De medicinska symbolerna

De medicinska symbolerna

av Emanuel Bergman

Medicinska symboler ha säkert använts så länge som det funnits personer, vilka ägnat sig åt vården av sjuka och skadade. Följaktligen har antalet medicinska symboler under tidernas lopp blivit ganska stort. Här skall emellertid blott redogöras för de symboler, som användas eller lämpligen böra användas av de olika företrädarna för sjukvården i vår tid. De som särskilt intressera sig för denna fråga och vilja studera den närmare, hänvisas till två arbeten av förf, som nyligen utkommit på Sveriges läkarförbunds förlag, nämligen "Medicinska emblem och symboler" och "Våra sjukvårdssymboler", vilket senare avhandlar framför allt korssymbolerna och deras rationella användning i praktiken.

Den grekiske läkeguden Asklepios avbildades med en stav omringlad av en orm (ormstav) och hans dotter Hygieia med en skål i handen och en orm, som ringlar sig omkring hennes andra arm och söker sig fram till skålen för att dricka därur (ormskål). Ormstaven och ormskålen voro med andra ord dessa gudomligheters attribut. Med tiden kommo de emellertid även att användas ensamma såsom symboler för Asklepios resp Hygieia och sedermera även för läkekonsten. I den mån läkarens uppgifter fördelades mellan läkaren, apotekaren, veterinären och tandläkaren kommo dessa båda symboler att användas av alla dessa representanter för sjukvården. Med den fortgående specialiseringen ha även nya symboler tillkommit och äro alltjämt i vardande. Framför allt har emellertid en tendens gjort sig gällande att tillförsäkra varje av de nämnda medicinska grupperna en särskild huvudsymbol. Det vore i hög grad önskvärt, att detta särskiljande iakttas även av den enskilde utövaren av yrket, t ex när han skaffar sig ett yrkesexlibris. Vad som här sagts gäller naturligtvis ej blott de nämnda ormsymbolerna utan även korssymbolerna. Jag skall nu i korthet karakterisera de olika medicinska yrkessymbolerna och deras användning, så som jag tänker mig den.

Läkarnas gemensamma symbol är ormstaven. Den skall vara knotig och ha tjockändan vänd uppåt. Ormen ringlar sig - helst 2 1/2 varv - omkring staven och vänder sitt huvud åt vänster (heraldiskt höger). Om - såsom ibland händer på exlibris - ormstaven dubbleras, skola huvudena vändas emot varandra. Den heraldiska courtoisien fordrar detta. Dessutom kunna olika delar av människokroppen, medicinska instrument, örter, läkemedel osv användas som läkarsymboler. De böra emellertid då endast nyttjas som specialistsymboler eller som hjälpsymboler.

Apotekarnas gemensamma symbol är ormskålen. Visserligen användas ormstaven och ormskålen ännu i viss grad om vartannat av läkare och apotekare, men en isärgående tendens har blivit allt mera påtaglig. Man får därför hoppas, att i fortsättningen läkarna komma att hålla sig till ormstaven och apotekarna till ormskålen. Om utseendet av ormskålen är inte mycket att säga. Dock får ormen ej spruta etter, såsom det ofta framställes utan han bör komma för att dricka av skålens innehåll. Apotekarna använda även olika slag av apoteksinventarier, örter osv som symboler, mot vilket intet är att invända. Därigenom blir det också mera omväxling. Om man önskar säkerställa en riktig uppfattning om ägarens yrke, så kan det emellertid vara lämpligt att dessutom taga med ormskålen, liksom läkarna böra ta med sin ormstav.

Veterinärerna ha antagit två ormstavar ordnade till ett V såsom sitt emblem i och med att Veterinärinstitutet år 1936 tagit upp denna symbol. Den är vacker och lämplig, vilket man knappast kan säga om hästhuvudet på fältveterinärernas uniform. Naturligtvis kan en veterinär likafullt på sitt bokägarmärke teckna ett hästhuvud, en hund el dyl, men om han vill undgå feltydning, kan han med fördel även sätta in ett orm-V.

Tandläkarna ha sedan gammalt den heliga Apollonia som kårhelgon, och hon har ofta nyttjats på deras exlibris. Emellertid synes man ha börjat tröttna på henne och vilja ha något annat i stället. Lämpligt synes mig då vara att använda en T-stav med en orm. På det sättet få alla dessa fyra yrken ormsymbolen gemensam, vilket bör passa bra.

Sjuksköterskorna böra ha ett grekiskt kors som gemensam symbol och måhända därjämte Florence Nightingales antika lampa. Denna bör dock ej användas ensam, emedan den ofta nyttjas av andra än sjukvårdens målsmän. Det grekiska korset (rött resp blått på vit botten och med lika långa jämnbreda armar) har föreslagits både som skol- och kårmärke för sjuksköterskorna. I förra fallet anger en mittsköld med vederbörande landskaps eller stads vapen, vilken skola det gäller, och i senare fallet symboliseras sjuksköterskeföreningen av den antika lampan resp någon annan lämplig symbol. Naturligtvis kan denna längre gående differentiering även tillämpas på en sjuksköterskas bokägarmärke. Detta kan givetvis även förses med andra lämpliga symboler för en sjuksköterskas gärning.

Barnmorskorna föreslås att använda det mantuanska korset som gemensam symbol. Stockholmsskolan har redan denna symbol och då den lätt kan skiljas från övriga sjukvårdssymboler bör den med fördel kunna användas av barnmorskorna. Det mantuanska korset har föreslagits som skolmärke, varvid skolorna åtskiljas genom vederbörande stads vapen i mittskölden, och som kårmärke, varvid dock ett dellarobbialindebarn bör placeras i korsets mittsköld, vilken även kan vara rund.

Tandsköterskorna i Södermanlands län ha redan antagit ett T-kors med landskapets vapen i mittskölden såsom sin symbol, vilket exempel bör efterföljas av deras kolleger i det övriga landet. Lämpligen skiljas de båda tandsköterskeskolorna åt genom att lilla riksvapnet (tre kronor) resp Stockholms stads vapen placeras i mittskölden av T-korset för Tandläkarinstitutets resp Eastmaninstitutets tandsköterskeskolor. Som kårmärke bör samma T-kors lämpa sig med Apollonia i mittskölden. Här liksom beträffande sjuksköterskorna och barnmorskorna bäres skolmärket som brosch och kårmärket på ärmen. Dessutom kan såväl skol- som kårmärket förekomma på vederbörande institutioners trycksaker och naturligtvis även på den enskildes bokägarmärke mm.

De läkare och sjuksköterskor jämte andra, som syssla med tuberkulosvård, kunna naturligtvis även använda dubbelkorset som symbol, vilket sedan 1902 är en internationell symbol för antituberkulosarbetet.

Blå stjärnan (f d Röda Stjärnan) är en veterinär motsvarighet till Röda korset och använder en femuddig blå stjärna som symbol. Naturligtvis kan även den nyttjas på bokägarmärken för att angiva ägarens samhörighet med detta arbete.

De till Sjukhuspersonalförbundet anslutna använda georgskorset som sin symbol, vilket hädanefter bör vara förbehållet ensamt åt dem. I denna liksom i de förut nämnda symbolerna böra bokstäver (initialer) undvikas. I deras ställe ha mittsköldarnas vapen kommit, vilka på ett vackrare och mera lättfattligt sätt upplysa om både skola och yrkessammanslutning. Intet hindrar, att Sjukhuspersonalförbundets medlemmar förfara på samma sätt, antingen det gäller broschen och nålen eller ett bokägarmärke.

Gymnastikdirektörerna och sjukgymnasterna ha en rad av eklöv på sina examensringar. En sådan krans kunde nog ha lämpat sig som symbol, om eklövet ej använts så mycket av andra personer och sammanslutningar. Även läkarna begagna sig av eken (och lagern) som hjälpsymbol. Bäst vore nog att skaffa en annan symbol, varvid man kunde ha eklövskransen som bisymbol, när så faller sig lämpligt. Förslagsvis kunde gymnastikdirektörerna använda som sin symbol en orm, som ringlar sig omkring ett svärd (ormsvärd), med vilken symbol Gymnastiska centralinstitutet begåvades 1845 av Oskar I, och sjukgymnasterna en stjärna - helst sex- eller åttauddig - som omslutes av en krans med eklöv.

Barnsköterskorna ha olika slags kors mm i sina broscher. En vacker gemensam symbol skulle klöverkorset kunna bli. Om så behövs, kan vederbörande skola symboliseras på liknande sätt som beträffande sjuksköterskorna. Då bör det naturligtvis också röra sig om erkända barnsköterskeskolor.

I själva verket ha vi för närvarande att dras med ett sannskyldigt kaos på sjukvårdssymbolernas område. Genom att antalet bärare av sådana symboler blivit allt större, samtidigt som symbolerna ökat i antal, har det uppstått verklig symbolträngsel. Som belägg härpå kan nämnas, att georgkorset användes som symbol både av Sjukhuspersonalförbundets medlemmar, en del sjuksköterskor och barnmorskor, förmodligen av ännu flera. Genom en systematiskt genomförd uppdelning av sjukvårdssymbolerna i enligthet med vad här framförts skapas de nödvändiga förutsättningarna för en rationell utveckling av våra sjukvårdssymboler utan risk för kollision med andra skolor eller organisationer inom sjukvården. För den enskilde ge bokägarmärkena ej sällan tillfälle till användning av dessa symboler. Beträffande dem hänvisas till serien "Medicinska bokägarmärken", som sedan oktober 1941 fortgår i Hygienisk Revy. Denna artikel har just tillkommit för att ge läsarna ett säkrare underlag fär användandet av de medicinska symbolerna bl a när de skola skaffa sig bokägarmärken.

Teckningarna äro gjorda av lasarettsläkare Otto Ekdahl, Eskilstuna.

Rättelse:

I uppsatsen "De medicinska symbolerna" i marsnumret har bild 14 tyvärr blivit feltecknad, och därför återges den föreslagna gymnastikdirektörssymbolen, sådan den bör vara enligt heraldikens regler. Vår bild hade tagits från symbolen på Gymnastiska centralinstitutets i Stockholm 1845 fastställda uniformskrage. (Se E Bergman: Medicinska emblem och symboler, bild 10:95). Amanuens Arvid Berghman i Riksheraldikerämbetet har emellertid haft vänligheten påpeka, att svärdspetsen måste vändas uppåt, enär ett "störtat svärd" betyder död och förintelse. Då ormen klättrar uppåt, måste hans huvud närma sig den uppåtriktade svärdspetsen. Huvudet vänder sig som vanligt åt vänster (heraldisk höger), och kroppen bör ha de sedvanliga 2 1/2 ringlarna.


Artiklarna var införda i Hygienisk Revy nr 2-3 och 5 1942 s 27-28, 38-40 resp 66. Särtryck finns.

Artiklarna är illustrerade med bilder av 16 symboler. Bilderna är ej medtagna här.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se


Inlagd 2000-03-03,