Kronan

Regalskeppet Kronan byggdes av Francis Sheldon med 126 kanoner på tre batteridäck. Hon kölsträcktes 1664 och sjösattes 1668. Stävlängden var 53 m och bredden 14 m. Det var ett av samtidens största skepp.

Den 1 juni 1676 var hon utanför Ölands södra udde i strid mot en dansk-holländsk flotta under amiral Niels Juel. Då gav befälhavaren Lorentz Creutz plötsligt order om att Kronan skulle vända, utan att göra de vanliga förberedelserna, som att minska segel, stänga kanonportar och surra kanoner. Under vändningen krängde hon så kraftigt att de nedre kanonportarna tog in vatten. Under kantringen exploderade Kronan plötsligt. Skrovet sjönk snabbt och 800 man följde henne i djupet, inklusive amiral Creutz. Kanske var det så att krutdurken råkade antändas under den kraftiga krängningen, ingen vet.

Endast 42 överlevde katastrofen. Många av de ilandflutna offren begravdes sedan i en massgrav i Hulterstad på Öland.

Varför?

Just före striden hade skeppet lättats på barlast för att höja kanonportarna med 18 cm, antagligen för att få kanonportarna högre vid grov sjö. Vem gav order om detta? Sannolikt amiral Creutz själv, som var en duktig administratör men också en landkrabba som inte visste något om fartyg. Höjningen av skeppet och en felaktig order om att vända gör att man kan misstänka att Creutz bär ansvar för förlisningen.

Upptäckt

Kronan var ett av de vrak som Anders Franzén placerat på en lista och tillsammans med kollegor fann utanför Öland på 27 m djup 1980. Sommaren 1983 gjorde Bengt Grisell och Curt Östman en fotomosaik över det stora området.

Kanonerna

Redan mellan 1680 och 1686 hade 60 kanoner bärgats med dykarklocka. Det var ca hälften av alla kanoner. Vraket är därför en skattkammare för bronskanoner.

Efter upptäckten, under 1980-87 bärgades ytterligare 32 kanoner. De var i storlekarna 6 till 36 pund, tillverkade mellan 1514 och 1661. Några av dem kan mycket väl ha kommit från Vasa som sjönk 1628. Från en av kanonerna har en komplett laddsats plockats ur och undersökts. Den äldsta kanonen på Kronan är alltså från 1514 och därmed den äldsta bevarade mynningsladdaren i Skandinavien.

Undersökningar

Utgrävningen av Kronan har kommit att bli det största och långvarigaste projektet i Sverige, har pågått sedan 1981 och kommer att fortsätta under överskådlig tid. Mängder med intressanta föremål finns utställda på museet i Kalmar. Bland fynden finns bl a ca 400 kg ben efter de omkomna. Dessa har undersökts av osteologen Ebba During.

Skrovet är sönderbrutet men en stor del av babordssidan är intakt och vilar med utsidan mot bottenleran. Denna skrovsida blir eventuellt föremål för bärgning i framtiden. Nya spännande fynd görs varje säsong. Här är några exempel:

  • Under 1982-83 hittades ca 260 guldmynt – det är Sveriges största guldmyntskatt.
  • Under 1998 har bla en välbevarad jakobsstav bärgats. Det var ett instrument som användes för att mäta solhöjden.
  • Under 2001 hittades en apotekskista hittats innehållande 70 flaskor och medicinburkar.

Framtiden

Utgrävningarna fortsätter några säsonger till. Sedan måste man besluta om hela babordssidan ska bärgas. Sannolikt är många utsmyckningar välbevarade, eftersom sidan ligger vänd nedåt i den syrefria bottenleran. Men en sådan bärgning medför en mycket kostsam konservering. Fler privata bidragsgivare och sponsorer behövs för detta. Utgrävningarna leds av Lars Einarsson. Kontakta Kalmar Länsmuseum, tel 0480-563 00, fax 0480-563 32, för mer info. Sportdykning är inte tillåten på platsen.

Per Åkesson

Vidare läsning

Källor

Svenska Dagbladet 1 juli 2001

National Geographic, april 1989

Populär Arkeologi 2/96

Regalskeppet Kronan, (Bra Böcker/Höganäs 1985)

Günter Lanitzki: Versunken in der Ostsee (1993)

Günter Lanitzki: Flaggschiff Kronan (Transpress VEB Verlag, Berlin, 1989)

Anders Franzén: HMS Kronan, the search for a great 17th century Swedish warship (KTH 1981)

IJNA 19.4 1990

British Museum Encyclopaedia of Underwater and Maritime Archaeology

 

Kronans präktiga akter

Kronans akter tolkad av Axel Nelson, baserat på samtida uppgifter.

Samtida målning av smällen av danske målaren Claus Möinichen.

Vrakplatsen. Foto Bengt Grisell.

Kronans vrakplats. Det saknade förpartiet markeras med streckad kontur.

Ett av fynden 1996, en medicinkista.

Sommaren 1997 bärgades denna korgkista som innehöll tobak och kryddor.

Se nyhetsgrafiken från 2001 (400 kb), med vänligt tillstånd av Svenska Dagbladet.

Svartvita bilder © Kronanprojektet och Bengt Grisell. Bild av Anders Franzén © Vasamuseet, skriven juli 1997, rev apr -10


Till huvudsidan Åter till Marinarkeologi