NOTES:

Note 1. To return to the title, it appears (from Rausing 1990: cf also Gräslund 1993: 196ff) that Beowulf and his followers may have used the southern parts of zone 4, binding together Gotland and Denmark. I am not so sure that Zealand (Stevns) was the goal, and may just propose Skåne and Kåseberga to ascertain my role as an anxious immigrant of that county. As to the ship type of Beowulf I am not sure that the jubilar would be pleased to hear another version of a Gotlandic tolfæring, so I abstain from making a definite proposal on that score. 

Note 2. The Viking Ship Hall of Roskilde in 1987 produced a film on the building and handling of a Borneo salui dugout canoe, recording e g the account by an old boat-builder precisely of the dissolution and carrying of the boat at the watersheds of this island. 

Note 3. The itinerary starts in Blekinge at the out-islands of Utlängan (utlengi). But what is the intended starting point? One possibility is the passage referred to, between Sanhammaren and Bornholm. At the important settlement of Åhus (`river mouth´-of the important Helgeån river), E Scania, where new discoveries (e g Callmer 1984) indicate extensive workshops and comcomitant cargo turn-over even before the town site was founded as the port of the archbishops of Lund. Remaining goods may have been reloaded for the Baltic. The whole of Scania could in this respect function as a transit area. Reval/Tallinn is the main turn-over point for Russia and the Eastern Baltic during a certain stage. 

Note 4. Another time-bound northern transport zone mainly covering the northeastern part of the Gulf of Bothnia (nos 1c/2) ends up at Reval, to the extent of calling the home port area in the north "Revelske sijdan" (17th century Swed. =`The Reval coast´), at least during the 17th century! The transit point of Reval is accordingly of crucial and continuous importance in the pattern of Baltic shipping.

REFERENCES:

Adam of Bremen: Quellen des 9. und 11. Jahrhunderts zur Geschichte der Hamburgischen Kirche und des Reiches (Latin and German). Darmstadt 1978.

Arnborg, Lennart: 1958-59. Nedre Ångermanälven I-II. Avhandlingar från geografiska institutionen vid Uppsala universitet. Naturgeografi. Uppsala. Diss. 

Bass, George F. 1987. Oldest Known Shipwreck Reveals Splendors of the Bronze Age. In: National Geographic Vol 172 No 6: 692-733. 

Beaudoin, F: 1985. Bateaux des fleuves de France. Douarnenez. 

Braudel, Fernand: 1972 (printing of 1986). The Mediterranean and the Mediterranean World in the Age of Philip II, I-II (French original "La Méditerranée et le monde Méditerranéen à l´époque de Philippe II.") London/ New York. 

Burström, Mats: 1989. Arkeologiskt perspektivmedvetande. SAR, Stockholm Archaeological Reports nr 23. Stockholm. 

Callmer, Johan: 1984. Recent Work at Åhus: Problems and Observations. In: Offa 41: 63-75. Neumünster. 

Crumlin-Pedersen, Ole: 1965. Cog-kogge-kaag. Træk af en frisisk skibstypes historie. In: Handels- og Søfartsmuseet på Kronborg. Årbog. Helsingör. 

Crumlin Pedersen, Ole: 1983a. From Viking Ships to Hanseatic Cogs. 3rd Paul Johnstone Memorial Lecture. Occasional Lecture No 4. National Maritime Museum. London/ Greenwich. 

Crumlin-Pedersen, Ole: 1983b. Schiffe und Seehandelsrouten im Ostseeraum 1050-1350- von der schiffsarchäologichen Forschung aus gesehen. In: Lübecker Schriften zur Archäologie und Kunstgeschichte (LSAK), Bd 7: 229-237. Bonn. 

Crumlin-Pedersen, Ole: 1984. Ships, navigation and routes in the reports of Ohthere and Wulfstan. In Lund (ed): 30-42. York.

Crumlin-Pedersen, Ole: 1990. Sejle op ad åen. Skibsfund og sejlspaerringer i danske indvande. In: Vandløb og kulturhistorie. Rapport fra et seminar afholdt på Odense universitet 16-17/1 1990. Skr fra Historisk inst. Odense universitet. Odense. 

Crumlin-Pedersen, Ole: 1992. The Rise and Decline of Hedeby/Schleswig as a Major Port of the Baltic Trade. I: Ellevte vikingesymposium. Københavns Universitet 1992: 27-37. Højbjerg. 

Edlund, Lars-Erik (ed): 1994. Kulturgränser-myt eller verklighet. Symposierapport Umeå universitet 1990. Umeå. 

Ehrenmalm, Arvid: 1743. Resa genom Vesternorrland til Åsehle lappmark: 96-99. Stockholm. 

Ekblom, R: 1940. Ohthere´s Voyage from Skiringssal to Hedeby. In: Studia neophilologica XIII 1939-40: 177-190. Lund. 

Ellmers, Detlev: 1972. Frühmittelalterliche Handelsschiffahrt in Mittel- und Nordeuropa. Offa-Bücher. Band 28. Neumünster. New printing in 1984. 

Ellmers, Detlev: 1978. Hafentechnik und ihre Bedeutung fur die Siedlungsgenese. Berichte zur deutschen Landeskunde, Band 52, H 2: 177-202. Meisenheim/Glan.

Fabech, Charleotte: 1993. Skåne- et kulturelt og geografisk grænseland i yngre jernalder og i nutiden. I: Tor 25: 201-245. Uppsala. 

Fjellström, Phebe: 1987. Älvdalskulturer kring Bottenvikens inre spets ur etnologiskt perspektiv. In: Julku, Kyösti (ed): Nordkalotten i en skiftande värld- kulturer utan gränser och stater över gränser. Tredje nordiska symposiet om Nordskandinaviens historia och kultur. Studia Historica Septentrionalia 14:2: 19-38. Rovaniemi.

Fjellström, Phebe: 1988. Den nordsvenska kulturbarriären- en symbol för det mångkulturella Norrland. In: Bebyggelsehistorisk Tidskrift 14: 42-56. Umeå. 

Friberg, Nils: 1951. Vägarna i Västernorrlands län I-II. Medd från Geografiska institutet vid Stockholms högskola. Stockholm and Härnösand. Diss.

Friberg, Nils (and Inga Friberg): 1983. Stockholm i bottniska farvatten. Stockholms bottniska handelsfält under senmedeltiden och Gustav Vasa. Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms kommun. Uppsala. 

Granlund, John: 1947. Sjöfart, skepp och båtar hos Olaus Magnus. In: Sjöhistorisk årsbok: 9-39. Stockholm. 

Gräslund, Bo. 1993. Folkvandringstidens Uppsala. Namn, myter, arkeologi och historia. I: Kärnhuset i riksäpplet. Upplands fornminnesförening och hembygdsförbunds årsbok Uppland: 173-208. Uppsala. 

Hårdh, Birgitta: 1986. See- und Flusswege in Sudskandinavien aus der Sicht der Archäologie. In: Siedlungsforschung. Archäologie-Geschichte-Geographie 4, 1986: 45-62. 

Jagodzinski, Marek: 1988. Wczesnosredniowieczna osada rzemieslniczo-handlowa w Janowie Pomorskim nad jeziorem Druzno- poszukiwane Truso? Przewodnik po wystawie (handbook to an exhibition). Muzeum w Elblagu. Elblag.

Jansson, S B F/Wessén, E/Svärdström, E: 1978. Gotlands runinskrifter I. Text. Sveriges runinskrifter Bd 12. KVHAA. Stockholm.

Kahn, Joel S: 1989. Culture. Demise or Resurrection. In: Critique of Anthropology Vol 9, nr 2: 5-25. 

Kerner, Robert J: 1946. The Urge to the Sea. The Course of Russian History. The role of rivers, portages, ostrogs, monasteries and furs. Berkeley/Los Angeles. 

Klein, Ernst: 1933. De klinkbyggda allmogebåtarna på nordiskt område. In: Nordisk kultur XVI: Handel och samfärdsel A-B: 301-322. Stockholm etc. 

Klinge, Matti: 1984. Östersjövälden. Borgå (Finnish orig: Muinaisuutemme merivallat, 1983). 

Knapp, A Bernard (ed): 1991. Archaeology, Annales and Ethnohistory. Cambridge. 

Koppmann, Karl:1876. Das Seebuch. Mit einer nautischen Einleitung von Arthur Breusing. Mit Glossar von Christof Walter. Bremen. 

Korhonen, Olavi: 1982a. Håp -vad är det för båt? In: Westerdahl, C (red) Bottnisk Kontakt I. Örnsköldsvik. 

Korhonen, Olavi: 1982b. Samisk-finska båttermer och ortnamnelement och deras slaviska bakgrund. En studie i mellanfolklig ordgeografi och mellanfolklig kulturhistoria. Skr utg av DAUM Ser A, Dial 3. Umeå. Diss. 

Korhonen, Olavi: 1987. Öst-västliga kulturkontakter i belysning av en båtterm. In: Björklund, G (et al, ed): Bottnisk Kontakt III: 11-21. Jakobstad. 

Layton, Ian: 1981. The Evolution of Upper Norrland´s Ports and Loading Places 1750-1976. Umeå Geographical Reports No 6. Diss. Umeå. 

Litwin, Jerzy: 1990. Polskie skutnictwo ludowe XX wieku ("Polish vernacular boatbuilding in the 2oth century"). As yet unpublished doctoral thesis. Dr Litwin has kindly made the manuscript available to the present author. 

Lund, Niels (ed): 1984. Two voyagers at the court of king Alfred. The ventures of Ohthere and Wulfstan together with the Description of Northern Europe from the Old English Orosius (with contributions by Ole Crumlin Pedersen, Peter Sawyer and Christine E Fell). York. 

Maarleveld, Thijs: 1991. Classificeren van schepen. Nut en risico´s, theorie en praktijk. In. Reinders, R(ed): Bouwtraditie en scheepstype. Inleidingen gehouden tijdens het vierde Glavimans symposion. Groningen.

Magnus, Olaus: 1555. Historia de gentibus septentrionalibus. Romae. See Granlund.

Nozov, Jevgenij: 1992. The Russian river systems and their role in the formation of states. Pre-printed papers of Medieval Europe ´92, York.

Rausing, Gad: 1985. Beowulf, Ynglingatal and the Ynglinga Saga. Fiction or history? In: Fornvännen 80 1985: 163-178. Stockholm. 

Schnall, Uwe: 1981. Der Schiffahrtsweg von Skiringssal/ Kaupang nach Haithabu in der fruhen Wikingerzeit. In: Deutsches Schiffahrtsarchiv 4: 169-190. Bremerhaven. 

Stokoe, William C, jr: 1957. On Ohthere´s steorbord. In: Speculum XXXII No 2, April 1957: 299-306. Cambridge, Mass. 

Svennung, Josef: 1953. Belt und baltisch. Ostseeische Namenstudien. Uppsala universitets årsskrift 1953:4. Acta Univ Upsal. Uppsala/ Wiesbaden. 

Svennung, Josef: 1965. Scadinavia und Scandia. Lateinisch-nordische Namenstudien. Skrifter utg av K Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala. 44:1. Lund. 

Thomsen, Per O: 1991. Lundeborg: A Trading centre from the 3rd-7th century AD. In: Crumlin-Pedersen, O (ed): Aspects of Maritime Scandinavia AD 200-1200: 133-144. Vikingeskibshallen, Roskilde. 

Thomsen, P O/Blæsild, B/Hardt, N/Michaelsen, K K: 1993. Lundeborg- en handelsplads fra jernalderen. Skr fra Svendborgs & Omegns Museum Bind 32. Svendborg. 

Urbanczyk, Przemyslaw: 1992. Medieval Arctic Norway. Warszawa. 

Wallander, Anders: 1988. Den medeltida fogdeborgen Styresholm. En analys av den bebyggelsehistoriska bakgrunden. In: Bebyggelsehistorisk Tidskrift nr 14, 1987: 152-165. Stockholm. 

Westerdahl, Christer: 1980. Något om äldre maritim kultur. In: Meddelande XLI-XLII 1978-80. Västerbottens norra fornminnesförening/ Skellefteå museum: 7-21. Skellefteå. 

Westerdahl, Christer: 1986: Medeltida sjöleder i Ångermanland/ Medelpad. In: Ångermanland/ Medelpad 1986: 179-203. Härnösand.

Westerdahl, Christer: 1987. "Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart." Om äldre samiskt båtbyggeri och samisk båthantering. Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet nr 11. Umeå. 

Westerdahl, Christer: 1988. Saamish river boats and a functional survival. In: Filgueiras Octavio Lixa (ed): Local Boats I-II. Fourth International Symposium on Boat and Ship Archaeology. Porto 1985. BAR International Series 438 (I-II). Oxford. 

Westerdahl, Christer: 1989a. Norrlandsleden I. The Norrland Sailing Route I. Källor till det maritima kulturlandskapet. Sources of the maritime cultural landscape. En handbok i marinarkeologisk inventering. A handbook of marine archaeological survey. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning XXIV, 1988-89. Härnösand. 

Westerdahl, Christer: 1989b. En kulturgräns nolaskogs. Örnsköldsviks museums småskriftserie nr 20. Örnsköldsvik. 

Westerdahl, Christer: 1990. The Maritime Itinerary of the Tax Register of King Valdemar Sejr of Denmark (1202-1241). In: Deutsches Schiffahrtsarchiv 13: 325-375. Bremerhaven. 

Westerdahl, Christer: 1991a. The Maritime Cultural Landscape. In: The International Journal of Nautical Archaeology (IJNA) 22.1: IJNA. London.

Westerdahl, Christer: 1991b. De heliga öarna vid Nämforsen. In: Oknytt. Johan Nordlander-sällskapet.s tidskrift 1-2: 67-85. Umeå.

Westerdahl, Christer: 1994a in press. Lappischer Bootsbau. In: Deutsches Schiffahrtsarchiv. Bremerhaven. 

Westerdahl, Christer: 1994b in press. Comments on so-called maritime culture(s). Paper presented at the 15th Annual Meeting of the Theoretical Archaeology Group (TAG). Nautical Archaeology Society (NAS). Abbrev to be published in the I J N A, London. 

Westerdahl, Christer: 1994c in press. Kulturgränszonen i norra Ångermanland. Dess yttringar under ett längre tidsperspektiv och några förslag till förklaringar. In: Edlund, L E (ed) 1994 (in pess). Umeå.