PILOTENS VALHALL

Besökt gånger sedan 2000-01-30.

Vad händer efter en pilotkarriär? Vem är gammal vid 60?


PILOTENS VALHALL
Många är de piloter som är tvungna att lämna sitt stolta yrke i, som de tycker, förtid. 60 år är en hög ålder för vissa och för vissa är det just bara produktivitetens klimax. Man har kanske just nått den bästa positionen i flygbolaget. Flyger bolagets flaggskepp och tycker att livet leker. Så närmar sig det förhatliga 60-årsstrecket när allt får sitt abrupta slut och ingen ser upp till en längre som den självklare ledaren för en besättning och ett luftfartyg som tar dem till avlägsna destinationer.

Med denna sida vill jag belysa detta ämne och se på vilka möjligheter som finns. Delvis därför att jag själv närmar mig denna aktningsvärda ålder. År 2008 är jag där och då vill jag inte lägga mig ner och dö. Då vill jag starta en ny aktiv karriär. Men som vad och med vad? Det står fortfarande i stjärnorna.

EXPILOTER DÖR TIDIGT
Detta är statistik, men det är faktiskt så att gamla piloter ofta inte blir så gamla. De som inte lyckas hitta en meningsfull tillvaro i livet efter pilotyrket, faller av pinnen redan i de tidiga 60+ åren. Varför det är så är det ingen som riktigt vet, men teorierna är många. En del skyller på det hårda livet med jetlag och ständiga tidsomställningar. Andra har teorier om det abrupta slutet på karriären och saknaden av sin ställning som ansedd yrkesmänniska. Vi vet ju att när en maka eller make dör, så är det vanligt att den andra parten dör snart efter i saknad eller ledsnad efter den bortgångne. Det är kanske en liknande händelse att förlora sitt jobb och sitt inflytande.

ÅTGÄRD 1
Det finns en del aktiviteter som man vet är livsuppehållande och det är bl.a. föreningsliv och motion. Bland den vanligaste motionen är kanske golf och den motion som är lättast att utöva i lite högre ålder. Den medför ju längre promenader och ett djupt engagemang. Alla vet ju med vilken frenesti många golfare tar sig an sporten och en pensionerad pilot har ju gott om tid. Kan man engagera sig i klubbstyrelsen också, så är tiden garanterat knapp igen och livet meningsfullt.
Beroende på intresse, så finns det många föreningar av alla de slag som med glädje engagerar en f.d. pilot i ledande funktioner.

ÅTGÄRD 2
Många piloter driver ett eler flera företag vid sidan av sin flygkarriär och driver det vidare efter sin pensionering. Detta är bland det mest lyckosamma arrangemanget, men det är inte alla som är lämpade som företagsledare, även om man är bra pilot. Det som gör det möjligt att ha parallella karriärer är att en del pilottjänster medför ganska mycket sammanhängande ledighet, men det förutsätter också samarbete med någon eller några som kan täcka upp under flygtjänsten, för nästan alla företag behöver passning på kontorstider. Man behöver inte ha ett eget företag för att ha en sidokarriär. Många yrken kan skötas deltid vid sidan av pilotyrket, även om meningen med vilan mellan passen är ju just vila.

Många piloter är också instruktörer i någon form och det är en karriär som kan fortsätta efter 60-årsgränsen, ja ända upp till 65. Efter den åldern kan man t.o.m. fortsätta som flygchef eller skolchef så länge man orkar eller så länge omgivningen orkar med en.

ÅTGÄRD 3
Bo på en plats som man drömt om. Många drömmer om att flytta till en plats på jorden som har ett väder som man kan stå ut med, men det är inte lätt. Troligtvis finns denna plats inte. I alla fall inte där klimatet är bra året runt. Det innebär i så fall dubbelt boende. Är man svensk, så finns det inte mycket som går upp mot en bra sommar i Sverige, alltså är Sverige en av platserna på jorden man bör ha boende på.
Så kommer då frågan, vilken är den andra platsen på jorden. Den är då beroende av övriga intressen och viljan att förflytta sig. Det är också en ekonomisk fråga - man ska leva på sin pension och det är en lägre inkomst än tidigare kanske. Lägre inkomst och mer tid att göra av med pengar på, det är en svår kombination.
Ska resan vara kort eller lång. Kort resa blir i stort sett rakt söderut, dvs Frankrike, Spanien, Italien eller Afrika (Kanarieöarna). Nackdelen med dessa platser är att medelhavsländerna också upplever en vinter, samtidigt med vår vinter, om än något lindrigare. Oftast har de ingen eller dålig uppvärmning och då fryser man i alla fall när temperaturen går under 20.
Lång resa, ja då finns det mycket att välja på. Det finns många favoriter, här är några av mina :

Florida, USA - finns möjlighet till allt man vill, nästan utan undantag. Dyrt att bo och leva. Flygplatser och flygskolor i varje stad och by. Affärside' skulle kunna vara att starta en JAR-skola i Florida i samarbete med någon svensk skola. USA-priser på JAR-cert, det måste vara en vinnare.

Nya Zeeland - ett paradis om man gillar klimat ganska likt Sverige, underbar natur och priser ungefär som Sverige. Bilbensin är dock halva priset. Det tar två dygn att ta sig dit från Sverige, så det blir långt mellan besöken till/från vänner i Europa. Småflyget är synnerligen väl utvecklat. Fler flygplan per innevånare än t.o.m. USA och små flygplatser överallt. Ett paradis för småflyget. Nya Zeeland hade VM i precisionsflyg februari 1999.

Filippinerna - klimatet är tropiskt, vilket innebär mycket varmt och i bland regnperioder. Regnperioden är mellan juli - november och mars till juni är det mycket varmt, men då kan man ju hålla sig i Sverige. Priserna är låga på nästan allt, ofta 1/4 till 1/2. Det är noga vilken ö man bosätter sig på. En del ställen är helt uteslutna.
T.ex. Manila, Luzon, som är en rökig, stökig överbefolkad del, där trafiken är olidlig och kommunikationerna överbelastade. Luzon är en bergig ö med aktiva vulkaner och jordbävningar då och då. Risodlingar är dominerande på landsbygden och kusterna är ofta inte de där vita sandstränderna vi drömmer om, utan mörk sand från vulkanisk aktivitet.
Cebu är en annan ö som enligt mina erfarenheter också är överbefolkad och stökig. Svårt att hitta ett paradis där. Vita stränder finns dock, men befolkade.
Palawan är helt annorlunda. Här resonerar man i ekologitermer och försöker hålla trafiken begränsad. Man är noga med att hålla rent och snyggt och överallt finns uppmaningar om att tänka ekologiskt. Ön har ett mycket dåligt vägnät, med vägar endast lämpliga för jeepar och terränggående fordon. Speciellt under regnperioden, men även i torka, då vägarna inte underhålls nämvärt. En resa på 90 km tar 3 timmar och då är man ordentligt mörbultad. Här finns det dock många paradisiska ställen och möjlighet att köpa sin egen sandstrand. 6 milj Peso för 7 hektar är ett erbjudande jag fått exempelvis. 1 SEK = 5 Peso. Många av småöarna norr om ön upp mot Luzon är obebodda.
Flygförbindelser inom ön är dåligt utvecklade och här finns det möjligheter för en driftig pilot. Ingen flygskola finns på ön t.ex. Palawan är 500 km lång, så behovet av flyg finns. Det finns f.n. ett 10-tal små flygplatser, varav vissa inte var underhållna. Vädret är oftast lämpligt för VFR. Det finns en operatör som har en C172, men det verkade inte finnas pilot f.n. De tar 9000 peso/tim plus landningsavgift 2000 peso på Puerta Princesas flygplats. Det finns även en eller fler operatörer som flyger Islander och Twin Otter samt även Dornier.
På www.palawan.net finns en del information om ön.

Söderhavet - Tonga - Samoa. Klimatet tropiskt med regnperiod och värme. På Samoa inleds regnperioden i November. Öarna på Samoa är bergiga och det regnar mycket på dessa berg. Det innebär gröna öar med vattenfall och rent och snyggt. Troligtvis svårt att hitta ett boende om man inte gifter sig med hövdingens dotter i någon by. Kokosnötodling är den vanligaste näringen, men turismen spirar. Det finns ett stort hotell i huvudstaden Apia, Aggie Grey, som man bör prova på, men jag rekommenderar Coconut Beach Hotel på andra sidan huvudön för sin trevliga miljö och goda mat.

Tonga är en ögrupp med hundratals korallöar. De är utspridda över ett stort område och är paradisiska till sin natur. Här ska man nog bo på en segelbåt och avnjuta ögruppen från havet. Paradiset för en seglare. Troligen svårt att hitta ett eget boende (se Samoa). Det finns inte mycket att sysselsätta sig med, mer än att lapa sol och odla kokosnötter. Lång resväg från Sverige.

Bahamas - Västindien. Detta är för nära USA. Detta har medfört att priserna är upptrissade till orimliga höjder och alla pärlor är redan funna av någon som vet att göra pengar på sitt fynd.

Hawaii - bättre än man kan tro, men amerikanska priser. Lång resväg från Sverige, ungefär som till Nya Zealand. Här kan man finna både storstadspuls och en orörd strand, men som sagt dyrt.

SLUTLIGEN Kan man kombinera några av dessa åtgärder på ålderns höst, så har man stor chans att få en lång pensionering och ett rikt liv. Man vill ju få ut så mycket som möjligt från pensionssystemet och inte avsluta kontot i förtid efter bara några år.

Tipsa mig gärna om ideer som ni har, så ska jag ta in dem på denna sida. Skriv till:

c.lundholm@home.se

Komentar 2004-11-22
Sedan det ovan skrevs har det gått närmare 5 år och jag har tänkt mycket på dessa saker. Vartefter pensionen kryper närmare så blir den allt mer realistisk, naturligt nog.
Den här nya sidan behandlar detta ämne ytterligare, koncentrerat till det filippinska alternativet Forma Din Höst
Nu har jag vidtagit följande åtgärd, som jag tror ska passa mig:
Eftersom min sambo och blivande hustru är från Filippinerna, så ligger det nära till hands att min flykt från klimatet går i riktningen till hennes hemland. Jag har gjort några resor dit och funnit både himmelrike och helvete. Helvetet representeras av huvudstaden Manila, som inte tilltalar mig alls. Landsbygden är något bättre men inte allmänt bra. Det finns dock pärlor och där har jag funnit en speciell.
Provinsen Aurora, gömd för den stora massan av inflytande och turism av en bergskedja, som gör bussturen till platsen till en liten mardröm. Men man belönas av en fantastisk natur, underbara människor och ett behagligt klimat, svalare, mer omväxlande (dvs mer regn året runt) samt Det stora havet med surfvågor stor del av året.
Jag har köpt en Cocos-farm på 7 Ha med, förutom cocospalmer, även 400 mandarinträd. Där ska jag bygga ett hus.
Den ligger i San Luis, några kilometer från Baler, intill en å med kristallklart varmt vatten.
Den ligger inte vid stranden alltså, med tanke på Typhones och Tsunamis, som kan drabba denna del av världen.
I denna del av Filippinerna är priserna 1/4 till 1/5 av Sveriges, dvs. jag har motsvarande mer i tillgångar med min pension. Jag kan ha en husa, en kock och en chauför. Det är lyx. Jag slipper sitta och ruttna på ett ålderdomshem i ett kallt klimat. I stället kan jag sitta i min rullstol vid poolen och njuta av värmen och ha privat uppassning. Jag kan peka med hela handen och ge order om skörd och plantering. Huset kan rymma många rum eftersom det är billigt att bygga, så mina vänner kan besöka mig året runt.
Men fram till tiden i rullstolen, förhoppningsvis 20 år, så finns det stora möjligheter till aktiviteter i området.
Läs om Aurora på denna länk Aurora
Det finns även en outnyttjad flygplats i området, för framtida flygprojekt. Jag ser fram mot att utforska de Filippinska småflygplatserna på de 7000 öarna.
Verkar detta intressant? Gå in på denna sida och begrunda livet i Filippinerna www.livinginthephilippines.com.



Åter till Flygyrkessidan. Uppdaterad förra gången 2000-01-30 och nu 2004-11-22 av Christer Lundholm