Mitt Musikintresse

Man kan säga att jag är uppvuxen i ett musikaliskt hem. Bägge mina föräldrar var musiklärare. Pappa spelade fiol och mamma piano. Vi bodde i Malung i Västerdalarna. Där fanns fortfarande på 50-talet levande traditionsbärare av folkmusiken - gamla visor och låtar. Ofta fick jag följa med som "tekniker" när pappa skulle teckna upp gammal folkmusik. Vi hade en trådspelar med vilken man kunde göra inspelningar på en tunn metalltråd. Det är speciellt en låt jag minns - en melodi som, som ursprungligen kom från Spanien - Portugal. I Malungs hembygdsförenings årsbok "Skinnarbygd" från 1953 finns en uppsats om "Folie d'Espagne" och om hur den influerat folkmusiken.

 Mitt första jobb som ingenjör blev på Saab:s elektronikavdelning i Linköping. Första året arbetade jag med framtagning av tryckta kretsar till SAAB D2. Efter ett år i "lumpen" kom jag tillbaka till SAAB och fick veta att nu skulle jag bli programmerare! Programmerare av en "elektronhjärna" eller "matematikmaskin" ! Nu var inte matte direkt min starka sida, men det visade sig snart att alla formler man lärt i plugget kunde fortsätta att ligga i sin glömska och i stället fick jag utveckla förmågan till logiskt tänkande. SAAB-D2 var färdig - en bordsdator på 200 kg - och skulle förses med programvara. Den arbetade rent binärt och hade en ordlängd på 20 bitar, alltså 2½ byte. Minnet var uppdelat i ett "orderminne" omfattande 1024 ord - där programmet lagrades och ett dataminne som bara rymde rymde 256 ord (= 640 byte!). Min första uppgift var att skriva testprogram, som skulle gå igenom alla datorns operationer och funktioner.

D2, som var en elektrisk modell av en tänkt flygplansdator(SANK - Saabs Automatiska NavigationsKalkylator), hade också Digital-Analogomvandlare och Analog-Digitalomvandlare. Vid långtidstest skickade testprogrammet via D-A-omvandlaren pulser till ett tidrelä, som vid utebliven signal slog larm till nattvakten.

 

Jag var som sagt uppfödd med musik och när jag vid ett studiebesök hos flygplansbyggarnas stora datamaskin SARA - (Saab:s RäkneAutomat) fick höra att "hon" kunde spela melodier i kontrollhögtalaren, blev jag inspirerad att försöka göra något liknande i SAAB-D2. Kontrollhögtalaren var kopplad till en binär siffra i multiplikatorregistret och varje gång den skiftade värde, 0-1 eller 1-0, blev det en knäpp i högtalaren.

Eftersom funktionerna i datorn styrs av en exakt kvartskristallklocka kan man enkelt konstruera programsekvenser som utförs med bestämt tidsintervall. Från fysiken minns man sambandet mellan frekvens och tid som f = 1/t. För att erhålla tonen ettstrukna a med frekvensen 440 Hz ska man alltså mata förstärkaren med impulser med ungefär 0,00227 sekunders mellanrum. På samma sätt beräknas tidsfördröjningen för övriga toner.

För varje ton som skulle spelas behövdes två parametrar - tid och frekvens. I D2s begränsade minne kunde man inte få rum med någon längre melodi. I stället stansade jag upp alla data på en hålremsa och för varje ton lästes parametrarna från hålremsan. Som en lyckad biprodukt fick man remsläsaren att stampa takten.

Det är enkelt så länge man spelar enstämmigt men man får problem om man vill spela flera toner på samma gång. Ett sätt att komma förbi detta är att de olika tonerna i ett ackord snabbt upprepas var för sig. Tack vare örats tröghet uppfattar man det som om tonerna skulle ljuda samtidigt.
Ett bättre sätt att åstadkomma flerstämmighet är att använda digital-analogomvandlare. Det är ett utmatningsorgan som översätter datorns talrepresentation till en elektrisk spänning som motsvarar det tal man matar ut. Normalt använder man da-omvandlaren för att styra ett visarinstrument eller en kurvskrivare. Vid tonalstringen med da-omvandlaren har man full kontroll över tonkurvan och kan addera flera toners amplitud före utmatningen. Just detta är tekniken bakom dagens CD-skivor!

Efter D2 kom SAABs satsning på civila datamarknaden. 

Den första D21-datorn levererades till AB Skandinaviska Elverk 1962, leveransen inkluderade även mig och jag fick anställning som tekniker och programmerare. På 60-talet krävde datorerna en hel del förebyggande service, t.ex. rengöring av bandspelare och annan kringutrustning. Under sådan spilltid kunde jag utnyttja centralenheten för experiment med ljud och bild. Även D22 behövde service och fram till 1973 kunde jag låna centralenheten före kontorstid. Därefter började kontinuerlig dygnet-runt-drift för att betjäna terminaler runt landet och mina möjligheter till ovidkommande datorexperiment upphörde.

Vid slutet av D21-D22-epoken 1978 lät Kraftdata pressa en grammofonskiva till minne av SAAB-epoken.

En nypressning skedde till D20 användareförenings gravöl och många av DATASAABs vänner fick ett exemplar.

Man kan snart hitta grammofonskivans innehåll på en Websida med

URL: http://www.ctrl-c.liu.se/misc/datasaab/musik.html

där Magnus Karlsson med hjälp av Göran Sedvall på institutionen för datavetenskap vid Linköpings Universitet lagrat skivspåren som M-Peg-3-filer.

Några exempel kan också hämtas ner här:

Julvisor spelade av SAAB D2 med remsläsare som "stammpar takten"

(mp3-fil, 191 kB)

D21 spelar julvisor, flerstämmigt genom att snabbt byta mellan tonerna i ett ackord.

(mp3-fil, 434 kB)

Wolfgang Amadeus Mozart utarbetade ett system där man själv kunde komponera valser med hjälp av två tärningar. Han komponerade en samling lösryckta valstakter, som man sedan kunde kombinera ihop med hjälp av antalet prickar man fick fram vid varje tärningskast.

Med hjälp av en "slumptalsgenerator" var det enkelt att i ett program simulera tärningskast

Hur det lät kan man höra här:

D21 spelar slumpvalser med flerstämmighet genom snabba byten av tonerna i ett ackord.

(mp3-fil, 693 kB)

D21 spelar tvåstämmigt genom Digital-Analogomvandlare.

(mp3-fil, 693 kB)

D22 spelar fyrstämmigt genom Digital-Analogomvandlare och simulering av olika orgelstämmor.

(mp3-fil, 522 kB)

 

visit nr: