Danska apotekarexlibris

Danska apotekarexlibris

av Emanuel Bergman.

Litteraturen om apotekarexlibris är mycket sparsam. I regel får man söka efter dem i större exlibrisverk och i exlibristidskrifter. Vad de nordiska förhållandena beträffar torde väl blott finnas en artikel om apotekarexlibris nämligen den, som jag skrivit om Svenska apotekarexlibris (Litt 6). Beträffande detta och övriga arbeten, som äro av intresse i detta sammanhang, hänvisar jag till litteraturförteckningen i slutet. Dit hänvisas även från texten för de här omnämnda exlibris, som enligt vad jag har mig bekant äro avbildade i där upptagna exlibrisarbeten. För att slippa ta utrymmet i anspråk för närmare utveckling av frågan om de medicinska symbolerna har jag även tagit upp några av mina skrifter, i vilka jag redogjort för dem (Litt 1,2,4). De här avbildade exlibrisen äro troligen ej publicerade förut.

Till grund för denna redogörelse ligga dels min egen samling av danska apotekarexlibris, dels de uppgifter jag funnit i exlibrislitteraturen. Någon fullständighet kan det ej bli tal om, men materialet är så pass stort, att en sådan redogörelse kan bli av värde. Min egen samling utgöres av 35 apotekarexlibris, och 10 har jag fått från litteraturen. Tillsammans blir det 45 apotekarexlibris. Arkivarie Hassö (Litt 8) beräknar, att det finns omkring 5.000 danska exlibris. Av dessa utgöra de här redovisade danska apotekarexlibrisen 0,9 %. Själv upptar Hassö i sitt arbete 11 apotekarexlibris bland sina 1.091 avbildningar av danska exlibris. Det gör 1 %, medan antalet läkarexlibris i hans bok är 79 (7,2 %) och hela antalet medicinska exlibris är 114 (10,5 %). I min artikel om Svenska apotekarexlibris (Litt 6) har jag redogjort för 72 svenska apotekarexlibris, vilka utgöra 0,6 % av de till 10 ā 15 tusen uppskattade svenska exlibrisen. Antalet svenska medicinska bokägarmärken har jag vid ett tidigare tillfälle beräknat vara omkring 800 eller 6,4 %, av vilka lejonparten eller omkring 600 (4,8 %) skulle vara svenska läkarexlibris. Dessa siffrors tillförlitlighet sammanhänger emellertid med pålitligheten hos uppgiften om totalantalet danska resp svenska exlibris.

Som bekant ha ormstaven och ormskålen länge använts om vartannat av läkare, apotekare, veterinärer och tandläkare, men i senare tid har en tydlig tendens förefunnits till differentiering, varvid läkarna ha samlat sig om ormstaven och apotekarna om ormskålen. Beträffande de andra medicinska yrkena hänvisar jag till Litt 2 och 4.

Av de 45 apotekarexlibrisen med 42 ägare ha 10 en ormstav, 3 en ormskål och 3 en orm utan samband med stav eller skål, vilket tillsammans gör 16, som äro försedda med ormsymbol. Apoteksinventarier finnas på 11 exlibris, av vilka 7 äro försedda med en mortel med eller utan sällskap av andra apoteksrekvisita. Det blir tillsammans 27 apoteksbetonade exlibris, medan 13 alldeles sakna yrkesbetoning. Härtill komma 5 exlibris, som äro latent yrkesbetonade. De ha nämligen sitt apoteks emblem (3 stycken), medicinalväxter (1) resp en pillertrillare (1). Man kan sålunda säga, att hälften av dessa exlibris är yrkesbetonad, om man ser det ur allmänhetens synpunkt, men för apotekarna själva framstå säkert 2/3 som yrkesexlibris.

Läkeguden Asklepios attribut ormstaven förekommer som yrkessymbol på apotekare Alexis Björn Jensens i Lögstör, Jylland, av Frederik Hartvig tecknade ägarmärke (Bild 1). Numera vill man helst ha staven tjockast upptill, emedan den eljest inom heraldiken måste benämnas klubba. Detta krav har emellertid ej iakttagits här. Ormstaven befinner sig i ett bågkors, såsom i hörnen omges av vallmo-, digitalis- och ett par andra blomster. Apotekare Martin Niels Reimers har ett exlibris (Litt 8), som tecknats 1940 av hans svärson konstnären Mogens Zieler, och som visar ett liggande lejon hållande en ormstav samt ägarens initialer M N R. Denne är ägare av Löveapoteket i Aarhus såväl som av det hus, där apoteket är inrymt. Ingången till detta är prydd med det på exlibriset avbildade lejonet, som också har tecknats av samma konstnär.

Omkring ett träd ringlar sig en orm på det exlibris, som Cand pharm Svend Simonsen låtit trycka år 1946 efter eget utkast. Där finna vi även en retort och ett provrörsställ såsom yrkessymboler samt ett frimärksalbum, en målarpalett och ett par nottecken såsom symboler för ägarens övriga intressen. Runt omkring läses: ULTRA POSSE NEMO OBLIGATUR ET UT DESINT VIRES TAMEN EST LAUDANDA VOLUNTAS (Ingen må tvingas över sin förmåga, och om krafterna saknas är dock den goda viljan berömvärd). Cand pharm Villy Oxlund vid Vejgaard Apothek, Aalborg, tecknade ca 1935 åt sig ett exlibris med motiv från apotekets officin. Omkring den ena av tvenne pelare ringlar sig en orm, och strax intill se vi en mortel och en våg, allt syftande på apotekarens yrke, medan ägarens intresse för amatörmåleri symboliseras av en av konstens små amoriner hållande ett av en pil genomborrat hjärta samt av en kruka med målarpenslar. Överveterinären W W Petersen i Frederikssund har tecknat tvenne symbolexlibris åt apotekare Asger Nielsen i samma stad. Det ena visar en kruka med stav, omkring vilken en orm slingrar sig, och därunder ägarens initialer: A N, medan det andra, som är större och har hela namnet utsatt, visar en dekorativ figur, omsluten av tvenne bevingade ormar. Dessutom ser man tvenne små skålar med var sin pinne (penna?) eller stav. En kruka med ormstav förekommer även på apotekare Hans Thures i Haarby, Fyn första ägarmärke (Bild 2), som utförts av samma konstnär.

En mortel med omrörare, omringlad av en orm, tjänstgör som ormstav på det exlibris, som konstnären Poul Rytter, Vedersö, år 1937 tecknade åt Cand pharm Svend Flemming Lund i Esbjerg. Morteln står på ett par böcker, från vilka ett bokmärke med en skalle över två korsade ben hänger ned. I bakgrunden den sydjylländska släkten v Jessens vapensköld. Denna släkt, från vilken ägaren härstammar, har kunnat följas tillbaka ända till år 1300. Innehavaren av apoteket i Kerteminde på Fyn, C Dantzer-Sörensen, har rest vida omkring i världen och konditionerat bl a i Kina och Västindien (St Thomas). På sitt exlibris har han erinrat om detta genom att avbilda det östra jordklotet jämte ett neger- och ett kineshuvud samt genom att teckna sitt namn på kinesiska bredvid sina vanliga initialer: CDS. På en central plats finna vi en mortel med en rakt uppstående omrörare, kring vilken en orm ringlar sig, alltså en form av ormstav.

Konstnär H C Bärenholdt tecknade år 1927 åt apotekare A Krumhardt ett exlibris (Litt 11), som inom en bred konstnärlig ram visar ägarinitialerna AK och en mortel, över vars rand en orm lyfter sitt huvud. Då ormen här ej ringlar sig om pistillen, får man väl närmast jämföra morteln med en skål istället för med en stav.

En ormstav med upptill något utvidgad stav förekommer på de två följande exlibrisen. Cand pharm Georg Busch-Sörensen i Köpenhamn tecknade 1942 åt sig ett exlibris med en sådan ormstav inplacerad i den mellersta av de tre ägarinitialerna GBS, och innehavaren av det Kongelige Hofapothek i Köpenhamn Holger Baadslunds ägarmärke (Bild 3), som tecknats av bildhuggaren I Windfeld-Schmidt, visar en liknande ormstav hållen av en hand i en sköld, vilken omges av en oval med omskriften NOS REMEDIA DEUS SALUTEM (Vi tillhandahålla läkemedlen men Gud ger hälsan) och ett par vallmostänglar med blommor och frukter. På ett litografiskt exlibris (Bild 4), tillhörande Cand pharm Svend G Harvig i Aalborg, vilket är tecknat av ägarens maka efter en gammal schweizisk apoteksskylt, ser man ormen ringla sig om en tratt genom vilken faller en droppe, som uppfångas av ett strax bredvid befintligt människoansiktes utsträckta tunga. Därunder stå en mortel, en kolv och två flaskor. Här har man tydligen tänkt sig, att ormen producerar ett läkande gift istället för att han såsom eljest skall hämta näring åt sig själv ur skålen. Konstnären Louis Moe har tecknat åt Cand pharm Poul Jacobsen ett exlibris (Litt 8) av litet mera komplicerat utseende. En man står stödd mot en stav och håller en skål mot vilken en orm ringlar sig från en trädstam bredvid för att dricka tillsammans med en av de fyra omgivande fåglarna. Nedtill synes en rad av böcker. Här ha vi sålunda i samband med en orm en ormstav och en skål, vars bärare är en man, som ej torde symbolisera någon läkargudomlighet. På ett av överveterinären Will W Petersen i Fredrikssund åt apotekare Th Jörck i Skelskör tecknat exlibris finna vi en svan - förmodligen apotekets emblem - omramad upptill av ett par tångstycken och nedtill av två ormar, som inåt beröra varandra med stjärtarna och utåt resa sina huvud. Marne Jeppesen, sedermera gift Nielsen, tecknade år 1930 ett bokägarmärke åt innehavaren av Kolundborg Svane Apothek F C Kielgast (1875-1945). Detta avbildar en orm med ett brett huvud, erinrande om en glasögonorms, och en retort. Troligen symboliserar denna orm de giftiga medikament, som apotekaren tillhandahåller, och retorten de laborationer han utför.

Därmed ha vi lämnat ormsymbolerna och övergå till de andra apotekarsymbolerna. Cand pharm Finn Elle i Aarhus har ett av Borges Andersen i samma stad år 1944 tecknat ägarmärke (Bild 5) med en malmmortel, en retort, ett par medicinflaskor, en blommande kvist av Digitalis purpurea och en scoutlilja, alltså apotekarsymboler jämte den franska liljan, som skall erinra om ägarens största och äldsta fritidsintresse. Han har nämligen varit scout i 20 års tid. Sedan 1944 har Cand pharm Poul B Falkow vid Krone Apothek i Esbjerg ett av konstnärinnan Bitte Böcher tecknat ägarmärke, där man finner en med ägarinitialerna P F märkt mortel omgiven av en kamomillblomma (Matricaria Chamomilla). Nedtill står CAND PHARM POVL FALKOW. Apotekare Knud Flagstads i Odense bokägarmärke (Bild 6) upptas helt av en mortel, på vars övre rand sitter en god och en ond genius, av vilka den förra har hand om pistillen. Förutom yrkessymbolen ger alltså detta exlibris ett bidrag till ägarens karakteristik. En mortel har Stud pharm V Christensen i Stubbeköbing ställt upp som pendang till ett M med det danska riksvapnet på sitt bokägarmärke, som för övrigt visar ägarens fädernegård Moseby, Stubbeköbing, och devisen: labor - omnia - vincit (arbetet övervinner allt), medan vi på det exlibris (Bild 7), som bibliotekarie Viggo J v Holstein-Rathlou i Aarhus tecknade 1924 åt Cand pharm Vilhelm Ballentin i Odense och dennes maka Karla, som är lärarinna, finna förutom en stor, centralt placerad mortel en hel vägg, med apoteksinventarier. Härtill komma en skolbänk, erinrande om makans yrke, och några uttryck för mera personliga minnen. Interiör av ett gammalt apotek med bl a en mortel finna vi även på det exlibris (Litt 8), som konstnär Kr Kongstad tecknat åt Cand pharm Helge Klein. Apotekare Hans Lind i Christiansfeld har fått plats med mycket på sitt år 1930 av Mads Johs Madsen tecknade exlibris (Bild 8), som sedan litograferats. Där finna vi vågar, ståndkärl, retorter, en mortel med årtalet 1805, en medicinflaska med s k flygsignatur, ett timglas och böcker, av vilka det unika exemplaret av Pharmacopæa Danica 1772 ligger uppslaget. I det hela är infälld en karakteristisk bild från den av Brödraförsamlingen präglade staden Christiansfeld med apotekshuset till vänster. Konstnärinnan Ebba Holm har tecknat åt Cand pharm Erik Vibe Hastrup ett exlibris (Litt 7), som visar en retort på järnställ, ett krus med rosor, en flaska och böcker. Retorten symboliserar här apotekarens arbete. En uggla sittande fundersam på en retort under pågående destillering se vi på provisor Holger Reymanns på Faxe Apothek i Karise ägarmärke, vilket tecknats 1910 av sedermera kungl byggnadsinspektören Axel Maar, Köpenhamn, vilken gjorde det efter egen idé och överlämnade klichén till sin vän Reymann som gåva. Cand pharm Erik Andreasen i Sönderborg har också ett exlibris med en bild, som demonstrerar destillationsförfarandet. Exlibriset är tecknat av Dr phil V J von Holstein-Rathlou i Aarhus efter en bild i den år 1500 i Strassburg utgivna boken: Liber de arte destillandi (Om konsten at destillera) av Hieronimus Brunschwygh. Den svenske konstnären Hugo Gehlin (i Hälsingborg) har tecknat två exlibris åt apotekare Henry A von Römeling, direktör för Lövens kemiske Fabrik, Köpenhamn. som har namnet Leo och ett förmodligen assyriskt lejon såsom varumärke. På det första exlibriset (Bild 9) står en destillerande man bredvid ett lejon av den nämnda typen, som med högra framtassen håller ägarens vapensköld, medan det andra avbildar en naken äldre man med en liten svans stående bredvid en stork, vilken senare kanske syftar på något apoteksinnehav eller plats där ägaren tjänstgjort. Det förra är säkert fallet med måsarna och ekorren på apotekare Axel Holms i Odense exlibris (Bild 10), vars båda första apotek med dessa emblem finnas i Lökken resp i Egtved. Inspektören vid Lövens fabrik i Köpenhamn K Norel har ett av överveterinären W W Petersen i Frederikssund tecknat ägarmärke med en variant av firmans lejon, medan Cand pharm Knut Kristian Jespersen i Köpenhamn på sitt av konstnären O Th Jensen år 1940 tecknade exlibris (Bild 11) har en bild av Niels Bohrs atommodell för kol (Carboneum) emellan ett par digitalisörter, alltså den organiska kemin inramad av växtkemin (fytokemin). Det sista yrkesexlibriset (Bild 12) tillhör apotekare Carl Johan Andersson och är tecknat 1936 av honom själv för hans facklitteratur. Den avbildar egypternas heliga skalbagge eller skarabé (Ateuchus sacer), även kallad pillertrillaren, såsom symbol för apotekarfacket.

Därmed ha vi kommit över till de icke direkt yrkesbetonade exlibrisen. Apotekaren och botanisten Jens Lind har sedan 1928 ett av tecknaren P Skovgaard tecknat exlibris (Litt 8), upptagande de dekorativa ägarinitialerna J L, och Cand pharm Andreas Lose Hee i Ringsted har ett exlibris (Litt 8) med initialerna A H mot en blomsterbakgrund på det exlibris, som konstnären och farmaceuten Axel Hou tecknade år 1910 åt hans fader - apotekaren Axel Hee - vilken dog 1916, före sonens födelse. Apotekaren och fabrikanten Niels Benzon har tvenne exlibris, av vilka det ena (Litt 8) är utfört efter en gammal signet och avbildar en fågel (gås?). Konstnärinnan Ebba Holm tecknade 1917 ett exlibris (Litt 8) med spegelmonogram av ägarinitialerna NB åt samma apotekare Niels Benzon, medan professor Hans Tegner redan omkring 1890 tecknade ett spegelmonogramexlibris (Litt 8) av bokstäverna O B åt apotekaren och fabrikören Otto Benzon.

Vapenexlibris ha gamla anor och förekomma även på danska apotekarexlibris. Ett mycket vackert sådant ägarmärke (Litt 10) har apotekare I von Abildgaard i Nyköbing, Falster. Det stacks i koppar 1943 av Friedrich Britze i Köpenhamn, Nordens väl främste heraldiske konstnär. Sköldmärket utgöres av en gärdesgård och tre äpplen. Mera anspråkslöst är det tydligen personliga vapen som innehavaren av Haarby apotek på Fyn, Hans Thure, har på sitt år 1943 av konstnären Hans Flygenring tecknade andra ägarmärke. På den skrafferade 1700-talsskölden befinner sig ett egyptiskt kors (taukors), två rosor och en krans av akaciablad, vilka skola symbolisera tro, hopp och kärlek (Fides, Spes, Caritas).

Man kan också anspela på sitt hem och dess omgivning, när man skaffar sig ett exlibris. Albert Brofeldt, som är innehavare av apoteket i Glostrup, har sedan 1943 ett exlibris, som tecknats av Stig Aagesen därstädes, och som visar utsikten från skrivbordet i ägarens herrum vintertid med kyrkan skymtande mellan de nakna träden. Detta är på samma gång en karakteristisk bild från orten och en erinran om ägarens kyrkliga intressen. Ett landskap finna vi också på apotekare Johs Harpöths av konstnär Richard Böcher tecknade ägarmärke (Litt 8). Där ser man en väg med en uppsatt skylt, som bär nummer 49, och i förgrunden ett träd med däri upphängd hatt och väska samt en käpp, förmodligen tydande på frilufts- och vandrarintresse hos ägaren. Cand pharm Svend Ottosen har på sitt av konstnär Luplau Janssen tecknade exlibris (Litt 8) bilden av en man, som planterar en växt, vilket väl också skall vittna om intresse för naturen. Innehavaren av Kalundborg Svane Apothek, Henning Kielgast, fick som 10-åring 1923 ett exlibris av den konstnärinna, som sedermera tecknade faderns här redan nämnda ägarmärke. Det kunde därför ej bli yrkesbetonat. I stället tecknade hon av Esbern Snares gamla förnämliga kyrka med fem torn i födelsestaden Kalundborg, dit ägarne sedermera kom att förlägga sin verksamhet. I verkligheten äro de fyra mindre, åttkantiga tornen lika höga, ehuru de äro lägre än det fyrkantiga mittornet. På fjärden utanför seglar en båt, som torde symbolisera den livliga samfärdseln sjöledes mellan Kalundborg och Aarhus, Jyllands största stad.

Om boken och dess betydelse vittna ej sällan exlibrisen. Stud pharm Ethly Nielsen i Mariager har ett modernt exlibris med en bok och ett stycke av en tegelvägg (?) på orangefärgat papper, som kanske vill säga, att man måste bygga upp sitt vetande genom studium av böcker. Ingenjören Cand pharm K A H Rame har ett av sparbanksdirektören Henry Larsen tecknat exlibris (Litt 8), där man ser en skata bland böcker, en bild som kan vara mångtydig.

Till sist vill jag uppmana de apotekare och farmaceuter, som ännu ej insänt exlibris, att göra det under den närmaste tiden. Exlibrisen böra åtföljas av nödiga uppgifter. Blir de många kanske det kan bli en artikel till om danska apotekarexlibris. Adress är: Med doktor Emanuel Bergman, Centrallasarettet, Eskilstuna, Sverige.

Litteratur

1. Bergman, Emanuel: Våra sjukvårdssymboler. Svenska Läkartidningen 1941, s 2180-2187. Även separat.

2. Bergman, Emanuel: Medicinska emblem och symboler. Karlshamn 1941. Sveriges Läkarförbunds Förlagsaktiebolag, Stockholm.

3. Bergman, Emanuel: Medicinska bokägarmärken. Hygienisk Revy 1941-1943.

4. Bergman, Emanuel: De medicinska symbolerna. Hygienisk Revy 1942, s 27-28, 38-40, 66. Även separat.

5. Bergman, Emanuel: Svenska medicinska exlibris och deras symboler. Svenska Exlibrisföreninges Årsbok 1944, s 27-62.

6. Bergman, Emanuel: Svenska apotekarexlibris. Svensk Farmaceutisk Tidskrift 1945, s 607-617. Även separat.

7. Exlibris Revuen. Köpenhamn 1918-1919.

8. Hassö, Arthur G: Danske Exlibris. Köpenhamn 1942.

9. Lundbo, Orla: Mogens Zielers Exlibris. Köpenhamn 1945.

10. Reitzel Poul: Heraldikeren Frederik Britze. En dansk Exlibriskunstner. Köpenhamn 1945.

11. Wang Otto (=Frost-Hansen, Poul): H C Bärenholdts Ex libris. Kolding 1928.

12. Wang Otto (=Frost-Hansen, Poul): Tyve Aars danske Ex Libris 1920-1940. Köpenhamn 1941.


Artikeln var införd i Farmaceutisk Tidskrift nr 4 år 1947 s 60-67. Särtryck finns.

Artikeln är illustrerad med två bildsidor med bilder av sammanlagt 12 exlibris. Bilderna är ej medtagna här.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se


Inlagd 2000-03-03,