Registerframställning med ABC 80 (1983)

Registerframställning med ABC 80

Flera gånger tidigare har vi i SFN berättat om registerframställning. Det har då tillgått så att grunduppgifter ur olika längder matats in på kassettband med hjälp av ABC 80. Kassettbandens uppgifter har sedan överförts till en stordator där sortering och utmatning till mikrofiche har skett.

Med ett nyutvecklat programsystem, DISREG, kan nu hela processen fram till färdigt register på papper klaras av i ABC 80.

Innan något register kan framställas måste grunduppgifterna matas in. Det kan ske som förut på en ABC 80 i grundutförande med endast kassettband. Banden kan senare överföras till flexskiva. Alternativt kan inmatning och rättning ske direkt till flexskiva.

Inmatning sker till grundfiler, som har olika typ och olika inehåll beroende på vilken längd som matas in. I nuvarande version av programmen kan sex typer registreras: födelselängd, vigsellängd, dödlängd, dombok, bouppteckning och diverse. Den sista används för att göra register till exempel till en bok eller till en serie tidskrifter som saknar register. Nya typer av grundfiler kan relativt lätt läggas till.

Registerframställning görs i tre steg: Utdrag ur grundfiler, Sortering samt Utskrift. I en framtid är det möjligt att ett pass för normering av namn läggs in före sorteringen.

Först görs alltså utdrag ur grundfilerna av det som skall bilda registret. Vad man tar med och hur det arrangeras kan göras helt valfritt. Sålunda kan man ur en födelselängd välja att ta med alla personer med efternamn och förnamn, eller med ortnamn, efternamn och förnamn, eller bara barnet med datum, namn och ortnamn osv allt efter de önskemål man har. Utdraget är inte heller begränsat till en grundfil eller en typ av grundfiler. Ett totalt personregister över en födelse-, en vigsel- och en dödlängd kan alltså åstadkommas.

Det utdragna materialet får sträcka sig över flera flexskivor.

Sorteringen består av tre faser. Den första, distributionen, distribuerar det utdragna materialet över ett antal flexskivor och påbörjar samtidigt sorteringen. Fas två sorterar färdigt inom en flexskiva. Fas tre slutligen, utför sortering mellan flexskivor. Denna fas är förstås nödvändig endast om fler än en flexskiva ingår. Vi ser att man inte är begränsad till hur mycket en flexskiva rymmer utan betydligt större datamängder kan sorteras även om det naturligtvis tar sin tid.

Det sista steget är utskrift av registret på papper. Det fins tre olika varianter av utskrifter: utskrift på vanligt sätt, utskrift med sidnummer samt utskrift av statistik. Det sistnämnda innebär att rader som är identiska läggs samman och redovisas i form av en antalssiffra.

Det som i det följande sägs om utskriftsformatet kan användas för alla tre varianterna.

Uskrifterna kan kolumnindelas, så att om så önskas två eller flera kolumner kan rymmas på en sida. Hur många kolumner som är lämpligt beror ju på hur långa raderna är.

Man kan också indela varje rad i delar och genom att gemensamma delar i raderna inte upprepas så får man en kortare utskrift. Det illustreras bäst med ett exempel. Antag att man har dragit ut ortnamn, efternamn och förnamn och har dessa rader:

Hovetorp - Andersson, Anders
Hovetorp - Andersson, Anton
Hovetorp - Bengtsson, Bengt
Hovetorp - Bengtsson, Bertil
Hundhagen - Knutsson, Engelbrekt

Genom att dela raderna i tre delar, vilket för övrigt sker i samband med utdraget, får vi:

Hovetorp
   Andersson
      Anders
      Anton
   Bengtsson
      Bengt
      Bertil
Hundhagen
   Knutsson
       Engelbrekt

Antalet rader blir visserligen på detta sätt något större, men utskriften i gengäld betydligt smalare, varför fler kolumner kan rymmas på sidan och färre sidor erfordras för utskriften.

För mera information, kontakta Lars Blomberg.

Lbg.

Denna text är skriven av Lars Blomberg och publicerad i Släkt-Forskar-Nytt nr 14 s 18-19. (1983).

Texten är här inlagd på P O Bergmans hemsida.

Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.

Inlagd 2008-03-20, 1007