Vrak & skeppsfynd i Vänern:

Vänern är Europas största sötvattensjö, efter Ladoga och Onega i Ryssland. Sjöfart har funnits åtminstone sedan vikingatiden. Sikten är begränsad och botten mycket varierande. I norr är den slät och oftast täckt av sandlera. I Lurö skärgård och söderut är botten mycket kuperad. Hittills har 400 vrak lokaliserats men upp till 20 000 vrak kan finnas. Vänern och Vättern tippar båda sakta mot söder. Det beror på att landhöjningen i norra ändarna (ca 4 mm/år) är snabbare än i de södra ändarna (ca 2 mm/år).
  

• Båt från medeltiden? På 12 meters djup vid Navens fyr hittades 1999 det välbevarade vraket av en klinkbyggd båt med mastspåret i spantet. Det har inte daterats men den ovanliga konstruktionen påminner om andra fynd från Galtabäck på Västkusten, som daterats till 1100-talet. Klicka på länken för video i Real Player-format.
• Vraket i gubbens hôla. Denna ”nätfastna”, var känd av fiskare sedan 1800-talet som en sjunken skuta. Platsen undersöktes vid Lurö, strax norr om Stora Hökön. Vraket hittades sommaren 2000 på 24 meters djup. Det är drygt 20 meter långt och klinkbyggt med cirka 40 centimeter breda bord, glesspantat och har en överbyggnad i aktern och hel akterspegel. Formen påminner om en medeltida kogg, men ingen datering har ännu gjorts. På bilden av Roland Peterson syns eldstaden av tegel. Klicka på länken för video i Real Player-format.
• ”Dinosauren”. Oidentifierat klinkbyggt jätteskepp i Lurö skärgård. Hittades av Roland Peterson, Vänermuseet. Skrovbredden är hela 14 meter. Spanten är 35 cm breda. Kan vara från 1600-talet eller äldre. Cirka 20 meters skrovlängd återstår, det mesta dolt under bottensanden. Total skrovlängd tycks ha varit 50 m, vilket blir det längsta klinkbyggda fartyget någonsin. Ref NWT 17 januari 1998
• Bojort förlist 1666 utanför Läckö slott. Välbevarad. Ref NWT 17 januari 1998.
• Vrak söder om Alvön, lastat med kalksten. 15 m långt fartyg, byggt av ek. Funnet av Henry Drevstad på 60-talet, senare undersökt av Roland Peterson och Kristinehamns Dykarklubb. Kravell, daterad med dendro av Alf Bråthen till sent 1750-tal. Transport av kalksten från Kinekulle har pågått sedan medeltiden. En kalksten ur lasten har undersökts av Råbäcks stenhuggeri och identifierats som bruten på Kinnekulles norra sida i mitten av 1700-talet. Ref Nya Kristinehamns-Posten, 8 maj 1998.
• Blockskuta, Lurö skärgård. 34 m lång. Eventuellt samma fyrmastade skuta som tillhörde lagman Reinhold Antonsson och användes för järntransport. En fyrmastad skuta var någonting mycket ovanligt. Denna skuta förliste 1788. På vrakplatsen har en porslinstallrik från 1757 hittats. Ref NWT 31 januari 1998

Slätteskärs ventiler stirrar ut i mörkret (ur filmen).

• Slupar sannolikt från tidigt 1800-tal, Kinneviken. Två är hittills funna, båda mycket välbevarade, lastade med kalk och med masterna stående upprätt. Datering och undersökning återstår.
• Slätteskär. Ångare av trä byggd i mitten av 1800-talet, sjönk 1904 på ca 20 m djup söder om Hindens rev. Många ölflaskor ligger strödda på däck. Foto av Roland Peterson, Vänermuseet. Klicka på länken för video i Real Player-format.
• Ragnar. Ångare av trä med järnspant, mast står kvar upprätt, sjönk 1913 i höjd med Gälle Udde.
• Theodor. Ångare med träskrov och järnspant byggd 1906, sjönk 1924 nära Hindens rev i Vänern. Fynd från vraket visas i Vänermuseet, Lidköping. Masten står kvar upprätt.
• Sture. Ångare av stål, sjönk 1935 på 27 meters djup, lokaliserad av fiskare på 1980-talet, därefter av sportdykare, nära Hindens rev. Mast står kvar upprätt. Loggboken finns kvar på bryggan intakt. Klicka på länken för video i Real Player-format.
• Vänersol. Fartyg sjunket 1979. Ingen arkeologisk betydelse men populärt dykmål.

Ett stort block på Stures däck.

Stures kabyss med grytlock.

Takfärgen flagnar i Stures hytt.

Vidare läsning:

• Underskattad skattkammare, Nya Wemlands-Tidningen, 13 december 2000
• Vrakakvarium, Nya Wemlands-Tidningen, 13 december 2000
• Skepp och sjöfart på innanfarvatten i Sverige, Christer Westerdahl
• Tre berömda sjöar i Götaland, Olaus Magnus
• Vänerns vrak fältinventeras och dateras, av Christer Westerdahl i MAT 1/2000

Källor är bla Nya Wermlands-Tidningen och Roland Peterson. Listan är i ungefärlig kronologisk ordning. Rev apr -10