Utvecklingen av skeppstyper speglas i nordiska skeppsfynd, skeppsfynd i världen och rekonstruktioner.

Båtar av trä

Den första båtarna var antagligen stockbåtar, flottar och skinnbåtar. De tidigaste stockbåtarna i Europa är ca 8-9000 år gamla. Vissa tidiga båtar snördes eller syddes samman. Under antiken sammanfogades skrovplankorna med tapp- och tapphålsteknik. Därefter användes träplugg eller järnnitar.

De första segelfartygen konstruerades förmodligen i Egypten eller Mesopotamien ca 3500 f Kr eller tidigare. Verkligt stora segelskepp byggdes i det romerska riket, med lastkapacitet på upp till ca 1000 ton, likaså i Kina ca 1000 e Kr, med lastkapacitet ca 1000 ton.

I Medelhavet försvann det fyrkantiga råseglet under 500-talet och kom åter i bruk under 1300-talet. I mellantiden användes mest det trekantiga latinseglet. I Norden däremot användes fyrkantiga råsegel kontinuerligt in i modern tid.

Under medeltiden såg nordiska skepp mest ut som klinkbyggda vikingaskepp, som sattes samman med skalbyggnadsmetoden. Fram till medeltiden spräcktes stockarna och bilades med yxa till plank. Senare lärde man sig att såga bordplank. Förändringen påskyndades dels av koggen, dels av de flermastade kravellbyggda krigsskepp som från 1400-talet behövdes för att kunna bära kanoner. Kravellbyggda fartyg brukade sättas samman med skelettbyggnadsmetoden.

På 1700-talet började man att bygga fartyg efter ritning. Fredrik Henrik af Chapman (1721-1809) var en av de första att bygga efter noggranna beräkningar. Hans far var en brittisk skeppsbyggare som bosatt sig i Sverige.

I vår del av världen byggdes fartyg av trä ända tills nyligen. I Sverige byggdes fisketrålare av trä fram till 60-talet och i Danmark till 80-talet. Enligt uppgift finns det varv i Norge som än idag bygger fiskefartyg med limträteknik, men det kan jag inte bekräfta.

Kommersiell träskeppsbyggnad fanns kvar ända till 1980-talet i Skottland, åtminstone till 1980-talet (och kanske ännu) i Spanien, Grekland, Maine och Nova Scotia. I Portugal, görs fiskebåtar ännu på 1990-talet av trä i Vilamoura (Algarve) och i Peniche. Samma sak gäller andra delar av världen, t ex Egypten och Indien.

Järn och stål

På 1800-talet började man nita samman skrov av smidda järnplåtar. Men stål är starkare än järn, och tack vare Bessemer-processen blev stål massproducerat från mitten av 1800-talet och man gick helt över till stål. På 1940-talet blev det vanligt att svetsa stålskroven.

Per Åkesson

Böcker om skeppsbyggnad:

Vikingarnas skepp (Det danske kulturinstitut 1993)

The Earliest Ships (Conway Maritime Press 1996)

George F Bass: Sjöfartens historia baserad på undervattensarkeologi (Bernces 1974)

F. H. af Chapman: Architectura navalis mercatoria (Stockholm 1768)

Jean Boudriot: Le vaisseau de 74 canons (Collection archéologie navale française 1977)

Basil Greenhill: The Archaeology of Boats and Ships (London 1976, 1995)

Duncan Haws: Skeppet i bild (W&W 1975)

Björn Landström: Skeppet (1961)

J. Richard Steffy: Wooden Ship Building and the Interpretation of Shipwrecks (1994)

Nautiskt bildlexikon (Tre Tryckare 1963)

Ytterligare litteratur om skeppsbyggnad