Radiostationen i Nianfors

Visste du att detta intetsägade förrådet på ett berg nordväst om Nianfors under årtionden var en vital del i flygvapnets kommunikationer och en stuga av högsta försvarsvärde?. Inte? Läs vidare!

Stugan vi huvudsändarplatsen

Luftopertiva radionätet

I Nianfors fanns under 70 och 80 talet tre anläggningar som ingick i flygvapnets luftoperativa radionät. Anläggningarna bestod av en operatörs och mottagaranläggning förlagd i ett rött hus öster om Nianfors, en huvudsändarstation strax nordöst om Nianfors samt en mindre reservsändaranläggning belagd 1 km söder om mottagaranläggningen. Nianforsanläggningen benämdes understation 14 (US14) och lyssnade på anropssignalen YNN. Luftoperativa radionätet ( LOPRA ) lades ner den sista juni 1987. 

Av US14 finns idag förutom ett antal betongfundament mottagarstugan som är ombyggd till sommarstuga samt huvudsändarplatsens stuga.

Från gnist till fjärrskrift

En film gjordes 1986 av försvaret som beskriver utvecklingen av kortvågskommunikation inom försvarsmakten från andra världskriget fram till mitten av 80 talet. Björn Pettersson stod för manus och Carl Gustav Simons svarade för det historiska underlaget. Filmen finns att beställa från Försvarets filmarkiv med beteckningen FV 87-322.

Citat ur boken "Från orre till vigg - F15 50 år", utgiven 1995

I september 1967 flyttade radiostationen till en plats cirka en mil norr om
Arbrå och benämndes US 14 (Understation 14). Stationen ingick i Flygvapnets
radioprinternät, som bestod av ett stort antal liknande anläggningar runt om
i Sverige. Radiolänkförbindelse fanns med flygtrafikledning och
sambandscentralen på F15 samt med Fält 46 (Färila). Därav placeringen
geografiskt sett.
Transporterna till jobbet skedde i egna fordon. Enkel resa 70-75 kilometer, beroende på vilken väg man valde när det var vinterföre. Personalen hadde alltid sina bilar utrustade med såg och yxa, ty det hände att höst och vinterstormar ordnat med vindfällen tvärs över vägen. Detta med tanke på
öppethållningstiderna på stationen. Flera gånger kom verktygen väl till pass.
Personalen på US 14 bestod av tre civila telegrafister (Folke Påhlin, Arne Ejdsby och Olle Berglund), två tekniker (Arne Tingelöf och Hans Nyström) samt en lokalvårdare (Edit Hallin). Dessutom fanns en tillsynsman ifrån Bogården, som såg till anläggningen när personalen hade helgledigt.
1982 startade nedläggningen av US 14 när datoriseringen av driften
påbörjades.
Den 31 Juli 1984 stängdes anläggningen och den siste operatören lämnade
stationen. En tekniker blev kvar ca ett år för avveckling. Numera används
huset, där sändarna fanns, av Telia för mobiltelefontrafik och
mottagaranläggningen har gjorts om till bostadshus. Samtliga master,
antenner och fundament har avlägsnats - liksom hemligstämpeln.



Besök vid US14 i slutet av mars 1975. Från vänster kapten Tommy Fyhr, kapten
Tuwe Embe, radiotelegrafist Olle Berglund, elmekaniker Hans Nyström (i
bakgrunden) och radiotelegrafist Folke Påhlin.

 

Vet du mer om US 14? Kontakta sm3mtq@hotmail.com