Från oxe till tjur

Från oxe till tjur

I Dalslands Fornminnes- och hembygdsförbunds årsbok "Hembygden" har med dr Emanuel Bergman skrivit en lång och läsvärd artikel om Dalslands vapen genom tiderna, där han skildrar den energiska kamp man under en följd av år förde för att få oxen i Dalslands vapen utbytt mot en tjur, vilket i fjol omsider skedde. Det hade länge smärtat folket i Dal att det burit en oxe i skölden, vilket varit det sorgliga förhållandet ända sedan 1560, då Gustav Vasa begrovs och landskapets representant i sorgetåget bar en fana med oxe i vapnet. När regeringen 1884 och 1885 fastställde en del förändringar i landskapsvapnen fick Dalsland behålla sin oxe, som skulle återges "i silverfält gående". Ingenting var bestämt om sköldens form och oxens utseende, men riksheraldikern Klingspor publicerade 1885 en vapensköld med tillhörande oxe, som gjorde dalslänningarna lätt betryckta. Oxen var, framhåller dr Bergman, "alltför naturligt framställd, och svansen var placerad utefter sidan, vilket erinrade om en heraldisk ko. En heraldisk tjur har svansen kastad uppåt, oxen har den slakt nedhängande och kon svängd utefter sidan av kroppen". Skölden ansågs också mindre lämplig.

Dalslänningarna beslöt att börja med inrikta sig på att åtminstone få någon ändring på svansen. Och den 19 april 1920 hade man kommit så långt att riksheraldikerämbetet - på initiativ av grosshandlare Hakon Th Dahlén i hans egenskap av ordförande i Dalslands gille i Göteborg - godkände en ny vapenbild, vilken sedan haft officiell prägel, där svansens ställning angav en tjur. "Men djurets utseende påminte mera om en beskedlig kviga", tycker dr Bergman, som i en artikel i "Hembygden" för 1924 dock uppmanade landsmännen att tills vidare nyttja detta vapen "i förhoppning att vi så såningom skall få en riktig tjur i stället för den mindre lämpliga oxen som sköldmärke.

"Jag kunde då ej", fortsätter den dalsländske tjurens energiske talesman, "motivera min ståndpunkt på annat sätt än att det på många områden - ej minst på hembygdsrörelsens - energiskt framåtgående Dalsland borde ha ett morskare vapendjur än en trög oxe. Tanken på oxens ersättande med en tjur återvände sedan alltemellanåt, och för några år sedan kom jag att tänka på att 1500-talets oxe ej kunde betyda ett snöpt djur utan en tjur. Vi använder ju alltjämt oxe i sammanställningarna uroxe och bisonoxe, varvid oxe betyder det samma som tjur. Vid hänvändelse till professorn i nordiska språk Erik Noreen i denna fråga i maj 1940 godkände han detta resonemang och menade att ordet oxe i äldre språkperioder hade betydelsen av hanne i vissa djurarter såsom nötkreatur. Som ytterligare stöd därför meddelande han att okse i Norge fortfarande är det vanliga ordet för tjur, medan tyr ej används i talspråket". Detta stämde ju också väl överens med det faktum att hertig Magnus skulpterade vapen över porten i Vadstena slott i grevskapet Dals fält visar "en livfull tjur med svansen kastad över ryggen", vilken "knappast står den ungefär jämnåriga nordenfalkska tjuren efter i manlighet". Inför denna bevisföring fann riksheraldikerämbetet sig den 5 september 1942 tvingat att förvandla oxen i Dalslands vapen till en morsk tjur med ring i nosen. Och sedan får man bara hoppas att ingen längre kommer och talar om "Dalslands oxe"!

"Hembygden" är även i övrigt - och som vanligt en mycket välredigerad publikation med många goda bidrag. Rektor J O Fremling skriver om Åmåls 300-årsjubileum, direktör Arne C Waern om Dalslands kanal, som i sommar fyller 75 år, docent Arne Sandell om djupförhållandena i några dalska insjöar etc, etc.


Artikeln var införd i Dagens Nyheter 1943-07-21 osignerad.

Artikeln är illustrerad med en tre bilder föreställande Dalslands vapen vid olika tidpunkter (1885, 1920 och 1942). Bilderna är ej medtagna här.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se


Inlagd 2000-03-03,