Saltskutan Anna-Maria

Läs Christian Ahlströms avhandling

Anna-Maria är även känd som ”Saltskutan” bland dykare i Stockholmsområdet. Hon byggdes som ett flöjtskepp i Amsterdam 1694. Det ursprungliga besticket finns kvar men inga ritningar.

Flöjtskepp var kravellbyggda med en skrovform som smalnade av kraftigt i överdelen och hade ett smalt däck. Just detta var ett skäl till flöjtens popularitet i Östersjön. Sedan år 1577 fanns nämligen en tull i Öresund som baserades på däckets längd och bredd.

Anna Maria fick svenska ägare och gick på lasttrafik i Europa. Vintern 1708-1709 var hon på väg mot Portugal med last av plank, järn och koppar. Men isen kom tidigt så hon låg infrusen i Dalarö. Eldvakten slarvade och hon fattade eld och sjönk genom isen. Den ansvarige, min släkting Philip Boivie, dömdes till en vecka i buren.

I modern tid har det 38 m långa vraket återfunnits på ca 20 m djup. Under 1990-talet har hon identifierats med hjälp av dendrokronologi och arkivforskning. Detta är ett av de mest välbevarade 1700-talsvraken som finns. Delar av lasten syns fortfarande. En undersökning gjordes 1984.

I många år var hon ett populärt dykmål, nära bryggan i Dalarö, men efter skadegörelse råder tillsvidare dykförbud på platsen. Det är synd att det skulle bli stopp för en av Östersjöns finaste sevärdheter under vatten. Står man på botten framför förstäven och tittar upp, skådar man ett stort och majestätiskt fartyg.

Christian Ahlströms avhandling är ett kapitel i boken Spår av hav, yxa och penna (Finska Vetenskaps-societeten, Mariegatan 5, FIN-00170 Helsingfors).

Per Åkesson, mars 1997

reviderad 2003

Foto:

Modell av Anna-Maria i nuvarande skick, tillverkad av Harrry Alopaeus. Bilden är återgiven från Spår av hav, yxa och penna.

Källor:

• Johan Rönnby, Jonathan Adams: Östersjöns sjunkna skepp (Tidens förlag, 1994).
• Christian Ahlström: Spår av hav, yxa och penna (Finska Vetenskaps-societeten, 1995).
• Britt-Marie Petersen: ”The Dutch fluitship Anna Maria, foundered in Dalarö harbour in 1709”, ur International Journal of Nautical Archaeology, vol 16.2 1987.
• Susanne Rönnby: ”Projektet Saltskutan och Anna Maria”, ur MAT 3/93
• Tidningen UVM 3/94.