Emanuel Bergmans skrifter inom områdena exlibris och heraldik

EMANUEL BERGMANS SKRIFTER INOM OMRÅDENA EXLIBRIS, HERALDIK OCH SYMBOLER.

En av Sveriges stora exlibrisentusiaster under 1940-talet var med dr Emanuel Bergman (1887-1948), överläkare på medicinska avdelningen vid Centrallasarettet i Eskilstuna. Han var född i Göteborg men släkten kom från Dalsland. År 1931 flyttade han till Eskilstuna som överläkare på den då nyinrättade medicinska avdelningen.

Dr Bergman hade många egna exlibris, inspirerade andra att skaffa sig exlibris, hade en stor exlibrissamling och skrev många artiklar om exlibris. Han var mycket uppskattad av sin samtid och fick på 60-årsdagen av sina exlibrisvänner en liten vacker skrift med förteckning över både vad han skrivit och vad som skrivits om honom sammanställd av Erik Gjethwoldsén. Då många av hans publicerade arbeten har intresse även idag följer här en översikt och en förteckning över vad han skrivit inom här aktuella områden. Intresset för exlibris förde in på närliggande områden såsom heraldik och symboler, vilket också resulterat i skrifter, vilka även tagits med. Avslutningsvis finns en förteckning över vad som skrivits om hans verksamhet inom exlibris- och heraldikområdena.

Han berättar själv om sitt engagemang i exlibrisfrågor i två artiklar år 1945 - Mina och min familjs bokägarmärken (46) och Varför och vad samlar jag? (51). I två intervjuer - Exlibris Intervju med Emanuel Bergman ivrig exlibrissamlare (90) i tidningen Eskilstuna-Kuriren år 1943 och Sörmlands ex libris beskrivs av experten Emanuel Bergman i tidningen Folket (96) år 1947 utvecklar han vidare sin syn på exlibris. En förteckning över hans artiklarfinns som nämnts i den hyllningsskrift han fick på sin 60-årsdag (1947) (99), vilken anmäls i Socialmedicinsk Tidskrift samma år (101).

Han delar in exlibrisen efter motiv i vapenexlibris, yrkesexlibris (som även kan användas för att symbolisera en hobby), topografiska exlibris, porträttexlibris och s k talande exlibris, dvs sådana som i rebusform anger ägarens namn. Han ser det som en uppgift att belysa den kulturhistoriska utvecklingen som den avspeglar sig i de medicinska exlibrisen med deras konstnärliga motiv och de olika ägarnas skilda deviser, tänkespråk och livsmaximer.

Heraldik

Intresset för heraldik hade väckts i arbetet inom hembygdsrörelsen. Sitt första exlibris skaffade han sig redan 1927 sedan han 1925 gift sig och fått ett eget hem i Göteborg med rikligt med bokhyllor till de många böckerna. I exlibriset hade han med både Göteborgs stads vapen och Dalslands landskapsvapen. År 1922 blev han redaktör för den dalsländska hembygdsrörelsens årsskrift Hembygden. Som alla redaktörer fann han det nödvändigt att själv skriva artiklar. Hans första artikel inom det heraldiska området kom att behandla Dalslands namn och vapen (1924) (1).

Intresset för heraldik ledde senare, i och med kontakten med Arvid Berghman vid Riksheraldikerämbetet, till ett eget borgerligt familjevapen, inregistrerat i Riksheraldikerämbetets vapenrulla 1934-07-17. Med början under senare delen av 1930-talet fastställdes ett stort antal landskaps- och länsvapen samt stadsvapen, vilket gav anledning till artiklar inom det heraldiska området.

Det nya vapnet för Dalsland med den gamla oxen utbytt mot en "pigg" tjur (anpassning till betydelseförändringen i ordet oxe under senare århundraden) gav anledning till två artiklar år 1943 - Dalslands vapen i ny gestalt (34) i Åmålstidningens jubileumsnummer med presentation av det nya vapnet och Dalslands vapen i Hembygden (35). Den senare innehåller en översikt över vapnets utveckling från det vapen som avbildas på portalen till Vadstena slott, uppfört av hertig Magnus år 1563, till det nya år 1942 fastställda vapnet och tar även upp det i Paris nationalbibliotek på senare tid upptäckta Dalslandsvapnet i en svensk vapenrulla från år 1562. I en artikel 1945 Det dalsländska vapendjurets utseende (49) i Hembygden visas en alternativ teckning av tjuren gjord av Folke Arström. Översikten har även givits ut separat i Hembygdsförbundets serie Dalia.

Åmåls stads 300-årsjubileum gav anledning till en artikel år 1944 Åmåls namn och vapen (47) i Hembygden, med dels en analys av stadens namn och dels en översikt över utvecklingen från Åmåls sigill i privilegiebrevet år 1643 fram till det år 1938 fastställda vapnet. Bilden i sigillet hade därvid heraldiserats, vilket bl a innebar att bilden av kyrkan, som i sigillet var tecknad perspektiviskt, vilket inte tillåts inom heraldiken, endast visade dess ena sida i vapnet. Artikeln gavs även ut i god papperskvalitet separat.

Eskilstunas vapen, faställt redan 1937, har ett moln ur vilket en arm sträcks ut hållande en hammare, som slår mot ett städ. I den nya, heraldiserade vapenutformningen hade molnet, som tidigare tecknats naturalistiskt, ersatts av en heraldisk molnskura, vilken i början av en del Eskilstunabor uppfattades som ett kugghjul. Detta föranledde en diskussion, förd huvudsakligen i Eskilstuna-Kuriren. Det första inlägget, som hade rubriken Kugghjul eller vad? gör han redan 1939 (5), vilket följs av ytterligare två inlägg 1945 (55 och 56) och ett 1946 (67). I den senare görs en jämförelse med den norska grenen av den danska släkten Fabricius vapen. Det hela avslutas med en sammanfattande artikel 1946 (68), vilken, kompletterad med några uppgifter om stadens äldre sigill, gavs ut separat 1947 (74).

År 1942 granskade han de vapen som fanns på lasarettens årsberättelser och skrev en artikel om dessa i Svenska läkartidningen (20). Han jämförde vapnen på årsberättelser från 1920, 1930 och på 40-talet utgivna av ett antal sjukhus i olika län och fann många brister som han påpekade i förhoppning om en bättre anpassning till heraldiska regler. Artikeln avslutas med en redovisning av då fastställda läns-, landskaps- och stadsvapen. Särtryck finns.

År 1944 (44) talar han varmt för att införa vapen för socknar och kommuner i Dalsland, vilket han anser bl a bör stärka sammanhållningen. Tidigare finns i Dalsland endast häradssigill.

År 1946 tar han också upp heraldiken och hembygdsrörelsen, ger en historisk tillbakablick över sigill och släkt- och ortsvapen och framhåller de många beröringspunkterna mellan heraldik och hembygdsrörelse. Han säger bl a att liksom hembygdsrörelsen börjat att aktivt intressera sig för antagandet av bygdevapen bör den göra detsamma med släktvapnen som knyter samman bygdernas folk med såväl gångna som kommande släktled (66). Finns som särtryck.

Utöver dessa artiklar anmälde han andras arbeten inom det heraldiska området nämligen Arvid Berghmans bok Heraldiskt Vademecum (1938) (3), Meddelanden från Riksheraldikerämbetet IX 1940 (om landskapsvapen) (1941) (7), Harald Hellströms bok Kort handledning i Heraldik (1942) (23), Arvid Berghmans bok Det svenska riksvapnet (1945) (53 och 58), Helge Cristensens Heraldiske Minder i Köbenhavn (1946) (63) och Poul Reitzels bok Heraldikern Britze. En heraldisk Exlibriskunstner (1946) (65). Anmälningarna infördes i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren.

Hans artikel om Dalslands nya vapen i Hembygden anmäls 1943 i Elfsborgs läns annonsblad av signaturen C B-m (89) och i Dagens Nyheter osignerat (88). Artikeln om Åmåls namn och vapen anmäls 1945 i Svenska Morgonbladet osignerat (95).

Dalsländska och sörmländska exlibris.

I samband med arbetet inom hembygdsrörelsen kom han med början under 1930-talet att skriva artiklar om dalsländska exlibris, vilket under 1940-talet följdes av motsvarande om sörmländska exlibris.

Exlibrisartiklarna började med en artikel 1938 i Hembygden, årsbok för Dalslands Hembygdsförbund, om dalsländska exlibris (4), vilken 1941 följdes av ytterligare en artikel (10). I artiklarna redovisas exlibris efter ägare och tas särskilt upp exlibriskonstnärerna med korta biografier och porträtt. Båda artiklarna finns i särtryck.

Sörmländska exlibris togs upp i början av 1940-talet med en artikel i tidningen Sörmlandsposten 1941 (9), vilken senare följdes av en artikel i Katrineholms-Kuriren om västsörmländska exlibris 1946 (60), vilken även gavs ut som ett häfte av Hellbergs förlag i Katrineholm (61). Detta följdes 1948 av ett häfte med östsörmländska exlibris (78) på samma förlag, vilket blev det sista som kom ut av hans hand.

Som förberedelse för uppsatserna om öst- och västsörmländska exlibris infördes 1945 i Katrineholms-Kuriren (52) en uppmaning om att sända in exlibris till honom. Samma år infördes i Provinstidningen Dalsland ett motsvarande upprop (54) gällande dalsländska exlibris som förberedelse till en tredje artikel om dessa.

Av en intervju 1943 (96) framgår att han planerade en bok om hela Sörmlands exlibrisskatter i gången och nuvarande tid.

En kort anmälan av Västsörmländska bokägarmärken finns i Svenska Dagbladet osignerad. (1946) (97).

Medicinska exlibris

Under 1940-talet kom han att ägna sig åt exlibris för personer inom sitt och angränsande yrkesområden. I samband därmed kom han in på medicinska symboler och skrev en rad artiklar härom. Detta följdes av artiklar om medicinska exlibris - läkarexlibris, tandläkarexlibris, apotekarexlibris och veterinärexlibris. Han förberedde artiklarna genom upprop i tidningar och tidskrifter, och vände sig därvid inte bara till svenskar utan även till de nordiska grannländerna - Norge, Danmark och Finland - och såg detta även som ett bidrag till att upprätthålla kontakterna med det övriga Norden under kriget.

Hygienisk Revy, som kom ut varje månad, hade tidigare haft tre serier med korta artiklar om exlibris med medicinsk anknytning (1926, 1936 och 1937). Han anknöt till denna tradition med en egen serie om 14 artiklar (11,14, 26), som började i slutet av 1941 och gick fram till de första numren år 1943. Uppehåll gjordes endast några månader i början av 1942 för en serie om tre artiklar gällande medicinska symboler. Varje artikel hade bilder med 1-3 exlibris, totalt innehöll serien 28 exlibris.

En liknande artikelserie påbörjades i Social-Medicinsk Tidskrift 1943 med rubriken Exlibris med sjukvårdssymboler (34) men kom att omfatta endast ett nummer.

I Medicinska Föreningens Tidskrift hade han år 1944 och 1945 en serie om 4 artiklar om läkarexlibris (45, 48).

En artikel Läkarexlibris kom i Svenska Läkartidningen 1942 (18). Den följdes av Svenska medicinska exlibris och deras symboler i Svenska Exlibrisföreningens årsbok 1944 (40). För att nå fler läsare än Exlibrisföreningen kunde ge, kompletterades artikeln och infördes i Svenska Läkartidningen följande år, nu under rubriken Svenska läkarexlibris med symboler (59). Artiklarna finns i särtryck. Artikeln läkarexlibris ovan omtrycktes 1944 i den då nystartade danska Ex Libris, Tidsskrift for Exlibris Kunst (37).

Många medicinska exlibris är försedda med valspråk, vilket han berättade om på ett sammanträde med damer 1943 på Eskilstuna läkarsällskap. Detta gav upphov till en artikel Deviser och valspråk på nordiska läkares exlibris (36) i Svenska Läkartidningen följande år.

Jämsides med artiklarna om svenska läkarexlibris skrev han om exlibris för svenska tandläkare (1946) (64), apotekare (1945) (57) och veterinärer (1948) (75). Detta kompletterades med skrifter om norska (1948) (76) och danska (1947) (72) tandläkarexlibris samt norska (1947) (73), danska (1947) (69) och finländska (1948) (77) apotekarexlibris. Alla dessa finns som särtryck.

Upprop med begäran att sända in exlibris inom det medicinska området publicerades i ett antal tidningar och tidskrifter år 1942 (15, 17,21, 22,24, 81), år 1943 (27, 31, 32) och år 1944 (38, 43, 93).

Anmälningar finns för några av exlibrisartiklarna, så har Erik Andreasen anmält Norska apotekarexlibris i Farmaceutisk Tidende i Köpenhamn (1947) (98) och Helmer Fogdegaard Danska apotekarexlibris och Varför och vad samlar jag i Nordisk Exlibris Tidskrift, Rudköbing 1947 (100). Osignerade anmälningar finns i Nya Dagligt Allehanda av artikeln om Läkarexlibris i Svensk Läkartidning (1942) (82) och av artikeln Deviser och valspråk på nordiska läkares exlibris i samma tidning (1944) (91). Exlibrisföreningens årsbok 1944 med artikeln Svenska medicinska exlibris och deras symboler har anmälts av Birger Rolf (signaturen Rf) i Morgon-Tidningen 1944-01-10 (har ej kunnat återfinnas.

Medicinska symboler.

Emanuel Bergman gjorde en grundläggande genomgång av medicinska symboler och deras historia, vilken publicerades i en bok Medicinska emblem och symboler (13) som gavs ut på Sveriges Läkarförbunds Förlags AB år 1941. I boken fördes även fram förslag till användning av symboler för olika aktörer inom sjukvården - läkare, tandläkare, apotekare, sjuksköterskor, tandsköterskor, veterinärer och barnmorskor, detta bl a för att få till stånd en diskussion om symbolerna för att kunna uppnå en mera rationell användning av dem. Boken gav även underlag för artiklar om medicinska exlibris.

Han föreslog att läkarna skulle förbehållas ormstaven som symbol, apotekarna ormskålen där ormen dricker ur skålen, tandläkarna ett T-kors (tandläkarnyckel) med en slingrande orm och veterinärerna två ormstavar ställda som ett V. Sjuksköterskorna skulle ha den antika lampan påminnande om Florence Nightingale som kårsymbol och ett grekiskt kors i blå färg med ett vapen i mittskölden för att visa utbildningsanstalt medan barnmorskorna skulle ha ett dellarobbialindebarn som gemensam symbol och ett mantuanskt kors med vapen i mittskölden visande utbildningsanstalt. Tandsköterskorna skulle kunna ha samma T-korssom tandläkarna men utan orm och med en apollonia-bild respektive ett särskiljande vapen i en mittsköld.

Han följde upp sina förslag till användning av symboler inom sjukvården i en rad artiklar i tidningar och tidskrifter. Han inledde med en artikel om våra sjukvårdssymboler i Göteborgs-Posten 1941 (8), vilken följdes av en artikel i Svenska Läkartidningen samma år med titeln våra sjukvårdssymboler (12), vilken även utgavs separat. Några artiklar följde sedan i Hygienisk Revy 1942 (16) vilka redan nämnts, samt i Jordemodern om barnmorskesymboler 1942 (19). I en festskrift till Malte Ljungdahl 1947 om sjukdom och sjukvård bidrog han med en artikel om de medicinska symbolerna och vår tid (71).

Boken om medicinska emblem och symboler anmäldes av Sam Clason i Svenska Läkartidningen 1941 (80), Pehr Gadd i Hufvudstadsbladet, Helsingfors (1942) (86), C G U Scheffer i Konstvärlden (1942) (87), Nils Ivan Svensson i Elfsborgs Läns Annonsblad (1942) (83) och Axel Fredenholm i Allsvensk Samling (1942) (85).

Förslagen till sjukvårdssymboler togs upp bl a i Nya Dagligt Allehanda (1941) (79), av Fride Hylander i Jordemodern (1945) (94) och av Nils Ivan Svensson iElfsborgs Läns Annonsblad 1942 (84).

Anmälningar av exlibrislitteratur.

Jämsides med den egna produktionen av artiklar skrev Emanuel Bergman anmälningar av skrifter om exlibris och heraldik. Han anmälde bl a Exlibrisföreningens årsbok 1936 (1937) (2), Arvid Stålhanes bok om Finländska exlibris (1940) (6), Arthur G Hassös bok Danske Exlibris (1943) (25), A D Henriksen og Kay P Nielsens bok Danske Laegeexlibris (1943) (28,29, 30), Reitzels Danske Heraldiske Exlibris (1944) (39), Albert Jaerns Exlibrisböcker (VII, VIII) (1944,1945) (41, 50,62), den danska tidskriften Ex Libris, Tidsskrift for Exlibris Kunst (1944) (42) och Hugo Högdahls Norske exlibris (1947) (70). Anmälningarna publicerades i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Svenska Morgonbladet, Stockholms-Tidningen, Göteborgs-Posten, Sörmlandsposten, Svenska Läkartidningen och Svenska Exlibrisföreningens årsbok.

Förteckning över artiklar mm av Emanuel Bergman

Förteckning över artiklar mm inom områdena exlibris, heraldik och symboler av Emanuel Bergman omfattande 78 nummer följer nedan i huvudsak kronologiskt ordnade. En del av artiklarna har givits ut i form av särtryck - i några fall med kompletterande bilder - och några som separata skrifter.

1. "Dalslands namn och vapen". Artikel med 21 vapenbilder. Hembygden 1924 (Dalsland) s 7-17. Särtryck finns. (T157)

2. "Om bokmärken". Anmälan av Svenska Exlibrisföreningens Årsbok 1936 med tre bilder av exlibris. poGöteborgs-Posten 1937-02-06.

3. "Heraldiskt vademecum". Anmälan av Arvid Berghmans bok Heraldiskt Vademecum. Eskilstuna-Kuriren 1938-04-21 s 11.

4. "Dalsländska exlibris" (I). Artikel med bilder av 12 exlibris och sex konstnärer samt biografier över konstnärer och exlibrisägare. Hembygden 1938 s 98-113. Särtryck finns. (T428)

5. "Kugghjul eller vad?" Med en bild av Eskilstuna stads vapen. Eskilstuna-Kuriren 1939-05-10. (T431)

6. "Finländska exlibris". Anmälan av Arvid Stålhane: Finska exlibris. Sörmlandsposten 1940-11-28.

7. "Våra landskapsvapen". Anmälan av Meddelanden från Riksheraldikerämbetet IX 1940. Eskilstuna-Kuriren 1941-05-23 s 11.

8. "Våra sjukvårdssymboler". Artikel med nio illustrationer. Innehåller förslag. Göteborgs-Posten 1941-07-31 s 2,6.

9. "Sörmländska bokägarmärken". Artikel med bilder av åtta exlibris. Sörmlandsposten 1941-08-02 s 4. (T445)

10. "Dalsländska exlibris II". Artikel med bilder av 26 exlibris samt biografier över konstnärer och exlibrisägare. Hembygden 1941 s 103-115. Särtryck. (T446)

11. "Medicinska bokägarmärken" (I-III). Artiklar med fem illustrationer. Hygienisk Revy nr 10-12 år 1941 (s 140, 152 och 160).

12. "Våra sjukvårdssymboler". Artikel med 12 illustrationer. Svenska Läkartidningen nr 41 år 1941 s 2180-2187. Särtryck finns. (T450)

13. "Medicinska emblem och symboler". Med 111 illustrationer. Sveriges Läkarförbunds Förlags AB, Stockholm 1941. 104 sidor. (T452)

14. "Medicinska bokägarmärken" (IV-XII). Artiklar med 17 illustrationer. Hygienisk Revy nr 1, 4-6 och 8-12 år 1942. (sid 12, 56, 66, 84, 108, 120, 132, 148, 160.)

15. "Medicinska bokägarmärken skola samlas". Upprop illustrerat med Emanuel Bergmans vapen/yrkesexlibris. Göteborgs-Posten 1942-01-14 s 13.

16. "De medicinska symbolerna". Artiklar med 16 illustrationer. Hygienisk Revy nr 2-3 och 5 år 1942 (s 27-28, 38-40 och 66). (T455)

17. "Medicinska exlibris". Upprop. Svenska Läkartidningen nr 10 år 1942.

18. "Läkarexlibris". Artikel med bilder på 32 exlibris. Svenska Läkartidningen nr 10 1942 s 617-633. Särtryck finns. (T466)

19. "Våra barnmorskesymboler". Artikel med 10 illustrationer. Jordemodern nr 5 1942 s 137-142. Särtryck finns. (T468)

20. "Vapnen på lasarettens årsberättelser". Artikel med 13 bilder. Svenska läkartidningen nr 41 år 1942 s 2477-2486. Särtryck finns. (T472)

21. "Nordiska medicinska exlibris". Upprop med en reproduktion av förf vapenyrkesexlibris. Nordisk Medicin band 14 nr 19 1942 s 1454.

22. "Medicinska exlibris". Upprop. Sveriges Tandläkarförbunds Tidning nr 7 1942 s 252.

23. "Heraldisk lärobok". Anmälan av Kort handledning i Heraldik av B Harald Hellström, Helsingfors. Göteborgs-Posten 1942-10-08 s 6.

24. "Nordiska medicinska exlibris". Uppföljande notis till nr 21 med en reproduktion av exlibris tecknat åt förf 1942 av konstnären Carl Oscar Borg. Nordisk Medicin 1942 - band 16 nr 42 s 2938.

25. "Exlibris - personligt tillämpad konst". Ett planschverk med tusen danska bokägarmärken. Anmälan av Arthur G Hassö: Danske Exlibris (Köpenhamn 1942). Med bilder av två exlibris. Göteborgs-Posten 1943-01-03.

26. "Medicinska bokägarmärken" (XIII-XIV). Artiklar om danska och norska medicinska exlibris. Med bilder av sex exlibris. Hygienisk Revy nr 1-2 år 1943 (s 11-12, 28)

27. "Nordiske apotekerexlibris". Notis Archiv for Pharmaci og Chemi /nr 26 1943 s 709. Köpenhamn 1943.

28. "Danska läkarexlibris". Anmälan av A D Henriksen og Kay P Nielsen: Danske Laegeexlibris (Första årsboken för Dansk Exlibris Selskab Köpenhamn 1943). Med tre bilder av exlibris. Dagens Nyheter 1943-03-28. (T481)

29. "Danska läkarexlibris". Anmälan av A D Henriksen og Kay P Nielsen: Danske Laegeexlibris (Köpenhamn 1943). Med bild av ett exlibris. Svenska Exlibrisföreningens Årsbok 1943 s 76-78.

30. "Bokanmälan". Anmälan av A D Henriksen og Kay P Nielsen: Danske Laegeexlibris (Hagerups forlag Köpenhamn 1943 94 s). Med bilder av två exlibris. Svenska Läkartidningen nr 27 1943 s 1658-1660.

31. "Nordiska apotekarexlibris". Upprop med bild av exlibris för Farmeceutiska Institutets Studentkår. Svensk Farmaceutisk Tidskrift nr 31 år 1943 s 563.

32. "Medicinska bokägarmärken". Upprop med en reproduktion av exlibris tecknat åt författaren 1940 av professor Otto Hupp. Grafiskt Forum nr 8 1943 s 308-309. (T 480)

33. "Exlibris med sjukvårdssymboler" I. Artikel med tre bilder. Social-Medicinsk Tidskrift nr 10 år 1943 s 175-176.

34. "Dalslands vapen i ny gestalt". Artikel med en bild. Åmålstidningens jubileumsnummer 1943-12-01.

35. "Dalslands vapen". Artikel med 27 bilder. Hembygden 1943 s 33-61. Separat i serien Hembygdsförbundets serie Dalia (nr 12). (T484)

36. "Deviser och valspråk på nordiska läkares exlibris". Artikel med 33 bilder. Ursprungligen föredrag hållet på Eskilstuna läkarsällskaps sammanträde med damer den 23 sept 1943. Svenska Läkartidningen nr 1 år 1944 s 38-55. Särtryck finns. (T488)

37. "Läkarexlibris". Artikel med 33 reproduktioner. Ex Libris, Tidsskrift for Exlibris Kunst nr 1-2 1944 s 10-12, 21-23. Aarhus 1944. (Omtryck av artikel nr 18 ovan). Har ej återfunnits.

38. "Opraab til samlere". Upprop. Ex Libris, Tidsskrift for Exlibris Kunst nr 1 år 1944 s 14. Har ej återfunnits.

39. "Danska vapenexlibris". Anmälan av Poul Reitzel: Danske Heraldiske Exlibris (Hagerup, Köpenhamn 1943). Med en reproduktion av vapenexlibris stucket i koppar 1936 åt förf av gravör Frederik Britze. Dagens Nyheter 1944-02-28.

40. "Svenska medicinska exlibris och deras symboler". Artikel med 20 reproduktioner. Svenska Exlibrisföreningens Årsbok 1944 s 27-62. Särtryck finns.

41. "Vacker norsk exlibrisbok". Anmälan av Albert Jaern: Exlibris (VII) 1944. Olaf Norlis Forlag, Oslo. Svenska Morgonbladet 1944-03-30. (T494)

42. "Ny exlibristidskrift". Anmälan av Ex Libris, Tidskrift for Exlibris Kunst nr 1-2 år 1944 (J Gustafssons Forlag i Aarhus) jämte återblick över exlibristidskrifter i Norden. Svenska Morgonbladet 1944-04-03. (T495)

43. "Nordiska tandläkarexlibris". Upprop med bild av exlibris för Evers Blomgren. Sveriges Tandläkarförbunds Tidning nr 8 1944 s 238.

44. "Dalsländska sockenvapen". Artikel med bilder. Provinstidningen Dalsland 1944-08-11 s 7. (T496)

45. "Några läkarexlibris" I. Artikel med bilder av tre exlibris. Medicinska Föreningens Tidskrift nr 9 1944 s 216-217.

46. "Mina och min familjs bokägarmärken". Artikel med bilder av 12 exlibris. Käpphästen nr 1-3 och 5-7 år 1945 (s 193-198 och 259-266). Stockholm 1945. Särtryck med bilder av ytterligare 10 exlibris. (T501)

47. "Åmåls namn och vapen". Artikel i Hembygden 1944 s 68-93 med 31 bilder. Särtryck 1945 28 s. (T502)

48. "Några läkarexlibris" II-IV. Artiklar med 12 illustrationer. Medicinska Föreningens Tidskrift nr 3, 5 och 9 1945 (s 68-69, 127-129 och 209-210).

49. "Det dalsländska vapendjurets utseende". Artikel med 2 bilder. Hembygden 1945 s 37-39. (T504)

50. "Nya norska exlibris". Anmälan av Albert Jaern: Exlibris (VIII) 1945 med bild av Trygve Krogdahls exlibris. Svenska Dagbladet 1945-07-30. (T505)

51. "Varför och vad samlar jag?" Artikel med bilder av fem exlibris. Etiketten och Märket nr 4-8 år 1945 (s 65-66, 87-88, 109-110 och 133-134). Alby 1945. Särtryck Alby 1946. (T506)

52. "Sörmlandsexlibris". Upprop med bild av ett exlibris tecknat åt förf av konstnären Sixten Lundbohm år 1943. Katrineholms-Kuriren 1945-09-28 s 4.

53. "Det svenska riksvapnet". Anmälan av Dynastin Bernadottes vapen och det svenska riksvapnet av Arvidh Berghman. Här tar Berghman bl a upp ett förslag till ändringar i riksvapnet. Skrifter utgivna av Riksheraldikerämbetet nr 1. Katrineholms-Kuriren 1945-10-13. (T508)

54. "Dalsländska exlibris". Upprop med en reproduktion av exlibris tecknat åt förf av konstnären Alvar Lundin 1939. Provinstidningen Dalsland 1945-10-29. (T509)

55. "Har Eskilstuna ett kugghjul i sitt vapen?" Dr Bergman hävdar att det rör sig om en molnskura. Med bild av vapnet. Eskilstuna-Kuriren 1945-10-31. (T510)

56. "Stadens vapen än en gång". Med bild av Eskilstuna vapen. Sörmlandsposten 1945-11-06. (T511)

57. "Svenska apotekarexlibris". Artikel med bilder av 18 exlibris. Svensk Farmaceutisk Tidskrift nr 32 år 1945 (s 607-617). Särtryck finns. (T512)

58. "Ett heraldiskt standardverk". Anmälan av Arvid Berghman: Dynastien Bernadottes vapen och det svenska riksvapnet. Eskilstuna-Kuriren 1945-12-05. (T513)

59. "Svenska läkarexlibris med symboler". Artikel med 19 bilder av exlibris. Svenska Läkartidningen nr 51 år 1945 s 3204-3228. Särtryck finns. (T514)

60. "Västsörmländska bokägarmärken". Artikel med 6 bilder. Katrineholms-Kuriren 1945-12-31 med forts 1946-01-04.

61. "Västsörmländska bokägarmärken". Med bilder av åtta exlibris. Hellbergs Bokförlag, Katrineholm 15 s. Katrineholm 1946. (T515)

62. "Norska exlibris". Anmälan av Albert Jaern: Exlibris (VIII) 1945. Stockholms-Tidningen 1946-03-11 s 3.

63. "Korta recensioner". Anmälan av Helge Cristensen Heraldiske Minder i København. Svenska Dagbladet 1946-02-04 s 9. (T516)

64. "Svenska tandläkarexlibris". Artikel med bilder av 16 exlibris. Sveriges Tandläkarförbunds Tidning nr 6 år 1946 s 141-150. Särtryck med bilder av ytterligare fem exlibris. (T517)

65. "En heraldisk mästare". Anmälan av Poul von Reitzel: Heraldikern Frederik Britze. En heraldisk Exlibriskunstner (Köpenhamn 1945). Bild av ett exlibris stucket i koppar åt förf 1944 av Frederik Britze. Dagens Nyheter 1946-03-17 s 18. (T518)

66. "Heraldiken och hembygdsrörelsen". Artikel utan illustrationer. Samfundet för hembygdsvård årsbok Bygd och Natur nr 1 1946 s 110-115. Särtryck finns. (T521)

67. "Eskilstunas vapen har dansk släkting". Anmälan av Vaapenförende Slaegter i Danmark utgiven av Heraldisk Forlag i Köpenhamn med bl a släkten Fabricius vapen (norska grenen av den danska släkten). Eskilstuna-Kuriren 1946-11-09. (T525)

68. "Eskilstuna vapen. Artikel om det 1937 fastställda vapnet, nu med nytt moln. Med fem bilder. Eskilstuna-Kuriren 1946-12-30 s 10. (T526)

69. "Danska apotekarexlibris". Artikel med bilder av 12 exlibris. Svensk Farmaceutisk Tidskrift nr 4 år 1947 s 60-67. Särtryck finns. (T528)

70. "Norska bokägarmärken genom tiderna". Anmälan av Hugo Högdahl: Norske exlibris og andre bokeiermerker fra biskop Sigurdsson til Gerhard Munthe (Oslo 1946). Med bild av exlibris för Christian Langaard. Svenska Dagbladet 1947-04-06 s 11. (T531)

71. "De medicinska symbolerna och vår tid". Artikel i Om sjukdom och sjukvård. Studier tillägnade Malte Ljungdahl på 65-årsdagenden 12 april 1947. C W K Gleerups förlag Lund 1947 s 79-85. 27 illustrationer på tre konsttryckssidor och en textillustration (jubilarens exlibris). Särtryck finns (T534).

72. "Danska tandläkarexlibris". Artikel med bilder av 12 exlibris. Sveriges Tandläkarförbunds Tidning nr 13 1947 s 407-413. Särtryck finns. (T536)

73. "Norska apotekarexlibris". Artikel med bilder av 17 exlibris. Svensk Farmaceutisk Tidskrift nr 18 år 1947 s 377-386. Särtryck finns. (T537)

74. "Eskilstuna vapen". Eskilstuna 1947. 8 s och 7 bilder. Tidigare tidningsartikel kompletterad och utgiven separat. (T539)

75. "Svenska veterinärexlibris". Artikel med bilder av 13 exlibris. Svensk Veterinärtidskrift 1948. Särtryck finns. (T547)

76. "Norska tandläkarexlibris". Artikel med bilder av 12 exlibris. Sveriges Tandläkarförbunds Tidning nr 10 år 1948. Särtryck finns. (T548)

77. "Finländska apotekarexlibris". Artikel med bilder av 14 exlibris. Svensk Farmaceutisk Tidskrift 1948 nr 26 s 397-404. Särtryck finns. (T549)

78. "Östsörmländska bokägarmärken". Skrift med bilder av 12 exlibris. Hellbergs Bokförlag, Katrineholm 1948. 16 sidor. (T550)

Förteckning över intervjuer med Emanuel Bergman och artiklar om hans arbeten

79. "Vad vet ni om sjukvårdssymboler" Om dr Emanuel Bergmans förslag till sjukvårdssymboler i Läkartidningen. Nya Dagligt Allehanda 1941-10-14. Anmälan.

80. Clason, Sam "Bokanmälningar". Anmälan av Emanuel Bergman: Medicinska emblem och symboler. Svenska Läkartidningen nr 51 år 1941 s 2840-2841.

81. "Hur har ni det med läkarnas exlibris?" Intervju med Emanuel Bergman/Upprop. Med porträtt och bild av Bergmans vapenyrkesexlibris. Svenska Dagbladet 1942-01-07.

82. "Blomstersmyckad kvinna, ringlande orm." Många fantasifulla uppslag bland svenska läkares exlibris". Anmälan av Emanuel Bergmans artikel Läkarexlibris i Svensk Läkartidning nr 10 1942 med utförligt referat. Med en bild innehållande 17 exlibris. Osignerad. Nya Dagligt Allehanda 1942-03-26.

83. (Svensson Nils Ivan) "Litteratur". Anmälan av Emanuel Bergman: Medicinska emblem och symboler. Svenska Läkarförbundets förlagsaktiebolag. Elfsborgs Läns Annonsblad. 1942-04-14. Signerat N I S-n.

84. (Svensson Nils Ivan) "Litteratur" Anmälan av Emanuel Bergman: Våra sjukvårdssymboler. Svenska Läkarförbundets förlagsaktiebolag. Elfsborgs Läns Annonsblad. 1942-04-14. Signerat N I S-n.

85. "Bokspegel". Anmälan av Bergman: Medicinska emblem och symboler. Allsvensk Samling nr 2 1942 s 16. Signatur A. F. (Axel Fredenholm)

86. Gadd Pehr "Medicinska emblem och symboler". Anmälan av Emanuel Bergman: Medicinska emblem och symboler. Med sju illustrationer. Hufvudstadsbladet 1942-08-09 s 8,9. Helsingfors 1942.

87. Scheffer C G U Medicinska emblem och symboler. Anmälan av Emanuel Bergman: Medicinska emblem och symboler. Med fem illustrationer. Konstvärlden nr 3 1942 s 80-83. Stockholm 1942.

88. "Från oxe till tjur". Anmälan av Hembygden 1943 med Emanuel Bergmans artikel om Dalslands vapen genom tiderna. Dagens Nyheter 1943-07-21.

89. "Dalslandsoxen har tjänat ut, tjur i stället". Hembygden berättar om detta och mycket annat. Doktor Emanuel Bergman skriver i en uttömmande rikt illustrerad artikel om Dalslands Vapen. Elfsborgs läns annonsblad 1943-07-23. Anmälan. Signatur C B-m.

90. (Dankert Gunnar)"Exlibris". Intervju med d:r Emanuel Bergman ivrig exlibrissamlare. Med 6 bilder av exlibris och porträtt av den intervjuade. Eskilstuna-Kuriren 1943-08-21 (lördagsbilagan). Sign. Ernest.

91. "Eskulapvisdom i nötskal: D'e ett jänk me de jordiska - trött läkarsuck på exlibris". Anmälan av Emanuel Bergman: Deviser och valspråk på nordiska läkares exlibris. Med bilder av tre exlibris. Nya Dagligt Allehanda 1944-01-09 s 3.

92. (Rolf, Birger) "Årsbok om exlibris". Anmälan av Svenska Exlibrisföreningens Årsbok 1944 (innehåller bl a Bergman: Svenska medicinska exlibris och deras symboler). Med en reproduktion. Morgon-Tidningen 1944-01-10. Stockholm 1944. Signerat Rf. Har ej återfunnits.

93. Stouge N "Nordiske medicinske Ex-libris". Uppmaning att insända exlibris till Emanuel Bergman. Tandlaegebladet nr 3 1944 s 193-194. Köpenhamn 1944.

94. Hylander Fride "Barnmorskeförbundets kåremblem" Jordemodern 1945 häfte 1 s 14-19.

95. "Dalsländsk orientering" Anmälan (av Hembygden 1945 och) av Emanuel Bergmans skrift Åmåls namn och vapen. Svenska Morgonbladet 1945-11-28. Signatur Karl J-r. (Karl Jäder)

96. (Malmén Gösta) "Sörmlands ex libris beskrivs av experten Emanuel Bergman". Intervju. Två reproduktioner Folket 1946-04-20 sid 5. Osignerad.

97. "Bokmärken för vuxna". Anmälan av Emanuel Bergman: Västsörmländska bokägarmärken. Svenska Dagbladet 1946-10-12 s 10.

98. Andreasen Erik "Ex libris". Anmälan av Emanuel Bergman: Norska apotekarexlibris. Farmaceutisk Tidende nr 2 1947 s 20-21. Köpenhamn 1947.

99. Gjethwoldsén Erik "Till Emanuel Bergman på 60-årsdagen". Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1947.

100. Fogedgaard Helmer "To svenske pjecer". Anmälan av Emanuel Bergman: Varför och vad samlar jag och Danska apotekarexlibris. Nordisk Exlibris Tidsskrift nr 7 1947 s 83. Rudköbing 1947.

101. "Läkarexlibris". Anmälan av hyllningsskriften till 60-årsdagen. Socialmedicinsk Tidskrift häfte 10 år 1947 s 226.


Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.


Inlagd 2000-03-03,