Kung Valdemars segelled

På 1200-talet nedtecknades den dåtida segelleden längs Östersjöns kust. Beskrivningen finns bevarad i en skrift på latin som kallas Liber Census Daniae eller kung Valdemars jordebok, efter den danske kungen. Själva segelleden brukar kallas kung Valdemars segelled. Beskrivningen nämner ett antal orter som man tror varit lotsstationer, där man bytte lots. Segelleden gick inomskärs nära kusten. Det kanske var för att dra nytta av sjöbrisen, men ingen vet varför. Först på 1300-talet blev det vanligare att segla utomskärs, då man hade börjat använda kompass och segla djupgående koggar.

Detta är den äldsta bevarade farledsbeskrivningen av Östersjökusten. Hur förhistoriska segelleder har gått vet ingen. Men det var först på 1300-talet som det blev vanligt med djupgående fartyg och kompass, alltså bör den forntida sjöfarten ha varit kustnära. Alltså förmodar man att forntida farleder har gått längs ungefär samma sträcka som kung Valdemars segelled.

Avstånden står angivna i måttet veckosjö, som tycks motsvara ungefär 8,3 km. Det tycks ha varit samma avstånd som ett roddarlag rodde innan det avlöstes.

Beskrivningen

Beskrivningen är skriven på latin men ortsnamnen står skrivna med gammalnordisk stavning. Nästan alla beskrivna platsnamn har identifierats. Seglingsbeskrivningen är uppdelad i dessa delar (med ett stort antal namngivna platser längs vägen):

1. Från Utlängan till Vinö
2. Från Kalmar till Bråviken
3. Från Bråviken yttre vägen till Runmarö
4. Öarna ost leden Mellsten-Runmarö
5. ”Husaröleden” Runmarö-Arholma, södra delen
6. Alternativ, ostligare väg
7. ”Husaröleden” Runmarö-Arholma, norra delen
8. Från Bråviken inre vägen till Stockholm
9. Från Sveriges holme till Arholma
10. Från Arholma till Reval (Tallinn)
11. Från Hangö till Odensholm

Karta del a-b. Karta del b-i. Karta del j-k.

Det görs nu försök att i detalj utforska var leden har gått. Aluetts segling 1996 är en liten del i det projektet. Ett problem för nutida seglare är att den gamla segelleden delvis har grundats upp på grund av landhöjningen.

Infoskyltar i Sörmland

Länsstyrelsen i Södermanlands län placerade 1999 ut en serie infoskyltar om Kung Valdemars segelled vid olika gästhamnar längs leden i Sörmland. Dessa platser planeras: Nävekvarn, Oxelösund, Nyköping, Trosa, Sävsundet, Stendörren och den lilla ön Broken. Du bör alltså ta en liten båttur för att läsa mer om ämnet.

Per Åkesson, oktober 1996

senast ändrad 2005

Vidare läsning

• Fyndrapport från Sävösund
• Forntida sjöfart

Källor

• Axel Härlin: ”Vår äldsta seglingsbeskrivning” (Till Rors nr 10, 1942)
• C O Cederlund: ”Sjövägarna vid svenska Östersjökusten på 1200-talet” (Marinarkeologisk tidskrift 3/1989)
• C O Cederlund: ”Forskare till rors kartlägger sjöväg från 1200-talet” (Forskning och framsteg nr 5, 1993)
• ”Kung Valdemars segelled” (Rikantikvarieämbetet/Streiffert 1995)
• Albrecht Sauer: Das Seebuch (Schriften des Deutschen Schiffahrtsmuseum, Band 44, 1996) This book describes a similar itinerary compiled during the 14th-15th centuries, located in the Commerzbibliothek in Hamburg.