DIS in Deutschland

Pommernzentrum
Släktforskningsresurser i Tyskland
Kiel - Hedeby - Lübeck
Landeshauptarchiv Schwerin
Vorpommersches Landesarchiv Greifswald
Hur gör man?
Släktforskning i östra Tyskland

Introduktion

Mellan de nordiska släktforskarföreningarna finns en samarbetsgrupp, som nu ordnat en mycket lyckad rekogniseringsresa till norra Tyskland. Vi började med att träffa några tyska släktforskarföreningar på Pommernzentrum i Travemünde. Därefter gjorde vi en avstickare västerut och besökte Kiel, Hedeby och Lübeck, innan vi fortsatte österut till Schwerin, Wismar och Greifswald. Reseledare för den välplanerade resan var Tore Vigerust från Norges släktforskarförening och Gustaf von Gertten från Stor-Stockholms GF. Representerade var också finska Genealogiska samfundet, Skånes GF, norska DIS, danska Personhistoriskt samfund, DIS Syd och undertecknad för DIS.

Gustaf von Gertten och Tore Vigerust hade ordnat den nordtyska resan för NORGGEN-gruppens räkning.

Pommernzentrum

Som svensk inser man plötsligt vilka komplikationer som världskrigen medfört för Tyskland. Pommern sträckte sig i början av seklet från Rügen och Stralsund i väst längs med östersjökusten nästa ända bort till Danzig/Gdansk i öst. Centralort var Stettin som ju idag ligger i Polen. Hela Pommern var svensk från Westfaliska freden till 1720, därefter var bara den västra delen eller Vorpommern svenskt fram till 1814.

Efter folkomflyttningarna före, under och efter andra världskriget hamnade många pomrare i Västtyskland. Kulturreferenten och kursledaren på Ostsee-akademin Jens Rüdiger berättade om utvecklingen. Pga låsningarna mellan öst och väst som under kalla kriget var mycket påtagliga skapade man i Västtyskland en fadderorganisation (Patenschaften), där de olika områdena i Västtyskland blev fadderlandskap för olika områden i öst. På Schlesvig-Holsteins lott föll att ta sig an Pommern. På motsvarande sätt var olika västtyska städer faddrar åt områden i öst. På 80-talet när ingen ljusning på öst-väst-konflikten syntes bygges det nuvarande Pommernzentrum som en liten pommersk by med både krog och kyrka. Anläggningen öppnades 1988. Året därpå föll muren och de västligaste delarna av Pommern hamnade i de sammanslagna Tyskland. Man menade dock att det fortfarande fanns skäl att ha ett Pommernzentrum, eftersom Hinterpommern fortfarande ligger i Polen.

Trots att det har gått tio år är inte återföreningen fullständig, utan det finns säkert en hel del konflikter under ytan. Så t.ex. sa den västtyske Jens Rüdiger på Pommernzentrum att man inte hade fått lov att släktforska i Östtyskland under DDR-tiden. I sällskapet satt en representant för en östtysk släktforskarförening, som blev upprörd över påståendet och menade att det visst hade gått bra. Det var inte förbjudet att släktforska, men å andra sidan kan man väl tänka sig att det var lite tabubelagt, dels efter nazisternas etniska rensning och dels i den nya socialistiska staten.

Seminarium på Pommernzentrum i Travemünde. Fr v Gustaf von Gertten, Jesper Zedlitz och hans far Arno Zedlitz.

Släktforskningsresurser i Tyskland

Klaus-Dieter Kreplin, eller Charly som han också kallas därför att engelsmän inte kunde uttala Klaus-Dieter, redogjorde för de genealogiska resurserna i Tyskland. Det gjorde han i ett rasande tempo, så att jag som endast har tyska som fjärdespråk hade lite svårt att hänga med. Jag reserverar mig därför för ett eller annat missförstånd.

Charly tillhörde dem som sökte efter sin familj efter kriget då han kom till Västtyskland 1949. Detta ledde till att han började släktforska och han har publicerat sin släkt i Deutscher Geschlterbuch (som väl närmast kan liknas Svenska släktkalendern, men med större frihet). Sedan dess har han sysslat med att hjälpa andra att släktforska.

Ett stort problem i Tyskland är att få grepp över vilka församlingar som funnits. I Sverige finns ju alla kyrkoböcker på landsarkiven och mikrokort hos SVAR m fl ställen. I Tyskland är materialet utspritt på många olika ställen. Kyrkoböcker eller folkbokföring kan finnas kvar i kyrkorna, på kirchenbuchamt (dvs distriktsvisa arkiv), på landeshauptarkiv (ungefär landsarkiv), i statsarkiv & på andra ställen (t.ex. DZfG nedan). Materialet kan finnas i Tyskland eller tidigare tyska områden. Den civila folkbokföringen startar vid olika tidpunkter. I vissa fall finns också dubletter eller kopior. Det finns också ett antal trosinriktningar såsom luthersk, evangelisk, reformert och katolsk trosinriktning.

Deutscher Arbeitsgemeinschaft für Genealogische Verbände (DAGV)

DAGV är ett samarbetsorgan mellan föreningar och institutioner, som liknar vårt släktforskarförbund (hemsida saknas).Man har dock ingen personal och har därför en begränsad verksamhet. Man har ännu ingen egen Internet-sida, men det är på gång.

I Tyskland finns det också regionala släktforskarföreningar. Man har lite problem med de nuvarande polska områden, och att det finns föreningar som delvis täcker samma område. Östtyskland har haft egna förenignar med andra namn och områden. Det är därför lite rörigt. Dessutom finns det släktföreningar och föreningar med samma släktnamn. Det finns en heraldisk förening i Berlin, så håller reda på vapen som man vill registrera.

Deutsche Zentralstelle für Genealogie (DZfG)

Publikationer

Deutscher Geschleterbuch som kan liknas vid Svensk släktkalender.

Tidskrifter Genealogie respektiveArkiv für Sippenforschung, som nu har annat namn.

Många föreningar har en eller två tidskrifter.

Arkiv

Regionalarkiv för Pommern finns i Stettin. Provinsialarkivet har blivit kvar, medan annat har blivit förstört. Det centrala preussiska arkivet har också bevarats.

CD-skivor

Efter att ägnat en god stund åt att surfa runt har jag kommit fram till att det finns tre stycken CD-skivor som borde vara av intresse för den tyske forskaren. 1) DAGV-CD som innehåller FOKO – en släktforskarförteckning med 467 000 hänvisningar, samt några andra register och ett 20-tal släktforskarprogram (75 DM), 2) Degener-CD som innehåller namnregister till Deutsches Familienarchiv (Bd 1-119) och till Ahnenlisten-kartei (Bd 1-17) (59 DM) samt 3) Starke-CD som innehåller register till Deutsches Geschlechterbuch (Bd 1-204) med 420000 namnuppgifter (68 DM). CD-skivorna finns tillgängliga hos GF. De två första skivorna går att beställa från Verlag Degener & Co, Postfach 1360, D-91403 Neustadt/Aisch (fax +49-91611378). Den tredje kan beställas hos Dieter Zwinger, Osannstr. 24, 64285 Darmstadt.

En tysk DIS-förening

Jesper Zedlitz berättade att det finns en Verein für Computergeneagolgie (http://www2.genealogy.net/gene/vereine/CompGen/) . Den har dock bara ett hundratal medlemmar. Detta beror på att det finns ett misstroende mot datorer hos äldre släktforskare. Få 30-40-talister släktforskar. Sedan finns den nya generationen men ungdomar som är intresserade av både släktforskning och datorer. Däremellan kan man säga att det fattas två generationer släktforskare.

Föreningen har en del projekt på gång, t.ex. har Charly Kreplin med flera arbetat med ett Probanden-register över alla antavlor som finns på olika håll i Tyskland. En projektbeskrivning finns på hemsidorna. Jesper berättade också om någon som kallas för GEDBAS, som liknar DISBYT, men ännu är i sin linda.

Schleswig-Holsteinische Verein für Familienforschung und Wapenkunde

I Kiel finns en släktforskarförening med det krångliga namnet ovan (hemsida saknas). Denna fick vi förevisade av Johannes Witt, en grånande herre som var den ende äldre släktforskaren som vi stötte på som befattades sig med datorer. Man hade ordnat upp sitt bibliotek. Jag hade hoppats att de skulle ha register till Kiels kyrkoböcker, men det hade de dessvärre inte. Skulle man läsa dem fick man bege sig till Kiels Kirchenbücheramt. Däremot finns det en tryckt borgarlängd för Kiel. Den var tyvärr utlånad, men å andra sidan hade jag sett den i Salt Lake City tidigare.

Släktforskarföreningen i Kiel. Johannes Witt visar datorn för Birgit Flemming Larsen.

Hedeby

Vi gjorde också en avstickare till Hedeby, eller Haitabu som det hette på tyska. Hedeby är ju den största av de gamla vikingastäderna och ligger på gränsen mellan Danmark och Tyskland. Jag förmodar att kampen om Hedebyborna var danska eller tyska har slutat oavgjort. Liksom Birka är Hedeby idag bara gröna ängar med en ringvall runt om. Vid utställningen intill kan man se en intressant utställning om fynden.

Rekonstruktion av vikingaskepp. Gustaf von Gertten och Sven Horndahl flankerar skeppet.	Leif Mether beskådar utsikten från vallen runt Hedeby. Under storhetstiden för 1000 år sedan sträckte sig Hedeby över fältet nedom ända bort till horisonten.

Lübeck

På kvällen besökte vi som hastigast också släktforskarföreningen i Lübeck, som var inrymt i ett runt torn. Jag passade på att titta efter en anfader Lyleff Gabel, som skulle ha gift sig 1620 i Lübeck. Jag återfann honom i Franz Schuberts vigsellängder. Annars är det väl egentligen stadarkivet som gäller om man är intresserad av att forska i Lübeck.

Utanför Lübecksföreningens tornhus. Fr v Jan Keus, Johan Ståhl, Birgit Flemming Larsen, Gustaf von Gertten samt vår tyske värd.

Landeshauptarchiv Schwerin

Arkivet skapades ursprungligen på 1700-talet när Mecklenburg konsoliderades. De äldsta handlingarna är dock från 1100-talet. Arkivet finns nu i en byggnad som byggdes i början av seklet, och bl.a. fanns en hiss som var insatt i arkivet från början, och således hade ganska många år på nacken.

I första hand är det ett arkiv för statliga handlingar, varför det inte omedelbart innehåller handlingar nyttiga för släktforskare. Det finns dock skattelistor av olika slag, familjesamlingar mm. För närvarande är det frågor angående rehabilitering av egendom fr a fastigheter, som skapar genealogiska frågor och utredningar.

Man har också en hel del kartor från 1500-tal och framåt, även om det finns ett särskilt lantmäteri Landesvermesserunsamt Schwerin. Man har också en avdelning som kopierar och mikrofilmar handlingar.

Förevisning av Landshauptarchiv Schwerin. Man hade plockat fram olika handlingar som man bedömde skulle vara intressanta för oss att se.	Arkivhyllor i Schwerin. Handlingarna ligger kvar i sina gamla mappar. Om man beställer in en handling, så läggs den i en ny mapp. Dessutom numrerar man alla sidorna i handlingen, vilket kan göra att det tar tid att få fram handlingar och att det inte är fel att förbeställa om man vet vad man skall ha.

Arkivinnehåll

Man har kyrkoboksavskrifter 1876-1940. En del av kyrkoböckerna finns också på Landeskirchliches Archiv Schwerin.

Man har en folkräkning från 1819 som är utförlig med namn, födelseort, datum, kyrka, yrke osv. Det finns ett register av Franz Schubert. Nästa folkräkning är 1867 och saknar register.

Skattelängder från 1496 (Mecklenburg Kaiser Bederegister) och framåt.

På 1700-talet finns Beichtkinder-längder, som förefaller vara någon slags konfirmationslängder.

Vidare har det funnits akter av varierande härkomst sorterade på familjenamn. Akter som rör Mecklenburg-Schwerin har till stora delar förstörts, medan akter hörande till Mecklenburg-Strelitz finns kvar.

Utvandrarlängder med register år för år finns.

Slottet i Schwerin. Det ser ut som ett sagoslott med torn och tinnar, som det finns många av i barnböckerna, men få av i Sverige.

Landesarchiv Greifswald

Landesarchiv Greifswald grundades efter kriget 1946. Dessförinnan fanns det pommerska arkivet i Stettin. Pga bombningar och krigslut hamnade arkivalier ute i byarna, varav en del hamnade i Östtyskland och en del i Polen. Det innebär att arkivalier finns på flera olika ställen, och man sade att man var tvungen att besöka 8 olika arkiv för att se allt material. Arkiv som nämns är Wojewodschaftsarchiv Stettin, Evangelischen Zentralarchiv Berlin, Zentralstelle für Genealogie i Leipzig, riksarkivet i Stockholm och Archiv der Evangelisch-Pommerschen Landeskirche i Greifswald.

Äldsta handlingarna är pergamentbrev från kloster, pommerska hertighuset och furstarna av Rügen. Under 1500-talet fanns två hertigdömen Wolgast (väster om Oder) och Dumet-Stettin (öster om Oder). 1/3 av handlingarna rörande Wolgast fanns i Greifswald, resten fanns i Stettin. 1648 delades Pommern upp mellan Sverige och Brandenburg. Efter 1720 behöll Sverige bara västra delen av Pommern med Pene som gränsflod. År 1815 övergick resterande del av Pommern till Preussen, men som en relativt fristående enhet. 1945 delade Pommern mellan Polen & Tyskland, och den tyska delen blev en del av Vorpommern-Mecklenburg.

Forskarsalen i Greifswald. Forskarsalen var modern, men endast plats för ca 10 forskare. Skall man besöka arkivet gör man klokt i att beställa plats. Sven Horndahl letar efter pommerska skeppare och Gustaf von Gertten letar efter en försvunnen Petersson.

Arkivinnehåll

Kyrkoböcker där den äldsta väl är fråm Ramblin, Rügen. Kyrkoböckerna finns förtecknade i en bok som heter "Verzeichnis der Pommerschen Kirchenbücher im Vorpommerschen Landesarchiv Greifswald" av Uwe Rodig, 1996, 355 s. De är dock också mikrofilmade av mormonerna och torde finnas i deras förteckning.

Borgarlängder finns det gott om, t.ex. från Anklam (fr 1692), Gollnau (fr 1747) och Stargrad.

Vidare finns skråhandlingar från en del städer som Altentreptow, Anklam, Gartz/Oder, Pasewalk, Ückermünde och Demmin.

Uppgifter om underhållsländer för de pommerska hertigarna, t.ex. finns alla byar & bönder uppräknade 1654.

De svenska lantmätarna mätte upp svenska Pommern 1692-1705. Denna uppmätning som kallas Schwedische Landesmatrikel, som är ganska detaljerad finns bevarad utan större förlust. Personnamnen finns listade av Franz Schubert. Delen som avhandlar Usedom finns publicerad i sin helhet. Se exemplet Daniel Wilck nedan.

För den hinterpommerska delen som tillhörde Brandenburg finns en ny skattelängd från 1717-1719 som kallas Hinterpommerschen Hufenklassifiktaion.

I Pommern hade man precis som i Sverige en reduktionskommission.

De flesta bönder var livegna. Det fanns dock också fribönder, som hade rymt från andra områden, tex Brandenburg. De som rymde publicerades i listor.

Adeln skulle visa sin härkomst för att man skulle skapa ett riddarhus motsvarande det svenska, varför det adlade släkterna skulle skicka in handlingar som påvisade deras adliga härkomst.Till dessa finns register så att man lätt hittar dem.

Det finns ett fåtal generalmönsterrullor från den sista svenska tiden 1792-1815. Regementen som nämndes var von Engelbrechten och Drottningens livgedings regemente.

Från slutet av 1800-talet finns längder som är intressanta för dem som utvandrat till USA, tex passagerarlistor Stettin-New York 1874-1905.Dessförinnan finns lister över personer som förlorade pommerskt medborgarskap.

Man har för avsikt att göra en gemensam publikation över arkivalier över Pommern i olika arkiv. Riksarkivet i Stockholm har t.ex. en hel del förvaltningsmaterial. Det finns också en del handlingar i Konglige biblioteket i Köpenhamn från tiden 1650-1675, därför att någon båt gick på grund.

Chris Henning letar i kortregistret i Greifswald. Det fanns ganska utförliga uppgifter på korten, så med lite tur kunde man finna det man sökte.	En akt rörande Jacob Peterson. Många akter låg lösa i buntar. Det handlade ofta om inneliggande handlingar till mål som överklagats till högre rätter.

Exemplet Daniel Wilck

Bland mina anor finns en handelsman Daniel Wilck (1698-1750) som slog sig ner i Gävle 1727. Han var född i byn Suvino på Usedom i Pommern, och hade fått sin utbildning hos den svenske kommissarien Christian von der Linden i Stettin. Fadern skulle enligt en bouppteckningsuppgift från Stockholm också ha hetat Daniel Wilck och varit licensförvaltare i Svinesund.

Som ovan nämnts fanns Schweische Landesmatrikel, som i utkommit i tryck av änsålänge två band, där det första handlar om Usedom. Den heter i tryck "Die schwedische Landesaufnahme von Vorpommern 1692-1709. Sidan 256-263 handlar om "Description über das Amts-Fischerdorf Swen, das im Amt Pudagla auf dem Lande Ÿsedom belegen und Anno 1693 im Oktober geometrisch abgefaßt worden ist." I byn fanns åtta invånare som var fiskare. Dessutom fanns 5 personer med annat stånd, däribland en Daniel Wolck, som är licensintagare (eller tullare) som kräver in den furstliga tullen, för vilket ha årligen får 30 rikdaler. Vad gäller den kungliga tullen, som går genom Swin-Strömmen, betalas per Cassa efter vad man har fått in.

I övrigt finns i byn en engelsman som är störfiskare, en klockare, en skräddare och linvävare, samt en kalkbrännare. Man får veta hur mycket åkern är värd, liksom uppgifter skog och hed, ängar, höfoder, kalkverket, dragdjur, fiskeri, sjötullen, samt pråmen eller färjan över Swin.

När jag sedan försökte finna ytterligare uppgifter om denne Daniel Wolck eller Wilck, så rykte man bara på axlarna. Jag hade hoppats att det skulle finnas skattelängder, så att man kunde följa honom framåt och bakåt i tiden, men det verkade man inte känna till på arkivet. Det är möjligt att sådana handlingar finns i Stockholm.

Det fanns handlingar som man kallade Schwedisches Archiv, som delvis var strukturerat på ämnen och delvis på orter, och där registret var sådan att man skulle kunna finna något. Det visade sig i huvudsak röra sig om skrivelser till den svenska regeringen i Pommern, ungefär som man kan titta på skrivelser till Kungl Majt på riksarkiven. Jag fann inga handlingar om Daniel Wilck, däremot en bunte om 20-30 sidor om kalkbrännaren Christopher Mueß i Swine, som tydligen haft en del problem som föranlett honom att överklaga beslut.

Utöver Usedom är staden Wolgast också klar. Dessa böcker finns på Kungliga biblioteket och riksarkivet.

Franz Schubert

Middag i aftonsol i hansastaden Wismar. Fr v Sven Horndahl, SGF; Johan Ståhl, GS; Leif Mether, GS; Gustaf von Gertten, SSGF; Jan Keus, DIS Norge;Tore Vigerust, NSF; Sven Christiansen, NSF; Kerstin Ohlsson, DIS SYD samt Chris Henning, SSGF. Fattas på bilden Birgit Flemming Larsen, Danmark, samt fotografen Olof Cronberg, DIS.

Hur gör man?

Det finns några databaser som man kan söka efter namn i. Dels är det efterlysningar som har förekommit i olika mailing-listor, dels är det namn som anmälts i olika typer av forskarförteckningar. Kolla om namnet finns med på CD-skivorna som nämns ovan (som ju finns hos GF).

Generella sökmotorer

Telefonkatalogen

Internationella baser

Släktforskning i östra Tyskland

Martina Wermes från Deutsche Zentralstelle für Genealogie (DZfG) i Leipzig berättade om möjligheter att forska i östra Tyskland och då i synnerhet på nyssnämnda institut. DZfG har funnits sedan 1920-talet och har samlat in olika typer genealogiskt material. Verksamheten tycks ha förflutit lugnt och fridfullt under DDR-tiden, men man har sedan återföreningen haft ekonomiska problem. Här finns flera intressanta kategorier av material: 1) Ahnenstammkartei, 2) Mikrofilmade kyrkoböcker, 3) Katalog över personverser, 4) Genealogiskt specialbibliotek.

Ahnenstammkartei des deutschen Volkes består av insända antavlor, som har sorterats upp i kortregister. Totalt skall det vara frågan om 6000 antavlor och 5 miljoner katalogkort. Katalogkorten är sorterade på släktnamn och på ortnamn. Tyngdpunkten för materialet ligger mellan 1650 och 1800, och ca 40% kommer från Mellantyskland. Från norra, södra, östra och västra Tyskland kommer ytterligare vardera 15 %.

Vem som helst kan skicka in antavlor, men dessa skall vara uppställda i enlighet med en grundligt skrivet fyrsidigt formulär, som jag har tillgängligt om någon skulle vara intresserad. I samband med att gör detta kan man be dem att se om de kan finna några tillägg till den inskickade antavlan. Detta material kommer att datorregistreras av mormonerna i SLC, Utah, och lär framåt år 2000 dyka upp både i Ancestral File och International Genealogical Index.

Man har också en samling av kyrkoböcker, dels 1400 originalvolymer och dels 16500 mikrofilmade, som omfattar provinser och länder i det tidigare Tyska riket med varierande täckningsgrad. Förra året kom det ut en Beståndsförteckning för de östliga provinserna Pommern, Posen, Ost- och Westpreussen och Schlesien. I år är planerat en förteckning över tyska bosättningar utomlands i Baltikum, Sudeten, Bukowina, Bessarabien, Siebenbürgen, Südtirol och Jugoslavien.

Hos DZfG har man även en katalog över personverser med hänvisningar till över 100 000 personverser och likpredikningar på 150000 kort. Av dessa har man endast 700 i original. Resten kan återfinnas i andra arkiv eller bibliotek. Kortregistret är sorterat på den ärade personen och innehåller uppgifter om levnadsdatum, släktingar, ort, tryckort, tryckår, författare och källhänvisning. Materialets tyngdpunkt ligger på de protestantiska områdena och omfattar i tid 1500-tal till 1700-tal.

I övrigt har DZfG ett bibliotek med genealogiska tidskrifter och monografier som omfattar 22000 volymer. Till detta kommer 400 sk ortfamiljeböcker och 70 genealogiska efterlämnade samlingar, bl a en 142 band stor samling efter en Erich Seuberlich, Riga.

Olof Cronberg