Tössbo härad

Tössbo härad.

(sigill, år 1600.) Gränsar i söder till Nordal, i vester till Wedbo, i norr till Wermland, i öster till Wermland och Wenern. Innehåller 5,185 qvadrat-mil, deraf sjöarne och kärnen upptaga 0,382. Skrefs ūusbo 1220, Thyssi 1287, Thosbo 1397, Tysbo 1480, Twsboo 1500. Största delen är bergig, endast en ringa del mot Wenern jemn och bördig. Den bergigare delen har i allmänhet skog till husbehof och något afsalu. Häradet utgöres af ett länsmansdistrikt och 3:ne pastorat: Hesselskog, Åmål, Tösse, samt Dalboredden, en del af Svanskogs socken i Wermland.

Hesselskogs

konsistoriella pastorat af 2:dra klassen utgöres af 4 socknar: Hesselskog, Mo, Fröskog i detta härad samt Laxarby i Wedbo.

I. Hesselskog.

Skrefs Etlæschogh 1308, Hödtlæscogh sednare, utom flera andra skrifsätt. Socknens yta innehåller 0,911 qv.-mil, hvaraf sjöarne och kärnen tillkomma 0,090. Största delen af Edslan, Knarrbysjön, Käppesjön, Ömmeln, mindre delar af nedre och öfre Kalfsjön jemte 29 kärn befinnas inom socknens gränser. En å mellan Edslan och Knarrbysjön, en större bäck, som faller i Käppesjön, samt flera mindre. Socknens längd något ofver 1 1/4 mil, största bredden 3/4 mil. Är uppfylld af höga berg med trånga dalar dem emellan, hvilka prydas af en rik flora och stark växtlighet. Men åkerbruket är inskränkt och arbetsamt i anseende till markens ojemnhet. En väg går från Åmål till Laxarby, en annan från Bräcke till Fröskog. Den nuvarande stenkyrkan förskrifver sig från Johan III:s tid. Hon tillkom på det sättet, att man igenmurade öppningarne mellan tegelpelarne i gamla kyrkan och derigenom bildade långväggarne. På östra gafveln ifylldes triumfbågens genomgång från skeppet till koret, hvarigenom man fick den nuvarande släta kor-gafveln. Af denna båge och dess pelare synes ännu ett litet utsprång inuti kyrkan. I vestra gafvelmuren är en trappgång upp till en trång plats, tvifvelsutan bönrum för de andelige (1). Gamla kyrkan, såsom hon beskrifves uti ett protokoll vid inventeringen 1583, förvaradt i riksarkivet, och såsom grushögarne utanför på kyrkogården än i dag utvisa, har varit byggd i form af ett Grekiskt kors samt dubbelt så rymlig som den nuvarande långkyrkan. Protokollet innehåller: "Kyrkian är altsamman aff thegill, upbygt uthi korslund med 5 gaflar och 8 pelare under stora kyrkian, nestan effter Schara domkyrkios maneringh allenast att hon icke haffver varit hvelfd öffver choren heller store kyrkian, uthan två små sacrastigh som vore och äre nu hvelfde, och haffver thenna kyrkian varit itt herlighit och anseende tempel med en skön högh spira och två sköna klockor och mykin annan zirath, men hon är för 15 åår sedhan bliffuin aff liungeld förbrend, och haffver nu så ståått uthan taak alt sedhan och är muren ennu höffliga behållin på stora kyrkian med gaflar och annat mera, allenast choren är mykit förderffuat, besynderliga på sielffva gaflen." Biskop Rhyzelius uti sin Brontologia 1721, sid. 68, omtalar efter Palmschiöldska samlingarne denna kyrka sålunda: "Åhr 1568 slog åskan neder på Häsleskogs kyrkio, tå hon med ljungeld antendes och förlorade all then herlighet och zirat, som hon hade framför andra kyrkior ther i landet fordom hafft och alt ifrå påfvedömet in til thenna olycksdagen någorlunda behållit. Femton åhr effter thenna åskeskadan supplicerade sochnemännen til högl. kong Johan III om undsettning til kyrkions upprettande."

Under påfvedömet hade kyrkan 1 öresbol i Wassända, 1 d:o i Klunderud, 1 örtugsbol i Grorud i Eds socken, 1 d:o i Avangen (Wånga, Ödskölds socken), hvilka bortbyttes mot 8 örtugsbol i Bokolzryd (Bocklarud i Fröskog), enligt biskop Brynolfs fastställelsebref den 6 Juli 1310 (Diplomatarium N:o 1686). Uti bilagan, eller registret öfver presternas och kyrkornas fastigheter på Dal, äro flera upptagna, tillhörande denna kyrka, hvilka Gustaf Wasa indrog. Men 2:ne utjordar, Flatan och Stretan, blefvo då bortglömda. De utgöra nu 1/8 mantal. Äfven dessa skildes från kyrkan på ett oklokt, ehuru visserligen lagenligt sätt. Af kammar-kollegii resolution den 13 Aug. 1761 synes, att en kronolänsman Lenberg begärt få köpa utjordarne af kyrkan för 200 daler, men att vederbörande ansågo det nyttigare bortbyta dem mot frälseräntan af 1/4 Efnebyn i Fröskog, hvilket byte kollegium fann så fördelaktigt för kyrkan, att det beviljades, emedan, heter det, Efnebyn så till mantal som ränta är dubbelt större än Flatan och Stretan, och således kyrkan vinner en säker förmån genom en dubbel årlig inkomst, ehuru kyrkan icke erhåller eganderätten till 1/4 Efnebyn (som hon likväl hade till 1/8 Flatan och Stretan). Så bortskrefs med några rader kyrkans eganderätt och hon fick en lumpen årlig inkomst i stället. Man synes hafva förbisett, att kronans ränta af jorden är något helt annat och vida mindre, än det belopp, som kan erhållas vid jordens utarrenderande. Likaså att hemmantalet i sådant fall, som detta, icke eger den minsta inflytelse, ej heller gagnade kyrkan i ringaste måtto. En liten hållhake är dock qvar i kollegii resolution, hvars vigt och värde för närvarande ej kan uppskattas, nämligen "att efterkommande egare af hemmanet Grättved, på hvars egor dessa kyrko-utjordar äro upptagna, blifva till hemul efter lag förbundne, så att berörde kyrkan frånbytte utjordar den samma till evärdelig ego återställas, i den händelse frälseräntan af hemmanet Efnebyn efter detta byte på något sätt skulle göras kyrkan stridig." Nuvarande kyrka, i behof af förbättring och torn, erhöll kollekt och stambok för detta arbete 1844, men medlen voro så otillräckliga och socknens tillgångar så ringa, att tornbyggnaden, då detta skrifves, ännu icke är börjad.

Under påfvedömet hade domprosten i Skara detta pastorat såsom prebende med folkets bifall och samtycke samt biskopens fastställelse. Se hans bref derom den 15 Aug. 1308 uti Diplomatarium under N:o 1594. Ett ytterligare fastställesebref härå är gifvet år 1309 under N:o 1601. Båda intagna i stiftets Herdaminne 1848 af Johan Hammarin, 3 del. sid 86, 87. På kyrkogården ett grafkor af sten öfver framlidne kontraktsprosten doktor A. Sörström, samt en grafsten öfver kontraktsprosten Mats Fryxell. I koret ligger en grafsten öfver kyrkoherden Brynolf Andersson Mattskål, död 1674, stamfader för adliga ätten Silfverstolpe. Derå äro namnen på hans 7 söner och 3 döttrar sålunda antecknade: L.B.S. A.B.S. E.B.S. A.B.S. L.B.S. S.B.S. M.B.S. K.B.D. K B.D. M.B.D.

Den nya messeskruden af svart sammet med silfver är skänkt af talmannen i bondeståndet Hans Jansson på Bräcketorp.

Från kyrkan till Åmål är 2 mil.


       Socknens hemman.

        Skatte.

1/4 Bergane,
1/2 Björkheden. (Birkaheden.)
1/4 Bräcketorp.
1/4 Bröslebacka.
1/2 Båsen.
1/4 Daln.
1/4 Fyrsten.
1/4 Grimsheden.
1/8 Grobyn.
1   Grättved. (Grefftved.)
1/8 Gölen lilla.
1/4  D:o stora.
1/8 Halne.
1/4 Hult.
1/16 Högheden.
1/8 Karsbydaln.
1/8 Killerud.
1/4 Knuflebodane.
1/8 Käppenäs.
1/8 Lofterud.
1/4 Måstaka.
1   Rådane med Koppungen och Gullidan. (Rudenna.)
1/8 Rådetorp.
1/8 Röstigen.
1/8 Sigerud.
1   Strand. (Strandh.)
1   Torpane. (Ttorpenna.)
1/8 Töresrud.
1/2 Wardelsrud.
    Espenäs 1 utjord under Torpane.
  

      Krono.

1   Bräcke. (Brecka.) Pastors stom.
1/8 Flatan med Stretan.
1/4 Föskerud. Militie-boställe.
1/2 Hedan. (Hedenn.) D:o.
1/4 Karsbyn.        D:o.
1/4 Killingen.      D:o.
1/2 Näs. (Nees.) Länsmansboställe.
1   Prestgården. Pastorsbol.
1/4 Svälgen.
    Prestgården 1 qvarn, 1 såg.


        Frälse.

3/16 Högheden.


Björkheden: Biærka. Tillhörde domprosteriet i Skara före Gustaf Wasas tid. Se bilagan.

Bräcketorp: Enligt häradsrättens protokoll den 2 Juni 1651 vittnade häradets nämnd och allmoge enstämmigt, att Bräcketorp, Lilla Gölen, Halne, Hult, Killerud och Killingen legat på stommen Bräckes och Prestgårdens enskilda egorymd, samt Halne och Lilla Gölen i mannaminne af kyrkoherdarne Erik och Erasmus från början upptagne, och de öfrige af kyrkoherdarne från urminnes alltid häfdade och brukade under bostället. Emellertid hade landshöfdingen Olof Stake på en skattläggning i Åmål, utan största delen af nämndens och allmogens vetskap eller föregången laga ransakning, syn eller dom, eller att vederbörande varit kallade, låtit taga dessa torp från kyrkoherden samt Bräcke och särskildt skattlagt dem. Olof Stake hade sedan i nämndens och häradsallmogens närvaro lofvat, att berörde hemman skulle återlemnas, emedan de på orätt berättelse och angifvande blifvit boställsinnehafvaren beröfvade, hvilket återlemnande dock icke skett, utan tvärtom blefvo de dels förlänte till, dels köpte af kammarrådet Leijonsköld. Och dervid förblef det. Bräcketorp eges nu af f. d. talmannen Hans Jansson.

Knuflebodane: Kallas Knölbua.

Käppenäs: Har fordom hetat Huken.

Sigerud: 1312 d. 27 Juni bekräftade biskopen det byte, hvarigenom Hesselskogs kyrka erhöll Sigurdhæ hædh mot en del i Forsnäs qvarn. Diplomatarium N:o 1854. Brefvet utfärdades i Ömord, d. ä. Åmål.

Strand: Tillhörde domprosteriet i Skara. Se bilagan.

Bräcke: Hade varit prebendehemman och är så antecknadt i jordeboken 1588. Enligt afkortningslängden för 1642 i kammar-arkivet, blef Bräcke pastors stom i stället för Åmåls stom, som anslogs under staden Åmål, och har Bräcke sedan varit pastors stom härstädes.

Hedan: Kallas Linheden.

Näs: Næseth tillhörde domprosteriet i Skara, Se bilagan.

Prestgården: Enligt samma bilaga hörde följande torp under prestgården, likasom sjelfva pastorsbolet och pastoratet till samma domprosteri: Torlefsby (Tollesbyn), Kleva (Klöfverud), Kyndanæs (Kenäs).

II. Mo.

Skrefs Måå 1541. Qvadrat-innehållet 0,535 mil, deraf 0,040 vatten. Dessa sednare äro Nedra Kalfven, Drögsjön, Buvattnet, Låbysjön, Harsjön och 3:ne kärn. Socknens längd är 1 1/4, största bredd 3/4 mil. Åar: Åmåls-ån från Ömmeln till Åmålsviken, Lerbyån från Buvattnet genom Harsjön till Wenern vid Kasenberg och Berga. En indelad väg från Åmål förbi kyrkan till Svanskog, en annan förbi Hanefors bruk till Hessselskog. Socknen är bergig. De flesta hemmanen ligga vid en dal från Buvattnet ner till Åmåls socken å båda sidor af Lerbyån. Denna åns lutning från Lerbyn till Harsjön är 8 fot 8 tum på en längd af 3,390 alnar. Från Harsjön till landsvägsbron ofvanför Kasenberg är 4,160 alnar med blott 1 fots lutning. Vid Henebyn en mineralkälla, högst sällan begagnad. Under upprensningen af ån från Harsjön till Kasenberg fanns år 1847 djupt i gyttjan en forntida farkost, gjord af en enda ekstock, 11 alnar lång och något öfver 2 alnar bred invändigt. Var så multnad, att den icke kunde bibehållas hel. En annan, lika beskaffad men mindre, och än mera skadad, fanns i gyttjan af Harsjön vid dess utlopp. Båda sannolikt från hednatiden.

Kyrkan byggdes af träd med sitt torn 1685 på stommens egor, der hon af ålder legat. Läktaren bekostades af brukspatronen, assessorn Linroth, för att af hammarsmedsfolket vid Forsbacka begagnas. Den ena ringklockans omgjutning är bekostad af f. d. talmannen i bondeståndet Hans Jansson i Bräcketorp. Altartaflan skänktes 1715 af assessorn Elias Linroth och dess fru Anna Maria Dreffenskiöld.


       Socknens hemman.

         Skatte.

1   Byn vestre. (Byen.)
1    D:o östre. (D:o.)
1   Forsbacka. (Backen.)
3/8 Grelsbol. (Gresboll.)
1   Haserås. (Hasseros.)
1/4 Henebyn.
7/8 Kallskog. (Kalskoff.)
1/4 Kroken.
1   Lerbyn med Baggerud. (Leerbyen.)
1   Låbyn. (Loubyen.)
1/4 Låbytorp.
1/2 Lånsbol. (Loonsbo.)
1   Packebyn. (Packabyen.)
1   Persbyn. (Pedersbyen.)
1/8 Rebyn.
3/4 Stommen med Gåsevål och Barkerud. (Prestastomen.)
1/4 Smedserud.
1   Wassbotten med Pökerud. (Wattssbonden.)
1   Öjersbyn. (Öiiersbyen.)
    Forsbacka 1 qvarn, 1 såg.
    Låbyn 1 såg.
    Wassbotten 1 d:o.
    Kallskog 1 qvarn.
    Kroken 1 utjord under Kroken.
    Presterud 1 d:o under V. och Ö. Byn.
    Forsbacka jernverk.
    Hanefors d:o.
    Persbyn d:o.
    Skölerud 1 utjord.



        Krono.


   Äng, stora. Under Packebyn.


Forsbacka: Egdes 1667 af kornetten Gustaf Bagge, som bebyggde hemmanet till säteri, enligt domboken 1669.

Haserås: 1/3 häraf är boställe för pastorats-adjunkten. Sedan Gustaf Wasa olagligen indragit Stommen, måste ett boställe ånyo inköpas. Det skedde på följande sätt. 1744 inköptes för Mo kyrkas penningar (400 daler silfvermynt) 1/4 Hult i Hesselskog, som den 14 Mars 1745 utbyttes mot 1/4 i Haserås och 2 daler silfvermynt. 1770 köpte kyrkan för 100 daler silfvermynt 1/36 i Haserås och ytterligare 1/18 likaledes för kyrkans medel. Efter en femårig tvist mellan Mo och de öfriga socknarne i pastoratet om eganderätten till denna 1/3 i Haserås, slöts förlikning dem emellan, hvarpå häradsrätten den 19 Okt. 1810 dömde, att denna 1/3 i hemmanet hädanefter såsom hittills skall innehafvas och begagnas såsom boställe af socknarnes 3:dje prest, hvilket utslag vunnit laga kraft.

Stommen: Om Gåsevål, Gasavadh, Redhaby, m. m. se bilagan N:o 2.

Wassbotten: Egdes och beboddes på 1730-talet af kapten friherre Carl Didrik Taube, broder till riksråderna Edvard och Wilhelm Taube. Gift 1:o med Märta St. Ehrencrona och hade med henne 13 barn; 2:o med Maria Eleon. Roos, af hvilken föddes ordensbiskopen Carl Edvard Taube. Dottren Anna Märta i första giftet ingick äktenskap med brukspatronen Lennart M. Uggla. Se Billingsfors jernbruk i 1:sta delen. En Anna Märtas sambroder Evert Fredr. Taube blef general-löjtnant 1790. Se Biogr. Lex. 17 band, sid 30.

Presterud: Se bilagan N:o 2.

Skölerud: Kallas nu Skölderud. Enligt 1815 års jordebok är denna utjord belägen inom Mo sockens gräns efter kongl. resolutionen på Åmåls stads besvär den 29 Dec. 1697. Men enligt Tössbo häradsrätts protokoll den 3 Febr. 1703 är hon belägen på Hanebols bolbys egor i Åmåls socken, och efter hofrättens utslag den 10 Sept. 1846 skall, vid inträffadt köp af denna utjord, lagfart sökas och meddelas vid Åmåls rådhusrätt. Köptes till skatte den 19 Dec. 1810 för 2 r:dr 8 sk.

Äng: Har från medeltiden tillhört kyrkan, enligt jordransakningsprotokollet den 13 Juni 1746, och hade kyrkan i årlig inkomst för ängen 1 daler silfvermynt. Såldes 1770 från kyrkan till Packebyn för 100 daler silfvermynt.

III. Fröskog.

Innehåller 0,498 qv.-mil. Deraf upptaga sjöarne Err eller Ärr, Hultsjön jemte delar af Knarrbysjön, Käppesjön, Halvattnet samt andra småsjöar i gränsorna och 9 kärn 0,070 qv.-mil. Socknens längd 7/8 och största bredd något öfver 3/4 mil. En å från Knarrbysjön till Err, en större bäck från kärnen i socknens vestra gräns, kallad Hynån. En indelad väg från Tösse till Tissleskog, en annan från Ånimskog i söder och en tredje från Stenarsbyn åt norr till Hesselskog. Gamla kyrkan afbrann genom åskeld 1728. Den nuvarande af träd byggdes 1729. Utan torn.


        Socknens hemman.

         Skatte.

1/8 Amunderud.
1/4 Bodane.
1/4 Byn. (Byen.)
1/16 D:o södre.
1/4 Kesebol.
1/8 Klapperud.
1/2 Långerud.
1/4 Mörnäs.
1/8 Spätthult.
1/2 Tranerud.
1   Wallsjön. (Walsjö.)
1/4 Wassåker.
    Bodane 1 qvarn.


        Krono.

1   Stommen. (Stomen.) Kronofogdeboställe.
1/2 Strand lilla. (L. Strandh.) Kapellansboställe.


        Frälse.

1/4 Bocklarud.
1/4 Efnebyn.
1/4 Flatungebyn.
1/8 Gobyn.
1   Hensbyn. (Hedensbyen.)
1   Hult. (Holth.)
1/4 Humletorp.
1   Knarrebyn. (Knarabyen.)
1/4 Linknappen.
1/8 Räfsalen.
1/8 Sannerud.
1/8 Smedserud.
1   Strand nedre. (Strandh.)
1    D:o stora. (D:o.)
1   Wiken. (Wigen.)
1   Östersbyn. (Östensbyen.)
    Busterud 1 utjord under Tranerud.
    Gusperud 1 d:o under Byn södre.
    Strand nedre 1 såg.
    Lisefors jernverk.


       Säteri.

1   Stenarsbyn. (Sstennsbyen.)
    D:o 1 qvarn, 1 såg.
    Kristinedals jernverk.


Spätthult: Kallas Spässhola.

Strand lilla: Lemnades 1692 till kapellans-boställe af kronan och blef sålunda någon ersättning för Stommen, som Gustaf I indrog.

Bocklarud: 1310 tillbyttes Hesselskogs kyrka mot hemman i Eds socken. Se vid Ed och Svenskt Diplomatarium N:o 1686.

Efnebyn: Hesselskogs kyrka har räntan af detta hemman årligen, enligt kammar-kollegii resolution den 13 Aug. 1761. Se vid Hesselskog.

Gobyn: Tillhörde Skara domprosteri under medeltiden. Se bilagan. Skrefs då Godhoby.

Räfsalen: Kallas Rasaln.

Stenarsbyn: Kammar-kollegium har den 18 Mars 1840 tillåtit att detta säteri må kallas Kristinedal. Egdes 1672 af kronofogden Er. Liedeman; 1681 af hans arfvingar och kallades då nytt säteri. Köptes af friherre Hermelin för Dals bergssocietet på 1770-talet och såldes sedan till brukspatronen Kristoffer Sahlin. Innehafves sedan 1815 af hans son, brukspatronen Maurits R. Sahlin, hvilken mycket förbättrat och förskönat denna vackra egendom.

Från Hesselskogs pastorat härstamma:

Liedeman, Erik. Kronofogde då han adlades 1672. Se 1:sta del.

Liedeman, Carl, dennes son. Född på Stenarsbyn. Protokolls-sekreterare i kongl. senaten, död 1690.

Silfverstolpe, Gudmund. Kammar-revisionsråd. Adlad 1751. Sonson till kyrkoherden härstädes Bryn. Mattskål, och son till Abraham Hesselgren, bankofiskal.

Hesselgren, Nils. Kyrkoherde i Steneby, död 1700. Son af kyrkoherden härstädes Bryn. Mattskål.

Hesselgren, Lars. Kyrkoherde i Hesselskog. Död 1682. Son af kyrkoherden härstädes Bryn. Mattskål.

Hesselgren, Anders. Kyrkoherde i Rölanda. Död 1679. Son af kyrkoherden härstädes Bryn. Mattskål.

Sörström, Nils. Kontraktsprost i Blomskog. Död 1781.

Sörström, Anders. Kontraktsprost i Hesselskog. Teol. doktor. Död 1790. Båda söner af kyrkoherden härstädes Lars Sörström.

Gylling, Erik. Filos. lektor i Carlstad. Son af länsmannen i Tössbo Gilius Gylling. Död 1773 i Wallsjön, Fröskog socken.

Fryxell, Anders. Född 1795. Teol. doktor. Kommendör af nordstjerne-orden. Prisbelönt af Svenska akademien och en af de 18 i samma akademi. Prost i Sunne.

Fryxell, Olof. Kongl. hofpredikant, född 1806. Prisbelönt af Svenska akademien.

Fryxell, Fredrik. Gynasii-adjunkt i Carlstad. Död 1839. Alla tre söner af kontraktsprosten i Hesselskog Matts Fryxell.

Jansson, Hans. Född i Låbyn, Mo socken, d. 7 Jan. 1792. Fullmäktig i riksgäldskontoret 1834. Talman för hedervärda bondeståndet vid riksdagarne 1844, 1848.

Till KILA

pastorat i Wermland lyda några hemman af Svanskogs socken, hvilka höra till Elfsborgs län och Tössbo härad på Dal, under namn af

Dalboredden.

Redden innehåller 0,526 qv.-mil. Deraf upptaga delar af sjöarne Öfra Kalfven, Ömmeln, Dalsjön, Emneskogs-sjön och Vestra Svan samt 8 kärn 0,050 qv.-mil. Reddens längd är 1 1/2 och största bredd 5/8 mil. Bäckån från Emneskogs-sjön till V. Svan skiljer Redden i norra delen från Wermlandssidan af Svanskogs socken. En å förenar Dalsjön med Ömmeln i gränsen mot Laxarby socken och en annan Ömmeln med Öfra Kalfven i gränsen mot Hesselskogs socken. En indelad väg går härigenom från Svanskogs kyrka till Laxarby socken.


         Dalboreddens hemman.

          Skatte.

1/8 Bergane.
1/8 Bodane.
1   Bollsbyn. (Bolsbyen.)
1/2 Byn.
1   Bäcken. (Becken.)
1/8 Djurud.
1/8 Fjellane lilla.
3/4 Gaterud. (Gatteruth.)
1/4 Hedan norre.
1/4  D:o  södre.
1/4 Hugnerud.
1/2 Krakstad.
1   Källtegen. (Kellattegen.)
1/8 Lefverheden.
1/4 Lund.
1/8 Myrebacka.
1/8 Måstaka lilla.
1/4 Måstaka stora.
1/4 Norane lilla.
1/4 Rämmesnäs.
1/8 Råskog.
1/4 Röstigen.
1/4 Skeppenäs.
1/4 Skölerud.
1/4 Sunnersrud.
1/8 Svensheden.
1/2 Ödebyn.
    Bäcken 1 qvarn, 2 sågar.
    Hugnerud 1 qvarn.
    Lund 1 d:o, 1 såg. Kallas Kroppa.
    Ödebyn 1 qvarn, 1 tegelbruk.
    Muggedaln 1 utjord till Gränssjön i Wermland. Belägenheten okänd.

Dalboredden har kyrka gemensam med Wermlandsdelen af Svanskogs socken. Träkyrka, byggd i kors 1733.

ÅMÅLS

regala pastorat af 3:dje klassen utgöres af Åmåls stads- och lands-församling. Skrefs Ømordh 1312, Amord 1397. I 23 kap. af konung Sigurd Jorsalafarares saga omtalas en rik bonde, Olof i Stora Dal, som bodde i Aumord, hvars dotter Borghild blef moder till den år 1130 på Norska thronen uppstigne konungen Magnus Blinde. Hans fader konung Sigurd red från Konghäll till Aumord "två stora dagsleder på en dag". Ligger någon sanning häruti, så är ej otroligt att med Aumord förstås något ställe i Åmåls socken. Mellan Konghäll och Åmål är 15 mil. I Oldnordiske Sagaer, Köpenhamn 1837, 12 band, sid 41, heter det: "Efter Beliggenheden kunde Dal endog betegne det svenske nuvæerende Dal." Deremot har professorn P. A. Munch uti Historisk-geograf. Beskrivelse over kongeriget Norge i Middelalderen, Moss 1849, sid 190, antagit, att Aumord legat i Borge socken vid Fredrikstad. Afståndet mellan Konghäll och Borge kyrka lärer icke vara mindre än 21 Svenska mil, hvilket synes alltför långt för ridt på en dag. 15 mil är redan ganska betydligt. - Fogden öfver Dal, Sven Karth, skref sig till Amor. Se 1:sta delen och Stiernmans Höfdingaminne.

Pastoratets yt-innehåll är 0,819 qv.-mil. En del af Harsjön jemte 10 små kärn upptaga deraf 0,008 qv.-mil. Åmåls-ån från Kalfsjöarne, Ömmeln och Dalsjön till Wenern utfaller i staden; Lerbyån från Buvattnet och Harsjön faller i Åmålsviken 1/4 mil norr om staden. En indelad väg från Wenersborg till Carlstad stryker genom socknen från söder till norr; en annan vesterut från Åmål till Hesselskogs socken; en tredje från Kasenberg i vester till Mo kyrka. Landet har gemensam kyrka med staden.

From stiftelse: Fru Anna Maja Åberg (se Åmåls borgmästare N:o 8) testamenterade den 14 Aug. 1839 banko riksdaler 2,000, hvaraf räntan, ā 5 för hundradet, årligen utbetalas i mån af behofvet bland de ålderstigna personer, som varit fruns underhafvande vid hemmanet Skevik, eller ock dylika underhafvandes värnlösa barn och deras afkomlingar. Kapitalet innestår och medlen förvaltas af hennes stjufson, patron Johan Åberg, och efter hans död af hans närmaste arfvingar, samt skall således fortfara, man efter man, inom den efter Johan Åberg blifvande slägt.


        Socknens hemman.

          Skatte.

1/8 Berga lilla.
1   Berga stora med Bockarsbyn. (Berga.)
1   Björkil. (Biörnakiil.)
1/8 Buxbol.
1/8 Derenäs.
1   Fagerhult. (Ffageroltth.)
1   Gerdsbyn. (Gerdsbyen.)
1   Gunnarsbol. (Gundelbol.)
1   Jakobsbyn. (Jacopzbyen.)
1/8 Kasenberg med Fermerud.
1/8 Klippersbol.
1   Knyttkärr vestre. (Knyttakier.)
1/2  D:o östre. (D:o.)
1   Korsbyn. (Korsbyen.)
1/4 Kroken.
1/2 Kålsäter.
1/2 Larsbol.
1/4 Risa.
1/4 Rösevål.
1   Segersbyn. (Ssegersbyen.)
1/4 Sigerud.
1   Skevik med Daln och Wintertorp. (Skiuigh.)
1   Skällebyn. (Skellabyen.)
1/2 Spakebol.
1   Säter. (Ssetter.)
1   Tjuke. (Ttiucka.)
1/4 Toresbyn.
1/8 Torp lilla.
1   Årbol. (Orraboll.)
1/2 Århult. (Orolth.)
1   Östbyn. (Ösby.)
    Sannerud 1 tomt under Korsbyn.
    Berga stora, 3 qvarnar.
     D:o lilla och Kasenberg 2 qvarnar, 1 såg.
    Korsbyn 2 qvarnar.
    Kålsäter 1 d:o.
    Spakebol 2 d:o.


    Hemman gifna Åmåls stad.

1   Byn. (Byen.)
1/2 Hanebol. (Hunaboll.) Pastorsbol.
1/2 Mörtebol.
1   Näs. (Nees.)
1   Rösan. (Rössen.)
1   Skevik. (Skiuigh.)
1   Stommen. (Stomen.)


        Krono.

    Nötön i Wenern vid Knyttkärr.
    Sandön d:o skattlagd.
    Storön d:o skattlagd.
    Svegön d:o skattlagd.
3/4 Tollebol. (Thorlaboll.) Kapellansbol.
    D:o 2 qvarnar.


        Frälse.

1/4 Finserud. (Fforsbro?)
1   Nygård. (Ssnertten.)
1/4 Åsen.
    Finserud, 3 qvarnar.


Berga stora: Omnämnes uti räfstetingsdommen den 17 Jan. 1397. Se bilagan N:o 2.

Björkil: I samma dom under namn af Biernabol.

Knyttkärr: Se Bolstad och Sv. Diplomatarium N:o 2533.

Kålsäter, Skevik, Säter: Se bilagan N:o 2. Norra Skevik var Peder Karths säteri 1563. Egdes 1577 af Olof Stake, 1611 af Botvid Larsson Ankar, 1666 af Arvid Rosenbjelke, och kallas gammalt säteri 1681. Utgick 1684 såsom säteri och infördes i dess ställe Nygård, som redan 1637 var antecknadt såsom sätesgård, tillhörande Jöns Bengtsson Rosenbjelke.

Toresbyn: Se Bolstad.

Århult, Nötön, Sandön, Storön, Svegön: Se bilagan N:o 2. Genom kongl. resolution den 5 Sept. 1766 beviljades staden Åmål fiskrättigheten vid kronans öar Sandön, Storön och Svegön, med vilkor att betala den årliga ränta, hvartill denna rättighet skulle kunna skattläggas vid laga förrättning.

Tollebol: Genom kongl. bref 1702 beviljades kapellanen i Åmål räntan af 1/2 Berg i Ånimskog, i stället för boställe. 1717 begärdes Tollebol till boställe, emedan detta hemman såsom skattevrak hemfallit under kronan. Lärer väl då, eller kort derefter, blifvit kapellanen upplåtet.

Nygård: Vid Nygård äro qvarnar, hvilka tillhöra staden. Möjligen åsyftas de i följande bref, aftryckt efter Peringskiölds afskrift. "Föör alla thäm thetta breff höra eller see Ingwar Michælson a vapn mädh mino vinner samtyckio och närvaro Jösse Matheson oc Hämijng Hanison thæt iach heel oc oswechr mädh godh villia oc kärlek unt oc giffuit haffuer mine elskelighe hustru Ingeborge æpter min död swa mang godz iach i Wermelandh haffuer oc Amorda qværn liggiandes uppa Daal thär til swa mang godz iach å Falone oc a Qvaldta haffuer utan Steenstorp, hvilka for:da godz æffter mina hustru dödh skulo igien gåå til mine rätta arffwingia ohindrath oc oqwalde Til thess ytermehre forwaring oc wisso bedes iach for:da dandemanda insigle Jössa Mathisons oc Hæmingh Hanisons mædh mitt egit hängiandes for thetta breff Scriptum Rackaby a:o domini MCDXLIIII."

Huruvida samma eller hvilken annan qvarn härstädes afses uti följande köpebref 1442, är numera svårt att afgöra. Brefvet meddelas efter Peringskiölds samling. "Alla the thetta breff see eller höra helsar Ingwar Michelson a vapn kärlika medh Gudh oc gör vitterligit medh thætta mit närvarande öpno breff thät iach haffuer salt unt oc oplatit erligom oc välbyrdigom manne herra svarte ture jensone riddare och Vestgötha lagman thessin min effterskreffne godz för fire oc tiugu svænska marc som är en gardh heeter Sularudh i By sochn i Wermeland medh allo sine tilligelse thär gardhen nu tilliger oc aff alder tilligat haffuer fra mich och mine ärffwinge oc wnder for:ne her svarte ture oc hans arffvinge till evärdelika ægo Item framdeles haffuer iach oc saldt honum eno qværn oc et torpp medh som heter Bode amoll i amoll sochn på Daal i Westergöthlandh i scara biscopsdöme liggiandes - - - Scriptum a:o domini MCCCCXLII." Enligt räkenskapen öfver årliga räntan af Dal 1589 hade kronan 2 sågqvarnar i Åmåls socken. Der sågades s. å. af 505 hjelpestockar 4 bräden ur hvardera. När dessa sågar frångingo kronan och i hvilket vattenfall de voro belägna är okändt.

Myrabakka omnämnes uti bilagan N:o 2. Är utan tvifvel samma ställe söder från staden, som ännu bär namnet Myrebacka. Likaså Dygranes detsamma som 1/8 Derenäs på östra sidan af Åmålsviken.

Från detta pastorat härstamma:

Karth, Sven, af adel. Fogde på Dal. Se 1:sta del.

Karth, Per. Den förres son, adlad 1556. Se 1:sta del.

Sparfvenfelt, Johan Gabriel. Född i Åmål 1655. Fadren, som var regements-qvartermästare vid Wermlands kavalleri, blef adlad 1651, sedan ryttmästare, major, öfverstelöjtnant med öfverste karakter 1675, och afled på Åbylund i Östergötland 1698. Modren var Kristina Uggla, dotter af öfversten Joh. Klæsson Uggla på Afverstad i Näs härad. Sonen Johan Gabriel blef en utmärkt filolog med Europeisk ryktbarhet. Se Biografiskt Lex. 15. band. sid. 153.

Ehrenstam, Lars. Född i Åmål 1681. Adlad 1719. Hofrättsråd i Svea hofrätt. Död 1744. Son af borgmästaren i Åmål Magnus Eneroth.

Tegmansköld, Gustaf. Född i Åmål 1755. Vice president i Göta hofrätt. Kommendör af nordstjerne-orden. Död den 31 Juli 1829. Se 1:sta delen.

Wallmoen, Birger Olsson. Död 1731. Filosofie lektor i Carlstad, sist kontraktsprost i Tösse. Bondeson från Gerdsbyn.

Svala, Arvid. Död 1794. Kyrkoherde i Holmedal. Komministersson från Tollebol.

Tegman, Per. Född i Åmål. Professor. Se 1:sta delen.

Åberg, Ulrik Johan. Född i Åmål 1773. Fadren fältsekreterare. Lektor i Carlstad. Död 1845. Se Åmåls borgmästare N:o 3.

Hammarén, Lars Daniel. Född i Åmål 1779. Kyrkoherede i Ed. Död 1833. Fadren bruks-inspektor.

Sörensson, Ivar Ulrik. Född i Skevik 1790. Kyrkoherde på Torsö i Skara stift 1844. Fadren bruks-inspektor.

Edgren, Johan Fredrik. Född i Åmål 1797. Kyrkoherde i Morup af Halland 1844. Fadren postmästare. Se Åmåls borgmästare N:o 3.

Frykman, Joh. Magnus. Provincial-läkare i Lidköping. Pastorsson från Hanebol.

Tösse

konsistoriella pastorat af 2:dra klassen består af 3:ne socknar: Tösse, Tydje och Ånimskog.

I. Tösse.

Skrefs Thosöö 1397, Tusse 1475, Tysso 1491, Twsee 1502, jemte flera andra skrifsätt. Socknens qvadrat-innehåll är 0,502 mil, deruti äfven inbegripas 4 ytterst små kärn och en liten vik af Käppesjön. Socknens längd är 1 och största bredd 3/4 mil. Hvitlanda-ån från Käppesjön genom Tösse och Tydje socknar till Wenern. Tössebäcken utfaller äfven i Wenern. Vid dess utlopp är hamn. Stora landsvägen mellan Wenersborg och Åmål stryker genom socknens östra del; en annan indelad väg leder till Fröskogs socken. Gamla kyrkan från medeltiden, uppförd dels af tegel dels annan sten, qvarstår ännu nära prestegården, förvandlad till sädes- och bränvinsmagasin, tillhörigt enskild man. Inom dessa murar under magasinslagren hvilar stoftet efter riksrådet C. G. Löwenhjelms första fru (1:sta delen), och troligen efter flera andra i äldre tider hädangångne. Fordna begrafningsplatsen vid magasinets södra sida har ganska länge varit i sådant skick, att svårligen någon kunnat tro den vara hvilostad för kristna menniskor under många århundraden. Nya kyrkan af sten med torn, den prydligaste i landskapet, gemensam för Tösse och Tydje socknar, invigdes den 5 Nov. 1848. Hon är i nyaste tidens smak med tornet vid södra långväggen. Till Åmål 1 1/8 mil.


         Socknens hemman.

          Skatte.

1/8 Backen.
1   Bjäkebol.
1/2 Bodane. (Budom.)
1/8 Daln.
1   Frillesäter. (Ffrillasetter.)
1/2 Gunnebyn. (Gundmarbyen.)
1   Hallebol. (Haleboll.)
1/2 Hanebol.
1   Hvitlanda vestre. (Hvedeland.)
1/2  D:o östre.
1/2 Hängelsrud med Sätterud.
1/4 Kroken
1/2 Lund. (Lunden.)
1/2 Skränna.
1/4 Slommerud.
1   Sotebyn. (Ssodebyen.)
1/2 Sörbodane.
3/4 Sörgården.
1/4 Utbodane.
1/4 Ängkärr.
    Snekan 1 tomt under Hanebol.
    Suterud 1 utjord under Hängelsrud.
    Hanebol 2 qvarnar, 1 såg.
    Hängelsrud 5 qvarnar.
    Hvitlanda vestre jernbruk och 1 såg.


        Krono.


3/4 Amundebyn. (Amundbyen.) Militie-boställe.
1   Hässelbacka. (Hesslabacka.) Pastors stom.
1   Prestgården. Pastors-boställe.
3/4 Sörböle eller Gustafsberg. (Ssörböll.) Militie-boställe.
    Derehult, 1 utjord under Prestgården.
    Klockaretomten, 1 d:o under Prestgården.
    Kråketorp, 1 d:o under Prestgården.
    Kyrkerud, 1 d:o under Prestgården.
    Torud 1 utjord under Amundebyn.


       Frälse.


1   Björsäter. (Biörsetter.)
1   Brevik. (Bredhvigh.)
1   Wänsberg. (Wensbergh.)
    Harehalsen, en ö i Wenern, under Åmål.
    Hästön d:o, under Åmål.

       Säteri.

2   Strömsberg. (Mussabergh.)
     D:o 1 såg.


Frillesäter: Omnämnes 1397 i bilagan N:o 2. Likaså Gunnebyn, Amundebyn, Brevik och Musaberg.

Hallebol: Kallades nytt säteri 1681. Egdes då af kapten Jon Blankenfjell, som fått hemmanet af kronan 1650 till ärfteligt frälse. Indrogs till kronan och blef militie-boställe. Innehades 1693 af qvartermästaren vid adelsfanan Petter Riddercrantz.

Björsäter: Bortbyttes af Eric Otteson riddare 1475. Se Eds socken N:o 6.

Johan Hogenson a vapn sålde Biersæthe den 2 Okt. 1502 till sin måg Sven Eriksson. Se Torps socken N:o 1. Egdes 1563 af Maurits Stake; 1664 af löjtnanten Ulrik Stake, som sålde det till majoren Johan Sparfvenfelt s. å.

Brevik: Anund Stura sålde Bredavik den 9 Sept. 1325 till biskop Petrus i Skara. Se Diplomatarium N:o 2533.

Wänsberg: Egdes 1563 af Knut Knutsson Lillje; 1577 af välborne Jöns Ulfsson; 1664 af Henr. Pedersson Månesköld och var hans ladugård; såldes 1672 till öfverstlöjtnanten Joh. Sparfvenfelt af friherre Er. Ulfsparre och dess fru Elisabet Månesköld för 500 r:dr specie. Eges nu af byggmästaren And. Kallin, som der anlagt tegelbruk, hvarest tillverkningen är den största inom detta landskap.

Strömsberg: Niels Pose aff vabn tillbytte sig bland annat tvo gardha uppa Daall som heta Mosebergh i Tusso sokn i Tusbo herit som giffue nye pund smör, af välbördig Abram Cristiernsson och hans hustru Birgitta Mænsedotter. Brefvet gifvet i Arboga den 6 Nov. 1491. Detta bref åberopas fol. 370 uti det register, som Rasmus Ludvigsson upprättade, och finnes i riksarkivet, på de gods och gårdar, som Gustaf I:s saliga slägt i förtiden till kloster och kyrkor gifvit hafva, - ehuru i brefvet ingenting nämnes om gåfva till kyrkor eller kloster, utan helt enkelt ett jordabyte mellan enskilde personer. Egdes 1563 af Johan Åkesson Natt och Dag på Göksholm; 1577 af fru Maret på Göksholm; 1589 af Axel Johansson på Göksholm, som den 10 Mars s. å. gaf det i morgongåfva till sin fru Inggerd Bonde; 1664 af majoren Baltasar Marskall, som då sålde gårdarne till majoren Johan Sparfvenfelt, hvilka 1681 benämnas gamla säterier, af hvilka Sparfvenfelt då ännu var egare. Namnet Strömsberg har jag i allmänna handlingar först träffat under år 1678. 1783 voro sekreterarne Erik och Erland Wall egare; 1792 brukspatronen Benjamin Roth; 1795 friherre J. A. Fleetwood; sedan hans stjufson, brukspatronen L. M. Uggla på Svaneholm; 1840 krigsrådet J. L. Bäck. Nu är kommissions-landtmätaren J. M. Lagervall sedan 1844 egare af 1 1/8 och brukspatron Jak. Tran af 7/8.

Sörböle: Sudhrabøle tillhörde domprosteriet i Skara. Se bilagan N:o 4.

II Tydje. Skrefs Thydie 1397. Innehåller 0,279 qv.-mil. Deraf upptager Tydjesjön 0,012. Socknens längd 3/4 och största bredd 1/2 mil. Hvitlanda-ån faller i nyssnämnde sjö och vidare i Wenern. Landsvägen mellan städerna går genom socknen. Den förfallna träkyrkan, belägen vid Stommen, refs 1849 och timret bortsåldes. Socknen har numera gemensam kyrka med Tösse.


            Socknens hemman.

              Skatte.

1/4 Drombyn.
1/2 Gatan.
1/4 Hensbyn.
1/8 Hult.
1/2 Kroken.
1/4 Nygård.
1/4 Persmyra.
1   Rolfsbyn. (Rolzbyen.)
1   Rolfskärr. (Rolskier.)
1/4 Signerud.
3/4 Sjögar östre. (Östensöö.)
1/4 Tomasbol.
1   Torpane. (Ttorppenna.)
1   Tydjebyn. (Ttydiibyen.)
1/4 Ålerud.
    Hensbyn 1 såg.


       Krono.

1/2 Forsnäs. (Fforsnes.) Häradsskrifvare-boställe.
1/2 Sjögar vestre. Militie-boställe. (Ttijdii stom.)
1/4 Skäggebol. Militie-boställe. (Ttijdii stom.)
3/4 Stommen. Militie-boställe. (Ttijdii stom.)
    Ullön eller Ustön i Wenern vid Rolfskärr.
    Stensön och Vargön i Wenern.


       Frälse.

1   Björbyn. (Biörnabyen.)
1/4 Gerdsbyn.
1   Slädekärr. (Sledekier.)
1/2 Topperud.
1   Westanå. (Westanåå.)


Sjögar östre: Kallas Östansjö. Nämnes i bilagan N:o 2, jemte Slädekärr och Forsnäs.

Forsnäs: Uti Diplomatarium N:o 1854 förekommer ett biskop Brynolfs i Skara bref af den 27 Juni 1312, hvarigenom en del i Forsnæs qvarn bortbyttes från Hesselskogs kyrka emot ett nybygge Sigurds hed i Hesselskogs socken.

I Broocmanska jordeboken uti kongl. biblioteket åberopas ett pappersbref 1500, enligt hvilket Ture Jönsson ärfde Fforssnæs med qværnen och Riisbyn i Ånimskog. Hemmanet blef häradsskrifvare-boställe efter kongl. brefvet den 15 Febr. 1834.

III. Ånimskog. Skrefs Odnemæskogher 1325, Ödhnemaskogh 1438, Andskoffh 1541. Upptager en yta af 1,115 qv.-mil. Deraf tillkomma sjöarne Ånimen, Furusjön, Djupsjön, Bergkärn samt delar af Svanfjerden eller Hjerterudssunden och Err m. fl. jemte 10 små kärn 0,112. Socknens längd 1 3/8, största bredd 1 1/8 mil. En å utur Err till Ånimen, en annan utur denne sednare vid Kärkiln till Wenern jemte ett Ånimens utlopp vid Snäcked åt Wenern. Snäcke ström nämnes uti Tössbo dombok 1668 och att der var qvarn 1651. En väg från Nordal till Åmål, en annan från kyrkan öfver Getryggshöjden till Fröskog, en tredje från Herrskog till Hängele. En ny väg från Skäggebol i Tydje på östra sidan om stora landsvägen till Wassviken, anlagd till undvikande af de svåra backarne på den sednare. Kyrkan af sten, med en särskild trästapel för klockorna, är gammal och för liten för folkmängden. Predikstolen är skänkt af gästgifvaren Anders Wall i Lund, hvilken afled 102 år gammal 1738. Samma år skänktes silfverkalken af fru Anna M. Dreffenskiöld. På kyrkogården en grafvård öfver brukspatronen Kristoffer Sahlin, död den 7 Maj 1831 och hans fru A. L. Reinholdsson. En annan öfver lagmannen Fr. T. Eneroth, död den 5 Maj 1841.


            Socknens hemman.

              Skatte.


1/4 Aneberg.
1   Anolfsbyn. (Andersbyen.)
1/8 Backen.
1   Berg vestre. (Bergh.)
1   Bodane yttre. (Bodenna.)
1   Bolet. (Boletth.)
1/4 Bräcka lilla.
1/4  D:o vestra.
1/4 Brötelen.
1/4 Djupslund.
1/4 Eskekärr.
1/4 Gläsan.
1/4 Kilane mellom.
1/4  D:o nedre.
1    D:o stora. (Killen.)
1/4 Knollen.
1   Korsbyn vestra. (Korsbyn.)
1/2 Kragsbyn.
1/4 Känsbyn nedre.
1/4  D:o öfre.
1/4 Listetorp.
1/2 Lund. (Lunden.)
1/4 Orrebol.
1   Salebol. (Ssalleboll.)
1/4 Sandbol.
1   Skållebyn. (Skolebyn.)
1   Slobol. (Sloboll.)
1/2 Säljebyn.
1   Wassviken. (Vassavighen.)
1   Wiken.
1/4 Ylingebol.
1/4 Årbol.
1/2 Åsen. (Ossen.)
    Gasebol 1 tomt under Yttre Bodane.
    Hensviken 1 utjord under Stommen.
    Utängen 1 d:o under Slobol.
    Säbyn 1 d:o under Säbyn.
    Djupslund 1 qvarn.
    Salebol 1 d:o.


      Krono.

1/2 Myran. (Myren.) Militie-boställe.
1/2 Näs med Hillebol. (Nees.) Kapellans-boställe.
    Korsängen 1 utjord under Skållebyn.
    Rotön stora i Wenern under Yttre Bodane och Westergården.
    Rotön lilla under Ylingebol.


      Frälse.

1/2 Berg östre.
7/8 Bodane östre. (Budom.)
1/4 Bollsbyn.
1/8 Brandserud.
1/4 Bräcke stora.
1   Byn. (Byen.)
1/8 Gallmen.
5/8 Gyltungebyn. (Gyltungsbyen.)
1/2 Hemmingsbol.
1/4 Hult.
1/2 Hvisbol.
1   Kingebol. (Kildningaboll.)
1   Korsbyn östra. (Korsbyn.)
1/4 Krusebol.
1/2 Lågan. (Lagan.)
1/4 Måsen lilla.
3/4 Måsen stora. (Mossen.)
1/8 Mällbyn.
1/2 Resbyn. (Reersbyn.)
1/4 Skogsegården.
1/8 Smedserud.
1   Stommen. (Stomen.)
1   Säbyn. (Ssobyen.)
1/8 Tittersrud.
7/8 Tollesbyn. (Ttollisbyen.)
3/4 Torp. (Ttorpp.)
1/4 Ulerud.
1   Westegården. (Westergordh.)
1   Wingenäs. (Wignes.)
    Korsbyn 1 utjord under Korsbyn östre.
    Strömmen 2 qvarnar under Wingenäs.
    Rud 1 utjord under Wingenäs.


        Säteri.


2   Hängele med Mällgården. (Hengallen.) (Medellgordh.)
2   Hendriksholm. (Öen.)


       Rå och Rör.

1/4 Spångsbol under Hängele.


Berg vestre: En del häraf kallas Olsbyn, en annan Kullen.

Bodane yttre: En del häraf heter Gasebol.

Djupslund: Benämnes Gyslund.

Ylingebol: Åsen: Förekommer i bilagan N:o 2 jemte Bollsbyn (Boculsbyn), Bodane östre (Boder), Nötön och Hängelö eller Hängele.

Gyltungebyn: Eges nu af fru Kristina Hülphers, född Wærn.

Kingebol: En del häraf benämnes Klipa, en annan Skackerud.

Skogsegården: Helga Drængs dotter i Nordbyn i Sundal sålde 1438 ödetomten Skogh Knut Jönsson till evärdelig ego, enligt Broocmanska jordeboken i kongl. bibliotheket.

Säbyn: En del deraf kallas Gröterud.

Hängele: Egdes 1577 af Kristoffer Andersson (Gyllengrip?); 1590 af riksrådet Knut Knutsson Lilje; 1597 af hans enka, fru Maglon; 1628 af Henrik Pedersson Måneskiöld; 1678 af kaptenen friherre Erik Ulfsparre, gift med Elisabet Måneskiöld; kallas gammalt säteri 1681; 1715 köptes af brukspatronerna Johan Linroth, gift med Margreta Ertman, och Elias Linroth, gift med Anna Maja Dreffenskiöld; innehades 1754 af riksrådet, grefve C. G. Löwenhjelm såsom disponent åt öfverstinnan Anna Maja von Mentzer, född Dreffenskiöld, och före hennes död, som inträffade på Nydala i Småland vid hennes 90:de ålders år, genom köp egare. Riksrådet utarrenderade Hängele 1759 till mim morfader, förre kronolänsmannen i Tössbo, Anders Wennersten, för 400 daler silfvermynt årligen i 4 år. Sålde derefter egendomen till brukspatronen Thorsson. 1778 köpte Dals bergssocietet Hängele af brukspatronen Cornelius Thorsson, hvarefter brukspatronen Kristoffer Sahlin blef egare 1792. Dennes måg, öfverstelöjtnanten Elias Norlin, gift med Sofi Sahlin, enka efter brukspatronen Petter Wærn på Billingsfors, blef sedan egare och sålde Hängele med flera fastigheter 1844 till nuvarande innehafvaren, brukspatronen Jonte Grönqvist.

Hendriksholm: Kallas gammalt säteri 1681. Hette Öna intill 1645, då det fick namnet Hendriksholm. Inlöstes af Knut Lilje, som hade egendomen i pant utaf Göran Ulfsson 1624. 1628 var Henrik Pedersson Måneskiöld egare och ännu 1664. 1687 egdes Öna af Göran Ulfsparre, som 1688 sålde det till sin halfbroder Erik Ulfsparre och dess fru Anna Soop. Herrar Linroth, som egde Hängele, hade äfven detta säteri. Derefter riksrådet Löwenhjelm, som 1756 lemnade Hendriksholm på arrende till ofvannämnde And. Wennersten för 160 daler silfvermynt, enligt dennes efterlemnade lefnadsanteckningar. Brukspatron C. Thorsson sålde Hendriksholm 1778 till Dals bergssocietet. Köptes 1792 af brukspatronen Krist. Sahlin; dess måg, brukspatronen Gustaf Wohlfart, gift med Augusta Sahlin, blef sedermera egare. Hendriksholm har under hedendomen äfven varit bebodd. Uppgräfna flintknifvar, mejslar af flinta m. m. vittna derom. Läget synnerligen vackert. Ön i sjön Ånimen (Odnem i medeltiden), som utgör detta säteris grund, är vid pass 3/8 mil lång, försedd med löfskog och någon barrskog. Genom vådeld förstördes åbyggnaden 1815 den 15 Dec. och uppfördes ånyo 1816 af Wohlfart, som äfven 1830 förenade ön med fasta landet genom en 560 alnar lång bro, dels på kar, dels med flottbrygga.

Från Tösse pastorat härstamma:

Löwenhjelm, Carl Gustaf. Öfverste för södra Skånska kavalleriet. Se 1:sta delen.

Soterus, Henrik. Teol. lektor i Göteborg. Död 1645. Hans sonson adlades 1720 med namnet Psilanderhjelm. Soterus var bondeson från Sotebyn.

Uddo Laurentii. Kyrkoherde i Daretorp af Westergötland. Lefde ännu 1652. Bondeson från Hvitlanda.

Reinholdsson, Gustaf Elis. Kyrkoherde i Blidsberg af Westergötland, 1838. Född i Amundebyn. Fadren sergeanten J. R. Kruus.

Frykner, Magnus. Kyrkoherde i Wisnum. Död 1764. Fadren komminister i Tösse.

Söderberg, Anders. Kontraktsprost i Steneby. Död 85 år gammal 1776. Född i Tydjebyn. Fadren trägårdsmästare.

Wall, Erik. Kontraktsprost i Hesselskog. Död 1756. Gästgifvareson från Lund i Ånimskog.

Fjellman, Jonas. Kyrkoherde i Ferglanda. Död 1711. Bondeson från Strömsberg.

Granskat 1995-12-28,