FotnoterB

Fotnoter del II.

(Inledning 1) Vetenskaps-Akademiens handl:r 1807, sid. 136.

(Sundal 1) Och är antytt, att etiam periere ruinæ, såsom Lucanus yttrar om Troja.

(2) D. ä. Jöns Lage Posse.

(3) Tryckt i Dipl. Norveg. 2:a Saml. N:o 477.

(4) Tryckt l. c. N:o 470.

(Wedbo 1) Benäget meddelade af kontraktsprosten C. M. Bågenholm.

(Tössbo 1) C. G. Brunius Skånes Konsthistoria, Lund 1850, sid. 22.

(Åmål 1) Källor: Handlingarne i riksarkivet, stadens rådhus och pastorsarkiv.

(2) Nunc Åmål est ubi seges fuit.

(3) Förhållandet är likväl alldeles motsatt, enär staden ligger der en å uti Wenern inflyter.

(4) Magistratssekreterare-tjensten eller litterata rådmansbefattningen blef, på magistratens förslag, genom kongl. resolution d. 12 Mars 1851 indragen och förenad med borgmästare-embetet. Borgmästaren skall således bestrida alla till berörde syssla hörande göromål, hvaremot han eger åtnjuta de för samma syssla bestämda aflöningsförmåner, med undantag af den kontanta lönen 166 r:dr 32 sk. och ersättning för skrifmaterialierna 33 r:dr 16 sk., eller tillsammans 200 r:dr banko, som följaktligen komma att stadskassan besparas.

(5) Kartan angifver att här varit gammal marknadsplats. Hon utvisar derjemte, på Byelfvens vestra strand, den sednare marknadsplatsen Knutsbacken, äfven kallad Brobacken och Knusesunds marknad. En större ättehög finnes der, hvilken, utan historisk anledning, Fernow förmenar innesluta Olof Träteljas stoft. En anteckning på Jernfeldts karta lyder sålunda: "Knutsbacken är en hög sandkulle, som berättas hafva varit en gammal skans af den Norrska kronan i fordna tider uppbyggd." Sådan tanka och berättelse hade man 1681 om denna grafhög, att man icke ens ansåg den för en hednagrift, än mindre för Ol. Träteljas. Se 1:sta delen, noten. Lika osannolik är den förmodan, att Norrska kronan här haft en skans, hvartill hvarken historien eller grifthögens form giver minsta anledning.

(6) Antiqvarisk och arkitektonisk resa 1839, s. 172 o. f.

(7) Källor: Handlingar i riksarkivet, i Åmåls rådhus-arkif och J. F. Sacklens Läkarehistoria 1824, 2 del.

(8) Källor: J. F. Sacklens Apotekare-hist. 1833. Stadens handlingar.

(9) Fr. Fryxell i Vermelandia ecclesiastica och efter honom Johan Hammarin i stiftets Herdaminne uppgifva, att här varit komminister från stadens anläggning. Så förhöll det sig icke. Pastorerna njöto komministerslönen af staden och landet, jemte pastorslönen, de första 33 åren. I socknestämmo-protokollet den 9 Jan. 1686 läses: "att hela församlingen kallade pædagogus Ol. Dusinius till kapellan, och pastor afstod godvilligt kapellans-skäppan. Församlingen kunde icke taga till kapellan pastors hjelpeprest Sven Lungius, som äfven sökt sysslan, för hans stora svaghet i Guds ords förkunnande." Lungius har likväl orätt blifvit upptagen såsom komminister i Åmål, så af Fryxell som Hammarin.

(Bilaga 4 1) Öfverskrivet i originalet.

(Bilaga 8 1) Före medlet af 16:de seklet begagnades, såsom bekant, i stället för våra nu brukliga siffror vissa bokstäfver, hvilkas betydelse var mycket olika efter deras olika form och ställning, och vilka icke med de nu vanliga typerna kunna noggrant återgifvas, hvarföre förf. funnit bäst att i det efterföljande jordeboks-extraktet (Bil. n:o 10) utbyta dem mot siffror. I afseende på detta och det nästa dokumentet torde derföre ock vara nödigt anmärka, att kort i betyder 1, men långt j 1/2.

(Bilaga 10 1) På ett annat ställe i Jordeboken f. 320 finnes följande anteckning: Påå Dall som rapatt är från kyrkian och presterne ... Jtem en ödegårdh kallas Tostaridh och ligger vnder Bragdaseter och ther gich off ith gammalt fåår medh vllen och thet forbödh Niels Krwmmes foite för nåkur år sidan och hörir samma ödegård Högaseters presten til halff och helfftene kyrkian till.

Granskat 1995-12-28,