Eisfeldt, Karolina Rosina

Född 1858-11-15 i Högsjö (Y). [1]
Död 1886-03-11 i Härnösands Hospital, Gådeå, Säbrå (Y).
Dödsorsak: Tyfus.

Karolina Rosina Eisfeldt Jag undrar om någon vet på vilket sätt denna kvinna är relaterad till släkten Eisfeldt. Hennes mor finns antecknad i födelsebok Högsjö 1858-11-25 men fadern är okänd. Jag vet heller inte när och varför hon började bära namnet Eisfeldt (ibland stavat Ejsfeldt). Jag skulle kunna tänka mig att fadern kan vara menageriägaren Alexander Eisfeldt, men har ingen dokumentation. Karolina Rosina E. led av en svår psykisk sjukdom och vistades 1880-86 på Härnösands Hospital, där hon dog ogift. Här följer hela sjukjournalen. Richard Brun Karolina Rosina Eisfeldt Landsarkivet i Härnösand (HLA). Sjukjournal vid Härnösands hospital. Gådeå Sjukhus. Överläkarens arkiv, volym F I:4 (pagina 149-152) Sjukjournal vid Hernösands Hospital No 542 Karolina Rosina Ejsfeldt, 21 år, Högsjö sn (V.N.) [Västernorrlands län] Född d 25/11 1858. Ogift. Sockerbagerska och sömmerska; har äfven idkat handel. Modern död, fadern okänd. [L].B. 31/1 innehåller "att 30/10 79 pat. inremitterades från Cellfängelset i Sundsvall, hvarut[i] hon undergått 3 månaders bestraffning för förskingring af annans gods, till lasarettet därstädes. Mot slutet af bestraffningstiden uppgifves hon börjat visa symtomer af sinnessjukdom och fängelseläkaren i sin attest steller diagnosen melancholia stupidi." Vid intagningen på lasarettet visade sig ej andra symtomer än trumpenhet, sinnesförvirring och ytterlig slöhet. Stundom, isynnerhet om någon man kom i hennes närhet, visade hon mera lifaktighet och fånig skrattlust. Efter kort tid började hon uppföra sig opålitligt, skrika och hojta dag och natt samt blifva orenlig och göra sina behover i sängen etc. Hon flyttades därför på cell. Småningom började hennes våldsamhet tilltaga och hon sönderref numer sina sängkläder och låg endast inlindad i sin filt på golfvet. Sina matkärl sönderslog hon och åt ej förr än hon blef ensam. I medio af januari började förbättring inträda, hvarför hon genast uppflyttades i allmänt rum, men efter några dagar återföll hon i sitt förra tillstånd och måste flyttas tillbaka till cellen. Sedan dess ligger hon nästan ständigt på golfvet, inlindad i sin filt och iakttager envis tystnad. Hennes stolgång är ovanligt trög." Status praesens d 24/2. Patienten är 1,67 lång och har god kroppsbyggnad. Hull och muskulatur äfven goda. Utseendet friskt. Hufvudet 0,525 i omkrets, 0,18 långt och 0,15 bredt, dess längd-bredd-index alltså 833. Ansigtet väl bildadt. Ögonen blågrå; håret brunt, temligen ljust; hyn frisk, rödlätt. Uttrycket likgiltigt eller vresigt. Hon håller sig stilla i sängen i en vårdslös ställning och kan ej förmås gifva ringaste yttrande ifrån sig eller efterkomma någon enda tillsägelse. Något nämnvärdt motstånd sätter hon deremot ej mot de rörelser man bibringar henne; och då man lyfter upp henne ur sängen, låter hon till en början leda sig öfver rummet, men sedan kastar hon sig under skratt handlöst i golfvet och kan ej vidare förmås röra sig utan måste bäras tillbaka i sängen. - Betjeningen omtalar, att patienten förut nästa hela tiden hållit sig tyst och stilla i sängen och endast yttrat några ord, t.ex. att det blott fanns fula gummor här. I morse skall hon dock en god stund skrattat och skrikit till dess sköterskan tillsade henne att hålla sig tyst, då hon äfven tystnade. Hon har ej varit våldsam och ondsint, ej förstört något. Har låtit sitt vatten i bädden. Har varit tyst och stilla nattetid, men osäkert är om hon sofvit. - Pupillerna reagera normalt. Hon ger ej ringaste tecken till smärta vid nålstick. Hennes rörelseförmåga kan kan till följd af hennes otillgänglighet ej undersökas. - Hjertat något bredt och dess andra ton öfver/äfven ----- accentuerad och liksom klingande. Puls 84. Från lungorna intet annat att anmärka än att hon andas så sakta /och/ att intet ljud höres. Hon äter något klent. Hade öppning i går. Tungan kan hon ej förmås visa. Hon saliverar starkt. Vårdas å 4de afdelningen. Får kläder. d 25/2 Är i dag afgjort blek. Sitter stilla och kan ej förmås svara, men härmar efter en stund ett af läkarens ord och skrattar försmädligt. Betjeningen nämner,att hon delvis klätt både af och på sig sjelf och ätit utan att matas, ehuru något klent. Sitter merendels tyst och stilla på en bänk med de andra patienterna, men "gör gubbar[en]" och hånar ibland. Talat något litet om blott likgiltiga saker. d 26/2 Ligger nu. Ej ätit sedan i går middag. Lärer jemrat sig något, men ej talat. Våldsam då man vill undersöka henne. d 27/2 Nu klädd, men ligger på en bänk. Ätit bra och haft öppning. Ej klagat. Saliverar fortfarande. Ej vätt under sig sedan natten till den 24e. d 8/3 Ligger ännu nästan ständigt på en bänk. Vätte i går natt under sig. d 9/3 Till sängs. Jemrade sig i går afton och åt ej. Vätt i sängen i natt. I dag förtärt sin mat och ej jemrat, men ej velat stiga upp. När man vill undersöka henne, blir hon arg, slåss och bites. d 10/3 Mycket våldsam i morse - då cell. -r nu otillgänglig till sängs. d 13/3 Orenat och kastat smuts på golfvet i natt. d 19/3 Sedan man klädt henne, hvilket skett under våldsamt motstånd, och fått ut henne, ligger hon nu på golfvet. Ondsint som vanligt. d 31/3 Fick r/sedan den 20 enligt önskan qvarblifva i sängen, der hon ännu är, emedan hon ej utan våld kan fås upp. Äfven i öfrigt mera trög, så att hon måste matas. - Var renlig några dar, men är nu åter osnygg. d 30/4 Lät den 9 kläda sig utan motstånd och har sedan varit ute bland de andra sjuka. Var första dagarna något trög och tyst, men har sedan den 12 varit temligen liflig, klädt sig sjelf och gått mycket omkring och skrattat och pratat en hop nonsens. Ibland har hon äfven gråtit. En gång skall hon talat temligen redigt med betjeningen.För läkarna [läkaren] har hon hela tiden varit alldeles otillgänglig och slagit till när man sökt känna på hennes puls eller till och med blott närmat sig. - Matlusten särdeles stark. d 31/5 Har denna månad i allmänhet varit mera tyst och nedstämd, men ibland, synnerligen sista veckan, pratat och grälat helt argsint och oredigt, ibland skrattat häftigt. Fortfarande otillgänglig för läkarne. d 30/6 Omväxlande glädtig och nedstämd, ofta ondsint. Öfvergångarne tvära. Ständigt oredig och otillgänglig [.] d 31/8 Ungefär samma tillstånd. Skrattar ibland häftigt. d 30/9 Sedan man märkt, att hon på betänkligt sätt ----sserade en af sina rumskamrater, flyttades hon den 12e dennes i annat rum, men vardt deröfver så förargad, att hon utbröt i våldsamhet och måste föras i cell. Fick lemna cell redan följande dagen, men har sedan varit mera ondsint och sedan den 24 dennes för våldsamhet måst hållas i cell 5 dar. - Eljest ungefär som förut. - Fick bromkalium några dagar i medlet af månaden, men har sedan vägrat mottaga någon medicin. d 31/10 Har största delen af månaden (25 dar) hållit sängen i cell i en särdeles ondsint stämning, så att hon gjort våldsamt motstånd vid alla försök att rubba henne. Kan visserligen skratta ganska högljudt och se vänlig ut, men fattar man i henne, slår hon merendels till och ibland går hennes våldsamheter [överstruket: nästan] till ytterlighet, så att hon med verklig vildhet slår så länge hon förmår och kommer åt. [överstruket: Någon gång sades hon äfven vara ängslig.] Lemnad åt sig sjelf håller hon sig temligen stilla i sängen, ehuru sängkläderna merendels äro i oordning. Någon gång kan hon rifva sönder ett täcke eller dylikt. Hon osnyggar ej med sina exkrementer, men spottar omkring sig. - Talet lika oredigt som alltid och utan annat karakteristiskt innehåll än ofta nog de gröfsta oanständigheter. - Nätterna har man ej hört af henne. Matlusten stark och afföringen ordentlig. Kraften och hull goda. d 31/12 Sedan sista anteckningen hela tiden i cell i oförändradt tillstånd. 1881 1/2 ute på 4 afd. Begärde själf höfligt att få kläder. Återvände snart i sitt förra tillstånd. 21/3 Efter 5 dygns fasta, utan att någon sjukdom kan märkas, har hon nu åter börjat äta. På 4 afd 1/4 I slutet [ändrat till: medlet] af Mars måste hon åter intagas på cell för våldsamhet I September inne på cell 11 dygn d 31/12 Har sedan ej behöft isoleras 1882 31/12 Är mindre häftig och våldsam. Har just [?] ej behöft isoleras om dagarna. Omväxlande på 4 och 5 afd. hufvudsakligen den förra. Är lika oredig och underlig i tal och sätt, men yttrar sällan egentliga oanständigheter 1883 31/12 Har ytterligare lugnat sig och är --------- ----- i ord och handling, men ingalunda redigare. En gång i Sept under ett vredesutbrott var hon ganska våldsam, och slog sig äfven själf i pannan med [mot] en säng [tång]. Som förut ligger hon ibland några dagar till sängs. 1884 31/12 Oförändrad 1885 31/12 do [dito] 1886 Mars 11. I början af Februari /till sängs d 8/2/ insjuknade pat. i typhoidfeber af redan från början svår karaktär och afled i dag. MARGINALANTECKNINGAR: Intagen d 22 Februari 1880 3dje Klass Mania Dementia 1885 Utskrifven död 1886 11/3 Febris typhoide[s] Renskrift: Richard Brun (nov 2006)