|
|
||
|
|||
|
|
|
Tisdag 22 juli 1997 |
|
Gratisvägen till frihetenPeter Antman om idén som kan rädda Internet
Precis som det är ett demokratiskt problem om all press ägs av ett litet antal företag, är det ett demokratiskt problem om ett mindre antal företag kontrollerar kunskapen bakom Internet. För de som på allvar vill se Internet som ett nytt offentligt forum - ett elektroniskt samhälle, om man så vill - är det därför nödvändigt att också börja fråga sig vem som har makten över mjukvaran och hur maktkoncentration ska kunna undvikas och motverkas. Ett sätt att göra det är att fråga sig vad som i grunden gjort och gör Internet möjligt. Det enkla svaret är: Kunskapen bakom Internet var fri. Kunskapen var fri eftersom den var offentligt finansierad. Mycket tyder på att så inte blir fallet i framtiden. Grunden till Internet lades i ett unikt historiskt sammanhang då den amerikanska militären, skrämd av Sovjet, plöjde ner enorma summor i tämligen fri forskning kring datorer och kommunikation. Men kalla kriget är slut och atomvapenhotet nedtonat. Amerikansk militär har dragit sig tillbaka från forskningsfronten, pengapåsarna snörpts åt och större delen av Internet drivs i dag i privat regi. n n Därför att det viktigt att komma ihåg att Internet existerar för att den offentliga finaniseringen drev fram en tidig lösning på ett dilemma som präglar IT-samhället, ett dilemma som i dag hotar Internets öppenhet: program och protokoll är ofta extremt kostsamma att skapa medan kostnaden för att dela med sig av ett program är närmast noll, vilket leder till att egenintresse och allmänintresse krockar på ett intressant och för Internets framtid som allmän offentlighet avgörande sätt. 
Ur allmänhetens intresse är det bra om dataföretag producerar öppna program, med öppna och fritt tillgängliga protokoll därför att det ökar möjligheten för kommunikation och minskar risken för låsning vid ett visst företag, ett visst program eller ett visst operativsystem.För företagen är det däremot bättre att skapa slutna standards för att inte andra företag ska kunna åka snålskjuts på kostsam kunskap. Internet var alltså resultatet av en tidig lösning av detta dilemma. Det är inte den enda. En lösning torde vara tämligen välbekant - monopol. Vilket har skapat Bill Gates, världens rikaste man. Sedan åtminstone ett decennium har Microsoft i praktiken haft monopol på operativsystem för persondatorer. På i princip varenda PC som säljs finns ett operativsystem från Microsoft och det existerar i dag över 100 miljoner persondatorer med Windows 3.11 och mellan 20 och 30 miljoner datorer med Windows 95. Genom sitt monopol över operativsystem centreras också nästan all utveckling av applikationer runt Microsoft. För det första genom att Microsofts egna program därigenom får en privilegierad ställning. För det andra genom att mindre företag måste knyta upp sina resurser runt Microsofts operativsystem och ofta skriva på en massa klausuler som gör den kunskap de eventuellt kommer över hemlig. Precis som det är ett demokratiskt problem om all press ägs av ett litet antal företag, är det ett demokratiskt problem om ett mindre antal företag kontrollerar kunskapen bakom Internet. Det är inget i sig att moralisera över. Produktionen av det första exemplaret av till exempel Windows NT 4.0 kostar några hundra miljoner. Produktion av exemplar två och uppåt kostar fem kronor eller något sådant. Hade inte Microsoft monopol över sin kunskap skulle de aldrig kunna få tillbaka sina utvecklingskostnader. Ingen skulle vilja köpa det första exemplaret, alla skulle vilja sälja exemplar två. Ännu allvarligare är att vissa former av mjukvara i en monopolsituation inte kommer att skapas. Microsoft hade till exempel aldrig kunnat skapa Internet. Internet har vuxit fram organiskt- ingen hade kunnat centralt styra eller driva fram sammankopplingen av (trots Microsofts monopol på mjukvara till persondatorer) alla dessa enormt disparata dator- och telekommunikationssystem världen över. Men i dag är Internet en mogen teknologi. Den kostsamma grundforskningen är genomförd och nu kan en rik flora av företag konkurrera med varandra på tämligen lika villkor därför att ingen har monopol på kunskapen om hur Internet fungerar. Dock: de företag som i dag plöjer ner miljarder på utveckling av Internet kommer vilja ha tillbaka sina investeringar. Vi kan alltså räkna med att viktiga delar av Internet i framtiden kommer bygga på äganderättsskyddad och hemlig teknologi, styrd av några gigantiska mjuvarukoncerner. Därmed är också Internet som en fri gemenskap, en öppen offentlighet hotad. Det finns emellertid ytterligare ett alternativ; ett alternativ som dragit IT-ekonomins logik till sin andra spets: all programvara bör vara fri. Och det mest levande av dessa alternativ är operativsystemet Linux. Linux är direkt arvtagagare till det som gjorde Internet stort: programmering är kunskap och kunskap bör vara fri. Linux skapades av den då 21-årige finlandssvensken Linus Torvalds hemma i pojkrummet i Helsingfors i början av 90-talet. Han la därmed grunden till ett operativsystem som kan konkurrera med kommersiella operativsystem skapade vid företag med tusentals anställda. Linux är fri i två fundamentala bemärkelser. Den som har en tillräckligt snabb Internetförbindelse kan ladda hem Linux från nätet helt gratis och använda det på hur många datorer som helst utan att betala någonting. Linux kan också köpas på CD-rom för några hundralappar. Men Linux är också fri på det sättet att allting, operativsystemet och alla program, är tillgängliga som källkod. Den kunskap som finns inbäddad i Linux finns alltså fritt tillgänglig att läsa, förstå och använda. Eftersom Linux i dag är ett i princip komplett system med långt större funktionalitet och medföljande programvara än vad till exempel Microsofts operativsystem någonsin kan visa upp innebär det att Linux är en bärare av 30 års samlad IT-kunskap; en fritt tillgänglig kulturskatt med andra ord. (Med Linux följer verktyg för programutveckling, dokumenthantering, bildbehandling, webservar, email, ftp, brandväggar, ja, allt som behövs för att skapa kraftfulla Internetservrar eller arbetsstationer). Litet högtidligt ord skulle vi kunna säga att Linux är en offentlig nyttighet. Kring Linux har också en internetbaserad folkrörelse uppstått där människor världen över dagligen hjälper varandra för att bättre kunna använda Linux på sina datorer. Det inte bara finns 1000-talet fria program till Linux utan också en mycket omfattande dokumentation som Linux- användare världen över skrivit alldeles gratis. Inom Linux-gemenskapen finns ett grundläggande radikalt förhållningssätt: till var och en efter behov, av var och en efter förmåga. Med hjälp av Linux går det alltså att motverka maktkoncentrationen över den mjukvara som är förutsättningen för Internet. Inte enbart genom att i IT-debatten hjälpa till att inkorporera frågan om makten över programmen och protokollen, utan också genom underlätta följande praktiska handlingslinje: Alla organisationer, föreningar, institutioner och företag som vill stödja Internet som en öppen offentlighet och verka för en icke monopoliserad IT-ekonomi övergår till att använda Linux där så är möjligt. Genom att nyttja Linux stödjer man den vidare utvecklingen av fri programvara helt enkelt därför att de som redan i dag arbetar med Linux då sporras till vidare förbättring av Linux. Man ska inte heller underskatta de dynamiska effekterna. Linux är ett tekniskt komplicerat system för den som administrerar en datorpark (däremot inte för den enskilde användaren). Det innebär att efterfrågan på personer som behärskar Linux kommer att öka kraftigt. All erfarenhet säger att dessa personer i sin tur kommer vilja bidra till att utveckla Linux: uppslutningen kring idén att programvara bör vara fri och produktionen av fria program kommer öka. Om många använder system där programvaran är fritt tillgänglig försvinner också en del av incitamenten för företag att skapa äganderättskyddade program. Vi kan åtminstone tänka oss att företag som av någon anledning har skäl att ta fram någon speciell programvara för sina egna behov också gör den fritt tillgänglig. För att ytterligare stärka uppslutningen kring öppenhet bör det för alla som på något sätt studerar datateknologi och IT ingå en obligatorisk del där man skriver ett fritt tillgängligt program. Egentligen vore det inte orimligt att kräva att all programmutveckling som sker vid våra universitet och högskolor görs fritt tillgänglig som källkod, eftersom deras verksamhet är offentligt finansierad. Kanske kan Linux därmed också hjälpa till att överbrygga kulturklyftan mellan de som hanterar IT-samhällets grundkunskap och de som inte gör det. Programmerarna tvingas blir mer samhällstillvända och vi vanliga medborgare nödgas reflektera över och ta ställning till den esoteriska programmeringskunskapens betydelse i den moderna ekonomin. Peter Antman Protokoll = uppsättning regler för kommunikation Standards = regler för hur program ser ut och interagerar med sin omgivning Applikationer = datorprogram Källkod = en textfil med de programmeringsinstruktioner som skapar ett datorprogram |
|
Kulturens web-redaktör: Pelle Andersson
|