Axel Rune

AXEL RUNE

av Emanuel Bergman.

Axel Olof Rune föddes i Bolstad den 22 april 1866. Han tillhörde en utpräglat dalsländsk släkt och kände starkt sin samhörighet med den dalsländska hembygden, där hans förfäder såväl på fädernet som på mödernet levat och verkat under flera generationer.

Om Axel Runes barndom och om hans hembygdsintresse gör brodern, kontraktsprosten Alb. Rune i Grava, följande belysande uttalande. "Min bror var som barn vaken, kvick och munvig. Gav sig helt och fullt åt vad han hade för händer, i all synnerhet åt lek och sport, och ville gärna agera som ledare i barnskaran. Våra föräldrar voro alltid eniga, när det gällde att vänja barnen vid lydnad, arbetsamhet och goda seder. Min bror var mycket musikalisk. Redan vid 9 års ålder kunde han spela fiol. De flesta instrument kunde han traktera. T o m lergök tonade rätt så bra under hans bemödanden. Som fiolist nådde han en betydande färdighet. I skolan gjorde han goda framsteg. Han arbetade icke mycket, men begåvningen var god, särskilt för matematik. Vid universitetet visade han, att han kunde arbeta. Med ovanlig energi slog han i sig vetande och tog sina examina på rekordtid. Han hade från barndomen haft god hälsa, och häri låg förklaringen till att han, särdeles de sista tio åren, kunde bära en ovanligt stor arbetsbörda. Hans rekreation bestod i jakt och fiske, som han älskat och övat från sin ungdom. Axel var mycket hemkär och hade stark dragning åt hemtrakten, när han var ledig. Då reste han och en ā två av bröderna till Dal för att jaga och gästa släktingar. Vi njöto av den sunda, goda humor, som synes leva ett friskt liv hos vår dalbosläkt och utgör en värdefull arvstillgång. Vid sådana tillfällen lät han bruka sig som allmän rådgivare, och det var hans glädje att kunna vara till hjälp. Han höll - såsom vi alla göra - mycket på sin hembygd. Den var den förnämsta och tålde väl vid jämförelser."

De ovan citerade raderna ge en god inblick i Axel Runes personlighet och ge samtidigt nyckeln till hans kommande insats. Han ägnade sig efter i Vänersborg år 1884 avlagd studentexamen åt juridiska studier i Lund, där han år 1887 avlade kansliexamen och hovrättsexamen. Vice häradshövding blev han 1892. Efter några förordnanden kom Rune 1896 till Västervik såsom förste rådman och blev 1902 stadens borgmästare. Här kom han att göra sitt livs insats. Västervik och bygden däromkring fick under tre decennier draga nytta av Runes betydande begåvning, arbetsförmåga och initiativkraft. Han bidrog verksamt till järnvägskommunikationernas förbättrande i dessa trakter, var med om att skaffa Västervik ett barnbördshus, räknades som en av landstingets allra kunnigaste medlemmar och fick där tillfälle att framföra och understödja många frågor av social, humanitär och kulturell betydelse. På Runes initiativ kom ett hospital att förläggas till Västervik, och han tog en verksam del i utvecklingen av en mängd företag i denna stad.

Om Axel Runes namn alltså är intimt knutet till Västerviks och hela den kringliggande bygdens utveckling under de senaste årtiondena, så har han också haft tillfälle att göra värdefulla politiska insatser under de 23 riksdagar han bevistat. Hans sakkunskap har därvid tagits i anspråk på flerahanda sätt. Han var sålunda medlem av kommunallånekommittén 1912, sinnessjukkommittén 1913, bolagsbeskattningskommittén 1918, kommunalskattekommittén 1924 och kasernkommittén.

Vid sin död i Stockholm den 21 okt 1927 stod Rune mitt uppe i arbetet. Hans hastiga frånfälle väckte uppriktig sorg och saknad även bland dem, som ej delade hans politiska uppfattning. Han lämnade det eftermälet, att han varit en duktig ledare, som alltid sökte sitt samhälles och den saks bästa han kämpade för, en kunnig och rättvis domare, en välvillig och hjälpsam ämbetsman, som hade ett varmt och rikt hjärta inte minst för de fattiga och obetydliga i samhället.

Källor: Tidningsnotiser. Upplysningar av brodern, kontraktsprosten Albin Rune i Grava, sonen hovrättsnotarie Per Rune i Stockholm och borgmästare Runes mångåriga vän och kamrat godsägare Axel Liedberg, Ulvstorp.

E Bergman.


Minnesrunan var införd i Hembygden 1928 s 95-97. För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Inlagd 1997-11-09,