Svenska apotekarexlibris

Svenska apotekarexlibris

av Emanuel Bergman

Exlibris eller bokägarmärken ha funnits i flera århundraden, och mycket tidigt började läkare och apotekare använda sådana. Upplysningar om dessa kan man erhålla i de tidskrifter och böcker om bokägarmärken, som utgivits i de olika kulturländerna. Även en del specialarbeten, som avhandlat yrkesexlibris, ha utgivits. De som behandla apotekarexlibris äro mycket få till antalet. I Frankrike utgav konstnären Henry-André 1908 en bok med titeln "Les Ex-Libris de Médecins et de Pharmaciens", och 1927 utkom ett något större arbete "Essai de répertoire des Ex-Libris et Fers de Reliure des Médecins et des Pharmaciens franįais antérieurs ā la période moderne", författat av doktorerna E. Olivier och G. Vialet. I Tyskland har doktor Waehmer utgivit ett arbete om tyska läkarexlibris, och i Dresden utkom 1925 ett arbete "Exlibris deutscher Apotheker" med apotekare Walther Zimmermann såsom författare. I vårt land och för övrigt även i de övriga nordiska länderna har det skrivits mycket litet om apotekarexlibris. De arbeten, i vilka svenska apotekarexlibris äro avbildade eller mera ingående omnämnda, äro förtecknade i slutet av denna artikel, och till dem göras hänvisningar från texten.

Den grekiske läkeguden Asklepios framställes med en ormstav såsom attribut, och hans dotter Hygieia - läkegudinnan eller hälsans gudinna - ser man vanligen med en skål i den vänstra handen, mot vilken en orm ringlar sig från den högra armen för att dricka. Senare kommo dessa attribut att användas även utan sina ägare såsom symboler för läkekonstens utövare. Om dessa symboler och deras historia finnas närmare upplysningar i mitt arbete "Medicinska emblem och symboler", som kom ut på Sveriges läkarförbunds förlag 1941, och därför kan jag fatta mig kort om dem i detta sammanhang.

Sedan gammalt ha sålunda apotekarna nyttjat samma yrkessymboler som läkarna, d. v. s. eskulapstaven eller ormstaven och ormskålen. Emellertid har den senare kommit att alltmera överväga under de sista decennierna, och man gör klokt i att betrakta ormskålen såsom apotekarnas speciella symbol, medan ormstaven bör förbehållas åt läkarna. Givetvis hindrar detta ej, att även en del andra yrkessymboler kunna nyttjas såsom karakteristiska för apotekaryrket. Sådana äro morteln, ståndkärl, medicinflaskor, kolvar, retorter, destillator, apoteksvåg och i viss mån läkeörter, vilka dock även anlitas av läkarna såsom symboler.

På exlibris komma ofta yrkessymbolerna till synes. Den följande framställningen grundar sig på ett material av 72 svenska apotekarexlibris, om vilka jag har tillfredsställande uppgifter. Utav dessa ha ej mindre än 48 eller 2/3 symboler som erinra om apotekaryrket, medan återstoden eller 1/3 saknar dylika. Av de yrkesbetonade apotekarexlibrisen har det stora flertalet eller 26 en ormskål, medan blott 5 ha en ormstav och 4 en orm utan samband med en stav. Av samtliga apotekarexlibrisen är sålunda en dryg tredjedel försedd med en ormskål. I denna statistik har jag ej medräknat de få (tillsammans åtta) exlibris, som tillhöra apotekarfruar, läkemedelsfabriker och där anställda, farmacevtiska institutioner och föreningar samt vilohem. Dessutom bör påpekas, att några apotekare ha mer än ett bokägarmärke, varför antalet exlibris blir något större än antalet ägare. I fortsättningen ta vi emellertid ingen hänsyn till dessa omständigheter, utan där blir det fråga om en skildring av samtliga de svenska apotekarexlibris, som jag har närmare kännedom om. Så långt det är möjligt komma de även att återges i bild.

När Apotekarsocieteten år 1928 slog en medalj till sitt 150-årsjubileum, placerades en stor ormskål på medaljens åtsida. En dylik ensambild av ormskålen återfinnes i växlande utförande på exlibris tillhörande Farmacevtiska föreningens bibliotek samt apotekarna Gunnar Thunell, Gunnar Ehrby och Arne Piltz. Äldst av dem är det förstnämnda (Litt. 1), vilket trycktes 1932. Det sista, som tecknades 1937 av tandläkare Kurt Hillerström, har en modern prägel. En ensam ormskål pryder även exlibris tillhörande apotekare Richard Lindberg, Alfred Olsson (Bild 1) och Arthur Winberg (1858-1919. Bild 2). Eljest förekommer ormskålen tillsammans med en eller flera andra bilder eller symboler. Sålunda omges ormskålen på apotekare Axel Andelius (1867-1926) och Edvard Gortons (1874-1942. Bild 3) exlibris av linneablommor, och apotekare Sven Forssén tecknade år 1938 åt sig ett exlibris med en ormskål och en liten apoteksvåg, medan apotekare Vilhelm Wahlquist skaffade sig ett ägarmärke (Bild 4) med en ormskål bredvid ett mausergevär i förgrunden av ett svenskt landskap. Han har därmed velat markera sin kärlek till naturen och fosterlandet. Fru Edith Granström-von Knaffl tecknade redan 1911 ett exlibris åt apotekare Carl Tholson, på vilket man mot en strålande bakgrund ser ett stiliserat träd med blottande rötter, som jämte ägarinitialerna omges av en orm, vilken ringlar sig ned mot en skål för att dricka. Initialer äro aldrig nog för att identifiera ägaren, och därför bör man hålla på att ägarens namn skall utsättas på exlibriset. Åt apotekare Otto Baumgarten (1873-1940) utförde teckningslärare Nils Ekvall 1915 ett exlibris i färg, som återger ett kalhugget skogslandskap med en ensam fröfura och en sköld med en ormskål. Ungefär samtidigt (1914) tecknade dekorationsmålare Bror Drake af Hagelsrum åt sin broder apotekare Gustaf Drake af Hagelsrum (1877-1939) ett exlibris (Litt. 5 a) med en ormskål omgiven av en ram och en linnearanka, i vilken befinner sig ättens vapen i form av en skrafferad, krönt sköld (en uppåtriktad hand). Samme konstnär tecknade 1915 åt apotekare Carl David Carlsson i Göteborg dennes första exlibris, där vi återfinna en ormskål och en frimuraresymbol i dekorativ inramning. Apotekare Allan Hyllengren, Klippan, har ett exlibris, som avbildar fyra ståndkärl och en ormskål på en hög, spetsig fot, och på apotekare Emil Thulins i Linköping exlibris (Litt. 5 b), som tecknades och etsades i koppar 1905 av apotekare Werner Rosberg (1880-1927), ser man en ormskål omgiven av tvenne linplantor och vallmofrukter. Devisen "Då du vet, att du intet vet, vet du något" är ägarens personliga sammanfattning av Sokrates levnadsfilosofi. Ur denna devis växa de båda linplantorna upp, blomma och sätta frukt, och över döden (vallmohuvudena) svingar sig den odödliga personligheten, här representerad av ägarens namn. Åt apotekare Hilmer Persson i Kramfors har konstnär Hjalmar Strååt, Stockholm, gjort ett hembygdspräglat träsnittsexlibris (Litt. 3). Man finner nämligen på detta ett skånskt landskap med stubbade pilar och en väderkvarn. I ett mindre fält nedtill förekommer dessutom vishetens uggla med en orm, som ringlar sig emot en skål och flankeras av en brännare med retort och kolv samt en mortel med omrörare. På apotekare Allan Beermanns i Eskilstuna av dekorationsmålare Ewert Myhrman år 1942 tecknades exlibris symboliseras hembygden av Värmlands provinsblomma (Trientalis europaea), som omger släktens vapensköld, upptill krönt med en ormskål. Upplandsskalden och konstnären Olof Thunman tecknade omkring 1926 åt apotekare Theodor Rydén (1878- 1941) ett exlibris (Bild 5), där man finner en murad ugn med en retort, en skål med en väldig orm och ett par exemplar av Pyrola uniflora. Härtill kommer den gamla hippokratiska satsen: "Vita brevis, ars longa" (Livet är kort, konsten är lång). Ett mera originellt ormskålsexlibris är det, som länsbokhållare Gillis Björck år 1931 tecknade åt sin svärfader apotekare Ebbe Westman i Göteborg. Där ser man en upplagen bok framför huvudet av en man - förmodligen ägaren - som flankeras av en ormskål och en skalle med korslagda ben (giftmärket). På huvudet står en flaska, ur vilken en blomma skjuter upp.

På en del apotekarexlibris avbildas apoteksinteriörer med eller utan ormskål. Apotekare Fredrik Montelin (1871-1941) lät arkitekt Folke Zettervall teckna ett exlibris (Litt. 1), som sedermera utfördes i stålstick. Det avbildar en vägg i det av honom innehavda universitetsapoteket Svanen i Lund med retort, flaskor, bägare, mortel m. fl. tillbehör till ett apotekslaboratorium. Ramen utgöres av sido- och överstycken från apotekets ingång. Där synes i mitten en svan med en snäcka som bakgrund och en ormskål på vardera sidan, krönande sidopelarna. Nedtill motsvaras ormskålarna av var sitt giftmärke. Apotekare Uno Gyllenskepp (1868-1942) hade ett av doktor Bo Claeson år 1933 tecknat exlibris, som visar en apoteksinteriör med uppradade burkar, filtrerställ, retort och ägarens vapensköld (skepp på havet). I mittpartiet reser sig en ormskål. Såsom innehavare av apoteket Kronan i Stockholm lät apotekare Fredrik Bergendorff år 1926 göra ett exlibris (Bild 6), som avbildar apotekets portal med den från de första åren av Karl XII:s regeringstid stammande massiva blyskylten. Denna skylt, som väger omkring 250 kg, består av en krönt sköld med Karl XII:s spegelmonogram, hållen av två uppresta lejon, och inskriften: OFFICINA REGIA PHARMACEUTICA. En bred ram omger det hela, och i mitten på dess översida har en ormskål placerats. Ormen dryper här etter, vilket bottnar i en gängse missuppfattning, att ormskålen har något med lokemyten att skaffa.

En apoteksinteriör har även apotekare Hjalmar Anderson-Tesch på sitt exlibris (Litt. 1), men på detta, som tecknades 1905 av konstnär Reinhold Callmander i Göteborg, saknas ormskålen. Man ser ett gammaldags apotekslaboratorium med en läsande man vid fönstret, där bilden av ett lejon är infattad, tydligen anspelande på det apotek, som ägaren då innehade. På apotekare Arvid Bäckmans ägarmärke ha apoteksinventarierna inskränkts till en retort, en mortel och en flaska bredvid en gammal långskäggig man, som läser i en papperslunta.

Ibland nöjer man sig icke men en orm, utan ormskålen förses med tvenne ormar i likhet med vad fallet är i Svensk apotekarkalender. Sålunda uppenbarar sig en dubbelormskål på apotekare Sven Isbergs exlibris, som graverats i koppar 1932 av gravören Isak Persson. Till yttermera visso står det FARMAKOPÉ på en bokrygg. Huvudmotivet är emellertid ett hav med ett isberg. Här föreligger sålunda ett talande apotekarexlibris. En hög skål med tvenne motringlande ormar finna vi på apotekare Gustaf Skarstedts exlibris (Bild 7), som tecknades 1936 av ägarens svärfar Knut W. Carling. Liksom så ofta på apotekarexlibris förekommer även här linnean, men därtill kommer en drakdekoration, som är ett mera ovanligt apoteksemblem.

Ormstaven förekommer ibland även på apotekarexlibris. Vi finna den sålunda tillsammans med tvenne varandra korsande rosengrenar på det exlibris (Litt. 3), som konstnär Wilhelm Behm (1859-1934) år 1908 etsade åt apotekare Teodor Rosengren (1870-1937). Detta märke är alltså även ett talande exlibris. Apotekare Erik Berggrens (1873-1939) exlibris (Bild 8), som tecknades 1908 av T. Erlandsson, visar en ormstav omgiven av ett par linneakvistar, bestrålade av solen, alltsammans omgivet av en inre ram av länkar och en yttre linjeram. Även på apotekare Paul Lundins (1878-1941) exlibris (Bild 9), som tecknades år 1909 av apotekare Gunnar Bergner, finna vi en ormstav. Den avgränsar upptill ett sjölandskap med uppgående sol och förmodligen en blixt. På apotekare Birger Sandbergs (1875-1933) ägarmärke förekommer både en ormstav och en skål omgivna av blomsterornament. Detsamma kan man kanske säga om apotekare Emanuel Arbmans (1852-1905) exlibris (Bild 10), där en ormstav står lutad mot ett spetsglas. En annan form av kombination av ormstav och ormskål finna vi på apotekare Viktor Ewerlöfs (1860-1942) exlibris, som under en femuddig stjärna visar en mortel omringlad av en orm, som hugger mot pistillen. Läkemedelsfabriken Leo i Hälsingborg har ett exlibris (Bild 11) med ett upprätt lejon hållande en upptill skålformigt utvidgad ormstav. Det skars i trä 1941 av konstnär Hugo Gehlin och trycktes 1942.

Ehuru Hermes eller Merkurius, som romarna kallade honom, med sin dubbelormade och bevingade stav var handelsmännens gud och merkuriestaven därför nyttjades såsom symbol för köpmännen, har den ibland använts även som läkarsymbol av anledning som jag här ej kan gå närmare in på. Detta har särskilt varit fallet i Frankrike i äldre tid och i någon mån även i U. S. A. Det enda svenska apotekarexlibris, som jag sett denna symbol på, tillhör apotekare Gustaf Hjelmér (Litt. 5 a. Bild 18), men där förekommer såväl ett hermeshuvud som en merkuriestav, vartill kommer en destillationsapparat och en mätcylinder i en av lagerkvistar bildad oval.

Ormen kan emellertid även förekomma utan samband med en stav eller skål. På apotekare Gottlieb Rothsteins (1883-1937) exlibris skall det förekomma en orm bildande en kringla samt en retort på elden och en linnea, och för Svensk apotekarkalender tecknade Gunnar Bergner 1937 ett flerfärgat exlibris avsett att insättas i originalbanden. Där finna vi en orm ringlande sig omkring ett äppleträd, som omges av digitalis- och vallmoblomster. En oval ram av linnea omger det hela. På detta exlibris är det snarast läkeörterna, som syfta på apotekaryrket. Trädet är väl närmast att betrakta som kunskapens träd. Med förebild från en medeltida botanik har apotekare Sven Andersson år 1926 tecknat ett exlibris (Litt. 1) åt sig, som visar en gammal man med kranieartat ansikte, vilken sitter i det fria på en tvärslå med en orm ringlad om sitt högra ben, medan han håller upp ett timglasur med sin vänstra hand. En ringbildande orm, som omsluter ett landskap och ägarens initialer: F. W. S., visar det exlibris, som tecknades 1924 åt apotekare Walfrid Sjöström av hans maka.

I samband med apotekarexlibrisinteriörer omnämndes även ett par märken, som sakna ormskålssymbolen. Här följa några andra apotekarexlibris, som sakna ormsymbol men ha andra apotekarsymboler. Apotekare Ernst Anderssons (1869-1925) första exlibris (Litt. 7 b), som tecknades år 1908 av konstnär Jöns Mårtensson (1855-1912), visar en mortel och två expeditionsfärdiga medicinflaskor jämte litet annat. Redan har nämnts, att ett exlibris, som tecknats 1921 av Eric Weber åt apotekare Viktor Ewerlöf (1860-1942), visar en orm ringlande sig om en mortel i det han hugger mot omröraren. På apotekare Carl David Carlssons i Göteborg andra exlibris (Litt. 3), tecknat 1942 av konstnär Åke Edström, ser men i förgrunden av ett fjällandskap en mortel med en fiskmås sittande på pistillen och en bok med initialerna AE på ryggen. Fågeln syftar på att ägaren är innehavare av apoteket Måsen och boken med initialerna på att ägaren dessutom är en stor samlare av Albert Engströms (1869-1940) böcker och teckningar. I detta sammanhang bör kanske omnämnas ett exlibris med apoteksinteriör, som tecknats år 1922 av prof. Fritz Geiges, Freiburg in Baden, åt apotekare Harald Schenström (1884-1927). Där ser man nämligen en man, som står vid en mortel framför ett fönster. En vapensköld förekommer där också.

Om vi så lämna morteln, komma vi till apoteksflaskorna såsom enda yrkessymbol på exlibris. På apotekare Lisa Holms i Vilhelmina exlibris, som tecknats av norrbottenkonstnären Gustaf Rosengren, finna vi sålunda i förgrunden till ett landskap med uppgående sol ett par expeditionsfärdiga medicinflaskor bredvid en uppslagen bok, och hennes yngre kollega Kerstin Lundin har nöjt sig med ett ståndkärl, en upplagen bok och en hemmatam katt, som står bredvid och sträcker på sig. När emellertid ägarinnans förnöjsamhet går så långt, att initialerna K L få ersätta namnet, så kan det befaras, att böckerna få betydligt svårare att hitta tillbaka till rätta ägaren, än om namnet hade varit riktigt utsatt. Detta lilla exlibris är tecknat 1942 av fröken Marianne Fosselius, Rejmyra, och har sedan skurits i päronträ. På ett stålsticksexlibris (Bild 12), som tecknades 1905 av konstnärinnan Ingeborg Uddén åt apotekare Bror Sjöberg (1859-1934), se vi den staty av kemisten och apotekaren Carl Vilhelm Scheele (1742-1786), som skapats av professor John Börjeson och 1892 restes på Floras kulle i Humlegården i Stockholm.

I stället för en bild kan det grekiska ordet Pharmacopola (apotekare) ange yrket. Detta förekommer på exlibris tillhörande apotekare Gustaf Dahl (1877-1942) i Örebro och Albert Haldin (1866-1942) i Eskilstuna. Den förre avbildar på sitt stålgravyrexlibris (Litt. 8) Styra gård i Varvs och Styra socken i Östergötland, som länge varit i förfädernas ägo. Detta antydes genom inskriften IN MEMORIAM MAJORUM (till minnet av förfäderna). Bandslingor omsluta bilden. Apotekare Haldin hade två exlibris, av vilka det ena är ett rent typografiskt exlibris, som inledes med texten: Ex libris/Apotekare Albert Haldin. Det andra (Bild 13) erinrar om en medicinflaskeetikett och har inskriften: ALBERT HALDIN/PHARMACOPOLA. Högst upp strålar en femuddig stjärna under devisen SEMPER EXELCIOR (sic! Alltid uppåt.). Farmaceutiska institutets studentkår i Stockholm har genom apotekare Sven Andersson i Karlstad år 1926 fått ett exlibris (Litt. 2) med en bisarr bild, vars motiv är hämtat från de gamla alrunesägnerna.

En tredjedel av apotekarexlibrisen saknar varje yrkesbeteckning, och till dessa ägarmärken komma vi nu. Det ursprungligaste sättet att ange ägaren till en bok är att skriva in sitt namn i den, och detta förfaringssätt är alltjämt det vanligaste. Då namnteckningen ofta var svårläst, tog man sig före att anbringa en namnstämpel i böckerna. Även den metoden praktiseras fortfarande, emedan den är bekväm. Särskilt lämpar den sig för häftade böcker. Av dessa stämplar (oftast svart- eller blåstämplar) har hänsyn endast kunnat tagas till äldre apotekares och till institutioners stämplar. Henrik Barck (1750-1810), som var innehavare av apoteket Markattan i Stockholm, hade en svartstämpel (Litt. 4) med inskriften: HENR. BARCK, och en svartstämpel (Litt. 4) med inskriften: L. Thodén torde enligt Carlander ha använts av såväl apotekare Lars Gustaf Thodén (1779-1832) i Kristianstad som hans fader stadskirurgen i Jakobstad, Finland, Lars Thodén (1746-1790). Efter fil. jubeldoktorn Anders Jahan Retzius (1761-1821), som var professor i naturvetenskaperna men tillika examinerad apotekare, uppkallade den kände svenske läkaren och naturforskaren Carl Peter Thunberg (1743-1828) ett sydafrikanskt växtsläkte, av vilket arten Retzia spicata är avbildad med omskriften ANDERS JAHAN RETZIUS inom tvenne cirkellinjer på den senares svartstämpel (Litt. 4, 6). Bättre än stämpeln gör sig det tryckta exlibriset, särskilt om det är utfört i kopparstick eller litografi. Apotekarsocieteten har ett gammalt kopparsticksmärke (Bild 14) med inskriften: TILLHÖR/Apotekare- Societetens/Bibliotek, utförd med talrika snirklar.

Som pärmexlibris eller pärmstämplar nyttjas vanligen initialer, oftast i form av monogram, eller vapen. De tillföra ofta boken ett betydande skönhetsvärde. Apotekare Gustaf Bernström i Göteborg använder sitt spegelmonogram i fyra olika storlekar såsom pärmdekoration, det minsta formatet speciellt som ryggdekor. Pärmexlibris användes särskilt förr mycket i Frankrike och nyttjas alltjämt fast mera sällan, emedan de ställa sig ganska dyrbara i användningen.

Rätt dyrbara äro också kopparsticken, träsnitten och litografierna jämte några andra slag av grafik, men i gengäld ge de förnämliga exlibris. Mera mekaniska äro fototypierna och autotypierna, vilka numera användas för det stora flertalet exlibris, emedan de ställa sig mycket billigare och kunna ge goda resultat, om teckningen är bra. I själva verket är det angeläget, att man vid anskaffning av ett exlibris anlitar en god konstnär, som kan teckna goda exlibris. Ett illa tecknat märke har varken ägaren eller tecknaren någon heder av, och man bör tänka på att exlibriset består långt efter ägaren och vittnar om hans smak.

Efter denna lilla avvikelse övergå vi till de icke yrkesbetonade apotekarexlibrisen med bilder. Framför allt är det bildexlibrisen, som ha förmåga att på ett vackert sätt ange äganderätten till en bok. Dessutom kunna de förtälja om ägarens övriga intressen och förhållanden. Apotekare Ivar Röing har sålunda på sitt exlibris återgivit en fotografi av hustrun och barnen framför brasan. På apotekare Minna Lundins exlibris, som tecknades 1924 av bokbindare Ragnar Albinsson, Uppsala, finna vi ett naket barn som står framför en stängd dörr, och apotekare Sven Bruns exlibris visar en läsande man i gammaldags dräkt vid ett bord med en blomstervas framför ett fönster, genom vilket man ser konturerna av ett slott mot bakgrunden av ett norrsken. Farm. stud. Britta Hoorn äger sedan 1940 ett av överinspektör C. G. Wictorin tecknat exlibris, som visar en villabyggnad med trädgård - förmodligen hennes hem - och ett par väldiga böcker. Om ägarens släkt påminnes man genom vapnet på de delvis redan nämnda exlibrisen för apotekare Gustaf Drake af Hagelsrum (1877-1939), Uno Gyllenskepp (1868-1937), Harald Schenström (1884-1927) och Karl von Wachenfeldt (1864-1935) jämte dennes brorsdotter farm. kand. Dagmar von Wachenfeldt, sedermera gift med kyrkoherde Bernt Ljungquist. Om släkten påminner även apotekare Åke G:son Renströms exlibris, som återger kopparmärket jämte bokstäverna S och B. Dessa bilda nämligen tillsammans ett bomärke, som användes av ägarens morfars farfars farfars far Strömme Bergersen (1628-1708), vilken var ertscheider vid Nybergets gruva i Röros, Norge.

Sin födelsesocken och dess tempel har apotekare Axel O. Persson fört i erinran, när han 1942 låtit konstnär fil. dr Oscar Antonsson, Stockholm, teckna ett exlibris (Bild 15) med en bild av Glemminge år 1898 raserade kyrka, som skall hava uppförts omkring 1130. Pietetsfullt har han därtill fogat devisen TEMPLUM ALTUM SACRUM GLEMMINGENSE (Glemminge upphöjda helga tempel). En gärd åt den skånska hembygden bringade även den i Lund födde apotekaren Abraham Larsson (1858-1934), då han år 1923 lät red. Anders Quiding, Stockholm, teckna ett exlibris upptagande ett skånskt landskap med pilevallar, där en ung man ligger och läser i en bok. Åt apotekare Hilmer Persson, som är född i Simrishamn, har konstnär Hjalmar Strååt gjort ett träsnittsexlibris (Litt. 3) avbildande ett skånskt landskap med stubbade pilar och en väderkvarn. Såsom redan nämnts, innehåller det även en ormskål och diverse andra apotekarsymboler. Apotekare Herman Rothlin, som är född i Karlskrona, har på sitt år 1942 tecknade exlibris låtit avbilda ett kastanjeträd i födelsestaden, i vilket han såsom barn satt och funderade över vad som dolde sig bakom den avlägsna horisonten, också den synlig på exlibriset. Ägarnamnet döljer sig här under de sammankopplade initialerna HR. Apotekare Gillis Sandberg (1870-1939) fick konturerna av födelsestaden Vadstena återgivna på det exlibris, som apotekare Gunnar Bergner 1917 skar i linoleum åt honom. Förmodligen är det ett hembygdsmotiv på det träsnittsexlibris, som den senare år 1916 förfärdigade åt sig. Apotekare Bergner, Haparanda, är upphovsman till ganska många exlibris, och år 1916 tecknade han åt sig ett ägarmärke med älgar i skog efter ett träsnitt av konstnär Eric Elenius.

Även ägarnas biintressen eller hobbies komma till synes. Troligen vittnar apotekare Inge Blomqvists omkring år 1908 tryckta litografiska exlibris (Bild 16) om hembygds- och fornminnesintresse hos ägaren, när det avbildar en runsten. Han har försett den med inskriften "Pröva först, döm sedan", skrivet med runtecken. Om intresse för segling och båtar vittna apotekarfru Thyra Conradsons och Tikadirektören Gösta Lagergrens exlibris, som båda visa fartyg på havet med svällande segel. Det förra bokägarmärket, som tecknades år 1905 av ägarinnans farbroder stinsen Gösta Sandqwist, Bergsjö, efter en målning av Bruce, visar ett segelfartyg av något äldre typ på havet under stjärnklar himmel, medan det senare, som är tryckt i flera färger efter en akvarell av fru Ka Markelius, Stockholm, återger en fullriggare, som plöjer väg på havet under ljusan dag. Apotekare Ernst Matérn, Stockholm, har år 1944 skaffat sig ett av konstnär Reinhold von Rosen etsat exlibris, som visar en soluppgång över havet med ett skeppsvrak i förgrunden. Böcker äro ett omtyckt motiv på exlibris, och därför gör man klokt i att undvika dem som symboler. Det är ju en ganska självklar sak, att exlibrisägaren hyser intresse för böcker och väl även älskar att läsa dem. Ett vackert exlibris (Bild 17) med bokmotiv och därovanför en femuddig strålande stjärna tecknade vår banbrytande exlibriskonstnär Arthur Sjögren 1905 åt apotekare Carl Piltz (1881-1919) och försåg det med devisen: SIC ITUR AD ASTRA (Så går man till stjärnorna).

Litteratur om svenska apotekarexlibris.

1. Bergman, Emanuel: Medicinska bokägarmärken. Hygienisk Revy 1941-1943, årgång 30- 32.

2. Bergman, Emanuel: Nordiska apotekarexlibris. Upprop. Svensk Farmaceutisk Tidskrift 1943, s. 563.

3. Bergman, Emanuel: Svenska medicinska exlibris och deras symboler. Svenska Exlibrisföreningens årsbok 1944, s. 27-62.

4. Carlander, C. M.: Svenska bibliotek och ex-libris. 2:a uppl. i 6 band. Sthlm 1896-1903.

5. Hygienisk Revy: a) Årg. 15 (1926), s. 48, 60, 140. b) Årg. 25 (1936), s. 156.

6. Sjögren, Arthur: Förteckning å svenska bokägarmärken (exlibris), utställda vid Föreningens för bokhandtverk utställning i Nordiska Museet januari-februari 1908. Sthlm 1908 (1909).

7. Sjögren, Arthur: Svensk Exlibris-Tidskrift. a) 1911, årg. I. b) 1913, årg. III.

8. Sjögren, Arthur: Nyare svenska exlibris. I. Topografiska exlibris. Sthlm 1913.


Artikeln var införd i Svensk Farmaceutisk Tidskrift nr 32 år 1945 (s 607-617). (T512)

Artikeln är illustrerad med bilder av 18 exlibris. Dessa är ej medtagna här.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.


Inlagd 2000-03-03,