Linux, det operativsystem som skapades runt 1990-91 av Linus Torvalds, håller på att växa upp, och inte bara när det gäller på serversidan, där det sedan länge varit mycket kraftfullt och stabilt, utan även så smått när det gäller på klientsidan, dvs där vi läser e-post, ordbehandlar, kalkylerar m.m.

De första åren var Linux inte speciellt snällt mot slutanvändarna, det var då i princip bara mycket duktiga personer som kunde använda det då kunskapskraven var på tok för höga. Man skall även komma ihåg att mängden grafiska verktyg på den tiden var högst begränsad jämfört med idag, mycket gjordes direkt vid kommandoprompten eller med skript av olika slag.

En annan viktig sak att komma ihåg är att även om det var svårt att använda systemet så var de möjligheter som fanns, förutsatt att man nu hade de rätta kunskaperna, i princip bara begränsade av ens fantasi. Och fanns det inte ett program som kunde utföra det man ville göra så kunde en duktig programmerare ofta själv utveckla ett program för att lösa uppgiften, allt som behövdes för att programmera fanns nämligen med i systemet från allra första början, det var bara att sätta igång! Detta var verkligen ett underbart system för datorentusiaster, allt de i princip kunde önska sig fanns tillgängligt.

Systemet innehöll redan från början mängder av serverprogramvara, och möjligheterna att optimera det för bättre prestanda var stora samtidigt som kraven på det var relativt ringa. Faktum är att det som då krävdes för att köra Microsoft Windows 95 med råge räckte till för en kombinerad web-, fil-, ftp- och mail-server under Linux. Det hände både en och annan gång att datorer som utrangerades från användning med Microsoft Windows på något företag blev omgjorda till servrar som körde Linux och den som ordnade saken var förstås själv Linux-entusiast.

Linux krävde alltså inte så mycket systemresurser men hade enormt mycket att ge. Dock så fanns det ett klart minus, man var tvungen att besitta en viss mängd kunskaper om Unix och Linux i allmänhet, den biten gick det inte att komma ifrån.

Med tiden så började fler och fler personer att sätta ihop sin egen blandning av Linux samt favoritprogram och finesser till paket som sedan lades ut på Internet, tillgängligt för alla att fritt hämta hem eller kanske att köpa för en liten penning. Dessa paket utvecklades med tiden till att innehålla massor med program och finesser av olika slag, idag kallar vi detta för distributioner. Allt eftersom utvecklingen gick framåt så blev en del av dessa distributioner mer populära än andra samtidigt som det givetvis även fanns en hel del distributioner som helt enkelt försvann, totalt sett har det faktiskt funnits hundratals distributioner av Linux och det finns än idag flera hundra olika att välja på. De största distributionerna idag är RedHat, Mandrake, SuSE, TurboLinux och Debian.

Under de senaste åren så har det skett en stor förändring i hur de olika distributionerna ser på användandet av Linux, man har nämligen börjat arbeta på att göra det betydligt enklare för gemene man att använda Linux, och det inbegriper allt ifrån själva installationen till det dagliga användandet, t.ex. läsandet av e-post och ordbehandling, men även saker som att ha språkstöd täcks in här, vad sägs t.ex. om att köra Linux på svenska, norska eller tyska? det kan du göra idag. Andra gamla irritationsmoment som att fonterna ser hemska och taggiga ut har man arbetat på och det börjar se bra ut även på den fronten. Nackdelen är att systemkraven så sakteliga har stigit i takt med att mer och mer grafiska applikationer används, idag kan man för en hemanvändare, som givetvis vill använda sig av ett grafiskt gränssnitt, rekommendera att datorn har en processor på minst 400MHz, 2-3GB ledigt diskutrymme samt 192MB minne i datorn.

Och med detta i bagaget så förstår ni ju nu att jag ville testa hur långt man kommit i sina strävanden, mitt val föll efter moget övervägande på en av de idag mest populära distributionerna att testa detta med: RedHat Linux 9. På dagen när den släpptes till allmänheten, dvs den 7:e april, så laddade jag hem de ISO-filer som utgör CD-skivorna och brände ned dessa till CD-skivor, därefter frigjorde jag lite utrymme från min disk, som tidigare bara upptogs av Windows XP, och satte igång.

Installationen var relativt enkel, faktiskt enklare än den varit på mycket länge i Linux, och den tog inte heller speciellt lång tid, det tog faktiskt mindre än en timme att få in alla program i datorn och då installerade jag ändå program från fyra olika CD-skivor. Totalt sett blev det lite drygt 2GB som fördelades på systemet, office-program, webserver, programutvecklingsmiljö, mängder av dokumentation och mycket mer. Därefter fortsatte jag med grundinställningarna, dvs konfiguration av e-post programmet så det hittar min brevlåda, inställning av skrivaren rätt och test av denna, lägga upp parametrar för min modemuppkoppling till Internet m.m.

Själva installationen kan man idag genomföra utan några större kunskaper i Unix, men det är nog fortfarande bra med lite hjälp för sådana delar av installationen såsom partitionering av disken och liknande. Jag valde att göra installationen på svenska, och de språk jag installerade var svenska och engelska, dvs att jag har möjlighet att senare ändra mitt språk godtyckligt mellan dessa två. Många, men inte riktigt alla, program som jag använder mig av klarar av att arbeta på mitt valda språk, dvs svenska, exempel på detta är den väldigt trevliga office-programvaran OpenOffice, menyer i systemet, hjälptexter m.m. Vill man se skärmbilder av hur installationens olika faser går till så hittar man detta på följande websida:

    http://anyweb.kicks-ass.net/linux/redhat%209/

Där hittar man f.ö. även många bra bilder av hur det ser ut efter installationen, något som kan vara kul att se för den som inte tidigare provat Linux, eller om det var länge sedan man körde det, ta gärna en titt, det har hänt ganska mycket i Linux-världen på senare år.

Allmänt så noterar jag att datorn känns mycket smidigare nu än jämfört med när jag körde RedHat Linux 8.0, skillnaden är faktiskt markant, detta är klart bättre! Nu undrar förstås någon om det verkligen inte finns några problem eller saker som blev tokiga och svaret är tyvärr att det finns en del småsaker som inte blev riktigt så bra:

www.gurulabs.com/RedHatLinux9-review.html

Så hur lättanvänd är nu denna dagens version av Linux? Jodå, jag vill nog påstå att får man bara lite hjälp att komma igång med datorn, dvs att installationen och lite grundinställningar görs, så kan man verkligen använda Linux därhemma utan större kunskaper eller problem, det bara fungerar helt enkelt.

Sammanfattningsvis så kan jag tänka mig att många gamla Linux-uvar inte är så glada över dessa nya, moderna och användarvänliga distributioner, de tycker säkert att det skall vara svårt med Linux, men så är inte längre fallet. Tiden för män med vita rockar börjar sakta gå mot sitt slut och det är alla vanliga användare, de som bara vill få sitt arbete gjort på ett enkelt och effektivt sätt, som är de stora vinnarna, de är bara att gratulera.

Johan Persson <2397>

---

Småtips till er som installerat RedHat Linux 9