René Guénons - Shaykh Abdu-l Wahîd Yahyas
betydelse idag för muslimer o. andra
av Omar K N

“After the blight of secularism had set in a few hundred years ago, René Guénon's analysis enables us to talk about religion as such, not the different world religions in competition with each other, but as phenomena or manifestations of the Divine.
And how the process of secularism destroyed people's sense of the sacred to a point where unintelligent leaders can sell any false, satanic concept to the people: Blind leading the blind.
Also within Islam there are those who use rhetoric of religion for their own schemes, misleading some of our good people.”

(0.) Inledning

Islam är en universell religion, dvs. man kan leva efter dess priciper i alla länder och i alla tider, för Islam anpassar sig till tid och rum. Profet Muhammad är alla människornas profet, ja för hela universumet. “Islam is applicable and present everywhere, affecting, or involving all.” Islam är en universell religion därför att den tar sin utgångspunkt i människornas naturliga (ur-) tillstånd (al-fitrah).
Andra borde noga lyssna på budskapet. Omvänt bör vi muslimer också lära oss av andra religioners erfarenheter, till exempel från det kristna arbetet med de fattiga, osv. och inte minst från deras avvikelser från den eviga, gudomliga Traditionen. Där kan R Guénon hjälpa oss.[fn1]

Idag är det Islam som råder över alla religioner. [fn1b] Sh. Nazim Al-Haqqani uttryckte detta på följande sätt:

“Christianity, Judaism and Islam. All of them have vessels, but the vessel of Christianity is 2000 years old, the vessel of Judaism 4000 years old, the Islamic one is the newest one. If you had to choose for a long and dangerous travelling, would you use the oldest or the newest vessel? That is the question I would like to raise to the people of [...]! They must accept the newest vessel which is most intact, powerful and strongest, not the rusty old ones.” [fn2]

Sheikh Abd al-Wahid Yahya, René Guénon, formulerade som ingen annan i vår epok de mest universella principerna, och beskrev den eviga traditionen ("al-Dîn al-Qayyim")[fn3] som ligger till grund för alla traditioner och världsreligioner.
Våra ord i de västerländska språken är inte särskild lämpade att beskriva visdomsbegrepp, annars skulle man kunna säga att han forskade i det som är utöver det fysiska (the Supreme Principle)[fn4] och i spirituell förverkligande, som han själv eftersträvde.
För sin tro och utövning valde han Islam och en av dess andliga vägar (tarîq) - eller egentligen var det han som valdes - medan han på det intellektuella området forskade på - vad man kan kalla - den Ultimata Verklighetens nivåer och villkor utanför och i Sin manifestation.

(1.) R. Guénons ortodoxi - överensstämmelse med den islamiska traditionen

1.1 Shaykh A W Yahya anknöt till Shadhiliyya genom Sheikh Elish[fn5], men han var en av afrâd, en som var själv. På sidan om sina studier i många religioner och visdomstraditioner följde han aktivt en tariqa (en andlig väg inom Islam), men han hade själv inga lärjungar i en tariqa. Det innebär att han gav råd och tips i Sufism eller tasawwuf och i frågor som rör traditionen.
Det betyder också att han inte var en Shaykh murabbin, han hade inte det uppfostrande ansvaret, som en shaykh annars kan ha. Han var en rådgivare och tillhörde den kategori av auliya som är utanför al-Qutbs regi (utanför den spirituella polens regi) och han sysslade med råd och nasîha, men hade inga lärjungar.

Hans liv i Egytpen:

“Despite this continued interest in Hinduism [se 1.2] and other religions, however, Guénon's own practice was (as far as we know) purely Islamic. He ... introduced many to Islam.” [fn6]
och:
“In Cairo Guénon lived as a pious Muslim and a Sufi. All reports indicate that he scrupulously followed not only the requirements of the Sharia*, but also the recommendations of the sunna, the voluntary practices of Islam.” [fn7]

*NB: Sunnan tillhör Sharian, han följde Sharia och alla tillhörande adab.

Detta sagt, är det klart att vi tar från René Guénons verk endast det som underlättar förståelsen av de olika religionerna och analysen av vår (post-)moderna tid och i vissa fall som råd för praktiken i vår egen religion, Islam. Boken från vilken vi tar allt ifrån utan reservation är självklart böckarnas oförvanskade och heliga bok, Koranen!

1.2 Till frågan om hinduiska begrepp hos R. Guénon R Guénon gjorde det ingen hemlighet varifrån han fick sina insikter:

“It is the study of the eastern doctrines which has made us see what the West lacks and the falsity of many ideas which are current in the modern world.” [fn7b]

Hamza Agostini [fn8] uttryckte det väl på följande sätt:

[Hinduiska begrepp] “används mest bland folk som läser [hans verk], helt enkelt eftersom han använde det. En annan anledning är för att det hinduiska systemet är ganska känt. Muslimernas lära om de kosmiska cyklerna formaliserades av Ibn Arabi, men ingen känner till det, knappt muslimerna själva.

Om man vill söka efter en muslimsk förklaring av dessa lagar kan man som sagt vända sig till Ibn Arabi. Men hans skrifter är oerhört komplicerade och svårgenomträngliga. Det finns lärare inom Akbariyya-skolan, som känner till dem och kan undervisa i dem, men de är väldigt sällsynta. Hinduernas system är lättillgängligt och bra.

Saken är den att när vi talar om mörkrets tidsålder talar vi om en sanning. Tidens lagar är precis lika verkliga som gravitationen. Därför finns de uttryckta i alla religioner. När muslimer talar om fysik kanske vi använder latinska eller grekiska begrepp, när vi talar om cyklerna, varför kan vi då inte använda hinduiska begrepp? Tidens lagar är varken Islamiska eller hinduiska, de är verkliga. Vilken terminologi man använder är egentligen oväsentligt. Tidens lagar är verkliga, det är det väsentliga.” [fn8]

(2.) Hur René Guénon återställde nyckelbegrepp

Tre exempel:

2.1 Shaykh Abdu-l Wahîd Yahya (René Guénon) återställde den rätta etymologiska betydelsen av olika begrepp, bland annat av 'Traditionen', för att den utgör islams och varje äkta religions kärna.

Tradition = det som överförs ovanifrån.

Följaktligen har “Tradition” ingenting att göra med människors seder och bruk från förr, men uppfattas som * uppenbarade * tradition, dvs. sanningar och principer från den gudomliga, himmelska ordningen, som uppenbarades eller avslöjades för mänskligheten.

Vidare härleds “Tradition” från latin. tradere = överföra [eng. to hand over, deliver, entrust] något från Gud - Allah via Hans profeter (frid vare med dem). Och det som överförs är barakah (välsignelser, andlig krafter) och den koraniska uppenbarelsen, âyah (koranverser) och det en ren, speciell och upphöjd kunskap.

Två andra exempel:

2.2 Skillnaden mellan en äkta eller sann religion i motsats till påhittade:

René Guénon: “Det finns ständigt tal om moral [regler eller principer för beteende], medan man sällan nämner läran eller doktrinen under förevändning att man inte kan förvänta sig att andra förstår, så religionen är idag inte mycket mer än moralism [han syftar på kristendomen, men det finns gott om exempel från Judendomen och Islam].” [fn9]

“I verkligheten måste en religion omfatta tre väsentliga delar utan vilken den inte uppfyller sin funktion. Dessa tre punkter är följande:

- en doktrin eller en lära (den intellektuella beståndsdelen),
- en rit (den rituella delen) och
- en moral, dvs. en etik, (den sociala beståndsdelen), men inte några etiska system som bygger på en mänsklig rationell tankeverksamhet, men ett etiska system som härleds från ett övermänsklig nivå.”

Detta är alltså den Guenonska definition av religion: den skall bestå av en lära, en ritual och en moral.[fn10]

Utan att speciellt nämna några sekter, kommer läsaren själv kunna dra sina slutsatser: allt som saknas, ett eller flera av dessa grundläggande punkter, är att förkasta. Att Islam har väl bevarat dessa tre drag, gör att den är växande och rådande..

I alla fall är Islam den enda nu för tiden fungerande vägen för mänskligheten ty dennes starkaste drag är att den bekräftar de tidigare äkta religionerna och förvaltar deras arv på ett mera lämplig sätt, enligt vår tid.

2.3 Skillnaden mellan det andliga och det psykiska

Denna skillnad är mycket viktigt och kan beskrivas som följande:

“I modern tid har dock skillnaden mellan ande och själ (rûh och nafs) gått förlorat, med förödande konsekvenser. Vi tenderar nu att tro, om vi inte är kompletta materialister, att allt som inte är material skall vara andligt, vilket ofta innebär för oss att vad vi än möter genom drömmar eller psykologisk introspektion eller psykiska erfarenheter måste vara sant, och underförstått "god" - eller åtminstone inte bli kritiserad ... än mindre, naturligtvis, om det är vackert eller fascinerande.”

“Och det är just denna metafysiska misstag - att det inte finns någon skillnad mellan psyke och ande - som nu för tiden utsätter väldigt många människor till demoniska influenser, och som gör det möjligt för Antikristen att brygga plausibla psykiska förfalskningar av den eviga Andliga Verkligheten.” [fn11]

(3.) En varning - vad R. Guénon's lära inte är

Man får komma ihåg att R. Guénon's lära inte var en spirituell väg, eller tarîqa.
Mr Fawzi Sqali (en Budshishi muqaddam i Marocko) uttryckte på korrekt sätt - att R. Guénon's lära inte får förväxlas med en spirituell väg - när han förklarade:

“Traditionalism is one expression of spiritual truth but is not in any way a spiritual path.” In his view it is confused with a spiritual path “only by those who have insufficient spiritual experience, who have not properly encountered a real spiritual path.” Sqali argues that it is not only the works of Guénon that present the risk of being taken for the definitive spiritual doctrine, that even Ibn al-Arabi can (but should not) be taken in this way. In his view, to take any single corpus as a definitive doctrine is incompatible with Sunni Islam; “the definitive guide is the shaykh,” [fn12]

... the shaykh and principally the Prophet Muhammad (sallAllahu `aleihi wa sallam).

(4.) Till vem talar René Guénon?

René Guénon talar till alla sökande människor, även muslimer, särskild förvästligade muslimer eller med en västerländskt, modern bakgrund. Han visar hur man skiljer mellan äkthet eller bedrägeri och hur man kan avslöja lycksökare, som finns inom alla mänsklikga aktiviteter inklusive inom religionerna och inte minst bland de så kallade nyandliga, spirituella organisationerna.
Han lär oss gå till grunden med en nödvändig samhällskritik, som vida omfattar de tarvliga försöken av de profana filosoferna, som är ignoranta om det transcendenta. Innan vi kan bygga upp något måste vi tydligt förstå vad som är fel med det nuvarande endimensionella, materialistiska systemet och hur det påverkar var och en av oss.

Vi kan inte ge en översikt över hela René Guénons verk, men vi ska förklara en del speciella frågor som ibland uppstår.
Varför har René Guénon's lära idag betydelse även för oss muslimer, kanske idag mer än tidigare?
Å ena sidan går det bra att vara muslim idag utan att känna till René Guénons lära, men vi muslimer behöver de intellektuella verktygen för att producera lösningar för problem som finns i våra samhällen. Vi måste utveckla en atmosfär av oemotionell, rationell dialog med varandra och med icke-muslimer, som går långt utöver frågor om huvudbonader och liknande.

Alla människor behöver inte René Guénon's lära, det är för de som är fast i en occidental, endimensionell mentalitet, det är dem som behöver det. Man ska tala till folk det språk, som de förstår. Det är i hans fall det intellektuella språket - men det är inget måste, det är bara till somliga och det är bättre så. Gud säger i Koranen:
{Yakhtasu bi-rahmatihi man yashâ'u.}

Så medan ingen är tvungen att ta till sig R Guénon kräver han dock en del av sina läsare, söker det som är sant. Hans lära ger gott stöd till dem bland oss, som hindras av de västerländska, positivistiska tänkemönster som vi formades i, dvs när vi förlorade den intuitiva kunskapen om det heliga, om det gudomliga, om Gud.[fn13]
Utanför Västerlandet - i de fd. traditionella samhällen - beror det hela på hur mycket människorna har påverkats av det moderna tänkande, den (post-)moderna mentaliteten och förlusten av den islamiska traditionen i dessa länder. Med uppkomsten av den globala kulturimperialismen mot slutet på 1900-talet, har detta blivit ett akut problem i stort sätt alla länder.

René Guénon talar till alla religioners utövare och inte minst de vantrogna. Han stod utöver de vanliga kategorier som vanligtvis vill positionera ledande personligheter i olika kategorier. Han skulle på sätt och viss kunna jämnföras med Meister Eckhard i den kristna traditionen. Lätt förståeliga böcker är t ex: "Crisis of the Modern World" [link], eller "East And West", från det senare finns ett utdrag [här], på svenska finns det också: "I tjänst hos det Enda" ( In the service of The One), av Kurt Almqvist (antikvariat).

(5.) R. Guénons doktrinella arv

Utan att kunna lämna här en uttömmande analys, kan vi konstatera att hans lära fokuserar på fyra områden:

- Den metafysiska läran [fn16]
- de traditionella principerna
- symbolismen
- kritiken av den nutida världen

Man kan också säga att kärnpunkter i hans lära är följande:

- Det finns en universell tradition, som kallas i Islam: ad-dînu-l qayyim
- Denna universella tradition inspirerade alla stora civilisationer.
- Den Västerländska civilisationen förlorade den vertikala dimensionen av världen och den mänskliga naturen (till det heliga, till Gud) genom sekulariseringsprocessen.
- Guénons arbete ger nyckeln till förståelsen av de österländska traditionerna. (Islam etc.)
- Genom sin universalism är hans lära en effektiv motkraft till sektmentaliten.
- René Guénon är en intellektuell guide som muslimerna (och män och kvinnor från alla traditioner och de vantrogna) har ett särskilt behov av i dag för att möta den moderna civilisationens frestelser, villfarelser och provokationer.

(6.) Frågor & Svar

1. Vad är då “traditionalismen” och “philosophia perennis?”

Det är i vilket fall som helt ingen enhetlig “grupp” eller organisation, men (nästan) alla möjliga disparata tankeströmningar som härleder sig mer eller mindre till något som dem hittat hos René Guénon.

Men är man medveten om faran att bli fast i en perennialistisk syn - att likställa alla religioner och traditioner [fn15] - kan man skilja mellan strö och vete.

.............
För oss till exempel på Livingislam.org gäller följande:

Traditional Islam as it is generally understood - and presented here by us - does not endorse perennialism, or perennialistic interpretations. If it is claimed - as followers of perennialism do - that the world-religions or religious traditions are all equally valid roads to God, who is the Supreme Being, then this is not the case and contradicts all the teachings of Islam.[fn1]

While keeping this in mind, it is wise to treat this issue delicately, because there are common principles of those world-religions or religious traditions, and because these principles are eternal . As a matter of fact "sound Islamic doctrine affirms the oneness of heavenly religions although the dispensations and scriptures are more than one."[fn1]

Sedan är “traditionalismen” och traditionell Islam inte samma sak. Vad vi anser är korrekt, och vad vi följer är det senare, och medan vi bör lära av R Guénon, Nasr och andra, antar man inte en “periennialistik” perspektiv, lika lite som man blir landstingsanställd genom läkarbesök - här finns det ingen “guilt by association”, men ett strävan att lösa våra samhällens stora problem - och inte minst de problem inom oss själva - som det sekulära och ofta anti-traditionella levnadssättet har åstadkommit.

Man ingen framgång (tawfîq) utom med Allah's hjälp,
och Allah vet bäst och mest.

____
notes:

fn1: “Guénon exposed intentionally the elements of different traditions in a general form, and we can notice his endeavor to stay away from specifics and details, to be at the general, or better universal level.”
René Guénon, by Mircea A. Tamas
[ back to text ]

fn1b: Frågan behandlats på tidigare på:
- On The Common Eternal Principles, And That Islam Reigns och
- Are Non-Islamic Religions Valid?
[ back to text ]

fn2: Interview with Shaykh Nazim 01.01.1997, in:
Interview: Bayat, Kissing of Hands, Touching Women, Islamic Clothes
[ back to text ]

fn3: Vad som avser det arabiska uttrycket al-Dîn al-Qayyim, så är det av koransk ursprung och betecknar den oföränderliga Religionen i dess tidslösa och universella karaktär.
{ Ge dig därför av hela din själ (wajh, ansikte - hela väsen) hän åt
den rena ursprungliga tron (som sann monoteist - hanîfan )}
Sura 10, vers 105
se även
- Om den Islamiska Traditionen och den oföränderliga religionen
[ back to text ]

fn4: On the Supreme Principle And That Metaphysics May Not Be Limited
[ back to text ]

fn5: His initiation into Sufism was effected by Ivan Aguéli (Abdul Hadi) and performed in accordance with Sheikh Abder Rahman Elish El-Kebir, an important representative of Islam in Egypt at that time, in both its exoteric (outward) and esoteric aspects. Sheikh Abder Rahman Elish El-Kebir was the head of the Maleki Madh'hab (one of the major lineages of Islamic jurisprudence) at Al-Azhar University in Cairo. (wikipedia.org)
[ back to text ]

fn6: Guénon the Egyptian:, in: Mark Sedgwick, Against the Modern World
[ back to text ]

fn7: Guénon and Islam, in: Sedgwick: Traditionalist Sufism
[ back to text ]

fn7b: Some Quotes from René Guénon in: East and West
[ back to text ]

fn8: Från en intervju med Hamza Agostini: Islam i Europa
[ back to text ]

fn9: citat från "Crisis of the Modern World", sida 62, CMW62
[ back to text ]

fn10: R. Guénon: What Is A Religion?
[ back to text ]

fn11: Charles Upton; The System Of Antichrist
[ back to text ]

fn12: F. Sqali: in chapter: Moroccan Traditionalism
[ back to text ]

fn13: Det handlar om människan som förlorade sitt grepp om sin andliga tradition (andlig atrofi: fn14 se nedan). I Islam uppmanas muslimerna uttyckligen att hålla fast vid repet till det heliga och till religionens kärna, när Allah säger:
{ Och grip alla med ett fast grepp om Allahs räddningslina (rep) och låt er inte splittras ! 3-103} även: Ett säkert fäste: 2-256;
[ back to text ]

fn14: Atrofi, av grekiskans atrophia 'brist på näring', ord som betyder tillbakagång. ... Atrofier kan ha flera uppkomstmekanismer, däribland kronisk understimulans. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Atrofi)
[ back to text ]

fn15: Detta har tyvärr hänt med Schuon och hans följeslagare.
[ back to text ]

fn16: On the Supreme Principle
[ back to text ]