Frieda träffar Hugo


Frälsningsarmén (FA) skickar somliga av sina officerare runt hela världen. Under 1910-talet kom på det sättet två europeiska officersfamiljer att mötas i Japan: de Groot från Nederländerna och Wiberg från Sverige.

Frieda
Hugo var son till Sven och Lotten Wiberg. (Samma Sven som nästan skrämde livet ur mig 44 år senare.) År 1914, när Hugo var 15, fick hans far flytta till Japan för att bli ledare för FA:s japanska Krigsskola.

Frieda var enda dottern till Johannes och Leonarda de Groot. De var holländska officerare som närmast hade tjänstgjort på Java i Nederländska Indien. Johannes blev FA:s ledare i Japan i januari 1916. Frieda var jämnårig med Hugo -- 17 vid den tiden. 

Hugo
Frieda hade två bröder och Hugo tre, så Frieda var enda flickan bland sex pojkar. Men Frieda och Hugo blev snart mycket nära vänner. Man kunde ha väntat sig att de så småningom skulle bli ett vackert par.

Men de kom aldrig så långt. Varför?



Hugo's dotter Mary skriver:
"Friedas and pappas föräldrar umgicks mycket, vilket man kan se på många fotografier med båda familjerna på. Frieda och Hugo var tonåringar vid den här tiden och det verkade som om de omedelbart hade fattat tycke för varandra.
Familjerna de Groot och Wiberg på promenad i Japan
Familjerna de Groot och Wiberg 
på promenad i Japan.
Frieda i mitten, Hugo längst till höger.
Jag får intrycket från vad som sades i andra familjebrev att Frieda under den här delen av sitt liv ansågs litet "vild". Det verkar som om hon gärna retades med pappa. och jag tror det berodde på att pappa var blyg och tillbakadragen, och hon försökte få honom att öppna sig.


Som vanligt i FA-kretsar dröjde det bara fem år innan föräldrarna fick ny förflyttning. I april 1920 sändes Johannes de Groot som territoriell ledare till Schweiz. En månad tidigare hade överstelöjtnant Sven Wiberg förflyttats tillbaka till Sverige, där Hugo, till sin avsky, kallades in till värnpliktstjänstgöring för den svenska militären.

Från nu och framåt (1921-26) skriver Frieda och Hugo till varandra. Hugo har sparat många av Friedas brev, de som hennes dotter Mary skickade till mig. Det vi vet kommer till största delen från denna korrespondens..


År 1922 blir Frieda också FA-officer, men efter en kort tid tycks hon ha arbetat ut sig och sändes "till bergen" ett par månader för att vila upp och återhämta sig.

Mary fortsätter:

Medan hon är konvalescent skriver Frieda till Hugo. Trots att hon tyckte om att retas var hon nu mycket allvarlig i sina försök att vinna över Hugo till Kristus. Den största delen av hennes brev ägnas åt att försöka övertyga Hugo om Kristi kärlek till honom. Hon försöker tappert att besegra pappas känslor av otillräcklighet och tvivel på sig själv.

När Frieda kommer tillbaka från sanatoriet är hon inte stark nog för att återuppta sitt kårarbete, så hon får ett förordnande på Frälsningsarméns högkvarter i Schweiz. Hon blir sekreterare åt sin far. Fortfarande måste hon vila mycket i sängen. Men det faller också på hennes lot att använda sina kraftreserver för att sköta om sin mor under hennes sista dagar på jorden.

Friedas mor Leonarda hade funnit tecken på begynnande cancer redan innan man lämnade Japan. Hon dog 1924.

Mary fortsätter:

Leonarda (mother) and Frieda
Mor Leonarda och Frieda
Frieda kände en stor börda av ansvar under moderns sjukdom och efter hennes död, inte bara för sin far (som var utom sig av sorg efter Leonardas död och knappast kunde klara sig utan henne) men också för sina bröder. Hennes mor hade speciellt lagt på henne ansvaret för Leo, hennes bror, som ännu inte hade blivit frälst. Frieda tog detta ansvar mycket allvarligt. Hon inte bara lyckades få Leo frälst, utan hjälpte också sin far med dennes arbete -- allt till skada för sin egen hälsa.
Under hela den här tiden skrev Frieda till pappa (Hugo). Jag tror det hjälpte henne att uttrycka sin smärta och ångest på papper. Jag tror också att hon tyckte väldigt mycket om pappa. Fast ordet "kärlek" aldrig skrevs, i vare sig Friedas brev eller i det enda brev jag har som pappa skrev till Frieda, verkade det som om pappa var mycket allvarlig i sin uppvaktning av Frieda. Frieda nämner i sina brev att han har skickat henne karameller, blommor, juveler (även en gång ett radband) och många amerikanska veckotidningar för henne och hennes bröder Leo och Chris.

Jag tror att de sociala konventionerna på den tiden hindrade dem från att tala om kärlek om det inte fanns en överenskommelse mellan dem och deras föräldrar. Så jag tror de tömde sina hjärtan genom att tala om själen. - - - Jag tror bestämt att om de hade bott närmare varandra skulle de ha gift sig.



År 1925 for Hugo till Krigsskolan i New York City för att utbildas till frälsningsofficer. Där träffade han Mary Josephine Loeffler. På gamla dagar berättade hon för sin dotter Mary i en bandad intervju att hon blev kär i Hugo vid första ögonkastet. Men ryktet gick att han var förlovad med Frieda de Groot, så hon räknade inte med att ha någon chans.
Hur uppstår sådana rykten? Frieda var långt borta, i Schweiz. Hugo kom från Californien. Som vi vet hade de inte någon särskilt het korrespondens. Rykten tar sina egna vägar.
Men året därpå, när de båda tjänstgjorde som sergeanter på Krigsskolan, upptäckte pojkarna att Hugo hade en bild av Mary Loeffler i sitt fickur, och de avslöjade detta för Mary.


Här kommer många frågor och undringar in i berättelsen. Kände Hugo några förpliktelser mot Frieda? Han verkade ju ha uppvaktat henne ganska ordentligt. Vad hade de för relation sinsemellan? När började han förälska sig i Mary Loeffler? Hur tänkte han tala om det för Frieda, och när? Vad skulle ha hänt om Frieda inte hade kommit till Amerika?


I det sista brev vi har från Frieda till Hugo (9 oktober 1926) berättar hon att hon och hennes far var på väg till Amerika:

Generalen har gett oss nära två månaders semester för att fara och hälsa på pojkarna [Friedas bröder Chris och Leo], innan vi säger farväl till Schweiz och reser till världens ände, varifrån det inte blir så lätt att komma över..
[Visade sig sedan vara Sydafrika.]
Hon försökte ordna så att hon kunde träffa Hugo och hans föräldrar, och undrade om de kunde finna tid och möjlighet. Hennes pappa och hon skulle bara mellanlanda i New York på väg til Boston, medan Hugo bodde i New York City och hans pensionerade föräldrar i Bergensfield, N.J.


Träffades Frieda och Hugo verkligen den här gången? Det finns antydningar i andra brev mellan andra personer i Hugos familj, som kan tyda på att Hugo träffade Frieda både i New York och i Boston. Kanske Hugo vid något av dessa tillfällen tog mod till sig och friade, men fick korgen? Vissa uttalanden kunde tolkas så, men vi vet inte.

Fick Frieda reda på Mary Loeffler? (Fanns det vid denna tid något att "få reda på"? Vi vet inte det heller..

Men vi vet att Hugo aldrig kunde glömma Frieda. Senare i sitt liv talade han en stund med mig (Sven Wickberg) i telefon när han passerade Stockholm på en resa. Han skickade mig också denna vackra bild av min mor Frieda och henns mor Leonarda.

Sven Wickberg

sw@abc.se

1998 06 04; senast uppdat: 1999 04 22 korr 2000 02 04


Tillbaka till början av sidan
Till menyn