ledit år fäldte Utslag, det Jan Person åter i
Hemmanet
inrym-
mas skulle, hwilket Härads Rätten, i anledning af parternes
på-
stående och begifwande å ömse idor, funnit böra
afskaffas, innan
det målet närmare skärskådas kunde: Ty kan jag
nu icke i den de-
len göra widare påstående; hafwandes ej eller
nåhot
at påminna
wid Jan Perssons gjorde förbehåld, at efter särskilt
stämning sin
talan emot Wälborna Fru De Beches Betjening, i hänseende
til den
förment olagliga utwräkningen ifrån Hemmanet Bokula,
få? sär-
skildt Lagligen utföra, i fall sig dertil befogad finner.
Och hwad LarsNilsson i Högsätter beträffar,
så
alldenstund
han egentligen wändt sin talan emot Drängarne Lönnberg
och Sun-
berg angående det föregifna otaliga utwräkandet; Men
desse
Drängar hwarken äro här i i Orten wistande, eller
någon
kunskap
Om hwarest de sig nu förtideen uppehålla, inhämtas
kunnat: För
Denskull låter HögÄdle Herr Advocat Fiscalen och den
högtärade
Tings Rätten pröfwa, at deras utewaro likwäl icke kan
hindra de
öfrige målens sluteliga afhjelpande, utan wil jag, på
Lars Nilsons
anmälan framledes om förenämnde Drängars wistande
och då han
upgifwer de dertil hörande ojäfagtiga wittnen, låta
särskildt instäm-
ma målet, och derwid lägga den hand, som min Embetes
skyldig-
het kräfwer, at befordra den brottsliga til Laga umgällande.
Ytterst och sidt anhåller jag, til följe af
Kongl.
Maj:ts Nå-
dige Förordning under den 12. October 1739. Angående Lands-
Fiscalernes Rättegångs lofnad i Embetes mål, at
få
samma kost-
nader, enligit afgifwande Täkning, ersatte. Björkwiks Socken-
Stugu den 28 Maji 1773.
Bengt Torstéen
Och inlämnade derefter LandsFiscalen Torstéen den
uti för
berörde Påstående omnämnde Räkning för
twänne Urtima och Or-
dinarie Ting, sig bestigande til skjuts och förplägning,
med mera,
til en summa af 88 Dal. 6 öre Silf:mt med hemställande om
ej
honom särskilt arfwode för hinder och tispillan borde
bestås.
Hwar
