälhavare på Melanie. 
  Vraket har numera börjat rosta sönder och falla samman men är i hyfsat skick och populärt dykmål. Platsen ligger i ett fågelskyddsområde, så dykning är förbjuden sommartid. Ref Vrak i svenska vatten av Claes-Göran Wetterholm. Foto av Melanies ankare, bärgat och utställt vid Strömsholms kanal i Smedjebacken. Fotograf: Ronny Edstrand.
• Nepolina. Sandkil förlist nära Värmdö 1913. Vraket mycket väl bevarat.
• Johannes Russ. Tyskt lastfartyg sänkt i oktober 1915 av engelska ubåten E9. Upptäckt på 58 m djup på 1980-talet utanför Gäddans Prick, Enskär, mellan Hävringe och Landsort.
• Hansa. Tyskt ångfartyg i stål, 68,5 m långt, lastat med järnmalm. Den 29/7 1917 gick hon söderut i konvoj men i nattmörkret blev hon påseglad i styrbordssidan av en trålare och sjönk snabbt. Platsen är utanför Landsort på 25-30 m djup. Kan nås från stranden och det rostiga skrovet är ett populärt dykmål. Sonogram av Sture Hultquist.
• Ingrid Horn. Tyskt ångdrivet lastfartyg, byggt 1901, 90 m långt. En lugn natt i juli 1917 gick hon söderut lastad med järnmalm och kolliderade med SS Bergvik. Med den tunga lasten sjönk hon mycket snabbt med 19 man, nära Dalarö i Stockholms skärgård (O18°22'30 / N59°06'08). Endast en man överlevde förlisningen. Det visade sig senare att Ingrid Horn inte hade tänt lanternorna för att spara fotogen.
  Vraket är mycket välbevarat. Djupet är 30-40 m. Hon ligger i en farled, så man bör undvika sommarhalvåret. Det är ofta dålig sikt och ett svårt dykmål. På babords sida för om bryggan syns det ca 2 m breda kollisionshålet. Diverse hytter har träinredningen bevarad intakt. Av de omkomna syns inga spår ombord. Ref tidningen UVM 4/96. Foto av mig (till vänster) och dykaren Jonas Söderberg vid reservratten i aktern. Fotograf: Peter Lögdberg. I sonogrammet av Sture Hultquist syns fören till vänster och bryggan i mitten.
• Bollsta. Svensk skuta. Drev på grund och sjönk 1918, vid Stora Garkast, ca 10 distansminuter SV Landsort. Vraket lokaliserat på 6-8 m djup 1984. Foto från ett gammalt vykort som skepparen lät göra.
• Hertha. Ångfartyg som sjönk 1918. Platsen är NO Nynäshamn på 65 m djup. Sonogram av Sture Hultquist. Beskrivs i Marinnytt 4/97.
• Altair. Järnfartyg som sjönk utanför Hävringe, vid Bråviken, 1925. N 58 36 45 / O 17 17 45. Foto.
• Fringilla. 44 m långt lastfartyg byggt 1920 för Svenska Sockeraktiebolaget. Sjönk 1930 efter kollision nära Sandhamn. Vraket ligger på 47 m djup och är mycket välbevarat med en livbåt kvar i sin dävert. Dykning på platsen är dock riskabel, dels pga djupet, dels pga den tungt trafikerade farleden.
• Svanen. Fyrmastad skonare sjunken på 1930-talet vid Munken, Bråvikens mynning. Samtida foto ur Sjöfartstidningen.
• Najade. Ångdrivet lastfartyg byggt 1910, 60 m långt med överbyggnaden midskepps. Sjönk 1934 på 31 m djup nära Biskopsön i Stockholm ytterskärgård. Mycket välbevarat och populärt dykmål.
• Betty af Brantevik. Segelskuta av trä. Sjönk 1938 (1931?) vid Hävringe i Bråviken nära Oxelösund. Lasten var säd. Nu står hon på 25 m djup i extremt välbevarat skick. Masterna är bortplockade, men på skrov, bogspröt, däcksluckor och däckshus är knappt en planka trasig.
• Jürgen Fritzen. Tyskt 124 m långt lastfartyg lastat med kol. 20 april 1940 sjönk hon på 73-80 m djup, ca 1 distansminut öster om Landsort, Sverige. För dykning på detta djup krävs trimix.
• Paula Faulbaum, tyskt lastfartyg sjunket nära Landsort 1941. Vraket sedermera lokaliserat av Sven-Olof Johansson.
• S7, sovjetisk ubåt sänkt 1942 efter att bl a ha sänkt Margareta och Luleå.
• Skagul. Svenskt lastfartyg. Kolliderade 1943/44 med tyskt pråmsläp i dimma. Vraket ligger på 58 m djup, välbevarat med masterna stående norr om Hävringe.
• Hjälpvedett 232 Isbjörn. Byggd 1894, sjunken vid Hävringe 1944. Rapport av Sture Hultquist.
• Oleg Koshevoi. Sovjetiskt lastfartyg som förliste utanför Landsort 1946. Populärt dykmål, eftersom vraket är nära stranden och lätt att nå för sportdykare. Men skrovet är fullständigt sönderbrutet i småbitar och det finns inte mycket att se.
• Torsten. Pråm som sjönk på 30 m djup 1952 nära Oxelösund. Sonogram av Sture Hultquist.
• Harburg. Lastfartyg byggt 1919. Sjönk 1957 efter kollision vid Fjäderholmarna utanför Stockholm. Fören är avbruten. Resten av vraket står på mellan 22 och 40 m djup. Hon står i ca 30 graders vinkel, med aktern högst upp. Vraket ligger i farled och dykning får endast ske efter tillstånd från Stockholms lots.
• Ocean. Bogserbåt sjunken 1968 väster om Ramnö, SV Oxelösund. Bärgades med flyttankar men sjönk igen till 18 m djup, där hon ligger än idag.
• Harm. Lastfartyg sjunket på 18 m djup efter kollision 1969. Populärt dykmål utanför Lillsved nära Stockholm. Kan nås från stranden. Lämpligt även för nybörjare, förutsatt att man undviker uppstigning i fritt vatten (nära farled) och inte försöker gå ner i maskinrummet (dykare har dött där). På styrbords sida finns en luftficka som är lätt att nå, där man kan prata med varandra, dock ej andas luften. Midskepps babord syns kollisionshålet. Länk.
• Sappemeer. Lastfartyg sjunket i Stockholms ytterskärgård 1969. Ingen arkeologisk betydelse men populärt dykmål. Djupet är max 23 m, sikten brukar vara god och det finns en lättillgänglig luftficka på styrbords sida. Foto. Länk.
    

Vidare läsning:

• Vrak söder om Nynäshamn, Julijana Radakovits
• Vrak kring ön Krogen, Johan Roque
• Svenska vrakregister