Ingen vet vad elöverkänslighet är

Då du sitter vid datorn, händer det att det sticker eller hettar i ansiktet? Känns det som grus i ögonen? Då kan du ha någon form av elöverkänslighet.

l du el? är titeln på en nyutkommen bok av en civilingenjör som forskar i ämnet. Boken är som en bibel om elöverkänslighet med kritiska diskussioner och en rad praktiska tips, både förebyggande och åtgärder för dem som drabbas, och allmän info för den som är nyfiken.

Kan känsligheten mätas?

Av boken framgår att ingen vet vad elöverkänslighet är, eller varför vissa personer drabbas. Men för de drabbade är symptomen verkliga nog – symptom som oftast försvinner i ”elfria” miljöer.

Det finns ännu ingen etablerad metod som avgör om en patient har besvär av el eller inte. Så det är svårt för en läkare att ställa diagnosen ”elöverkänslig”.

Men det går att mäta. Mätningar 1994 i USA och nyligen vid Arbetslivsinstitutet i Umeå har funnit mätbara skillnader. De elöverkänsliga i Umeå reagerade kraftigare på ljus och ljudimpulser än kontrollgruppen. De elöverkänsliga är alltså hyperreaktiva. Men ingen vet om denna höga känslighet är orsak till besvären eller har utvecklats som en följd av det sjukdomstillstånd som elöverkänsligheten är.

Dyr åkomma

Arbetslivsinstitutet beräknar att mellan 10 000 och 15 000 personer i Sverige lider av hudbesvär som beror på elöverkänslighet. Den som väl drabbats blir överkänslig ungefär som en allergiker, dvs det räcker med mycket svaga stimuli för att utlösa en reaktion. Det blir dyrt för samhället. Att exempelvis förtidspensionera en 35-åring med 180 000 kr i årslön kostar 11,8 Mkr.

Vad kan göras?

Enklast är förebyggande. Är man är medveten om att höga fält kan ge problem, är det ju enkelt och relativt billigt att planera och konstruera hem, kontor och bilar så att fälten minimeras. Att däremot sanera i efterhand blir dyrt.

Men för den som redan är elöverkänslig är det svårare. Då kan det hjälpa att stänga av onödiga apparater och hålla avstånd från källorna till fälten. Vissa personer får lindring av att på natten skruva ur vissa proppar, så att exempelvis sovrummet är helt spänningslöst när man sover.

Både utanför Järfälla och utanför Linköping finns projekt kring att skapa helt elsanerade bostadsområden. Tanken är att kraftigt elöverkänsliga ska få bo i helt elfria småhus.

Per Åkesson, 2002

Mer info:

  • ”Tål du el? En bok om hälsa, elektricitet och teknik”, av Clas Tegenfeldt, Bilda förlag 2001, 247 s
  • Elöverkänsligas förbund, www.feb.se.

Fakta: Olika fält

I vardagen utsätts vi för några olika typer av fält. Fältens styrka avtar ganska snabbt med avståndet från källan. Från en punktformig källa avtar fältstyrkan med kubiken på avståndet. Från en enkelledare avtar fältet omvänt proportionellt med avståndet. Man talar om dessa fält:

  • Elektriska fält, skapas då det finns en spänningsskillnad mellan två punkter. Fälten kan minskas genom att slå av apparater som inte används och att använda skärmade och jordade strömkablar. Exempel är hem och kontor. Mäts i volt per meter (V/m).
  • Magnetiska fält. Finns naturligt och statiskt som t ex jordmagnetism. Men skapas även då en elektrisk ström går genom en ledare. Exempel är hem, kontor, bildskärmar och tändningen i en bensindriven bil. Mäts i tesla (T).
  • Elektromagnetiska fält, skapas av växelspänning eller växelström. Då genereras elektriska eller magnetiska fält. Då frekvensen ökar ger dessa fält upphov till varandra, så man kallar dem gemensamt för elektromagnetiska fält. Frekvensen mäts i hertz (Hz) och fältstyrkan mäts i volt per meter respektive tesla. I hem och kontor är frekvensen ofta 50 hertz. Ofta talar man om högfrekventa elektromagnetiska fält, där frekvenserna brukar räknas i kilo- eller megahertz. Exempel är mobiltelefoner, radio- och TV-sändare.

Åter