Finländska exlibris

Finländska exlibris

av Emanuel Bergman

I dagarna har utkommit en bok om "Finska exlibris", som väl inte kommer att göra mycket väsen av sig men likväl är värd ett omnämnande. Bokens förhistoria är den, att styrelsen för Svenska exlibrisföreningen i höstas, när Finland överfallits av Sovjetrepubliken, beslöt att genom utgivandet av denna bok lämna sin tribut till finlandshjälpen. Genom omständighernas makt blev utgivningen fördröjd, men när boken nu föreligger färdig, så har allt arbetet på den utförts utan ersättning, varför hela inkomsten kan disponeras för välbehövlig hjälp åt Finland, vars minister i Stockholm åtagit sig att fördela pengarna så, att de bli till största möjliga nytta. Upplagan är 150 numrerade exemplar, och priset är 10 kr per exemplar. För detta belopp kan sålunda den bokintresserade allmänheten få en ur bibliofil synpunkt intressant och värdefull bok och på samma gång göra en god gärning.

Redaktör är den inom exlibrisområdet kände skriftställaren Arvid Stålhane. På de 59 sidorna med deras 33 bilder har han förmått ge en god översikt över exlibrisets historia i vårt östra broderland, vilken är intressant nog. Det är framför allt under de sista årtiondena som exlibrisintresset tagit upp sig där och givit anledning till åstadkommandet av ett stadigt ökat antal exlibris, däribland åtskilliga mycket goda. Antalet finländska exlibris uppskattas i närvarande stund till boråt ett tusen. Att antalet ej är större beror på att kulturen blivit en makt i Finland långt senare än hos oss. I samband med det tilltagande bildningsintresset bland Finlands bönder och industriarbetare har under de sista årtiondena ett allt större intresse för bokägarmärken gjort sig gällande bland dem.

Till en början finner man bland exlibrisägarna nästan idel svenska namn, ofta mycket kända, och bland konstnärerna förekommer en sådan som vår egen J F Martin, vilken gjort ett par av de vackraste finländska exlibrisen. Bland finländska konstnärer som tecknat exlibris återfinna vi Axel Gallén-Kallela, Louis Sparre, Hugo Simberg, Helena Schjerfbeck och ovanligt många arkitekter. Under de senare åren uppträda allt flera finska namn både bland ägarna och bland de tecknande konstnärerna.

Till sist en rent språklig anmärkning. Tyvärr har författaren kallat boken Finska exlibris i stället för Finländska exlibris. Finländsk och finländare har med Finlands invånare i allmänhet att göra, medan finsk och finne endast användes om den finsktalande befolkningen. För svenskarna i Finland använder man alltjämt ordet svensk eller finlandssvensk men aldrig finne och finsk. Till finlandssvenskarnas stora sorg synda vi rikssvenskar alltför ofta härvidlag.


Artikeln var införd i Sörmlandsposten 1940-11-28 s 4.

Artikeln är ej illustrerad.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se


Inlagd 2000-03-03,