Bakåt Framåt Innehåll

2. Linux historia - eller folklore

En kall januaridag 1991 köper den 19-åriga finlandssvensken sin första IBM-kompatibla dator, en 386-a. Han har precis börjat på universitet i Helsingfors och tagit en kurs i c- programmering.

På universitetet har de stora kraftfulla datorer med dyra operativsystem (Unix från Sun). Och eftersom Sun redan i början av 1980-talet skickade med det så kallade TCP/IP-protokollet (det dataspråk som talas på Internet) på sina datorer så hade universitetet givetvis tillgång till Internet.

Men Linus Torvalds - som han heter - bor ännu hemma hos sin ensamstående mamma, så han måste låna till datorköpet och kan varken köpa de programmeringsverktyg eller operativsystem han så gärna vill ha på sin dator hemma. Han skaffar visserligen Minix - ett unix-liknande system som var tänkt för undervisning om hur Unix fungerar. Men var tämligen missnöjd.

Så han börjar själv konstruera grunden till ett eget unix-liknande operativsystem. Genom Internetkopplingen på universitet får han tillgång till de hjälpmedel han behöver för arbetet. De fanns där fritt tillgängliga.

Så Linus tycker att också hans övningar bör finnas tillgängliga på Internet, fria att använda och utveckla vidare av vem som helst. I augusti 1991 skriver han i ett diskussionsforum på Internet:

- Jag gör ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, det kommer inte bli stort och professionellt) som jag vill ha kommentarer på.

Och kommentarerna och hjälpen börjar rulla in. I oktober släpper han den första fungerande versionen. Hans arbete har nu också fått ett namn: Linux.

- Detta är ett program för hackers av en hacker. Jag har gillat att skapa det, och någon kanske tycker det är skoj att titta på, eller till och med att modifiera, skriver han när han annonserar ut det.

Så här lät det i original:

From: torvalds@klaava.Helsinki.FI (Linus Benedict Torvalds)

Newsgroups: comp.os.minix

Subject: Free minix-like kernel sources for 386-AT

Date: 5 Oct 91 05:41:06 GMT

Do you pine for the nice days of minix-1.1, when men were men and wrote their own device drivers? Are you without a nice project and just dying to cut your teeth on a OS you can try to modify for your needs? Are you finding it frustrating when everything works on minix? No more all-nighters to get a nifty program working? Then this post might be just   for you

:-)    

As I mentioned a month(?) ago, I'm working on a free version of a ookalike for AT-386 computers. It has finally reached the stage where it's even usable (though may not be depending on what you want),  and I am willing to put out the sources for wider distribution. It is   just version 0.02 (+1 (very small) patch already), but I've successfully  run bash/gcc/gnu-make/gnu-sed/compress etc under it.

 Sources for this pet project of mine can be found at nic.funet.fi   (128.214.6.100) in the directory /pub/OS/Linux. The directory also  contains some README-file and a couple of binaries to work under linux  (bash, update and gcc, what more can you ask for :-). Full kernel  source is provided, as no minix code has been used. Library sources are  only partially free, so that cannot be distributed currently. The   system is able to compile "as-is" and has been known to work. Heh.   Sources to the binaries (bash and gcc) can be found at the same place in   /pub/gnu.

You also need to be   something of a hacker to set it up (?), so for those hoping for an   alternative to minix-386, please ignore me. It is currently meant for  hackers interested in operating systems and 386's with access to minix.  The system needs an AT-compatible harddisk (IDE is fine) and EGA/VGA.

If   you are still interested, please ftp the README/RELNOTES, and/or mail me  for additional info.   I can (well, almost) hear you asking yourselves "why?". Hurd will be out in a year (or two, or next month, who knows), and I've already got   minix. This is a program for hackers by a hacker. I've enjouyed doing it, and somebody might enjoy looking at it and even modifying it for   their own needs. It is still small enough to understand, use and   modify, and I'm looking forward to any comments you might have.

I'm also interested in hearing from anybody who has written any of the   utilities/library functions for minix. If your efforts are freely   distributable (under copyright or even public domain), I'd like to hear   from you, so I can add them to the system. I'm using Earl Chews estdio   right now (thanks for a nice and working system Earl), and similar works   will be very wellcome. Your (C)'s will of course be left intact. Drop me  a line if you are willing to let me use your code

Linus  

Och det var här det började. För ute i världen fanns det många som ville hjälpa Linus att utvecka Linux. 1993 säger Linus att han är ansvarig för ungefär 50 procent av koden i kärnan. I dag anger han det till inte mer än 10 procent. Och då är egentligen kärnan en mycket liten del - fast tämligen väsentlig - av ett fungerande Linux-system.

Ett år efter sitt datorköp kan Linus skicka ut en närmast komplett fungerande unix-kopia på nätet. Han ändrar då på upphovsrätten till system. I stället för kravet att ingen på något sätt får ta betalt för Linux, blir det tillåtet att sprida det helt fritt så länge programmet distribueras fullständigt öppet (med källkod), det vill säga inga hemligheter. Om något ville tjäna pengar på det är det med andra ord helt OK. Men den som vill göra det kan inte i sin tur sätta dit sin äganderätt. Allt måste vara fritt.

Förmodligen går det inte nog att betona en man som indirekt ansvarig för detta. Även om han inte själv gjort något för Linux direkt, så är det svårt att tänka sig Linux utan Richard Stallman.

I början av 1980-talet lämnar Richard Stallman MIT i besvikelse över att universitetet låtit en kommersiell firma äganderättsskydda det operativsystem som MIT utvecklat. I stället startar han Free Software Foundation.

I september 1983 skriver han i ett inlägg på USENET att han tänker skapa ett komplett unix-kompatibelt operativsystem, som han kallar för GNU och att han kommer ge bort det till alla som vill ha det.

- Min gyllene regel är att om jag tycket om ett program så måste jag dela med mig av det till andra människor, skriver Stallman. Och menar att han därför är tvingad att skapa mjukvara som inte hindras av de nuvarande copyright-skyddet.

I en intervju ett par år senare utvecklar han argumentationen och hävdar att hans mål är att förbättra samhället genom fria program: Ju fler som får tillgång till och möjlighet att utnyttja den befintliga kunskapen desto rikare blir samhället. Äganderätt till mjukvara hindrar detta, menar Stallman. Färre än som vore samhälleligt möjligt får ju tillgång till kunskapen, vilket är ineffektivt. Dessutom tvingas man uppfinna hjulet gång på gång eftersom uppnådd kunskap hålls hemlig.

Men för att kunna ge bort sina program och samtidigt garantera att de aldrig ska kunna gömmas undan i äganderättens namn tvingades Stallman ta fram en helt ny form av copyright - som i stället för att skänka äganderätten till en individ eller företag skänker den till mänskligheten. Vem som helst får göra vad som helst med programmen - utom en sak: skydda dem med äganderätt.

Få enskilda personer ha betytt så mycket som Richard Stallman för att sprida den synen över datavärlden. Och Linux är skyddat just under GNU. Det är förmodligen inte en slump. För Stallman skapade ju inte enbart en ny form av äganderätts-skydd och licensiering. Han skapade en fri emacs och inte minst en fri c-kompilator. Och den var den c-kompilatorn Linus använde. Genom sin organisation Free Software Foundation har Richard Stallman tagit fram fria versioner av i princip alla grundläggande unix-kommandon och verktyg. Och de utgör också grunden i Linux.

- Eftersom Linux är starkt beroende av copylefted program så är det naturligt att också kärnan är copyleftet, uttryckte Linus det i en intervju en gång.

Efter ungefär två år kommer den första "kommersiella" versionen av Linux ut. Och då kommersiell bara i den mening att man kunde köpa den på disketter. För man kunde lika ladda ner den gratis från Internet. Ungefär samtidigt säger emellertid Linus i en intervju att han är tveksam om Linux verkligen har någon framtid. Den kan inte konkurrera med den riktiga unix-marknaden. Men Linux har i själva verket utvecklats till ett extremt spritt, omtyckt och inte minst kraftfullt operativsystem. Det finns idag flera olika varianter att köpa på cd-skiva, eller ladda hem fritt från nätet.

Näst efter Sun används Linux på flest Internetservrar i världen. Microsoft med sitt NT ligger långt efter. Någon stans mellan 650 000 och 16 miljoner personer uppskattas använda Linux på någon av sina datorer. Till och med Apple vill ha den på sina macintoshdatorer.

Du också va?

Länkar till några texter om Linux historia

  1. Något om Linux-historia
  2. En intervju i den insomnade Linux News
  3. Och en intervju i Meta
Intervju i Byte, översatt till norska

Intervju med Ola Kirch


Bakåt Framåt Innehåll