Sundals härad.

SÖDRA FÖGDERIET OCH DOMSAGAN.

Sundals härad.

Sundals härads sigill år 1600.

Gränsar i söder till Wäne härad i Westergötland och Lane härad i Bohuslän; i vester till Walbo; i norr till Nordal och Wenern; i öster till Wenern. Dess yt-innehåll upptager 5,118 qvadratmil, deraf sjöarne och kärnen tillhöra 0,268. Skrefs Sunndalr år 1100, Syndal 1220 och Sundal 1287. Häradet utgör den jemnaste delen af landskapet, hvarföre den också fått namnet Slättdal, hvarunder likväl inbegripas derjemte angränsande delar af Nordal. Denna slättbygd har den bästa jorden på Dal, afsätter betydligt af spannemål, synnerligen hafra, men är fattig på skog. Omfattar 2:ne pastorat, Bolstad och Frendefors, hvartdera tillika ett länsmans-distrikt.

BOLSTADS

regala pastorat af 1:sta klassen består af 4 socknar: Bolstad, Grinstad, Gestad, Erikstad.

I. Bolstad.

Kallades Byrstadha 1380, Burstadha 1451, Byrdhstad 1476. Yt-innehållet 0,563 qv. m. Största längden i norr och söder 1 1/4, största bredden i öster och vester 1 mil. Dalbergså och Lillån rinna genom socknen. Intet kärn, ingen sjö utom Wenern, hvilken utgör socknens östra gräns. Tvänne indelade vägar korsa hvarandra vid kyrkan. De flesta hemmanen sakna skog till husbehof. Kyrkan i kors med ett oformligt, tjockt, fyrkantigt torn vid vestra gafveln och sakristia vid den östra, allt af sten, är urgammal, men flera gånger tillbygd. Ligger 2 3/4 mil från Wenersborg, 6 1/4 mil från Åmål.

From stiftelse: Hofrättsrådet Kristoffer Risell, pastorsson härstädes, född 1729, död på sin egendom Bodane 1817, gift med M. C. Ullbom, gaf till socknens fattigkassa ett stående kapital af 50 r:dr banko.


      Socknens hemman.

         Skatte.


1/4 Arilsholmen
1/2 Bodane
1/2 Borgen nedre. (Borgen.)
1/2 Bronan. (Broen.)
3/8 Dyreberg. (Dyraberg.)
1   Ekarebol nedre. (Ekaboll.)
1.  Ekarebol öfre. (Ekaboll.)
1/4 Erikstorp. (Erickabyen?)
1/8 Gatan.
3/4 Gillesbyn. (Giilisbyen.)
1   Glysbyn. (Glysbyen.)
1   Gråfålerud.   (Rudh?)
1   Hagen norre. (Hagen.)
1   Hagen södre. (Torgundehagen?)
1/2 Hede. (Hede.)
1   Hvena. (Huena.)
1   Höga. (Hög.) med 1 tomt.
1/4 Ingritorp.
1   Kårebyn. (Koffuerbyen.)
1   Lillebyn. (Litlabyen.)
1   Nygården. (Nygordh.)
1   Nygårdsåker.
1/2 Rödjan norre.
1/4 Rödjan södre.
1/4 Skogsbol.
1/2 Skällesbyn. (Skellisbyen.)
1   Torp mellom (Torpa?)
1    D:o södre. (Torp?)
1   Tängelsbol. (Tingelboll.)
1/2 Töran. (Törenna.)
1   Åker södre. (Ager.)
1   Åmått. (Amodh.)
    1 qvarn under Bodane.
    1     d:o     Nygård.
    1     d:o     Nygårdsåker.
    1     d:o     N. Rödjan.
    1     d:o     Tängelsbol.


         Krono.

1   Prestgården. Pastorsboställe.
3/4 Berg.  Komministers-boställe. (Bergh.)
1/2 Borgen öfre. Militie-boställe.
    1 qvarn under prestgården
    1     d:o     under Bodane vid Åsebro
    Dans-ängen, utjord under Stenen
    Lillebyn, d:o under Lillebyn.


         Frälse.

1/2 Bakerud.
1/2 Bregården. (Bredgordh.)
1/2 Bön.
1/2 Espesäter.  (Espassetter.)
1/2 Gaseberg. (Gassabergh.
1/2 Holmen nedre. (Holmen.)
1   Holmen öfre.   (D:o.)
1/2 Håkonebyn. (Hognebyn.)
1   Högstorp.  (Höxstorp.)
1   Lefors. (Ledffors.)
1/8 Lånstorp med Fårahuset. (Lornstorpp.)
1/2 Låttsbyn. (Lofftsbyen.)
1/4 Marknadsplatsen.
1/4 Stenen.
1/8 Slottsbacken.
1/8 Strätet södra.
1   Tillhagen, rå och rör. (Tinlaen.)
1/2 D:o.
1/4 Tormansbol. (Tormosboll.)
1   Torp norre. (Torp.)
1/2 Ållerud.
1/4 Ödetorp  norre
1/4   D:o   södre.
1/4   D:o   östre.
    1 qvarn under Bön.


         Säteri.

1/2 Bregården (Bredgordh.)
1/2 Espesäter.
1   Kambol eller Qvantensburg (Kämboll.)
1   Klöfvan. (Klöffuen.)
7/8 Lånstorp. (Lornstorpp.)
1   Nygården. (Nygordh.)


         Oskattlagda lägenheter.

    Lefors mjölqvarn.
    Hallebo, tomt under Kambol.
    1 Garfveri vid Åsebro, anlagdt 1849.
    1 Vadmalstamp vid Rödjan, med färgeri och präss.

I socknen äro 2:ne fideikommiss: 1:o Qvantensburg, stiftadt den 10 Maj 1778 af Carl Jacob von Qvanten. Vacker åbyggnad af sten uppfördes 1818. Godset utgöres för närvarande af ofvan intagna 4 7/8 hemman säteri jemte 1 5/8 frälsehemman, nämligen Bregården, Espesäter. Marknadsplatsen, Slottsbacken och Tormasbol. 2:o Fideikommisset Ekarebol, 2:ne hemman samt 1/2 Början. Ursprungliga fideikommisset var Kaggeholm i Upland, som utbyttes mot dessa skattehemman omkring 1820. Innehafves af kapten Silfversvan.

Dyreberg och Berg: Efter en afskrift från medlet af sextonde seklet i K. kammar-arkivet i Stockholm intages följande morgongåfvobref: "Alle the gode men som tette breff höre heller see helser iak Erik Sämundsson åff vapn euerdeliga med wårom herre Jesu Christo bekennes iak med tesse mijno næruarendes öpne breffue mijk haffua giffuit och fulleliga vnth haffuer mijne elskelige hustru Estride niclisse dotter tusende mark tijl morgengåffuor j gull oc j pennijnge som nw gijlth och gengeth ær j vijkenne vppa retther hijnder dagh och setter jak mijne for:de hustru tijl föruarijngh altt thet godz som jak eger j virmelandh lijggijandes mett allom tillagom torpa och torpastadom j wåtho och j torro nær by och ffijerren huar helst thet liggija kan jntid vnden tageth och IIII gårda wppåå dall liggijandis som ær Dijgernesby II gårda Bergh I gårdh och Dyrabärgh jnnan Byrstada socken lijggijandes och II gårda j Wasboo Grijdby II gårdha jnnan Mölnatorpa socken lijggijandes I svå motthe att vore thet svå att jak åffgenge thå skulle mijn hustru beholle ffor:da gårda til euerdelige eghe för svå monga pennijnge som forscreffuit stonder Item wore thet och svå om gud wijlle at wij ffijnge barn heller borren arff tilsamman thåå skulle för:de pennijnge varda theres möderne och eij fæderne, wore thet och som gud förbijude att wij åtskijldoms barnlöss thå skal then beholde morgengåffuener som lenger leffuer Item wåre thet svå som gud förbijude att någått åff tessom för:de godzom henne åffgenghe heller hennes arffuom antijnge mett lagh heller dom, Thå tijlbijuder jak megh och mijnom arffuom hennes arffua såå godh godz j gen leggija j såå gode leghe wider sanningh och goda troo vthen allt argr och hijelperede jnnan VI wijkker ther epter Thij affhender jak megh och mijnom arrfuom och til henne och hennes arffuom thet för:de goodz tijll euerdelige egho såå lenge att thet warder j gen löst Tijl tess mere wijsso och wittnisbyrd henger jak mijtt jncigle mett villije och berodde mode för thetthe breff Tesse wore faster tijl som hær epter nempnes Som ær bijörn niclisson lagmandt j wermelandh Torsten Ingelsson allexander torstensson Thijdekije thernavis Gulbrander j hwam Torsten niclisson staffan magnusson åff wapn Herre Sigxten prosth j wermelandh Herre Tordh j ylmaherat Herre Laurenss j yllarö (?) Herre niclis i öör Tesse ære wijttne her om som ær håkon j glumzrudom och håkon i röör at såå ær stadugett och fast gijort vppåå retthan hijnder dagh Tij beder jak allas thesse fför:de manna insciglee tijl vijttnesbyrdh hengijandes fför tetthe breff mett mijno egna Scriptum wæsahærradh anno domini MCDXXXVII:o dije sancte agate wijrginis."

Ekarebol nedre: Ägdes 1577 af Eggert Stake, väpnare. 1769 af fogden Jonas Ingman och sedan af hans efterkommande.

Gråfålerud: Kallas Rö i dagligt tal och har troligen af ålder hetat Rud.

Espesäter: Kallas Espese.

Högstorp: Hertig Erik Magnussons enka, Ingeborg, gaf detta hemman, jemte Brevik i Tösse, till Anund Sture för hans trogna tjenster, den 14 Mars 1321. Han skall varit den förste, som antog Sturenamnet. Var riksråd och riddare. Afled 1361. Se Biografiskt Lex., 16 band., s. 124. Han sålde Högstorp, Brevik, Knöttkärr och Toresby i Åmåls socken till biskop Petrus i Skara den 9 Sept. 1325. Gåfvo- och salubrefvet, båda på latin, äro tryckta i Svenskt Diplomatarium under N:ris 2287, 2533.

Marknadsplatsen: Kallas allmänneligen Norra Strätet och sjelfva marknaden kallades likaså Sträte marknad. Namnet Strätet, d. ä. gata eller gränd i en köpstad, antyder på en gammal handelsplats härstädes å båda sidor om Dalbergså. Marknaden upphörde 1850. Ho vet om den icke framdeles kan återkomma?

Tillhagen: Gustaf Wasa förlänade detta, jemte många andra hemman, den 28 Juli 1524 till Erik Stake. Originalbrefvet finnes i grefliga Bondeska biblioteket på Säfstaholm i Södermanland och lyder sålunda: "Wij Gødztaff med gudz nad wtuald Sverigis och gøthis konungh etc. Giøre wijtherligiit ath wij vtaff Synnerliige gonst och nader vndt och forlænth hawm och nw med thetta wort opna breff wnnom och forlænom oss elskeliigh Erich stacha ffor the hulle tro tiænst han oss och wort rijke Swerige her til dagx bewisth haffuer och her epter bevissa maa och scall Thenne epther:ne cronogodz lijggiandes pa daal Som ær først III gorda ij ekenæss, ælmeryr II gorda ij sijdewikenn Rudenæs hagneden. boda. biørnesbyen: näss, bleckegorden, kløffwe, Tormedzbol, tiilaghn, ekebro, swalehedhe, næss, äkra, mossan, qvarna och halwardsbyen, strengelige biudandes landbønderne pa for:ne Cronegodz, at the for:ne Erich stacha Swara til alla orliige rente och vtgærdher och ingom androm forbiude wij och hvar och en hwem thet helst ær eller wara kan serdelis wor fogt och æmbitzmen som for wor skuld wele skule giöre och lathe athe the for:ne Erich Stache her emoth icke hijndra möda qwellia plasza oforretta eller i noghenhande motte forfongh giöre wiid wor konungslike ogønst nepst och vrede tesse tiil wisse Trycke wij wort Secret på ryggen a thette breff giffuit och scriffuit i ieneköpijngh in profesto olavij regis et martiris anno domini millesimo quingentesimo vicesimo quarto."

Ödetorp: I dagligt tal kallas dessa hemman Ögårdarne. Belägna längst i norr i socknen och höra i kyrkligt hänseende till Grinstads socken. En del deraf är skänkt till skolmästareboställe i Grinstad. Se Grinstad. Dessa hemman, hvilka fordom kallades Ödekwff, sålde Elin Olofsdotter den 8 Febr. 1509, jemte Högen och Östebyn i Grinstad, till ortens lagman Ture Jönsson (Tre Rosor). Salubrefvet på pergament förvaras i riks-arkivet och är af följande innehåll: "För alle the gode men som thette breff hender fore ath komma bekennis jagh Elin olaffzdatter med thette mith opne breff ath jagh haffwer med minæ neste arffwinge tesligis med anderss i bäcken som ther war en budzman til samtickæ frii vilie och berodhe motte vnth och solth Erligh och velboren man her twre jensson vesgöta lagman en gordh som hether östeby ligiandis i swndalsherit i grinstadha sogn med ij halffwe ödegordhe som er höge och ödekwffwe som rentter arlige iiij pund smör ffor lx och vi marcher swenskæ i sölff och peninge hwilken gordh jagh elin olaffzdatter erffde epter myn son och haffwer voreth aff hedhenhögh gamelth fflersæ (!frelsæ) Som hwar dandeman vitherligt er och aldrek giich ther skat aff i sina dage Thy kennis jagh mek haffwe vpboret aff ffor:de her twre jensson minste peningh och meste soo mek i alle motte vel ath nöger Ther ffore affhender jagh ffor:de östeby gordh tompter och egodeler ffron mek och minæ arwinge och epterkomande och til ffor:de her twre jensson och hans arwinge och eptherkomande til ewerdelige eghe med hwss jordh skogh mark ffiiskæ vatn ner by oc ffieren med al theris tiil ligiilsæ intet vndhen takit som ther aff alder tiil legath haffwer eller fframdelis med rette spyrias kan som bætræ er haffwe en miste, wore thet soo som gudh for[bi]wdhe ath ffor:de gordh ginghe ffor:ne her twre jensson eller hans epterkomandhe ffron med nocken [r]eth Thaa til plicther jagh mek och mina arwinghe honum soo goden gordh ighen leggie eller och sølff so mykit som ffor:ne swmme inneholler betala innen neste VI viker vid minæ cristelige thro och saningh Er och ffor:de gordh laglige köpt på tinge lagbudhen lagstandhen skøt och skafftffaren som swerigis lag inneholler och tesse xii holle på skafft och i nempd sotho Tho lagmanstingh stoodh i akær Som er Niels vesgötæ herads höffdingh Ther same stadz, ollf i rwdom, peder kante i budom, Niels espingh, mattis i torpom Anderss biornsson i fforsana, olaff ericsson i hokonaby, Eluff helgesson, Anwnd i holm, michel i asmwnby halward i kærisrudh botolff i smørtweth och alff i lærsetter Til yttermære visse at saa i sanningh ath thette køp laglige giorth var vppo tingh som fforskrefvit staar bedis jagh velbyrdoge mens insigle som er Axel posse Niels krwmme vepnare och Niels vesgötæ med swndalsherats insigle hengiande nedhen thette breff Screffwit i byrstada sokn i akær anno domini md nono torsdaghen nest epter sancta dorothea dag." Fyra skadade sigiller hänga qvar i remsor. I det sista kan blott ordet "Sundal" med säkerhet läsas.

Kambol: Uti Gustaf I:s registratur i riks-arkivet, n:r 11 fol. 67, förekommer följande bref den 20 Nov. 1545 till riksrådet och ridd. Johan Turesson (Tre Rosor), gift med Kristina Gyllenstjerna, hvilket bref utan tvifvel afser Kambol med några andra gårdar. "Wår gunst tilförende etc. Wij förnimme Her Johan att i någre godz och gårder hafwe, belägne i Sundal som j efter her Ture Jönsson erft hafwe, och förnimme wij att samme gårder skole i förtijden hafwe waridt afwelsgårder vnder Cronones Slott Daleborg som dhen vthenskrift wij och ther opå hafwe kladett, Ther af sende wij eder här innelucht en Copia. Så efter samme godz hafwer tilförende lydt til Cronone. Ähr wår wilie och begären, att i wele rette eder sielf i saken och lathe samme godz komme vnder Cronone igen, eller och ther i förnimme eder hafwe någon bättre bewiss på samme gårder, då må i komma fram med samma bewijss att wij måge få wette huru dhe ifrå Cronone kompne äre. Gud Eder befalendes." Hemmanen nämnas väl icke, men i 1541 års jordebok upptagas Kambol, Bregården, Nygård, Lånstorp, Tillhagen såsom frälse. Deremot äro Kambol, Bregården och Tillhagen i 1557 års jordebok ansedda som krono, hvarföre dessa lära blifvit från Johan Turesson indragna. Med hvad laga rätt, är nu omöjligt säga. 1577 innehades Kambol af herr Knut, troligen Posse. Han hade i förläning hela Bolstads gäll. 1582 försåldes bördesrätten till Kambol, enligt Johan III:s allmänna författning, för 3 oxar och 7 daler till Anders Börjesson, men indrogs sedermera åter till kronan. Till Michel Pedersson skref Carl IX:de den 25 Jan. 1609, att han tänkte anlägga en stad vid Dalboå jemte en sätesgård. Men der så är, säger konungen den 16 Mars s. å. till samme man, att inga kunde bekommas, som ville sig der nersätta, skulle Michel Pedersson der bygga en kungsgård och hafva en viss karl, som tillser att icke någon Dalbo drager öfver gränsen till Norge eller annorstädes på den Danska sidan med sina varor, utan allt sådant blifva inuti riket uti städerna föryttradt. Vidare befalldes han, den 21 Mars s. å., att med all flit drifva på kungsgårdsbyggnaden och jemväl söka anskaffa någre, som der nedsätta sig, att der med tiden må blifva en stad, åt hvilken lofvades sådana privilegier, att stadsboarne skola vara belåtna. Att kungsgårdsbyggnaden jemväl påbörjades är tydligt, emedan Dalbönderna klagade öfver de dagsverken, de måste utgöra derstädes samt vid Göteborg och Carls graf. Den 19 April 1611 befriades de från dagsverkens utgörande till Göteborg, men ingalunda till kungsgården och kanalen Carls graf, som då kallades Hillesbäcken, såsom riksregistraturet utvisar. Dessförutan upplyses af Michel Pederssons räkenskap i kammar-arkivet 1609, att han till kungsgården Kambol lemnat oxar, kor, får, svin, spannemål, sill, salt och husgerådssaker. Huru långt byggnaden framskridit, är okändt. Af Gustaf Adolfs bref den 26 Aug. 1612 synes, att den påbörjade kungsgården nu var aflagd, hvarföre bönderna på Dal i stället skulle göra hvar sina 2 hjelpedagsverken vid Leckö slott. Det lärer vara ofelbart, att den grundmur och jordvall, 150 alnar lång, 65 alnar bred, i rätvinklig form anlagd, som ännu synes vid norra stranden af Dalbergså, nära dess utlopp, midt för Södra Strätet, äro lemningar efter den påbörjade kungsgården. Kambol utstädslades sedan såsom vanligt kronohemman. Krono-åbon begärde lindring i utskylderna, för att upprätta de af honom begagnade byggnaderna, hvilka nedbrunnit i vådeld den 3 Maj 1619. Genom pantebref den 30 April 1635 öfverlemnades hufvudskatten, landtågsgärden och byggningshjelpen af Kambol med många andra hemman i Bolstad till rådmannen i Göteborg Hans Makeleir för en kontant summa, hvarmed han försträckte kronan. Sedan pantegaren blifvit godtgjord, sålde Kongl. Maj:t och kronan Kambol med Hallebo och flera, inalles 10 5/8 mantal, till ryttmästaren välborne Bengt Börjesson Papegoja den 1 Dec. 1639. Sedermera köptes Kambol m. fl. gårdar af Jost Hansson och derefter af kammarrådet Martin Augustinsson Leijonskiöld, som derpå erhöll konglig bekräftelse den 27 Febr. 1647. Denne man fick af drottning Kristina den 6 Febr. 1652 under ärfteligt frälse och frälsemanna tjenst, dermed att göra och låta som med annat sitt arf- och aflinge-gods, 131 1/4 skattehemman, 2 tomter och utjordar, 4 3/8 kronohemman och 9 utjordar (d. ä. skatterättigheten af dessa), alla belägna uti Laxarby, Ärtemark, Steneby, Tissleskog, Ödsköld, Wårvik, Torrskog, Nössemark, Ed, Töftedal, Håbol Gesäter, Hesselskog, Mo, Åmål, Tydje och Ånimskog socknar. Leijonskiöld upphöjdes den 10 Mars 1654 till friherre af Elfkarleby, herre till Daleborg, Norra Spellinge och Wallhof. Något friherreskap till Daleborg blef honom således icke förlänadt. Han föddes 1600, afled 1656 och bodde aldrig på Kambol. Hans son, landshöfdingen i Halland, sedan i Skåne och sist i Jönköpings län, Augustin Leijonskiöld, död 1682, blef efter fadren egare af Kambol, och sedermera dennes son C. F. Leijonskiöld. Då reduktionen inträffade, befallde Carl XI, att med 1681 års ränta indraga friherreskapet. Konungen befallde landshöfdingen härstädes von Vicken, den 23 Sept. 1681, innan ännu reduktions-kommissionen fullbordat undersökningen och afgjort frågan, att anslå Kambol till boställe för öfversten David Macklier och hans efterträdare, såsom liggande midt uti hans regemente. C. F. Leijonskiöld ingaf likväl till reduktions-kommissionen den 16 April 1683 en skrift, deruti han, såsom det synes, klart ådagalade, att indragningen af Kambol, såsom ett allodial köpt gods och ej något friherreskap, vore en uppenbar olaglighet, stridande mot riksdagsbesluten. Kambol blef icke öfversteboställe, och den förhastade onådiga befallningen lärer således måst återgå. Kambol egdes från April 1688 till 1716 af biskopen i Westerås Mattias Iser, och var då 6 1/2 mantal säteri; 1737 egdes det af öfversten Abr. Segerfeldt; 1767 af öfverste-löjtnantskan, grefvinnan Cronhjelm. Sedan af öfversten, ridd. af svärds-orden Carl Jakob von Qvanten, som 1778 d. 1 April erhöll kammar-kollegii resolution, att säteriet får kallas Qvantensburg. Han föddes den 30 Juni 1734. Var löjtnant vid Skånska kavalleriet då han blef major vid Braunschweigska gardet till häst. Derefter öfverste i Fransysk tjenst. Död 1789. Gift med Charl. Magd. von Scheding, dotter af friherre Jak. Joh. v. Scheding och Anna Beata Roos. Vid öfverstens död emottogs fideikommisset af sonen Carl v. Qvanten, kammarherre, major och ridd. af svärds-orden. Död 1847, då godset tillföll hans son löjtnanten Carl v. Qvanten.

På den till Qvantensburg hörande egendomen, 1/8 Slottsbacken, har Daleborgs slott varit beläget, å en bergudde i Wenern. Under medeltiden kallades det Dalæborch, Daalzborrig, Dalahus, Dalaborg. Blott en enda af de fogdar eller höfvitsmän, som innehaft detsamma med dertill hörande län, Dal och Nordmarken, är mig bekant, under hela den tid af 130 år som slottet egde bestånd, nämligen Dansken Palne Jönsson, 1434 då slottet angreps och förstördes. Derom är redan ordat i 1:sta delen (1). Huruvida någon af de herrar varit höfvitsman här eller ej, hvilka nämnas i följande skuldebref 1367, kan numera icke sägas. Emellertid må brefvet inflyta, efter det å pergament skrifna originalet uti riksarkivet. "Omnibus presens scriptum cernentibus petrus porsæ miles salutem in domino sempiternam. Tenore presencium pateat vniversis me circumspecto viro aruido aruidson in viginti marchis puri argenti ponderis Coloniensis teneri et esse veraciter obligatum sibi vel suis heredibus per me vel meos heredes infra festum pasche nunc proxime futurum vtique persolvendis. Si autem quod absit termino supradicto in solucione argenti hujusmodi defecero ex tunc me per presentes firmiter ad hoc obligo et astringo ut eundem aruidum ab omni dampno quod pretextu defectus et tardacionis solucionis argumenti supradicti se racionabiliter incurisse seu incurrere probaverit eripiam atque pleniter liberabo. Datum Dallaborgis Anno domini M°CCC°LXVII:o dominica proxima post Dyonisii. In cujus rei evidenciam sigillum meum una cum sigillo nobilis viri iohannis knutzson presentibus est appensum." Båda sigillen saknas.

Möjligt är, att riksmarsken Erik Kettilsson Puke innehaft styrelsen öfver Daleborgs län. Han var på Daleborg den 25 Jan. 1373, då han beseglade ridd. Knut Algutssons bref, enligt hvilket denne öfverlemnade sina fastigheter Wænisö och Mulathorp till Jon Martinsson för dess fordran 2,000 mark Svenska. Det är tillika sigilleradt af Ulf Jonsson, Torkel Erengislasson och Jon Knutsson. Brefvet, som Langebek afskrifvit och meddelat från Köpenhamn, finns i Broocmanska samlingen. Puke var likaledes på Daleborg den 30 Mars 1388, när han aflät sitt hyllningsbref till drottning Margareta, hvilket i 1:sta delen af denna beskrifning är intaget.

II. Grinstad.

Skrefs Grimstadha 1380. Yt-innehållet 0,461 qv. mil. Intet kärn eller sjö, utom Wenern, som i nordost är socknegräns. Största längden 1 1/4, bredden 3/4 mil. Dalbergså är till en del gräns i söder. Inom socknen 2:ne indelade vägar. Några hemman nära sjön, vid den så kallade Klöfve-udde, hafva skog till husbehof, de öfriga och flesta litet eller alls intet. Kyrkan af sten, i sednare tider tillbygd vid östra gafveln. Vestra delen är murad af groft tegel på yttre och inre ytorna. Rummet dem emellan i muren är fyldt af kalkbruk och småsten. Sådant är äldsta muringssättet vid kyrkor, troligen före år 1200. Vid vestra gafveln under taklisten och kroppåsen är inmurad en bröstbild, som tycks hafva 2:ne korslagda fanor på bröstet. Den är icke längesedan öfverrappad och derföre otydlig. Uppgifves vara av bränd lera. Vid samma gafvel är i en sednare tid ett litet vapenhus uppmuradt.

From stiftelse: Hemmansegaren i Ö. Ödetorp, Bolstads socken, Johan Dahlborg, som der afled den 23 Febr. 1850, har under den 7 Jan. 1848 genom testamente förordnat bland annat: "2:o Skänker och testamenterar jag till Grinstads sockens fattigkassa 500 r:dr riksgäldssedlar, hvilken summa bör stå som everldelig fond, och endast räntan deraf får begagnas till fader- och moderlösa barns undervisning i kristendomen. 3:o Skänker jag 133 r:dr 16 sk. riksgäld till inköp af en messeskrud för Grinstads kyrka. 5:o Min egande nära 1/8-dels mantal Östre Ödetorp testamenterar jag Grinstads sockens skolmästare på everdelig tid, till så kalladt boställe, som efter den enas afträdande af en annan tillträdes, dock med förord att socknens och kyrkans myndigheter tillse, att skogen sparsamt behandlas och husen icke förfalla".

     Socknens hemman.

         Skatte.

1/4 Berg.
1   Bergane. (Berghan.)
3/8 Blixerud norre.
1/4 Blixerud södre.
1/8 Bäckehagen.
1   Bäcken. (Becken.)
1/2 Hagen norre. (Hagen.)
1   Hagen södre. (Hagen.)
1/2 Hamrarne.
1/8 Hamrarne.
1/4 Håltane.
1   Häljerud. (Hellgarudh.)
1/8 Högen.
1   Jern östre. (Jederen.)
1/4 Killingerud.
1   Klätten. (Cletten.)
1/4 Klöfvan.
1/4 Måsen norre.
7/8 Rud. (Ååssabrotth.)
1   Rådane norre. (Rudenna.)
1/4  D:o norre.
1    D:o södre.
1/2 Rörkärr.
1/4 Simmerud.
1/2 Smedsberg.
1   Svalhede. (Ssualehedh.)
1   Ugglum. (Uglum.)
1/2 Åker.
1   Östebyn vestre. (Östebyen.)
1    D:o    östre. (Östebyen.)
    Ruds qvarnar.


   Oskattlagd lägenhet.

Berga 1 utjord under Berga.

         Krono.

1/4 Atterud. Militie-boställe.
1   Stommen. (Stomen.) Pastorats-adjunkts-boställe.
1   Utjord Björnebyn
1    D:o under Häljerud.
1    D:o under Ö. Jern.

         Frälse.

1/8 Askedaln.
1/8 Björkåsen.
1   Ekebro. (Ekabrodh.)
1/8 Famsbol.
1/4 Finnetorp.
1   Hagen södra. (Hagen.)
1   Hede. (Hede.)
1/8 Hultet.
1   Jakobsbyn.
1/4 Karihagen.
1/8 Korshamn.

1/2 Krynebol. (Krynaboll.)
1/8 Långerud.
1/8 Muggerud.
1   Måsan södre. (Mossan.)
1   Näs med 1 utjord. (Niis.)
1/4 Råskog.
1/8 Spirekasan.
1/4 Stockenäs.
1/8 Svartebäck.
1/4 Säfvarebol.
1   Söbyn. (Suderby.)
1/4 Tjärugrafven.
1/2 Udden.
    Karihagens utjord.

Högen:Såldes till lagman Ture Jönsson 1509.  Se Bolstad.

Rud:Benämnes Åsbrorud i dagligt tal.

Rådane: Ärkedjeknen i Skara Sigge Uddsson och hans bröder Knut och Bengt skänkte åtskilligt 1419 till Själa-altaret i Skara domkyrka, enligt följande bref: "Alle män thätta breff höra eller see hælsom wij Sigge Udzson Archidyekn innan Skara Knuth Udzson Riddare och Bænckt Udzson väpnare, brödher, everdeliga medh Gudh kungörom wij med vore nærvarandes opne breffue att wij haffvom medh vilia och berodhno giffuit och undt med wårs kære brodhers herra Karls Udzsons fordhom Dækin innan Skara, Gudh hans siel hafui, och wora kæra syster huusfru Ragnilla samtyckio effterscreffne ...... och iach Bencht Udzson synderlica tua gordha som Rudha kallas innan Grindsstadha sochn med enom strøøm innan Sundahl uppå Daal ..... under domkierkona innan Skara til siælla altaret, som vij hafvom børiat ........ scriptum Scaris MCDXIX feria tercia proxima ante festum beati martini episcopi et confessoris."

1/4 Rådane norre kallas Ögården.

Östebyn: Väpnaren Sven Gunnarsson sålde Östebyn den 23 Juni 1434 enligt följande original-pergamentsbref i riks-arkivet: "Alle the thette breff høre ælle see helssær jak swen gunnarsson wæpnære kærlighæ med warom herra. kennis jak med thissæ minæ opne brefuæ thet jak hafuer solt oc aldelis oplatit beskedelikom mannom swo som æro joan andersson oc oloff andersson brødræ een gardh som hæther østreby j grynstadhe soken liggindis j sundale fore hundrade swensko mark j swensk taall, hwilke for:de penninghæ jak kennis mik hafue opborit swo at mik wel atnogær med: ffor thy til binder jak mik oc minæ [arfue] them for:dom brøderom oc therris arfue thet for:de godhz frij oc hemolt holde for alle the pa kune tale ælle hindræ, med alle the til læger som ther nw til liggæ, inktæ vnnen taget jnnen gardhz elle vthen Til meræ wissæ oc bæthræ forwaring at thettæ skal fast oc stadugh blifue j alle mathæ som fore scrifuit ær, tho bedhis jak godhe manne incighlæ med mijt eghit henginde fore thettæ breff swo som æro jønis lagepuss (2) j nordenkær her jacop j edhleskogh oc profwest ofuer daall Datum edhleskogh Anno d:ni M°CD°XXXIIII° in profesto johannis baptiste." Tvänne skadade sigiller äro qvar. Ett annat pergamentsbref i riks-arkivet, utgifvet af domaren i orten, angående detta hemman 1435, är intaget i 1:sta delen vid häradshöfdingen Jöns Magnusson. Ett tredje bref af år 1509 se ofvan under Bolstad.

Stommen: Detta hemman, som varit pastors stom, blef, med innehafvarens och öfrige vederbörandes samtycke, genom kongl. brefvet den 8 Juni 1821 förvandladt till boställe för en pastorats-adjunkt härstädes.

Famsbol: Kallas Torpet. Finnetorp: Benämnes Arvidsgård. Hagen södra: Uti von Engeströmska biblioteket i Stockholm finnes ett morgongåfvobref, så lydande: "Alla the thetta breff see æller höra helsar jac swen Jonsson i dyngewiik wæpnære ewerdelegher medh gudh kungörende i thetta breff at jac haffuer giffwit mine kære ælskeleghe hustrv jngeborghe bytingx dotter til mor[ghen]gaafwor vppa rættom hinderdagh thenne æpterscriffna gootz vppa dall liggiende. först een gaardh som heether thweeten medh the ödhetompt ther wnder ligger j bralanda sokn ther næst een gaardh som heter boodher i geetzstadha sokn jtem örabakka i öör sokn jtem rörughalanda i rydha sokn jtem een gaardh som heeter haghen i grinstadha sokn med the ödhetompt ther wnderligger. oc alla myna hælfft i sudherby i samma grinstadha sokn liggiende med allom therra eeghodelom oc eeghom. waatom oc thörrom nære oc fierre, engo wndantakno aff the mic. oc ther til, rættelegher tilhörer. oc thenne morghengaafwon hafuer jac henne sköt oc skaptfarit æpter laghom, vppa forscreffne hinderdagh med thenna xii boolfasta mæn jon andrisson olaff andrisson pedher ... lasse jonsson swen ormsson henric scriffwer. hanes jngersson, thoordh ingemarsson. biorn lauarisson, enar haquonsson. gwnnwlff i swalaheedhe oc birgher birgharsson æpter thy som laghbooken vthwiisar at faa wy barn oc borna arffua tilsamman. tha skal tenne forscreffne morghengaafwa wara them for möderne ey for fæderne, ffa wy oc ey barn som gudh forbywdhe. tha behaale then waarra moorghengaffwo som længger leffuer. oc vppa thet at thetta skal swa fast oc obryteleghet bliffwa wnder henne oc henna rætta arffwingia, som forscreffuit ær thy bidher jac thenne hederlegha mæn vm therra jncigle. som ær her benkt giøtzstaffsson electus i scara jngwar michelsson. jonss andrison och henric scriffwer wæpnære, at hængia med myno eighno jncigle for thetta breff, som scriffwat ær j stoordha. aar æpter gudz byrdh. Mcdxl nono vppa sancte byrgitte aptan."

Sig. N:r 1 Sven Jonsson (en half lilja). N:o 2 (tre rosor eller stjernor). N:r 3-5 saknas.

Karihagen: Lärer hetat Karisrudh 1509. Se vidare vid Bolstad.

Måsan: Uti Broocmanska jordeboken n:o 5, kongl. biblioteket, förekommer följande anteckning: Itt pergem. br. att Ingemar Hansson hafver lagligen sålt till Herr Ture Jönsson en gård hetter Klöfven i Syndals härad för fulla penn. 1509. Itt pergam. br. som Mattes bältaren i Lideköping hafver sålt Hr Ture Jönsson en gård hetter Mossan i Grinstadha sochn för 32 mark danska och 9 mark danska Herr Ture löste samma gård af Axel Posse, än 4 mark penningar Herr Ture gaf for:de Mats Bältaren, och var thet köp lagbudet och lagstemdt till alders ægho 1517.

Näs: Utjorden kallas Ängenäs.

Söbyn: I nyssnämnda jordebok förmäles om detta hemman: Itt pergam. br. att Ingemar Gunnarsson pantsatte Knut Jonsson en half gård på Dal i Grimstadha sochn, som heter Sudhby och ibidem 2 halfva lyckor för 30 mark penningar 1418. Se öfrigt här ofvan.

III. Gestad.

Skrefs Geetzstadha 1449. Yt-innehållet 0,529 qv.-mil. Har ingen å, kärn eller sjö, utom Wenern, som är socknens östra gräns. Ett mindre berg, mellan Kärra i norr och Bön i söder, kallas Elgberget. Socknens längd i norr och söder 1 3/8, bredd 1/2 mil. En indelad väg går längs igenom socknen. De flesta hemmanen äro skoglösa. Öfver vestra dörren har kyrkan följande inskrift: Genom kontraktsprosten E. M. Florelii försorg, ryttmästaren Axel Aminoffs kloka nit och församlingens endrägt på 4 år uppbygd. Invigdes den 1 Jan. 1800. Hon är af gråsten. Har en värja och 2 stora, förgylda messingssporrar i sitt förvar efter den här begrafne general-löjtnanten och landshöfdingen i Elfsborgs län Axel Erik Roos, som vid 81 års ålder afled den 14 Dec. 1765. Det är samme man, hvilken kämpade vid Carl XII:s sida under den heta kalabaliken i Bender, och som förvärfvat det vitsordet, att hans lefnadslopp var en kedja af dygd, ära och hjeltebedrifter. Se Biograf. Lex. 12 band., sid 151. Församlingen lärer väl anse såsom en hederspligt, att denna värja och sporrar - minnen efter en sällsynt man - må omsorgsfullt bevaras från förstörelse.

Fromma stiftelser: Ryttmästaren Axel Aminoff, egare af Löfås, skänkte i lifstiden till socknen fattigkassa ett stående kapital af 66 r:dr 32 sk. banko.

Herr Carl J. Engelke, som inköpt Löfås med underlydande hemman och sönderstyckat samt derefter försålt dessa godsets delar, gaf den 29 Febr. 1844 åttatio tunnor hafra, som böra utlånas samt årliga räntan deraf till skänks utdelas mellan nödlidande inom socknen, i mån af större eller mindre behof. Vidare förordnade han den 25 Mars 1844: "I ändamål att för framtiden till någon del lätta bekymren för de personer, hvilka äro torpare under de hemman, hvaraf Löfås gods intill dess nu skedda styckning utgjorts, skänker jag härmed det parti hafra, som nu befinnes utlånt till godsets underhafvande, utgörande 60 till 70 tunnor, till en stående fond för utlåning till såsäd åt bemälde personer " m. m.

     Socknens hemman.
  
         Skatte.

1   Balltorp. (Ballthatorpp.)
1   Berg. (Bergh.)
1   Björnerud. (Biiörsserudh.)
1   Bön. (Böön.)
1/8 Fjäll med Bråten.
1   Häljerud. (Helgarudh.)
1/4 Jonstorp.
3/8 Kyrkebyn. (Kirckabyn.)
1/4 Kärra. (Keerra.)
1/8 Kättarebol.
1/8 Loberg.
1/4 Lund.
1/8 Pjukmyra.
1   Rågtvet. (Ruttuedh.)
1/2  D:o     (Tueten?)
1/8 Sikhall. Här 1 tegelbruk.
1   Simonstorp. (Simistorpp.)
1   Skerrud. (Skerudh.)
1   Slommehagen.
1/2 Stommen. (Stomen.)
1/4 Takan.
1   Timmervik norre. (Tomsvigh?)
1    D:o      södre.
1/2 Tobyn. (Torisbyn.)
1   Torgunnehagen. (Torgudehagen.)
1   Torpane. (Torppenna.)
1   Troneberg södre. (Trundbergh.)
1   Uleberg. (Uglabergh.)
1   Wäsby. (Wesby.)
1   Åsteboberg. (Ostebo.)
    Timmerviks bäckeqvarnar.
    Hede 1 äng under Balltorp.


         Krono.

1/2 Uleberg. (Uglabergh.) Militieboställe.
    Störsängen 1 utjord under Tobyn.


         Frälse.

1/2 Bodane norre. (Buenna)
1/2  D:o södre.
1   Bröttorp. (Bryttiitorpp.)
1/8 Bäckehagen.
1/4 Fagerhult.
1/4 Gällesnäsudde.
1/4 Haraldstorp.
1/4 Hindrekstorp.
1   Hopperud. (Opperudh.)
1/8 Klemetstorp.
1/4 Knarretorp.
1   Kyrkebyn. (Kirckabyen.)
1/8 Laggare eller Hökestorp.
1/4 Markustorp.
1/2 Rörviken.
1   Sannebo. (Sandebo.)
1/4 Svarfvaretorp.
1/2 Sörby. (Sörbo.)
1/4 Wilhelmstorp.


         Säteri.

1   Löfås. (Löffoos.)

Balltorp: Kallas Ballter.

Björnerud: Bjynnere.

Pjukmyra: Myra.

Takan: Hörde 1581 till Frendefors socken i kyrkligt hänseende.

Åsteboberg: Kallas ännu Åstebo i dagligt tal.

Bodane: Gafs af väpnaren Sven Jonsson på Dingelvik 1449 i morgongåfva till sin fru. Se vid Grinstad.

Gällesnäsudde: Kallas än Gäln, än Odden.

Haraldstorp: Benämnes Hallster. Detta hemman var redan före år 1400 af fru Katrina Knutsdotter (Posse) gifvet till Wadstena kloster. Brefvet som härom lemnar upplysning är tryckt i 1:sta delen.

Wilhelmstorp: Heter nu för tiden allmännast Stenviken.

Löfås: Enligt 1592 års jordebok har hofjunkaren Nils Stake tillbytt sig Löfås skattehemman af bonden Bengt under frälse för 2 sina egna hemman Berg i Bolstad och Westanväga i Jern, derpå konungens bref är gifvet den 13 Juli 1594. Efter Stakes död beboddes Löfås 1619-1626 af hans enka Kerstin Oxenstjerna. 1637-1664 af Nils Posse, gift med Nils Stakes dotter Anna. 1684 af denne Nils Posses son, friherre Maurits Posse, sist landshöfding i Westmanland. 1716 af Krister Posse, friherre, öfverstelöjtnant. 1743 af landt-räntmästaren Brunn. 1767 af majoren friherre Ture Ribbing och till en fjerdedel af fröken Eva Roos. 1794 af kaptenen friherre Axel Ribbing. 1798 af ryttmästaren Axel Aminoff. 1805 af öfverstelöjtnanten, ridd. Krister Zelow. 1843 af Carl J. Engelke, som försålde godset i mindre lotter. 1845 af dannemannen Lars Larsson i Lillebyn med flere.

Efter original-pergaments brefvet i riks-arkivet:

Wij Jacob met gudz nadh Erchebiscopir i vpsala. Cort i Strengenes och Oloffh i Västerarss met sama nadh biscopa. Sten stwre Riddare Sweriges riches førstændare knwth esskilsson Erich ericxson. Bencht fadersson Bencht gregersson peder ragwaldzson ok peder erixson wepnare Sweriges Raadh ok mæn som nw her i Stockholm forsamblade ærum i richesens merkeligh erende Gørum witerligit ath fore troskap och welwiliega thienisth som erligh ok welbørdigh man Knwth posze oss och waart rike Swerige langlige giort och trolige bewisth haffuer serdelis nw i thenne forlidna winther mote the omilde Rytzser fore wiborgh ok æn her effter troliga gøra och bewisa skall och maa Tha haffuom wij alle endrechtelige wnth ok førlænth. och met thetta waarth breffh wnna ok førlæna honum Angermanna landh och Aascherade i westergøtzlandh i sin liiffztiidh och hans næstha ærffwingom i trætigi aar effter hans dødh, ok ther til alla the Cronelandbor som hans fader och førældrer haffht haffua och han nw i sinne wærio haffuer paa Daall liggiandis i westergøtzlandh som hans gambla breffh ther wppa klarliga innehalla, wnna wij och førlæna honum ok hans arffuinge til euerdeliga ægo met alla konungxliga rænto ok rættigheyth Ty bidia wij och biwda alla skatskylluga bønder ok Cronelandbor i førscriffna Angermanna landh ok Aaseherede ati ware fornempde Knwth posze i hans liiffztiidh ok hans næstha arffwinga effter hans dødh høruge och lyduge. Gørendis honum och them welielige och redeliga alla idra wtskyller Skath oc rettigheter i hwario the hælsth kwnno wara som i aarliga plichtuge ære at gøre, och waren honum ok hans æmbitzmannom ther wtinnen weluiliege swa frampth thet i wele gøre thet oss alle ok Cronone liwffht ær, ok førbiwde wij alle besynnerlige fogether ok æmbetzmæn i mote thetta wart opne breffh ok førlæningh nakoth hynder gøre eller hyndra Richesens strenge hæmpd ok plicht Thes til ytermere wisso ok høgre førwaringh latha wij hænge richesens insigle neden fore thetta breffh Datum in Insula minorum Holmis Anno domini Millesimoquadringentesimononagesimosexto Dominica infra octavas Ascensionis Domini.

Detta förläningsbref och äfven nästföljande bref rörande kronogods på Dal, möjligen inom Bolstads pastorat belägna, intagas så mycket hellre, som de angå utmärkta personer. Denna Knut Posse, hvilken anställde den ryktbara Wiborgska smällen och derefter följande nederlag på Ryssarne utanför fästningen d. 30 Nov. 1495, var väpnare, höfvitsman på Tavastehus 1487, ståthållare på Wiborg 1495, riksråd, tapper och lycklig i fält. Gift med Britta Sture. Hans fader var riksrådet Jöns Lagesson Posse, som skref sig till Dal, gift med Märta, dotter af Westgöta-lagmannen Knut Jönsson, af ätten Tre rosor. Se Botin, Svenska folkets historia, 6:te tidehvarfvet. Emedan nyssnämnda förläningsbref finnas i de kongl. samlingarne, är icke omöjligt att de kronogods till everdelig ego, hvarom de handla, äro de samma som åsyftas i Gustafs bref 1545.

Det ovan åberopade pergamentsbrefvet för Knut Posses föräldrar, finnes ännu i original bland de kongliga samlingarne, ehuru af fukt skadadt och på några ställen oläsligt. Det är af år 1457 samt följande innehåll:

"Wy Jenis med guds nadh Swerigis Förste Erchebiscop i vpsala Eric axilsson i langnø Riddare pa thenna tiid høuitzmen oc forstendara i Swerige gørom witerligt [at] fore troskap oc langha wilieliga tienist som erligh welbyrdigh man Her Jenis lagha posse Swerigis Rike och thess framfarna konunga troliga giort oc bewiist hawer oc æn her epter troliga gøra oc bewiisa maa och skal tha hawa wy med Rikesens Raadz samtykkio oc fulb[ord] .. vnt oc forlænth oc med thette wort breff wnnom oc forlænom hanum oc hanss elskelige ... frw Mæritta i therres lifftiid swo længe gudh wil the liffwa kollden øør sokn .... sokn laxabygda sokn och teetzleskogh med .... crononna gootz pa dall som hanss ... langliga hafft hawa til pantha m[ed all] konungxlige rentha oc rettughet .... henne tilforenne war wnth oc for ... Herre i Swerige ... biwda (?) alla Skatskylluga .... bønder oc landboa forscr ..... oc soknom ath the ware forscrefne her Jenis lagha poose høruge .... som hertil oc gøre hanum oc engin annan swa lenge gwdh wil han liffwer ..... hanss hwstrw epter hanum i hennes liiftijd om gudh wiil hoon hanss liff lenger .... wilieliga oc redeligha sina arliga wtskyller Skath oc rettugheeter i huad ... helzt wara kunna oc forbyudom nw allom enom oc androm serdelis foghtom oc embitz[mannom] androm forscreffne them herwdinnan hindra qwælie møda ell i nagra matta om ..... vnder Rikesens oc ware strenga hempd oc pligth Datum In Castro Stocholmensi .... [octav]as Ascensionis domini Anno natiuitatis eiusdem Mcdl septimo Sub Secreto Incliti R[egni] swecie & nostri".

IV. Erikstad.

Socknen innehåller 0,272 qv.-mil. Största längden 3/4, bredden 1/2 mil. Saknar kärn och sjö. I sydost utgör Dalbergså gränsen, i öfrigt stryker Örsån genom socknens södra del och Kålån är till en del gräns i vester. Endast 2 5/8 mantal hafva skog till gärdsle och vedbrand. Vägen mellan Wenersborg och Åmål går igenom socknen, och en annan indelad från Åsebro till Westergården korsar denna vid Bergs kulle. Kyrkan af sten är gammal, liten och oansenlig. Sakristian af sten är uppförd på bekostnad af majoren och ridd. Carl Gust. v. Mentzer.

From stiftelse: Numera aflidne bonden Anders Jonsson i Berg gaf till socknens fattigkassa ett stående kapital af 66 r:dr 32 sk. banko.


     Socknens hemman.

         Skatte.
 
1/2 Berg. (Bergh.)
1/8 Bäcketomten.
1   Bön.
1   Eckre. (Akra.)
1/2 Erikstad. (Ercstadh.)
1/4 Hedan.
1/2 Hellebäck.
1   Kläppersrud. (Kleppesrudh.)
1/4 Korsbol.
1   Kuserud. (Kusserudh.)
1   Kärr södre. (Kierr.)
1/4 D:o vestre.
1   Lerhult. (Leerolth.)
1   Myckeläng norre. (Möckleng.)
1/2  D:o      södre.
1/4 Måsebol.
1/4 Runneberg.
1/4 Råskog.
1   Skåkerud. (Skogerudh.)
1/2 Snudsbol. (Ssnousboll.)
1/4 Tolså.
1/4 Wåtekärr.
    Gatan 1 tomt under Björnebol.

         Krono.

1   Eckre. (Ekra.) Fogde-boställe.
1/8 Lågan eller Busken. Militie-boställe.
1/2 Rud. (Rudh.)
1/2 Stommen. (Stommen.) Militie-boställe.
    Masse qvarn under Westergården.
    Warje qvarn under D:o.
    Bön 1 utjord under Bön.
    Eckre 1 d:o under Eckre.
    Göbyn 1 d:o under Göbyn.


         Frälse.

5/4 Björnebol. (Biörnaboll.)
1   Göbyn.
1/4 Hamnekärr.
1/4 Skåttan.
1/2 Skälebol.


         Säteri.

1   Westergården.

         Rå och rör.

1/8 Kålån.
1/8 Ängen eller Örsgrinden.
    Gatan 1 utjord under Björnebol.

Bäcketomten: Kallas Knutstorp.

Hedan: Nolgåln;

Kärr vestre: Lillekärr;

Wåtekärr: Kärr.

Lågan: Lyder i kyrkligt hänseende till Örs socken.

Rud: Kallas Adamsrud.

Björnebol: Har varit säteri och kallades 1681 nytt. Egdes af Göran Stakes enka, fru Karin till Råbäck, som tillbytt sig detsamma af kronan 1615. Egdes 1645 af Gustaf Stake till Råbäck såsom sätesgård; 1681 af Anders Stake, assessor i Svea hofrätt; 1683 af Gabriel Gyllengrip, hvarefter det lärer upphört att anses såsom säteri.

Westergården: Var 1563 Sigvard Kruses sätesgård. Denne man hade 1562 i förläning all kronotionden af Walbo härad samt årliga räntan af Nordmarken. 1577 var Måns Kruse egare af Westergården. 1645 David Styfvert. 1664 hans enka, fru Anna. 1683 Erik Rosenholm. 1686 Carl och David Rosenholm. 1716 David Rosenholm. 1736 öfversten, friherre von Scheding. 1750 hofmästaren Joh. Paschen Gantzell. 1754 kaptenen och ridd. Carl Gust. von Mentzer och dess fru Kristina Lilje. 1777 den sistnämnda, då varande enka. Sedermera hennes svärson kapten Jakob Schultzen och dess fru Agneta v. Mentzer. 1830 Carl v. Mentzer. 1832 Lars Enbohm. 1839 kronofogden Gust. Forsell.

Ängen: Beboddes 1734 af kapten Daniel Poignant, af Fransk adlig ätt.

Från detta pastorat härstamma:

Hästehufvud, Anders. Adlad 1614. Tog sitt namn af Hästefjorden, i grannskapet af hvilken sjö hans fader föddes af bondeföräldrar. Blef sist guvernör på Ösel. Död 1657 och har sitt grafkor i Skara domkyrka. Fadren var kyrkoherden härstädes Ericus Olai.

Lagercrantz, Olof. Adlad 1647: Öfverstelöjtnant. Stupade under stormandet af Kexholm 1656. Var son af Jon Olsson och Elisabet, en dotter af kyrkoherden Ericus Olai samt Hästehufvuds syster.

Dahlfelt, Anders. Adlad 1718. Major. Död 1740. Son af kronofogden härstädes Sven Andersson.

Risellschöld. Olof. Adlad 1788. Lagman. Död 1795. Son af prosten i Bolstad Kristoffer Risell.

Risell, Jöns, född 1723. Assessor i bergskollegium.

Risell, Nils, juris doctor och professor i Upsala, dog 1789.

Risell, Kristoffer, hofrättsråd, död 1817. Alla dessa 4 sistnämnda voro bröder.

Lind, Johan. Pastor i Högsäter. Utmärkt embetsman. Död 1724. Var son af prosten i Bolstad Johan Lind.

Kjellin, Erik. Kontraktsprost, kyrkoherde i Fryksdaln. Pastorsson härstädes. Död 1759.

Westelius, Anders och Olof, bondsöner från Erikstad, båda kyrkoherdar i Högsäter. Den förre dog 1678, den sednare 1689.

Brelin, Johan, kapten-mechanicus 1762. Död 1780. Son af prosten i Bolstad, teol. doktorn Nils Brelin, hvilken äfven var utmärkt mekaniker.

Wahlström, Jonas, teol. doktor, prost i Nor, död 1834, samt hans broder Per, regeringsråd, kansliråd och ridd. af nordstjerne-orden. Båda söner af komministern härstädes Sven Wahlström.

Frendefors.

Konsistoriellt pastorat af 1:sta klassen. Utgöres af 3 socknar: Frendefors, Brålanda och Ryr.

1. Frendefors.

Skrefs Frændæfors 1380. Ytinnehållet 1,926 qv.-mil., deraf Hästefjorden jemte en ringa del af Rådanesjön och ett litet kärn upptaga 0,251 qv.-mil. Största längden från nordvest till sydost är öfver 1 3/4, största bredden i öster och vester 1 1/2 mil. Näst Ed är Frendefors den största socknen här i landskapet. I sydöstra, södra och vestra delarne är socknen bergig, men bergen låga. Dalbergså, som afleder vattnet ur Hästefjorden, rinner genom socknens norra del, och Bodane-ån i vester förer vattnet ur Rådane-sjön till Hästefjorden. Hemmanen på slätten äro skoglösa. Vägen från Wenersborg till Åmål stryker genom socknen. En indelad väg leder till Walbo härad, en annan efter Wenerskusten från Wenersborg till Gestads socken. Kyrkan, en knapp 1/4 mil från socknegränsen i norr, 1 3/8 mil från Wenersborg, är långkyrka af sten, byggd 1800, med torn och sakristia äfven af sten. Altartaflan målad på väf af professor Kraft, föreställande Jesu uppståndelse, är skänkt af prosten i Bolstad, kongl. hofpredikanten Herlog Stenberg 1822. Inuti koret, på öfverstlöjtnanten Elias Rosengrips och dess fru Helena Rytings graf, ligger en sten med följande omskrift: Sic homo, sic humana, Nihil nisi pulvis & umbra Falsique somnium Ludens phantasmatis. 1740. På kyrkans östra gafvel utvändigt är en minnessten uppsatt öfver kontraktsprosten, kyrkoherden härstädes, doktor P. P. Ekelunds och hans anhöriges graf, som har följande inskrift: Lapidem posuit sepulchrumque paravit sibi suisque coelum præoptans ut una simus Pet. P. Ekelund. Socknen har 2:ne läggedelar, den östra och vestra. Hästefjorden gör skillnaden dem emellan.


     Socknens hemman.

         Skatte.

1/4 Anolfsbäcken.
1   Berg. (Bergh.)
1/4 Binäs norre.
1/2  D:o södre.
1/4 Bjurhem.
1/2 Björnerud.
1/4 Blekslättan.
1/2 Bodane vestre. (Boenna.)
      Här tegelbruk.
1/2 D:o östre.
1/2 Brasmeryr. (Braxmaryr.)
1/4 Bråtekollsrud.
1/8 Bräckan.
1   Bränneberg. (Bendzbergh?)
1/4 Bäsingebol.
1   Derrenäs. (Deernes.)
1/4 Derreviken.
1/2 Disingstaka.
1   Dykälla. (Dykella.)
1   Ekenäs norra. (Akanes?)
1    D:o södra. (Ekanes?)
1    D:o vestra.
1    D:o östra.
1/2 Ellgärde. (Ellegerde.)
1/2 Elmeryr. (Elmaryr.)
1/8 Enarstakan.
1/8 Eskekärr.
1/4 Fagerskog norre.
1/4  D:o södre.
1/8 Fjäll.
1/8 Fjällsökla.
1/2 Flickesäter norre.
1    D:o södre (Flickasetter.)
1/8 Flybo vestre.
1/8  D:o östre.
1   Forssane. (Forssana.)
1/2 Forssebol. (Forsseboll.)
1/2 Grunsbo.
1/4 Gråttetorp.
1/8 Gömman.
1/4 Hakerud.
1/2 Holmen. (Holmen.)
1   Högen. (Högen.)
1/4 Jonsängen.
1   Kalsrud vestre. (Karssrudh.)
1    d:o östre.
1/4 Kattholmen.
1/8 Klöfvan.
1/8 Kopperud lilla.
1/4 Kopperud stora.
1/4 Kärsbol norre.
1/4  D:o södre.
1   Kärsrud. (Kerssrudh.)
1/8 Laxefisket.
1   Långebo. (Langebo.)
1   Löfnäs. (Löffnes.)
1/4  D:o lilla.
1   Lönhult. (Lönolth.)
1/8 Myran.
1/8 Månsatorp.
1/8 Måsen.
1/2 Nolby. (Norby.)
1/8 Näfverdraget.
1/8 Qvarnskogen.
1   Ris. (Riis.)
1/2 Rotenäs. (Rodenes.)
1   Rud. (Rudh.)
1   Rölanda vestra. (Rölande.)
1/8 Rösebacken. 
1/4 Rösebo.
1   Röshult. (Rössolth.)
1/2 Selringen.  (Ssallaringh.)
1   Sivikan norre. (Ssivigh.)
1    D:o södre.
1/2 Skarbo.
1/4 Skog.
3/8 Snappstaka.
1   Snigsås. (Ssnixos.)
1/4 Spekerud.
1   Stenshult vestre. (Sstensolth.)
1    D:o östre.
1/8 Stigen.
1/4 Stufveryr lilla. (Stevoredh.)
1/8 Stärkebo.
1/4 Svagerud.
1/4 Svänningstaka.
1/4 Takan.
1/2 Tjärtakan.
1   Torp. (Torpp.)
1/8 Toresbo.
1   Trombäljen med torpen Bruket och Skörbo. (Trundbellii.)
1   Tveten norre. (Tuetten.)
1    D:o södre.
1/4 Åreberg.
1/2 Öna. (Öen.) 
    Bergs qvarn.
    Ekenäs östres d:o.
    Kattholmens d:o.
    Qvarnskogens d:o.
    Ris d:o.
    Rotenäs d:o.
    Sivikan norres d:o.
    Tjärtakans d:o.
    Toresbo d:o.
    Trombäljens d:o.
    Bodraget 1 tomt.
    Tronefors 1 d:o under Tjärtakan.
    Rönningen 1 äng.
    Ängen     1 d:o.

         Krono.

1/4 Berg. Militie-boställe.
1/8 Djupedaln. Till mulbete under Wenersborg.
1/4 Grönevik. Till mulbete under Wenersborg.
1/2 Kläfverud. Militie-boställe. (Kleffuerudh.)
1   Prestegården. Pastorsboställe.
1   Stufvryr. Komministerboställe. (Stuffvryr.)
    Bergs qvarn i Svarteström.
    Brännebergs d:o i Svarteström.
    Kallseruds d:o i Svarteström.
    Dykälla och Röshults qvarn.
    Forssane d:o.
    Löfnäs och Kärsruds qvarn.
    Stenshults d:o.
    Lerdaln 1 tomt.


         Frälse.

1/2 Gåsevika. (Gassevigen.)
1/4 Nyböle.
1   Rölanda östre.


Bjurhem: Ett torp härunder kallas Skatebron och motsvarar troligen den ödegård Skatan, hvars ena hälft 1498 såldes af Hans Benctsson till Torsten Torstensson till everldelig ego för 2 oxar, enligt anteckningen i Broocmanska jordeboken uti k. biblioteket.

Forssebol: En del häraf kallas Nolgården.

Gråttetorp: Kallas i dagligt tal Aspekasen.

Holmen: Var 1681 så kalladt nytt säteri, tillhörande generalmajoren Robert Lichtone, och hade namnet Ekelundsholm.

Kalsrud vestre: Bär namnet Karse;

Kärsbol norre: Kättarebol;

Löfnäs: Rönäs;

Rösebacken: Glättan;

Selringen: Säringen;

Svagerud: Lilla Skog;

Berg: Berget.

Kläfverud: Var 1563 bland grefve Svante Stures arfvegods. Tillhörde riksrådet grefve Gustaf Axelsson Banér 1577, hvilken blef halshuggen i Linköping den 20 Mars 1600. Hans son, Carl Banér, vice guvernör i Preussen och som dog i Elbingen 1632, hade Kläfverud under sin sätesgård Hufvudnäs, belägen der staden Wenersborg sedan anlades 1643.

Rölanda östre: Egdes 1577 af fogden på Dal Göran Torstensson.

II. Brålanda.

Skrefs Bralanda 1382. Kallas vanligen Bråln. Innehåller 0,582 qv.-mil. Ingen sjö eller kärn. Dalbergså genomflyter socknen från söder till norr. Socknens största längd från nordvest till sydost 1 1/4, bredd i öster och vester 3/4 mil. Blott vid Hönseberg, Troneberg och Holmerud märkas låga berg, i öfrigt är socknen en jemn mark af lera och lermylla. Landsvägen från Wenersborg går midt igenom socknen. I öfrigt äro 2:ne mindre indelade vägar till Ryr socken, 1 till Ör och 1 till Gestad. Endast småhemmanen Hinsetakan, Måsen, Måsebacken och Risbäck hafva skog till gärdsle och vedbrand. Alla öfriga skoglösa, med undantag af några trän, hvilka växa i ängarne eller i små beteshagar. Kyrkan af sten, utan torn och sakristia, tillbyggdes 1689 vid östra gafveln. Den äldre delen är mycket liten. Socknens östra och vestra läggedel skiljas åt af Dalbergså.


     Socknens hemman:

         Skatte:

1/2 Amundebyn.
1/8 Arud.
1   Asmundebyn. (Assmundebyen.)
1/4 Aspebol.
1   Backa. (Backen.)
1   Baggebol. (Bageboll.)
1/2 Berga.
1   Bergsbol. (Bersboll.)
1/2 Brebyn.
1   Bretvet. (Bredettuedh.)
1   Bön. (Böen.)
1/4 Dottetorp.
1   Dyrehög. (Dyrahögh.)
1/8 Fogelmyran.
1/4 Fogelås.
1   Gatan vestra. (Gattonna.)
1    D:o östra. (Gatten.)
1   Grubbetorp. (Grubettorpp.)
1   Grönehög. (Grönna?) (Grönahöi)
1   Heljebyn. (Hellabyen.)
1/4 Hinsetaka östre.
1   Holmen. (Hollmen.)
1/2 Holmerud. (Holmarudh.)
3/4 Höga. (Hög.)
1/8 Karstorp.
1/8 Krogsmyra.
1/4 Kröserud norre.
1/4  D:o södre.
1   Källeberg. (Kellabergh.)
1/2 Moryr.
1/4 Måsebacken.
1/4 Måsen.
1/4 Noltorp.
1   Nuntorp. (Nunnatorpp.)
1/4 Nygården.
1/4 Risbäck mellom.
1/4  D:o norre.
1/8  D:o södre.
1/8 Ristorp.
1   Rud. (Rudh.)
1/4 Rusenberg.
1   Råskog. (Roscoff.)
1/2 Rökila. (Reekilla.)
1    D:o
1   Röstorp. (Röstoffth.)
1/2 Salebol. (Ssalleboll.)
1/2 Skrapan.
1   Slobacka. (Sslobacka.)
1/4  D:o.
1   Smörtvet. (Ssmörtuedh.)
1/4 Solberg.
1/2 Stommen. (Stommen.)
1/2 Syltebacka. (Ssylttabacka.)
1   Torp. (Torffitth?)
1   Troneberg. (Ttrundbergh.)
1   Tån. (Ttoren?)
1   Tåsterud. (Ttostensrudh.)
1/4 Ulfsbol.
3/4 Walberg. (Warbergh.)
1/4 Åker.
1   Åttersrud. (Ottersrudh.)
1   Östebyn. (Östensbyenn.)
    Backa 1 qvarn.
    Smörtvet 1 d:o.
    Östebyn 1 d:o.
    Kåtan 1 utjord under Moryr.
    Skinlan 1 d:o under Slobacka.
    Smedserud eller Sundserud 1 utjord.
    1 Söderbyn 1 utjord under Söbyn.
    Hageberg 1 tomt under Rökila.


         Krono.

1   Hönseberg. (Hönssabergh.) Pastors-stom.
    Klemetsbol 1 utjord.


         Frälse.

1   Bodane.
1   Edslingetorp. (Edzlingattöffth.)
1/4 Hagen. 
1/2 Låttsbyn. (Lofftsbyen.)
1/2 Söbyn. (Ssijdabyen.)
1/4 Torestorp.
1   Tveten.
1   Wäsby. (Wesby.)

Dottetorp: Heter Dotorp i dagligt tal.

Grönehög: Var 1691 nytt säteri och egdes af majoren Lars Fahneskiöld.

Höga: I kongl. Danska geheime-arkivet förvaras ett originalbref (3) på pergament af den 16 Nov. 1382, hvaraf följande afskrift blifvit mig tillsänd: "Alla the mæn, thætta breff see æller höra helser iæc olaff burgarsson mædh gudh thæt skal allom mannom viterlikt væræ at iæc haffuer gullet hederlikom manne oc vælbornom jon martensson twa the österstarsta gardhana j hoghom ther min fadder köpte af arvidh duwlægh oc ær tolff löpa bool liggiænde j bralanda sokn a dale, thæt haffuer iæc gullet them fornæmpda jon martensson for then rækinskaph iæc hannom rættelika skillugher var, oc for then delen han atte j kællubergh. thy afhænder iæc mic thætta for:da godz mædh allo thy ther til ligger jnnangardz oc vtan oc liggat hafuer af forno fra mic oc minom arfwm til for:da jon martensson oc hans arffua til ewærdheligh eghu oc biuder iæc mic til mædh minom arffwom hanom oc hans arfwm thætta for:da godz for hwariom manne frit oc vklandat halla. til vitnizbyrdh bedhis iæc hederlica manna insigle for thætta breff herra knutz algutzson herra andres i byrstadum. sira gudthorms kirkiupræst i sudhrem thorstens symonsson oc karl packa mædh mino egno. skriwat i sudhrem æpter gudz byrdh aren M°ccc°lxxx° secundo næsta sunndaghen æptir sancta martensdagh." Sigillen bortfallna.

Nuntorp: Är troligen samma hemman som Gumstorp, hvilket af hertiginnan Ingeborg den 12 Sept. 1326 lemnades, jemte Torestorp i denna socken, till Nils Ottæsson, enligt brefvet i Svenskt Diplomatarium N:o 2579. Eges nu af majoren och ridd. P. O. Lindskog.

Rökila: Efter original-pergamentsbrefvet af d. 22 Jan. 1382 (4) i kongl. Danska geheime-arkivet är mig benäget meddelad följande afskrift: "Thæt se allom godhom mannom viterlikit swa them som æfter koma. som them som nu æræ at vi knut alguzson riddare. thordh bonde. thörbiorn kirkiopræstær j firghelanda, jon jonsson. olaf ormsson, haquon sture. jon væbiornsson. enar brims. clauus j stighenom. thomas j stighenom. alf j höghæsæter ok niklis præstson nær varom hördhom ok saghom a thingheno j tangalanda aret æfter gudhz byrdh thusanda arom thry hundradha ok attatighi arom a adhra are a sancti vincencii dagh at hedherlikin man ok ærlikin jon martensson köpte laghlika a sama thinge af gunnolue salason et goz som hetir ræfkile j bralanda sokn j sundals hærædh. mædh allom them lunnom som thær til liggia ok lighat haua af alder vtan gardhz ok jnnan. j vato ok thörro. engo vndan takno, hwilikit gooz forsaghdhe gunnolf laghlika köpte af monaam j skoghenom fore twa yxn ok thiughu. galt fornæmde jon martensson gunnolue a sama thinge sama dagh helan pæning ok haluan swa at gunnolf læt sik aat nöghæ fore thæt sama fornæmde gooz ræfkila. læt tha fornæmd gunnolf salason asgriim j bandeno laghlika skaftfara thæt sama gooz a sama thinge mædh skaft ok skælom fra sik ok siina aruæ vnder jon martensson ok hans arua til æuærdhelika ægho, hiöldom vii fornæmde a fasta ok farning. flerom hæraz mannom næruarandom. til meer stadhfæstilse ok vitnesbyrdh hængiom vi fornæmde vaar jnsighle fore thætta bref som scriuat var a sama stadh ok dagh. are ok tima som för ær sacht." Det 1:sta och 6:te sigillet äro qvar. Det första är otydligt. Det 6:te har till omskrift: S. Hakon Bryniulfs. och har tillhört Haquon Sture, som nämnes i sjelfva brefvet.

Stommen: Kallas allmänneligen Brål.

TronebergEn del af detta hemman hörer i kyrkligt hänseende till Gestad samt aflönar presterskapet i Bolstads pastorat.

Åttersrud: Var nytt säteri 1691 och tillhörde ryttmästaren Sven Persson Fahneskiöld.

Hönseberg: Efter riksregistraturet, fol. 68, må konung Johans bref den 20 Mars 1590 till Jöran Posse här inflyta: "Vi vilje dig icke förhålla, att denne vår tro undersåte, Herr Olof i Frendeforssa gäll, hafver i underdånighet gifvit oss tillkänna, att han hafver löst sig bördesrätten till på ett vårt kronohemman Hönseberg, efter som han derpå hafver vårt bref, så väl på gården såsom ock på alla de egor, både i våto och torro, som dertill lyda, och icke dessmindre skall Sven i Kärserud och Jon i Rodhen hafva köpt der undan en qvarnström, den han ödmjukeligen begär att njuta och behålla under förenämde Hönseberg; så hafve vi det honom nådeligen efterlåtit helst emedan samma ström tillförne dertill legat och lydt hafver. Befalle dig härmed, att du hjelper förenämde Herr Olof att bekomma oftanämde qvarn."

Hagen: Kallas Asmundetorp.

Torestorp: Lemnades den 12 Sept. 1326 af hertiginnan Ingeborg till välborne Nils Ottæsson, enligt brefvet på latin i Svenskt Diplomatarium, N:o 2579.

Tveten: Tilldelades i morgongåfva den 6 Okt. 1449 af Sven Jonsson till Dingelvik. Se ofvan vid Grinstad.

III Ryr.

Innehåller 0,785 qv.-mil, deraf 0,017 upptagas af sjön Bollungen, en del af Rådanesjön, en del af Halevattnet samt af Idekärnet och några andra små kärn vesterut på fjället. En större bäck från kärnet vid Bollerud rinner söderut förbi Björserud till Hästefjorden, och en sådan förenar sjön Bollungen med Rådanesjön. 2:ne indelade vägar mötas vid kyrkan. Socknens största längd från nordvest till sydost är 1 1/4, bredden 1 mil. De hemman, hvilkas område sträcker sig på fjället mot Högsäters, Ferglanda och Ödeborgs socknar, hafva skog, de öfriga intet. Socknens vestra del kallas Fjället. Kyrkan liten, af sten, utan torn och sakristia.


     Socknens hemman.

         Skatte.

1   Berg. (Bergh.)
1/2 Bleka södre.
1    D:o vestre. (Bleckith.)
1    D:o östre.
1/8 Bollerud.
1/4 Bollungen.
1/4 Bollungsnäset.
1/8 Buxåsen.
1/8 Bäcken.
1/4 Efvenstorp.
1/8 Granan.
1   Gunnesbyn. (Gundarsbyen.)
1/8 Gunnesbyn.
1/4 Hallan.
1   Heljebyn. (Hellabyen.)
1/4  D:o.
1/4 Hinsetakan vestra.
1   Holmerud (Holmarudh.)
1   Hägnan. (Wegnith?)
1   Högen. (Högen.)
1/4 Högetakan.
1   Kärr. (Kiier.)
1   Lersäter. (Leerssetta.)
1/8 Linneskogen.
1/4 Näset.
1/8 Paradiset.
1   Ryr. (Ryer.)
1/8 Ryrskog.
1/4 Rådane.
1/8 Räfsnäs.
1   Sallebyn. (Ssallebyen.)
1/8 Sandfället.
1/8 Sjöbotten.
1/8 Snappan.
1   Torgerderud. (Torgerudh.)
1/4 Törestorp.
1/2 Årebol.
    Hagen 1 utjord under Björserud.
    Årebol 1 d:o under d:o.
    Bronan 1 tomt under Högetakan.


         Krono.

2   Björserud. Säteri. (Biörssrudh.) Militie-boställe.
1   Bön med torpen Nyhemmet och Spättan. Militie-boställe. (Böen.)
1/4 Klypan. Militie-boställe
1/2 Stommen. D:o (Stommen.)
    1 qvarn under Sjöbotten.
    Fållebo 1 utjord under pastors stom Hönseberg.
     D:o 1 d:o under pastors stom Hönseberg.


Förra kronoparken Kroppefjäll inom denna socken blef, enligt kongl. brefvet till kammarkollegium den 23 April 1833, skattlagd 1834 till 5/32 hemmantal med 1 1/2 lisp. smör i jordeboksränta samt särskild hemmantalsränta. Derigenom skulle 1/4 Bollungen upphöjas till 5/16, Buxåsen till 5/32, Paradiset till 5/32 och Sjöbotten till 5/32, hvilka hemman blefvo egare af Kroppefjäll. Kronan egde här 1 sågeström 1570, men hvar den var belägen och när den mistades är mig obekant.

Berg: Benämnes Katteberg;

Näset: Sallebynäs;

Paradiset: Pardis.

Från detta pastorat härstamma:

Rosengrip, Elias. Från gemen soldat tjente han sig upp till major och öfverstelöjtnant. Adlad 1719. Hette förut Rosell. Död 1740 barnlös. Var son af en trumpetare Torkel Rosell från Röshult.

Nordenborg, Johan Henrik. Major vid Östgöta kavalleri. Adlad 1726. Dog barnlös 1739. Var son af prosten härstädes Per Nordberg. Hans broder Erik blef pastor i Gilberga, död 1731. Såsom krigsprest blef han fången vid Pultava 1709 och qvarhölls 13 år i Siberien.

Lang, Jakob. Löjtnants-son från Björserud. Blef prost i Gilberga. Död 1691. Sönerna adlades 1727 von Lang.

Haqvini, Brynolf, kontraktsprost öfver hela Dal, Olof, pastor i Tösse, Lars, pastor i By, alla 3 bröder och söner af kyrkoherden i Frendefors, prosten öfver Dal Haqvinus Nicolai, voro alla 3 närvarande vid Upsala möte 1593. Den 4:de brodren, Nicolaus, som dog 1567, var kyrkoherde i Frendefors.

Cleverus, Lars, förste teol. lektor i Skara, död 1686, var bondeson från Kläfverud.

Rolander, Anders, död 1762 såsom pastor i Brunskog, var bondeson från hemmanet Rölanda.

Ekelund, Petter. Teol. doktor, prost härstädes. Ledamot af Wasa-orden. Död 1818. Utmärkt andelig talare. Skald. Prisbelönt af Svenska akademien. Son af prosten i Frendefors Petter Ekelund.

Waldenström, Johan Gustaf. Teol. doktor, prost i Nor. Filolog. Död 1841. Dess broder Erik Magnus Waldenström, född 1795, provincial-läkare i Luleå. Söner af pastors-adjunkten And. Waldenström.

Brelin, Petter. Prost i Gilberga. Född 1781 i Bretvet af bondeföräldrar.

Stenberg, Herlog. Kongl. hofpredikant, prost i Bolstad, död 1842. Son af professorn, teol. doktorn, prosten härstädes Joh. Gust. Stenberg.

Ekstedt, Erik Johan. Född 1795. Kyrkoherde i Högsäter, vice kontrakts-prost. Son af pastorats-adjunkten härstädes Er. Kristian Ekstedt.

Grund, Gustaf Eberhard, utnämnd kyrkoherde i Ferglanda. Född i Ryrs socken 1798, Fadren kronolänsman.

Inlagd 1995-10-24, reviderad 1996-08-24,