NORRA FÖGDERIET OCH DOMSAGAN.

Wedbo härad.

Gränsar i söder till Walbo och Nordal, i vester till Bohuslän och Norge, i norr till Wermland, i öster till Tössbo och Nordal. Innehåller land 14,406, vatten 2,328, summa 16,734 qvadratmil. Är det största af häraderna, det skogrikaste, men till jorden det magraste. Kallades Markir i äldsta tiderna, jemte närliggande trakter, Vear i Magnus Barfots saga omkring år 1100, Weebo omkring 1220 och Wæbo 1287. Innehåller 3 pastorat: Rölanda, Ed och Steneby, jemte 2 socknar: Wårvik och Torrskog af Blomskogs pastorat i Wermland, samt socknen Laxarby af Hesselskogs pastorat i Tössbo härad. Är deladt i 2:ne länsmansdistrikter: det vestra, omfattande Rölanda och Eds pastorat, det östra den öfriga delen af häradet.

RÖLANDA.

I. Gesäter.

Socknens yta utgör 0,481 qv.-mil, deraf 0,004 upptagas af en del af Marsjön samt några små kärn. Största längden nära 1 1/2, största bredden något mer än 3/4 mil. Töftedals östra eller Örils-ån, Rölanda-ån eller Görjan samt Lerdals-ån rinna genom socknen. Indelade vägar: en från Bohuslän till Rölanda, en från kyrkan till Töftedaln, en till Råggerds och en till Lerdals socken. De flesta hemmanen äro skoglösa, så att de icke ega till sitt husbehof. Den lilla träkyrkan är byggd i kors 1795.

Fromma stiftelser:

Vid socknestämman den 24 Okt. 1841 tillkännagaf bonden Olof Jonsson i Eklanda, att han ville gifva 1,000 r:dr riksgäld till inköp af boställe för en blifvande pastorats-adjunkt, hvilket gåfvobref upplästes. Summan skulle utfalla vid gifvarens död. Olof Jonsson är född 1779.

Bonden Olof Hansson i Vestra Fjälla gaf d. 10 Jan. 1844 en fjerdedel af samma hemman till boställe åt pastorats-adjunkten i Rölanda och Gesäters socknar, vilkorligt, nämligen om hans son, Johannes Olsson, aflede utan bröstarfvingar. Gifvaren Olof Hansson afgick med döden den 27 April 1844 och sonen Johannes dog utan bröstarfvingar den 17 Jan. 1848. Genom rättegång fick Johannes Olsson före sin död testamentet upphäfvet; men förklarade sig skyldig och villig gifva 5000 r:dr b:ko, hvilken summa borde användas till inköp af boställe för pastorats-adjunkten, eller till annat ändamål för folkundervisningens befrämjande, allt efter som pastoratsboarne kunna finna för sig nyttigast. Denna förbindelse intecknades vid häradsrätten den 18 Sept. 1845. Arfvingarne hafva börjat rättegång, under yrkande att få behålla hela summan. Tvisten var anhängig vid högsta domstolen 1850.

          Socknens hemman.

            Skatte.

1   Ammeliden. (Amliden.)
1   Delefors. (Delefors.)
3/8 Djupedaln.
1   Eklanda. (Ecklande.)
1   Fjälla vestra. (Ffiiella.)
1    D:o   östra.    (D:o.)
1/8 Forssane.
1/8 Fårved lilla.
1/4  D:o   stora.
1   Gesäter. (Gedsetter.)
1   Hugeryr. (Hugeruth.)
1   Hålebacka. (Hollabacka.)
1   Kålsäter södre. (Kollsetter.)
1    D:o     vestre.    (D:o.)
1    D:o     östre.     (D:o.)
1/4 Käxbo.
1   Liden med Solliden och Skruka. (Liiden.)
1   Lommelanda. (Lummanlandh.)
1   Näs med Gorutan. (Nees.)
1/4 Ringstad. (Rijgh?)
1/4  D:o.
1/4 Rud.
1/2 Stommen. (Stomen.)
1/8 Taraldsrud.
1   Åkerud med Ringelanda. (A-geruth.)
    Asmunderud 1 utjord under Ammeliden.
    Öjersbo 1 tomt under Åkerud.
    Gesäter 2 qvarnar.
    Näs 1 d:o.
    Ringelanda 1 d:o.
    Delefors 1 d:o.

       Krono.

1/8 Bräken. Militie-boställe.
1/4 Solberg. Militie-boställe.

       Frälse.

1   Berg. (Bergh.)
1/4 Fårängen.
5/8 Lund.
1/4 Skardet.
    D:o 1 qvarn.

Dessa hemman (Hugeryr och Rud) på lika sätt till Råggerds socken.

Kålsäter: Här slöts fred mellan konung Birger och hans bröder, hertigarne Erik och Waldemar, den 15 Febr. 1305, hvarom se 1:sta delen.

Ammeliden: Kallas Amlingen; Hugeryr: Kallas Hogere; Liden: Kallas Skrocka; Rud: :Kallas Bockerud; Skardet: Kallas Skal eller Skale.

II. Rölanda.

Innehåller 0,814 qv.-mil, deraf 0,011 upptagas af halfva Marsjön samt 15 små kärn. Håller i längd nära 1 1/4 och i bredd nära 1 mil. De flesta hemmanen sakna skog till fullt husbehof. Görjan eller Rölanda-ån, som uppkommer ur Marsjö eller Madsjö, rinner först norrut och sedan i söder genom socknen. I henne tillflöda flera bäckar från mossar och kärn. En indelad väg från Wenersborg till Ed, en annan från Gillanda till Gesäter. Vestra och östra delarne mycket bergiga. En dal längsefter socknen, å båda sidor om Görjan, innehåller lerjord och mindre, runda lerkullar, liknande gruskullarne annorstädes. Kyrkan af sten, utan torn. Till Åmål 7 1/2, till Wenersborg och Uddevalla 7, till Fredrikshall 5 mil.

      Socknens hemman.

        Skatte.

1/4 Bergetorp.
1/2 Björke. (Birckith.)
1/2 Brene. (Breden.)
1/2 Bräckan.
1   Böle. (Bölleth.)
1   Bön med Ödegården. (Böen.)
1/2 Fulska. (Ffulska.)
1   Gunbjörbyn med Bodane. (Gundarbyen.)
1/4 Holmen.
1/8 Hästeryr.
1   Hästhagen. (Hesthagen.)
1/2 Hödaln.
1   Högen.
1   Hökesäter med Glätta. (Hugessetter?)
1   D:o vestra.
1/4 Järsalen.
1/2 Koppardaln. (Guppedall.)
1   Lurketorp. (Lurckettorpp.)
1   Mällbyn.
1   Näsbön. (Nesböen.)
1/4 Rud.
1   Smedjebön. (Smedibyen.)
1   Stenungen. (Stennovigh.)
1   Torp. (Ttorpp.)
3/8 Tvålstad. (Ttuolstadh.)
1   Törsängen. (Törissengh.)
1/8 Ulldaln.
1/8 Ullpassbo.
1   Öknan. (Öttna.)
    Amfribyn 1 utjord under Smedjebön.
    Bråhagen 1 d:o under Högen.
    Wallen 1 d:o under Lurketorp.
    Bergtorp 1 tomt under Bergetorp.
    Hålane 1 d:o under Böle.
    Hökesäter 1 qvarn.
    Brene 1 d:o.
    Fulska 1 d:o.

        Krono.

1/2 Bön eller Rankebön. (Böen.) Militie-boställe.
1/4 Kårböle.
1   Stommen. (Stomen.) Pastorsbol.
    Tollesbyn 1 utjord under d:o.


        Frälse.

1   Bruneberg. (Brendebergh.)
1   Daln. (Dallen.)
3/4 Rostorp med Karetorp. (Rååstorpp.)
1/2 Rot.
3/4 Rud. (Rudh.)
1   Tveten. (Ttuetten.)
1/4 Ulldaln.
1   Åsen. (Ossen.)
    Daln 1 qvarn.
    Rud 1 såg.


      Säteri.

1   Gillanda. (Gelande.)


      Rå och rör.

1/4 Fulska.
1/4 Ramberg.
1/4 Åsen.

Bergetorp: I dagligt tal heter hemmanet Bartorp;

Hökesäter med Glätta: Presthöksäter;

Hökesäter vestra: Motterud;

Koppardaln: Guppedaln;

Smedjebön: Smebyn;

Ullpassbo: Passbu;

Bruneberg: Brunnberg.

Gillanda: Kallas Gillann. Egdes 1563 af Kristoffer Torstensson på Bryggum, gift med Britta, dotter af Erik Amundsson Stake till Hönssäter och Wättungen, slottslofven på Läckö. 1610 af Michel Pedersson, landshöfding öfver Dal och ståthållare på Läckö. 1626 af ryttmästaren Gustaf Stake. 1681 af dennes dotter Holmfrid, enka efter Bengt Klasson Hård, och benämnes Gillanda då för gammal sätesgård. 1783 af Blankenfjell. 1809 af kapten Fittinghoff. 1812 af kapten Belfrage. 1822 af kronofogden Almqvist. 1836 af bonden Petter Pettersson, nuvarande egare.

Fulska: Kallas Lille Fuska.

Från Rölanda pastorat härstammade:

Bero Ursinus eller Rolander, bondeson, kyrkoherde 1648.

Ruderberg, Anders, pastorsson härstädes och kyrkoherde 1714. Hans söner: Daniel, kyrkoherde här 1758, Per likaledes 1765.

ED.

I. Töftedaln.

Yt-innehållet 1,250 qv.-mil. Delar af de 3 Kornsjöarne, Bogsjön samt hela Skottsjön, Tössesjön, Haksjön jemte öfver 70 små kärn upptaga 0,113, så att det fasta landet utgör 1,137 qv.-mil, till det mesta bestående af berg, och dessa till stor del afbrända, nakna, ödsliga. Socknen håller 2 1/2 mil i längd från nordvest till sydost. Öfra delen vid Norrska gränsen är föga beboelig och glest bebodd i anseende till de myckna bergen. Nedra eller sydöstra delen utgöres till en del af en dal med sandgrund, der de flesta hemmanen äro belägna. Socknens största bredd är icke fullt 3/4 mil. Vid Jakobsrud i nordvest är hon endast 1/4 mil bred. 2:ne indelade vägar korsa hvarandra i närheten af kyrkan, den ena till Bohuslän, den andra till Norge. Töftedals-ån rinner längs igenom socknen, dock utgör den till en del gräns mot Ed; Svartån utgör gräns till en del mot Norge och Bohuslän. Den lilla träkyrkan byggdes 1748 och tornet 1793.

         Socknens hemman.

           Skatte.

1   Bentorp. (Bindttorpp.)
1   Berg. (Bergh.)
7/8 Björnebyn. (Björnabyen.)
7/8 Botiltorp. (Bottillattorpp.)
1   Bästorp. (Bestorpp.)
1   Bön. (Böen.)
1/4 Gunnarsnäs med Fagernäs.
1   Gunnesbyn. (Gulisbyen.)
1   Hajom med Hålane. (Haum.)
1/2 Hult. (Holth.)
1/8  D:o södre.
1   Hvitteberg. (Huidebergh.)
1/4 Högen.
1   Jakobsrud med Ringsmon. (Jacobsbyen.)
1   Lundby. (Lundby.)
1/2 Lunnane. (Lunden.)
1   Mon. (Moen.)
1   Norane. (Norena.)
1/2 Rinnane.
1/4 Skåttan.
3/8 Stommen. (Stomen.)
1   Töftesäter. (Ttöffrasetter.)
1/2 Ödeborg.
    Björnebyn 1 utjord under Björnebyn.
    Ketterud 1 d:o under Lunnane.
    Mjölnerud 1 d:o under Bästorp.
    Norane 1 d:o under Norane.
    Tarmen 1 d:o under Lundby.
    Töftesäter 1 d:o under Töftesäter.
    Ödeborg 1 d:o under Ödeborg.
    Berg, 2 qvarnar.
    Jakobsrud 1 qvarn och 1 såg.
    Mon 1 d:o och 1 d:o.
    Lundby 1 såg.
    Loviseholms jernbruk.


      Krono.

    Berg, 1 ålfiske. Försåldes 1851 till skatte mot en årlig 
    ränta af 7 r:dr 5 sk. banko.

Landskapets största socken, omfattar en vidd af 2,361 qv.-mil. Stora Le, Lögsjön jemte 124 mindre sjöar och små kärn upptaga deraf 0,298 qv.-mil. Landet innehåller således 2,063, men detta land är till mer än hälften berg å båda sidor om Stora Le. Socknen är nära 3 mil lång och 1 mil i största bredden. Vestra och norra delen är till det mesta obeboelig. Görja-ån, som äfven kallas Skalltorps-elfven, kröker sig genom södra delen, hvarförutan finnas flera större bäckar ur de många småsjöarne och kärnen, med fall för mindre vattenverk. Indelade vägar: en från Wenersborg, en från Ödskölds, en från Håbols, en från Nössemarks socken. Kyrkan af sten, tillbyggdes 1728, tornet af sten 1794. Till Åmål 7 mil, till Wenersborg och Uddevalla 8 1/4, till Fredrikshall 5 5/8. På kyrkogården en rest grafsten åt minnet af Petter Bågenholm, död den 7 Sept. 1836, 82 år gammal, och dess maka Bolla Karolina Hökenberg, död 76 år gammal den 24 Nov. 1835. Kyrkan eger 1:o en utjord, Ryssvike äng eller Onsö ödegård kallad, på Södra Onsöns område; 2:o en utjord Skottan på Räfmarkens område, för hvilka en liten årlig afgäld erhålles.

            Socknens hemman.

              Skatte.

3/4 Bengtsviken med Sinstebo, Ängkasa och Korpås.
1/2 Bergslätt. (Bergasletth.)
1/4 Bodaln. (Bode?)
1/2 Bodane norre. (Bodenna.)
7/8  D:o   södre. (Budinna?)
1/4 Bomarken.
1   Bråten. (Brotthen.)
1/2 Bälnäs. (Belenes.)
3/4 Bön södre. (Ssörby?)
3/4 Fagerhult. (Ffagerolth.)
1/4 Fjuk.
1/8 Hakenäs.
1/4 Hedemarken.
1/2 Hindalebyn vestre. (Hindallebyen.)
3/4  D:o östre. (D:o.)
1/4 Hästeberg.
1/2 Högen.
1   Hökedaln södre. (Hugedall.)
1/2 Hökesäter. (Hugesetter.)
1/2 Klefmarken med Skräddaresäter och Betslesäter.
1/8 Kråkhult.
1/4 Kårslätt.
1/4 Lebo.
1/4 Lerbäck.
1/4 Muggedaln.
1   Nyböle. (Nybölla.)
1   Näs med Bön. (Nees.)
3/4 Onsön norre. (Onssöen.)
1/4 Rönhult.
1   Sannerud med Bodane. (Ssanderuth.)
3/4 Skalltorp. (Skallattorpp.)
1   Skötterud med Lebo. (Skytterudh.)
1   Tingvalla. (Ttingvolla.)
1   Tolslätt. (Ttorsleth.)
1   Torp vestra. (Ttorpp.)
1    D:o östra.   (D:o.)
1/8 Walberg.
1   Wassända med Bostorp och Grorud. (Wassenda.)
1/4 Ånimb.
1/4 Årbol.
1/2 Åsen. (Ossen.)
1/2 Äng.
1   Ödebyn. (Ödebyen.)
    Björnebyn 1 tomt under Näs och Björnebyn.
    Grorud 1 utjord under Skalltorp.
    Hult lilla 1 d:o under Högen.
    Kåredaln 1 d:o under Åsen.
    Lefverheden 1 d:o under Knipan.
    Skrännerud 1 d:o under Räfmarken.
    Strand 1 d:o under Strand.
    Möllerklefva 1 d:o under Bälnäs.
    Hindalebyn 1 qvarn.
    Knipan 1 d:o.
    Räfmarken 1 d:o.
    Skalltorp 1 d:o.


         Krono.

1   Bön södre. Kapellansbol.
3/4 Eds pastorsbol. 
5/8 Ed vestra.(Edh.)
3/8 Hökedaln norre. (Hugedall.)
1   Sandåker. (Ssandager.) Militie-boställe.
1   Ullerön. (Uleröen.) Länsmans-boställe.
    Jörane 1 utjord under Sandviken.
    Fagersand 1 d:o till torp under prestgården.
    Stamnåra 1 d:o d:o d:o.
    Hökedaln 1 qvarn.
    Torp vestra och östra 1 d:o, 1 såg.
    Klefmarken 1 såg.
    Räfmarken 1 d:o.
    Stamnåra 1 d:o.
    Årbol för Strannefors 1 d:o.
    Stamnåra 2 qvarnar under prestgården.
    Bengtsviken 1 såg.


         Frälse.

1   Knipan. (Knippen.)
1   Onsön. (Önsöen.)
1   Räfmarken. (Reffuamarckitt.)
1   Strand. (Strandh.)
    Strand 1 qvarn.
     d:o   1 såg, Strannefors.
    Knipan 1 valkstamp.
    Onsön södre 1 såg.

Wassända: Biskop Brynolf i Skara fastställde det byte, d. 6 Juli 1310, som domprosten Bengt gjort af Hesselskogs kyrkohemman Wazændæ, Clunduryđ, Groryđ och en del i Auangen mot Bokolzryđ. Det Latinska brefvet återfinnes i Diplomatarium, N:o 1686.

Ullerön: I riksregistraturet, signat. X, fol. 260, för 1532 tempore Birgittæ läses följande: "Item unte wår nådige herre tillgodo att Erik Stake må kännas vid någre herr Tures gods, som han är rätt bördeman till, som är Brennegården i Todene socken, Skor på Collen, Osbeck i Barne härad och Ullerön i Eds socken på Dall". Och vidare i samma registratur, fol. 263: "1533 af Kopparberget. Fick Erik Stake desse gods (de nyssnämnda) som Ture Jönsson svikliga och olagliga köpt af hans slägt, och skall Erik Stake och hans arfvingar behålla dem till everdelig ägo". 1563 egdes Ullerön af Maurits Stake, fogde på Dal; 1566 af hans enka, fru Anna på Berg i Holms socken; 1625-1637 af ryttmästaren Gustaf Stake.

Ed vestra, Knipan, Räfmarken, Strand: Dessa hemman egdes 1563 af Knut Knutsson Lilje; 1577 af välborne Jöns Ulfsson. Strand egdes 1800-1836 af Petter Bågenholm, riksdagsman 1788. Hans grafsten vid Eds kyrka.

Onsön: Uti v. Engeströmska biblioteket ett pergamentsbref, som J. G. Liljegren aftryckte 1819, är af följande innehåll: "Eric Otteson Ridd ..... gjortt ett heffde bythe med ärl. qvinne Anna Ägar Grupendallss hustru sså att jag skall haffua ij gl. i Upland vidt Upsala, the gifwa i lanssgiill x gyllen redhe pga emot .... gl på Dall 1 gl i wardbo h:d 1 gl Odenssönn skyller v p:d smö oc ther nær ännu 1 gl Ullerönn skyller iii p:d smör; i Tusse sokn Biörnsæther skyller p:d smör .... Stockholm vig. omn. sanctorum (den 31 Okt.) 1475." Onsön egdes 1563 af Maur. Stake, sedan af hans enka, fru Anna på Berg; 1625-1637 af ryttmästaren Gustaf Stake; 1785 af fröken Maria Sofia Hökenberg; 1809 af landtmätaren Berger; 1822 af Per Bågenholm och nu af Jonas Bågenholm, gift med Anna, dotter af löjtnanten Gustaf Ekelund.

Eds pastorsbol: För den skada prestgården lider af timmerköring öfver egorna beviljade Kongl. Maj:t den 14 Sept. 1692 en lindring i taxan, som enligt landshöfdingens och kammar-kollegii resolutioner 1795 utgör 8 r:dr årligen.

Stamnåra: Att Stamnåra allt sedan katolska tiden tillhört icke kyrkan, utan prestgården, synes af bilagan eller registret öfver presternas och kyrkornas fastigheter på Dal. Tvist härom afgjordes till prestgårdens fördel vid laga domstolar 1808.

Ed vestra: Carl XII lemnade detta hemman den 23 Dec. 1697 till Uddevalla sågbruks delegare. Sedan detta bolag numera är upplöst och alla aktierna sålda till majoren M. Koch på Wågsäter i Ryrs socken af Walbo härad, är han egare af hemmanet och har härstädes en faktor för timmerhandeln.

III. Nössemark.

Omfattar 1,734 qv.-mil, deraf land 1,343, vatten 0,391, nämligen Stora Le, Blacken, en del af Ulevattnet jemte 86 mindre sjöar och kärn. Längden något öfver 2 mil, största bredden något öfver 1 mil. Hela socknen är en fjällbygd å båda sidor om Stora Le, utgörande nästan idel berg med svag jord i dalsänkningarne. En indelad väg i södra delen från Ed upp till kyrkan. Denna nybyggdes af sten utan torn 1794. Platsen för henne skänktes af enkan Katrina Bågenholm i Håbols stom. Förra kyrkan var belägen 1/8 mil från den nuvarande på hemmanet Nolby mark, byggd af trä. Den enkla altartaflan skänktes omkring 1798 af Norrmannen Truls Vill i Fredrikshall.

      Socknens hemman.

        Skatte.

1   Daln med Grafdaln och Bergerud.
1/8 Diserud.
1/4 Finserud.
1/8 Grättisbo.
1   Jaren. (Jederen.)
1/8 Kollsbo.
1   Köleviken norre med Bärbo. (Kölvigh.)
1    D:o södre med Smedjekölen.                          (D:o.)
1   Nolby med Sämb lilla och Ingerud. (Norbyen.)
1   Näs. (Nees.)
1   Rörviken norra. (Rörvigh.)
1   D:o      södra.   (D:o)
1/4 Solum lilla.
1/2  D:o  stora. (Ssollum.)
1   Sparnäs med Snäckerud. (Fforsnes?)
1   Sund med Jordaln, Illebacka, Ljusnäs, Wikanskär, Bäcken, 
    Rålen och Sannebo. (Ssundh.)
1/8 Tolsrud.
1/4 Wallsebo.
    Rödjestad 1 utjord under Sund.
    Grättisbo 1 qvarn.
    Köleviken norre 1 d:o.
     D:o      södre 1 d:o.
    Nolby 1 d:o.
    Sund 3 d:o.
    Sämb 1 d:o.
    Ulfön i Ulevattnet till norra Rörviken.

         Krono.

1/2 Stommen. (Stomen.) Militie-boställe.
    D:o 1 såg.

         Frälse.

1   Strand lilla.
1    D:o  stora (Strandh.)
1/2 Sämb. (Sseem.)
    Mon 1 utjord under Sämb.

Strand lilla, Strand stora och Sämb: Egdes 1563 af fogden välborne Göran Torstensson till Forstena och Nygård. Sämb, som sedan kom i skattevrak, upptogs på 6 års frihet 1662 af Anders Lennartsson Svenske. Såldes 1689 af Jakob Dreffenskiöld till majoren Lars Fahneskiöld. Strand lilla egdes 1664 af Anders Larsson Dufva, 1756 af kapten Daniel Poignant och hans fru i 3:dje giftet Anna Maria Dufva. Hans son Emanuel Poignant sålde sedan hemmanet till bonden Erik Persson i Håbols stom 1770, och flyttade till Åsbol i Elgå socken af Wermland, der han blef bruksegare. Af stora Strand inköpte församlingen år 1750 för egna medel 1/4 till boställe för komministern härstädes. Detta köp hade icke behöfts, derest Gustaf I icke olagligen indragit stommarne. Stommen härstädes 1/2 mantal, som nu är militie-boställe, var under katolska tiden bekostadt af församlingen till prestens bostad, men beröfvades henne af Gustaf Wasa, så att hon för andra gången måste anskaffa en hemmansdel till samma ändamål. Hade fullmäktigen i bondeståndet J. Holm från Stockholms län vid 1851 års riksdag fått råda, då han föreslog rikets ständer, att såväl kyrkoherde- som komministers-boställen borde försäljas till skatte och presterna endast lemnas nödiga husrum jemte foder för några kreatur; så hade möjligen den händelsen inträffat, att Nössemarks församling för 3:dje gången nödgats inköpa prestbol, emedan hon tvifvelsutan icke velat hafva sin lärare och själasörjare sittande på annor mans jord såsom inhyseshjon, försedd med en nödtorftig penningelön, nödsakad att, så långt denna kunde förslå, för densamma anskaffa nästan allt till sina husliga behof; hvaremot kronan, såsom en ledamot af borgareståndet, Fr. Sundler, vid samma riksdag yrkade, borde annamma de presterliga inkomsterna af församlingen.

IV. Håbol.

Dess vidd är 1,210 qv.-mil, deraf land 1,103 och vatten 0,107. Största längden nära 1 3/4, största bredden 1 mil. Sjöar äro: Fursjön, Gränssjön, Risvattnet, Elgsjön, Skiljesjön, jemte delar af Grann, Torrsjön och Wångsjön samt 64 mindre kärn och småsjöar. Ingen å, men större bäckar mellan de många vattnen. Socknen är öfverhöljd af lägre berg. En indelad väg från Ärtemarks, en annan från Steneby socken. Kyrkan af trä, i korsform med torn, byggd 1794. Platsen för henne gafs af enkan Katrina Bågenholm i Håbols stom.

          Socknens hemman.

             Skatte.

1   Assgerdebyn. (Assgerdböen.)
1   Asslerud med Westergård, Ljungsbo och Gråsjöliane. (Attlofverud.)
1/8 Betåsen.
1/2 Bjurviken. (Biörvigen.)
1   Bodane.
1/8 Bränna.
1   Böle norra. (Bölletth.)
1   D:o södra med Gläserud. (D:o.)
1   Bön. (Böen.)
1   Gäserud med Gäserudsnäs och Brohögen. (Gessar?)
3/4 Heneviken. (Hannavigh.)
1/4 Hugostrand.
1   Hult. (Holth.)
1   Högkil. (Kryppakiil?)
1   Lund. (Lunden.)
1/4 Långenäs med Skogen.
1   Näs. (Nees.)
3/4 Olasbyn vestra. (Olssbyen.)
1    D:o    östra.    (D:o.)
1   Risane med Ekeråsen. (Riissanna.)
1   Sannerud. (Ssanderuth.)
1/4 Stenserud.
1   Stommen. (Stomen.)
1   Strand med Hedan. (Strandh.)
1/8 Tormansbol.
1/4 Torstensbodane. (Ttostensbodh.)
1   Wångsjö med Orreslätt. (Wangasiöö.)
1   Wägne med Grimstrand. (Wegnith.)
5/8 Åsnebyn. (Ossnabyen.)
1   Äng.
    Bleksidan 1 utjord under Heneviken.
    Böle 1 d:o under N. Böle.
    Äng 1 d:o under Äng.
    Hökesäter 1 d:o under Sannerud.
    Kyrkostrand 1 d:o under Hugostrand.
    Näs 1 d:o under Näs.
    Wägne 1 stamp, 1 qvarn.
    Bodane 1 såg.
    Högekil 1 d:o.


           Frälse.

1   Rämmne.
    D:o 1 qvarn, 1 såg.

Pers yngre son, Petter Bågenholm, bonde, riksdagsman 1788. Bodde i Gäserud till 1804, då han flyttade till det 1800 inköpta hemmanet Strand i Eds socken. Gift 1784 med fröken B. K. Hökenberg från Onsön, med hvilken han sammanlefde 51 år, samt vid sin död lemnade åt barnen 5 3/8 hemman. Dessa barn voro: 1. Sofia Katrina, född 1786, död 1834, gift med sitt syskonebarn, landtmätaren Per Berger. 2. Per, född 1787, bonde, nu i Gäserud. 3. Ingri Margreta, född 1789, död 1829, gift med kontraktsprosten, L. W. O., Carl Johan Holm i Själevad af Ångermanland. 4. Carl Magnus, född 1790, kontraktsprost i Wäse af Wermland. 5. Fredrik, född 1793, öfverfältläkare, fältläkare i 1:sta militärdistriktet, brunns-intendent vid Ramlösa, R. W. O. 6. Olof, född 1796, sjökapten, afseglade 1827 från Bergen till Triest och har sedan icke afhörts, oaktadt efterlysning, och har således sannolikt omkommit. 7. Jakob, född 1799, bataljons- och brunnsläkare vid Gustafsberg nära Uddevalla, gift med C. Belfrage. Död 1840. 8. Jonas, född 1802, bonde, egare af S. Onsön i Ed.

Högkil: Härifrån härstammade Håbols-slägten på fädernet, märklig i denna ort för ovanlig rikedom, reslig växt, mycken kroppsstyrka och i följd häraf en viss stormodighet och stolthet för 50 ā 70 år tillbaka, såsom jag inhemtat både af nära anförvandter och andra äldre personer inom orten. Om densamma lefva ännu i friskt minne många så egna händelser, karaktersdrag samt för vår tid sällsynta företeelser, att de förtjente upptecknas. En trogen skildring af Håbolslifvet från 1770 till 1809 skulle i mer än ett hänseende blifva läsvärd. Den kunde ställas i bredd med de effektrikare af Isländska sagorna, hvarföre det vore önskligt att någon af slägten, eller annan noga kännare af förhållandena, företoge sig ett sådant författareskap. Här kunna de äldre af slägten endast i korthet upptagas. Enskildheterna om en eller annans aristokratiska hållning, eller ridderliga förhållanden, eller vid sina tillfällen berserkagång, nödgas jag förbigå. Stamfadren, Erik Persson i Högkil, föddes 1731, dog 1791. Gift med Katrina Bågenholm och bodde för det mesta i Håbols stom. Katrina var född i Gäserud 1742 och afled 1814. Jemte 3:ne döttrar hade de följande 7 söner: 1. Petter, född 1767, död 1826, var den rikaste af bröderna, egande 14 hela hemman. Bodde i Högkil. 2. Erik, född 1769, bodde i Ulfsbyn, Steneby socken. 3. Jonas, född 1771, bodde i Strand, Nössemarks socken. 4. Jan, född 1774, bodde i Grimmerud, Steneby socken, död på Carlskrona fästning. 5. Per, född 1776, död i Böle. 6. Brynte, född 1778, död i Steneby 1820. 7. Magnus, född 1783, lefver och bor i Assgerdebyn, rättvisligen berömd, såsom flera af den äldre slägtens nu lefvande afkomlingar.

Risane med Ekeråsen: Uti 1570 års räkenskap i kammar-arkivet finnes afskrift af följande kongliga bref: "Wi Johan 3:dje &c. göre vetterligt, att vi af synnerlig gunst och nåde, så ock efter det denne vår trogne undersåte Herr Rasmus Andersson i Rijsane hafver lidit svår skada af våre och Sveriges rikes fiender uti desse fejdetider, i det han hafver mistat mest allt det han egde, hafve unnt och efterlåtit, som vi ock med detta vårt öppna bref unne och efterlåte, att han uti sin lifstid må besitta, njuta och bruka det skattehemman han eger, benämndt Rijssanne, liggande i Högbolle socken i Wedbo härad, fritt för alla årliga utskylder, som deraf utgöres böra och pläga. Der vårt kammarråd, kamererare, befallningsmän och alla andra måge veta sig efterrätta. Gifvet på vårt Slott Upsala d. 16 Juli 1569." Denne Rasmus var kyrkoherde i Ed och njöt samma frihet årligen och ännu 1576, såsom kronoräkenskaperna utvisa. Han benämnes der herr Rasmus i Ed.

Från Eds pastorat härstamma,

utom de nyssnämnda slägterna:

Hökenberg, Åke. Han skall väl varit född Smålänning, men då han tillbragte sin mesta ålder och tjenstetid här i landskapet såsom kapten och sedan major för allmogen under krigen, torde han med något skäl kunna här upptagas. Hans seger öfver Norrskarne 1657 i en skarp träffning vid Strömsäter är omnämnd i 1:sta delen. Var gift med prosten L. Rolanders dotter Helena. Dog på Nyböle i Ed 1691. Adlad den 21 Febr. 1689.

Chersonius, Olof. Kyrkoherde i Dünamünde 1653. Bondeson från Näs i Eds socken.

Rolander, Petter. Kyrkoherde i Rölanda, död 1663. Kyrkoherdeson i Ed.

Rolander, Lars. Den sistnämndes broder. Kontraktsprost i Ferglanda. Död 1669. Om hans bedrift i fält se 1:sta del.

Enander, Halvard. Kyrkoherde här. Död 1685. Pastorsson härstädes.

Wallström, Johannes. Kontraktsprost i Stafnäs. Död 1783. Kronolänsmansson.

Ekelund, Daniel. Medicine doktor. Läkare vid Wermlands regemente 1850. Född 1811, son af löjtnant Gust. Ekelund.

Af BLOMSKOGS

I. Wårvik.

Innehåller 1,075 qv.-mil, deraf Vestra Silen, en del af Östra Silen, något af Lelången och Svärdlången jemte 18 små kärn upptaga 0,304. Längden 1 1/2, största bredden något mer än 3/4 mil. Fasta landet är till största delen berg, ehuru icke serdeles höga. En indelad väg genom sydvestra och nordvestra delarne af socknen. I öfrigt är ytan sådan, att landsväg icke kan, utan besegrande af de största svårigheter och med alltför dryga kostnader, anläggas. Till kyrkan kan man icke färdas med hjuldon. Denna, jemte torn och sakristia af sten, fullbordades 1845. Östra Silen har sitt utlopp i Vestra Silen genom den korta Krokforsån och V. Silen genom Skiforsån till Svärdlången. I äldre tider har man tillämnat och genom gräfning börjat en förening av V. Silen med Lelång vid edet Gamri, på hemmanet Kråkvikens område. Om detta gått i fullbordan, skulle V. Silens vatten helt och hållit kommit till Lelång på denna väg, derest utloppet fått ett djup af 10 fot, hvarigenom Gustafsfors och Skifors vattenverk upphört.

         Socknens hemman.

            Skatte.

1   Backa. (Backen.)
1/16 Bodane.
1/4 Bottnane.
1/8 Derehult.
1/2 Ed med nedre Ågerderud.
1/8 Eketegen.
1/2 Fjus.
1/4 Gunnesbyn.
1   Gällesnäs med Ödegården. (Gelnes.)
1/4 Hult.
1   Hökenäs. (Högenes.)
1/8 Kasan.
1/8 Kollsbodane.
1   Krokane. (Krogenna.)
1/4 Kråkenäs med Kenäs.
1   Kråkeviken. (Krogevigh.)
1/8 Kärr norre.
1/8  D:o vestre.
1   Kässviken. (Keiissanacka?)
1/4 Lofterud.
1   Måsvika. (Mossavigh.)
1   Näs. (Nees.)
1/2 Rolfsbyn. (Raffnesbyn.)
1   Stommen med Tarsnäs och Ödegården. (Stomen.)
1   Wambervika med 1 tomt. (Wamervigh.)
1/8 Ågerderud öfre.
    Backa 1 såg.
    Krokane 1 qvarn.
    Krokane och Rolfsbyn 2 qvarnar vid Krokfors.
    Krokane 1 såg.
     D:o    1 stamp.

Härifrån härstammade kontraktsprosten Peter Kjellin i Bolstad, som föddes i Käss- eller Källsviken samt dog 1720. Fadren underofficer.

II. Torrskog.

Yt-innehållet 1,104 qv.-mil. Sjöarne Lelång, Ljussjön, Lilla Torrsjön jemte 35 kärn och delar af små sjöar i Nössemarks och Ärtemarks socknar intaga 0,194 qv.-mil af denna yta. Socknens längd 1 3/4, största bredd något öfver 1 mil. Är öfverhöljd af berg, såsom Wårvik. Halleforsån i gränsen mot Ekenäs i Wermland förenar V. Silen med Lelång. På östra sidan af Lelång går landsväg genom det lilla hörn af socknen, som der är beläget. På vestra sidan likaledes längs efter sjön, från Ärtemarks socken till Wermland. Kyrkan, tornet och sakristian, allt af sten, byggdes 1768. Har af ålder varit offerkyrka. Är det väl ännu, ehuru gåfvor till henne af oberedda kalfskinn, som kallas offer, från utsocknes sjuka personer numera ganska sparsamt förekomma. Fordom var sådant offer ingalunda sällsynt. Man gaf hit hudar, skinn, kläder m. m., som sedan bortsåldes på auktion för kyrkans räkning. En sed såg jag här söndagen den 16 Juli 1848, som jag icke märkt annorstädes. Flera lik skulle begrafvas. Man bar hvarje likkista från de aflägsnare hemmanen på 2:ne långa, sammanbundna stänger, till närheten af begrafningsplatsen. Der flyttades kistan af stängerna på likbårar, som hemtats från kyrkan. Sedan detta skett, slogos stängerna med ena ändan så hårdt mot marken, att de afbrusto och ändarne kastades på sidan af kyrkovägen. På tillfrågan hvarföre så skedde, erhölls det svar, att man bör så göra på det icke någon i slägten derefter snart må dö.

      Socknens hemman.

         Skatte.

1   Alsbyn. (Alisbyen.)
1   Barkerud med Liane. (Barkerudh.)
1/4 Borgan.
1/4 Breviken.
1   Bråtenäs med Ön och Humlegården. (Brottenes.)
1/4 Båtevika.
1   Bön. (Böen.)
1/8 Flolanda.
1/4 Gullbrandsbyn.
1   Gummenäs. (Gummenes.)
1/8 Hugeryr.
1/8 Håbodane.
1   Kesnacken. (Keiisanacke.)
1/8 Knutserud.
1/4 Känsbyn.
1/4 Nästegård.
1   Ramsbyn med Tassebyn. (Raffnsbyen.)
1/8 Stategen.
1   Stommen. (Stomen.)
1   Ängebodane med Sketegen och Hult. (Engeboda.)
    Bråtenäs 1 såg.
    Bön 1 d:o, 1 qvarn.
    Kesnacken 1 såg.
    Ängebodane och Håbodane 1 qvarn.
    Ön 1 utjord under Gummenäs.
    Gustafsfors jernverk.

         Frälse.

1   Kölen. (Köllen.)
     D:o 1 såg.

Härifrån härstammade kontraktsprosten i Brunskog Olof Hassel, som afled 1832. Soldatson.

Af HESSELSKOGS

Laxarby.

Dess hela vidd utgör 1,845 qv.-mil. Delar af sjöarne Laxsjön, Svärdlången, Ö. Silen, Dalsjön, Ömmeln, Edslan, äfvensom hela Limmen, Ö. och V. Solsjöarne jemte åtminstone 74 mindre vattensamlingar eller kärn, upptaga af detta yt-innehåll 0,267. Socknens längd är något öfver 2 1/4, största bredden nära 1 1/4 mil. Största vattendraget är Billingeströmmen i gränsen mot Steneby socken, dernäst Skåpforsen vid hemmanen Bodane och Kroken. Mindre åar äro en mellan Limmen och Ö. Silen samt en från flera kärn, hvilka utfalla nära kyrkan i Laxsjön. Der korsa sig äfven vägar från norr till söder, från öster till vester. Vid Skåpfors går en väg söderut till Billingen. Kyrkan byggdes i kors af trä med sakristia, men utan torn 1759. Skrefs i äldre tider Laxarbygda, såsom orten ännu af allmogen ofta benämnes. Invånarne kallas Laxongane. Predikstolen är gifven af prosten härstädes Er. Wall och hans fru Elisabet Risell.

Fromma stiftelser:

1. Brukspatronen Carl Fr. Uggla gaf år 1826 en summa af 4,000 r:dr banko, hvars årliga ränta bör användas till fattiga barns undervisning vid Billingsfors bruksskola från Steneby och Laxarby socknar. Se vid Steneby.

2. Till att besluta om och derefter anskaffa en af behofvet länge högt påkallad enskild prest för denna vidsträckta och folkrika socken, hvarigenom såväl gudstjenst kunde hållas hvarje helgedag, som öfriga presterliga biträden beqvämare vinnas, än hittills varit möjligt, hölls pastorats-stämma den 3 Febr. 1850. Aflöningen för en sådan 2:dre pastorats-adjunkt i Hesselskogs pastorat uppgjordes vid detta tillfälle och fastställdes af konsistorium den 17 derpå följande Juli. Sedan socknen i Gustaf Wasas tid blifvit beröfvad det af henne under medeltiden bekostade hemmanet Stommen, beläget vid kyrkan, har man i mer än 300 år saknat lägenhet till prestbol. Vid pastorats-stämman rådgjordes nu om inköp ånyo af ett hemman för detta ändamål, dervid församlingen på ett hedrande och frikostigt sätt understöddes af 2:ne enskilde män. Församlingens kyrkoherde, prosten, magister Nils Kihlgren gaf nämligen till boställs-inköp 1,000 r:dr banko, och egaren af säteriet Bågen, Anders Olsson i Grättved, 500 r:dr samma mynt. Förste predikanten härstädes blef Malkom Napoleon Wener, hvilken tillträdde sysslan d. 1 Maj 1851.

            Socknens hemman.


             Skatte.

1   Backa. (Backen.)
1/2 Bodane.
1/8 Bottnane.
1/2 Germundebyn.
1   Gröfva med Rud och Kaserna. (Gröffuen.)
1/4 Hedan med Görud och Backetomten.
1/4 Härsrud.
1/2 Kallem med 1 utjord. (Kallem.)
1/8 Kettelsbo.
1/4 Knösteviken.
1/8 Koppungen.
1   Kroken. (Kroghen.)
1/2 Kronan med Sörgården och Flatan.
1/4 Lidan.
1/8 Linheden.
1/2 Låbyn.
1   Näresbyn. (Nersbyen.)
1   Närsidan med Skrubberud. (Ssiien.)
1   Skåpenäs. (Skoppenes.)
5/8 Stommen med Tveten. (Stomen.)
1/2 Sundginge.
1   Öfversidan. (Ssiien.)
    Bodane 1 qvarn.
    Galthögen 1 d:o.
    Hedane 1 d:o.
    Kroken 1 d:o.
    Bodane, Galthögen, Hedane, Kroken 1 såg.
    Skåpafors 1 finbladig såg med 2 ramar.

        Krono.

    Qvarnfallet 1 utjord. Läget okändt.
    Gålsjö 1 qvarn.


       Frälse.

1/4 Alsbyn.
1   Berg. (Bergh.)
1/4 Bratterud.
1/4 Daln.
1/4 Ekre.
1   Flatebyn. (Fflattebyen.)
1/8 Furunäs eller Fårnäs.
1   Galthögen. (Galthehultth.)
1   Gålsjö. (Gordsee.)
1/8 Gällsnäs.
3/4 Hedan. (Heden.)
1/2 Hedane.
1/4 Järane.
1/4 Korsbyn.
1/8 Kölen.
1/4 Liginge.
1/4 Lund.
1/8 Sannerud.
1/4 Skröfvan.
1/4 Solsjöbodane.
1   Solvik. (Ssolvigh.)
1/8 Suled.
1/2 Svartkärn. (Ssuarttattiern.)
1/4 Sävika.
1/8 Torebyn.
1/8 Ösan.
    Solvik 1 qvarn.
    Gålsjö 1 såg.
    Suled 1 qvarn, 1 såg.
    Svartkärn 1 qvarn.
    Solsjöbodane 1 d:o.
    Järane 1 d:o.
    Korsbyn 1 qvarn.
    Lund 1 d:o.
    Sannerud 1 d:o.

       Säteri.

   Bågen. (Boffuen.)

Sundginge: Kallas Sjönningen.

Bågen: Egdes 1563 af fru Karin på Dingelvik; 1577 af Nils Månsson på Bro; 1619 af fru Margreta till Bro; 1637 af Carl Svinhufvud på Dingelvik; 1664 var det Jöns Svinhufvuds sätesgård; 1681 af fru Beata Gyllensvärd, benämnes då Bågenholm och föres under titeln gammal sätesgård. Egdes till 1790 af kontraktsprosten, doktor Anders Sörström i Hesselskog; 1795 af hans enka; 1809 af Carl Fr. Uggla; 1850 af Anders Olsson i Grättved.

Knösteviken, Skåpenäs, Hedane och Ösan: Lyda till Billingsfors bruksförsamling.

Steneby.

I. Ärtemark.

Skrefs i äldre tider Artemarka, såsom socknen af allmogen benämnes ännu i dag. Innehåller 1,525 qv.-mil, deraf 1,284 är land och 0,241 vatten, nämligen en stor del af Lelång, hela Ärtingen och Fyllingen, delar af Torrsjön, Åskesjön m. fl., samt nära 70 kärn. En elf, hvilken är Lelångs utlopp vid Bengtsfors, en å leder vattnet från Fyllingen och andra smärre sjöar till Ärtingen vid Årbol. Vid Grea äro sjöarne Ärtingen och Lelång förenade med en helt kort ådra, genom hvilken dessa sjöar ömsom flöda i hvarandra. I allmänhet är dock Ärtingens yta några tum öfver Lelångs. Socknens längd är litet öfver 1 3/4, största bredden något mer än 1 1/4 mil. Vestra delen kallas Fjälla. I söder från Hägers-knatten vid Skarsdaln är en grotta, kallad jättestugan, hvilken ej är omnämnd i 1:sta delen. En indelad väg löper genom socknen från norr till söder, en sidoväg i öster från Årbol till Laxarby, en annan i sydvest från V. Edsviken till Håbol. En ny väganläggning börjad från Bengtsfors söderut till Billingen. Synnerligt branta backar träffas i öster från N. Grean, söder från Årbol vid Ärtingens strand, samt i gränsen mot Torrskog, Hafveruds-bräckan, hvilka trenne äro bland de svåraste i orten. Lyckan är, att rörelsen på dessa vägar icke är betydlig. Kyrkan med sakristia, båda af sten, utan torn, är gammal, tillbyggd och förfallen. Genom ett kongl. bref 1640 anslogos 4 tunnor spannemål till hennes iståndsättande, emedan hon året förut blef svårt skadad af en orkan. Hennes läge är vackert på en udde vid Ärtingens norra strand. Hon eger 2:ne ängar, Smörmyren vid Fyllingen och Årbols-ängen, hvilka vid indragningen i Gustaf Wasas tid blefvo bortglömda och nu, efter gammal öfverenskommelse, gifva henne en årlig inkomst af 34 skillingar banko.

         Socknens hemman.

           Skatte.

1/4 Backen södra. (Backen.)
1   Bön. (Böen.)
1/8 Daln.
1/2 Djupvika.  (Diuppevigh.)
1   Dåfverud. (Doffuerudh.)
1   Edsviken vestra. (Edzvigen.)
1/2  D:o östra.
1/8 Flatan lilla.
1     D:o stora. (Fflatten.)
1/2 Fyllingen nedre. (Ffyllingen.)
1/2   D:o     öfre.      (D:o.)
1/16 Fårenäs.
1   Gottersbyn. (Guttormsbyn.)
1   Grean norra. (Greden.)
1/4   D:o södra.
1/4 Gråsjö.
1/4 Gunnesbyn.
1/2 Gällsbyn. (Gelsbyen.)
1/2 Hedaln.
1   Herrenäs norre. (Hernes.)
1    D:o     södre.   (D:o.)
1   Hufvudginge. (Haffdagen?)
1/8 Håltane.
1   Hökhult med Hedan och Udderud. (Högolth.)
1/4 Näsbo.
1   Ormansbyn. (Ormusbyen.)
1/4 Orsbyn.
1   Qvarnviken norre. (Quernavigen.)
1/2 D:o södre.
1/8 Rolfsbyn.
1   Sidan mellom. (Ssiien.)
1    D:o norre.
1    D:o södre.
1/4 Sinsterud.
1/2 Strand. (Sstrandh.)
1   Tegane. (Ttegen.)
1   Årbol. (Orrabol.)
    Bergane 1 utjord under norra Grean.
    Känsbacka 1 d:o under Ormansbyn.
    Qvansjö 1 d:o under Flatan.
    Flatan 1 qvarn.
    Fyllingen 1 d:o.
    Gällsbyn 1 d:o.
    Gottersbyn 1 d:o.
    Näsbo 1 d:o.
    Tegane 1 d:o.
    Näsbo, Tegane 1 såg.
    Årbol 2 d:o, 1 d:o.
    Bengtsfors, under Sidan södre, 1 stamp, färgeri, garfveri, tegelbruk.

            Krono.

1   Stommen, (Stomen.) Pastors stomhemman, men 1/3
    deraf är pastorats-adjunkts-boställe, kalladt Carlsgåfva.
    Bringerud 1 utjord under Fyllingen öfre.


          Frälse.

1/4 Backen norre.
1/4 Espenäs.
1/4 Lund norre.
1/4  D:o södre.
1/4 Tormansbyn.
    Lund 1 qvarn.

      Säteri.

1   Näs. (Nees.)
3/16 Fårenäs. (Fforsnes.)

      Rå och Rör.

1/8 Kasan.

Edsviken östra: Uti Broocmanska jordeboken är antecknadt: "Itt Lindorm Björsons lagmans pappersbref, at han dömde Näs och Esseviken till Ramund Lassa hustru 1488." Egdes 1563 af Lars Torstensson på Lunden; 1603 af Harald Bengtsson; 1626 af Lars Håkansson till Kåretorp; 1693 af kapten Göran Svenske, som sålde gården till häradshöfdingen Lejonbjelke. Köptes omkring 1768 af min farfader, Petrus Lignell, och dess hustru Elisabet Forsæus. Lignell afled här 1779, och var då pastorats-adjunkt i Steneby.

Stommen: Genom kongl. brefvet den 15 Dec. 1813 blef vid pass 1/3 af stommen anslagen till boställe för pastoratets adjunkt.

Näs: Samme egare som af Edsviken till 1637, då Näs egdes af Lars Håkansson Dufva; 1664 af Ingeborg Dufva; 1681 af fru Agneta Svenske och benämnes då gammal sätesgård; 1699 af välborna Stina Thomson; 1700 af Agneta Didron, född Silfversvärd. Sedan egts af slägten Svenske och 1783 till en del af hofrätts-auskultanten Holmqvist. Efter 1810 af bönder.

Fårenäs: Egdes 1681 af kapten Henrik Oxe och kallas då ny sätesgård.

II. Steneby.

Dess vidd är 1,128 qv.-mil. Större delar af sjöarne Iväg, Laxsjön, Grann samt 32 kärn upptaga deraf 0,170. En elf, Billingeströmmen från Lelång, faller i Laxsjön vid Billingsfors och kallas Långströmmen vid utloppet ur samma sjö till Råvarp. En å afleder vattnet ur Grann och Iväg förbi kyrkan till Laxsjön. Socknens längd 1 3/4, största bredd 1 1/4 mil. Utom det i förra delen uppgifna lager af skal efter saltsjösnäckor inom denna socken, är för mig anmäldt, att ett dylikt skall finnas i skogen vid hemmanet Lamkärr. En landsväg från Ödskölds socken i söder till Ärtemark i norr, en sidoväg i nordost till Laxarby, en i öster till Tössbo härad, en från denna i söder till Tissleskog, en i vester till Håbols socken. Kyrkan af sten med torn och sakristia. Afståndet från Åmål 4 5/8, från Wenersborg 7 7/8 mil. På kyrkogården ett grafkor af sten, bygdt 1821 till hvilostad för framlidne ryttmästaren Sam. Kafle och hans slägt. Ett grafmonument öfver assessorn Otto Henr. de Frese och hans fru Joh. Fredr. Flach. Steneby kyrka har en äng under Gapungebyn, hvilken gifver i årligt arrende 2 r:dr banko, samt en äng under Ulfsbyn, hvarför årliga arrendet är 13 sk. 4 rst. banko.

Fromma stiftelser:

1. Billingsfors bruksförsamling. Brukspatronen Leonard Magnus Uggla uppförde, med kungligt tillstånd, på en holme i Laxsjön vid säteriet Högen en brukskyrka af trä med torn, hvilken invigdes 1 söndagen i adventet den 27 Nov. 1763. Med vederbörligt medgifvande hade gudstjenst från den 26 Nov. 1758 blifvit hållen i ett större rum på herregården Billingsholm, dervid Uggla sjelf under tiden bestridde klockaretjensten. Denna befattning nedlade han vid kyrkans invigning. Kungliga resolutionen den 14 Okt. 1761, hvarigenom denna bruksförsamling beviljades, innehåller: 1:o att hvarken till kyrka, skolhus eller prestboställe publikt understöd får sökas; 2:o de af anläggaren beviljade 200 daler silfvermynt till skolmästarens och predikantens årliga aflöning af brukets afkastning skola anses såsom en ständig fond, utan rubbning i framtiden, samt lika säkerhet vara för de egor, hvilka åt denna syssla utses och uppodlas; 3:o de hemman, hvilka komma att anses såsom lydande till denna kyrka, blifva på intet sätt afsöndrade från de socknar, till hvilka de nu höra, utan erlägga till presterskapet i Steneby och Hesselskogs pastorat den lön, de enligt lag eller öfverenskommelse böra utgöra; 4:o bruksförsamlingen förbindes likaledes till kyrko- och prestegårdsbyggnad i dessa pastorat, och är ej berättigad till någon andel i deras vinsäd; 5:o bruksegarne skola, helst af stiftets barn, utvälja och föreslå någon skicklig person till brukets skolmästare och predikant, hvilken, efter undergången vederbörlig examen, af konsistorium erhåller fullmakt; 6:o emedan ändamålet med skolan är, att af tjenliga ämnen vinna skickliga manufaktur-arbetare, thy kommer bruksegaren att hafva öfverinseendet öfver densamma och utstaka i hvilka stycken, utom kristendoms-kunskapen, der bör undervisas; 7:o emedan arbetet vid skolan förmodas blifva drygt, beviljas dubbel tjenstårsberäkning; 8:o brukskyrkan njuter alla kyrkliga förmåner, såsom grafplats, begrafning, barndop, kyrko- och nattvardsgång, kyrko-disciplin, kongl. förordningars uppläsande m. m., och skall såväl skolan som kyrkan vara orubbelig och bruksegarne pligtige att dem båda vidmakthålla i det stånd, som nu stadgas; 9:o emedan detta bruk till ena hälften ligger i Steneby och till den andra i Hesselskogs pastorat, skola kyrkoherdarne derstädes hvar sitt år åtaga sig hufvudvården, hvilka äro skolmästarens och predikantens närmaste förmän, åliggandes honom att hos hvardera vid handen gifva hvad inom den enas eller andras pastorat sig tilldraga kan, som på deras embets-åtgärd ankommer, och deras befallningar skyldigt åtlyda, äfvensom såväl han som bruksegaren skall med dem rådgöra uti det, som kan röra undervisningen för bruksbarnen; kommandes årlig examen att anställas vid skolan och berättelse om tillståndet till konsistorium insändas, hvilket sedermera efter omständigheterna dermed förfar, till all ordnings bibehållande.

Af artikeln manufaktursmidet i 1:sta delen inhemtas, att dessa verkstäder nästan helt och hållet äro härifrån bortflyttade, så att endast en knipphammare är qvar. Bildandet af skicklige manufakturarbetare för detta jernverk vid bruksskolan härstädes, enligt 6:o i den kongl. resolutionen, har således äfven upphört. Den dubbla tjenstårsberäkningen för predikanten bestämdes till 1 1/2 års beräkning genom kongl. resolutionen den 11 Febr. 1847 (Carlstads Stifts-Tidning s. å. N:o 4), hvarigenom det allmänna stadgandet, att denna tjenstårsberäkning borde blifva blott enkel, i följd af kongl. skrifvelsen till konsistorierna i riket den 6 Okt. 1842, kom att blifva hvilande. På grund af rikets ständers och Kongl. Maj:ts sammanstämmande beslut, kungjordt i kongl. cirkuläret till konsistorierna den 26 Okt. 1850 (Sv. Författn.-Samling N:o 77, s. å.), skall all förhöjd presterlig tjenstårsberäkning, utan undantag, upphöra, då nuvarande innehafvare från dessa tjenster afgå. Brukspredikanten And. Hvass erhöll fullmakt på pastorats-adjunkturen i Mo af Hesselskogs pastorat den 10 Dec. 1850 och var den siste, hvilken åtnjöt förhöjda tjenstår vid denna befattning.

Vid Walborgmesso-socknestämma härstädes den 27 Maj 1764 beslöts, att följande hemman borde lyda till bruksförsamlingen af Steneby socken: 1 Högen, säteri, 1/4 Medbyn, 1/2 Hölgerud, 1/4 Hälgerud, 1/4 Björnebyn, alla frälse, 1/8 Sandbacken, skatte; af Laxarby socken: 1/2 Hedane, 1/8 Ösan, frälse, 1 Skåpenäs, 1/6 af Knösteviken, skatte, tillsammans 4 1/6 hemman. Vidare innehåller 4 § af protokollet: "Utom de 200 daler silfvermynt årlig lön, som brukspredikanten af brukets inkomster, med understöd af församlingen efter öfverenskommelse i denna summa, erhålla bör, gaf nu brukspatronen tillkänna, att han i förmågo af högst åberopade Kongl. Maj:ts nådiga resolution, nu uppdrager till prestens och dess efterträdares embetsegor, eller boställe, all den jord och mark, som å vestra sidan om brukskyrkan är belägen och åtföljer sjön, nedanför allmänna landsvägen till säteriet Högens äng, derest rålinien mellan bemälde säteri och dessa boställets egor, ifrån en liten holme i sjön, tätt intill landet, stryker i rät linea, som med gärdesgård bör instängas, upp till allmänna landsvägen, så att hvad der innanföre och nedanom landsvägen ända intill sjön beläget är, förbliver nu och framdeles under säteriets friheter och rättigheter brukspredikantens och skolmästarens embetsegor, som efter hand skola uppodlas. Dessa egor blifva frie från all afgift till egare af säteriet Högen och bruket, samt nu och framdeles utan rubbning till detta behof anslagne. Mulbete erhålles på Högens utmark, jemte nödigt virke till stängsel och vedbrand, efter utsyning af bruksegaren eller säteri-innehafvaren, om de skulle åtskiljas. Uti säteriets karaktersbyggning, som var flyttad till kyrkan, njuter predikanten der befintliga rum för sig och skolan jemte ladugårdsbyggnaden. All nybyggnad och större reparationer bekostas af bruksegarne."

Dessa boställsförmåner finnas numera icke, utan hafva predikanterna i stället erhållit kost, husrum m. m. af brukets egare.

2. Brukspatronen Carl Fredrik Uggla på Bågen hade den 11 Nov. 1826 förordnat uti 4:de punkten af sitt testamente följande:

"Till en skolinrättning vid Bäckefors gifver jag 2,000 r:dr banko, hvaraf räntan för all framtid skall användas till kostnadsfri undervisning åt fattiga barn inom Bäcke och Ödskölds socknar, och till nuvarande Lankaster-skoleinrättning vid Billingsfors bruk gifver jag 4,000 r:dr banko, af hvars ränta fattiga barn från Steneby och Laxarby socknar skola fritt undervisas. Men om sistnämnde inrättning upphör, skall räntan af dessa 4,000 r:dr banko till lika ändamål fördelas lika på Steneby och Laxarby socknar, att af deras fattigvårds-direktioner användas.

Ofvanstående kapital, som tillhopa utgör sex tusende r:dr banko, skall innestå i Ballnäs eller Bäckefors egendom mot säker inteckning." Detta gåfvobref aflemnades, efter gifvarens död, till brukspredikanten den 9 Juni 1829.

    Steneby sockens hemman.

        Skatte.

1   Asslebyn.
1   Ballnäs. (Balines.) Baldersnäs.
1/2 Eke norre. (Ekabroth?)
3/4 D:o södre med Anfastebyn.
3/8 Ekebol. (Ekabordh.)
1/8 Ekelund.
1/4 Enet.
1   Fjäll norre. (Ffiiell.)
1   Gapungebyn. (Böen.)
1   Grimmerud. (Grimmarudh.)
1/4 Gråsjö.
1/2 Härsbyn med Tomten.
1/2 Högen.
1/4 Kettelsbo.
1/8 Krommenäs.
1/4 Lamkärr med Tegshögen.
1/4 Norebyn.
1/8 Näfverlösa norre.
1/8  D:o       södre.
1/4 Reren.
1/4 Rofvan.
1/8 Sandbacken.
1/4 Signebyn.
1   Skuggetorp. (Skugattorpp.)
1/4 Slångan.
1/8 Smedserud.
1/4 Säbyn.
1   Taxviken med Lerdaln och Udden. (Ttaxvigen.)
1   Wamben. (Wamen.)
1/8 Åsnebo.
1/16 Östersbyn.
    Ballnäs 1 qvarn.
    Grimmerud 1 d:o.
    Taxviken 1 d:o.
    Billingsfors jernverk på säteriet Högens och Skåpenäs skatte-egor.

         Krono.

3/4 Bergane. (Borganan.) Militie-boställe.
3/8 Brötegen. (Bryttattegen.) Kapellansbol.
1   Prestgården. Pastorsbol.
    D:o 3 qvarnar, 1 såg.

         Frälse.

1/4 Bligan.
1/4 Efnebyn.
1   Fjäll södre. (Ffiiell.)
1/8 Hafden lilla.
1    D:o   stora. (Hafven.)
1/4  D:o   östra.
1   Hölgerud med Hälgerud och Björnebyn. (Helgarudh.)
1/8 Kronoskogen.
1/4 Medbyn.
1/8 Mon vestre.
1/8  D:o östre.
1/4 Skärbo.
1/4 Sundsbyn.
1/4 Svärdsbyn.
1/4 Ulfsbyn.
1   Åsen. (Assen.)
3/16 Östersbyn.
    Ulfsbyn 1 qvarn.
    Hölgerud 1 d:o.

       Säteri.

1   Dingelvik norre. (Dyngovigen.)
1   D:o södre. 
5/8 Ekebol.
1   Högen.
1   Lästviken. (Lestavigen.)
    Dingelvik norre 1 qvarn.
     D:o      södre 1 såg.
    Högen 1 d:o.
    Lästviken 1 qvarn.
    Katrineholms jernbruk vid S. Dingelvik.


        Rå och Rör.

1/8 Gesslanda.
1/8 Jusketorp.

Gapungebyn: Kallas Bön af allmogen.

Norebyn: Hette Nolbyn 1605 och antecknades då såsom kyrkotomt. Blef icke åsatt hemmantal förr än 1635, under titeln kyrkohemman.

Reren: Kallas vanligen Relen.

Hölgerud: Kallas gammal sätesgård 1681 och egdes då af majoren Sv. Liedeman.

Åsen: Kallas nu Kristineberg. Bar äfven 1681 namn af gammal sätesgård. Egdes då af fru Karin Svenske; 1683 af Ingeborg Silfversvärd. Var Linnart Svinhufvuds säteri 1664. Köptes från prosten Nils Hesselgren 1697 af häradshöfdingen J. Leijonbjelke för 510 r:dr kurant, d. ä. 765 daler silfvermynt. Egdes 1805 af prosten L. Wallstedt; 1850 af kommissionslandtmätaren H. Marin, m. fl.

Dingelvik norre: Skrefs Dyngowiik 1449. Egdes då af väpnaren Sven Jonsson, och således urgammal sätesgård. Se ett af honom utgifvet morgongåfvobref vid Grinstad socken, N:o 8. Samme Sven Jonsson omnämnes i ett bref den 10 Febr. 1494 (tryckt af Lilljegren efter originalet i v. Engeströmska biblioteket, 1819, sid. 41), utgifvet af Magnus Bondes enka Kadrin Ingwarsdotter. Egdes 1563 af välborna fru Karin, som innehade båda Dingelviks-gårdarne, Lästviken, Åsen, Högen, Hölgerud, Hafden, Bågen m. fl. 1577 var Nils Månsson på Bro egare häraf; 1664 fru Margareta Svenske; 1783 hofjunkaren Reuter; 1809 ryttmästaren Sam. Kafle; 1825 kronolänsmannen i Näs härad af Wermland J. F. Wennerlöf; 1827 Carl Pet. Åberg; 1850 baronen S:t Cyr och grefvinnan Ramel, född Lewenhaupt.

Dingelvik södre: Har till det mesta haft samma egare, som Norra Dingelvik. Men egdes 1681 af majoren Gregor. Ahlfelt, 1768 af brukspatronen Sam. Kock.

Ekebol: Har ock haft namnet Ekarebol. Kallas nytt säteri 1681. Egdes då af Linnart Svinhufvud; 1783 af sergeant Svinhufvud; 1850 af C. Fr. Wærn.

Högen: Gammalt säteri. Se ofvan. Egdes 1664 af fru Margareta Svenske; 1686 af fänriken Lars Svinhufvud; 1690 af häradshöfdingen Joh. Rhodin, som köpt detta säteri af den sistnämnde för 500 riksdaler kurant. I sednare tider tillhört egarne af Billingsholms jernbruk.

Lästviken: Se ofvan. Var 1664 välborne Patrik Thomsons sätesgård; 1681 fru Agneta Svenskes; häradshöfdingen, assessorn de Freses; 1809 var kommissarien Pet. Strömstedt egare; 1850 bönder.

III. Ödsköld.

Har i äldre tider skrifvits än Ödskæl än Eskehult. Yt-innehållet 0,870 qv.-mil, deraf 0,063 äro vatten, nämligen en del af Iväg samt Gälsjön, hela Wångsjön och Knäsjön jemte 26 små kärn. Ingen elf eller å. Endast några bäckar. En bland dessa från Knäsjön och en annan från några kärn utgöra början till Walboån. Socknens största längd är 1 1/2, största bredd något öfver 1 mil. Jordgrunden består nästan uteslutande af sand, eller grus med klappersten, af hvilken sednare väldiga höjder äro upplagda å de jemna moarne i socknens mellersta och södra delar. En indelad väg från norr till söder genom socknen, en annan vesterut till Eds socken, tvänne till Bäcke socken. Den lilla träkyrkan ligger på en hög grusvall. Har en klocka med medeltids-inskrift och en grafsten från samma tid. Kyrkan fick, såsom Ärtemark, 4 tunnor till hjelp, sedan hon 1639 af en orkan blifvit svårt skadad.

From stiftelse. Se vid Steneby, 2.

         Socknens hemman.

            Skatte.

1   Alltorp. (Attlattorpp.)
1/2 Ammeliden.
1/2 Asketveten.
1   Backen. (Backen.)
1   Berg. (Bergh.)
1/4 Bodane.
1   Bön. (Böen.)
1/8 Daln.
1/2 Efnebyn.
1/8 Hult.
1/8 Hällan.
1   Hängesten. (Hengasten.)
1   Kroken.
1/4 Kroksbyn.
1/4 Nacken.
1   Orsbyn. (Ornisbyn.)
1/2 Stommen. (Stomen.)
1/8 Tveten.
1/8 Tången.
1   Uleviken (Ughlavigen.)
1   Wånga. Wongen.)
1   Ödsköld. (Askolth.)
    Wadstenahögen 1 tomt under Wånga.
    Mosslagga 1 d:o under Efnebyn.
    Backen 1 qvarn.
    Nacken 1 d:o.
    Orsbyn och Efnebyn 1 d:o.
    Stommen 1 d:o.
    Uleviken 1 d:o.
    Ödsköld 1 d:o.
    Wånga 1 såg.

        Frälse.

1/4 Hängesten.


        Säteri.

1   Ivägsholm. (Waglen.)

Wånga: En del häraf kallas Gillerud. Uti Svenskt Diplomatarium N:o 1686, under den 6 Juli 1310, är intaget ett biskop Brynolfs i Skara stadfästelsebref på det byte domprosten Bengt gjort af Hesselskogs kyrkas hemman, hvaribland ett örtugsbol i Avangen, hvarmed sannolikt syftas på en del i detta hemman. I Wadstena klosters jordebok (se bilagan) nämnes Wonginne såsom beläget nära Vættinghum.

Ivägsholm: Egdes 1664 af välborne Patrik Thomson; 1681 af Göran Svenske och benämnes då gammalt säteri. Erhöll namnet Ivägsholm 1687. Egdes 1694 af löjtnanten Jöns Johansson Svinhufvud. 1698 sålde han säteriet till välborne Filip Konrad Blom för 600 r:dr kurant efter 6 mark stycket, d. ä. efter nuvarande mynträkning ungefär 1,200 r:dr b:ko. 1783 var kontraktsprosten Lars Wallstedt i Steneby egare, 1822 hans efterträdare, kontraktsprosten Carl Gust. Schröder, hvars enka Britta Collin testamenterade hemmanet till de 3:ne sönerna efter pastorats-adjunkten i Steneby Per Johan Lundberg, hvilka nu äro egare, sedan gifvarinnans död 1842.

IV. Bäcke.

Upptager 0,505 qv.-mil, deraf 0,055 vatten. Hela Teåkerssjön, större delen af Marsjön, en del af Kabosjön, Yxesjön och 30 små kärn. En å från Marsjön rinner i östlig riktning till Teåkerssjön. Socknens största längd är 1 3/8 och bredd något öfver 1/2 mil. En indelad väg kommer från Dalskog, 2:ne leda till Ödsköld, en till Jerbo socken. Den lilla träkyrkan lät öfversten Johan Stake på sin egen bekostnad uppföra 1650. Gjorde enahanda omkostnad vid Dalskog. Sådana uppoffringar äro mer än sällsporda. Han gjorde ännu större offer åt fäderneslandet. Se 1:sta delen.

From stiftelse: Se Steneby, 2.

        Socknens hemman.

           Skatte.

1   Björtveten. (Biörnttvetten.)
1/4 Bäcken.
1/8 Famshed.
1   Halängen. (Harengh.)
1/8 Hjulsrud.
1/8 Kläppesnäs.
1/8 Kronoberg.
1   Kårud. (Korudh.)
1/4 Källsvika.
1/8 Sjöliane.
1/4 Stommen.
1   Teåker. (Ttöager.)
1/4 Torpane med Tomten.
1   Ödebyn. (Ödebyen.)
    Bäckefors jernverk.


         Krono.

    Wättungen 2 qvarnar.


         Frälse.

1/2 Bön eller Regineberg. (Böen.)
1/2 Liane.
     D:o 1 qvarn, 1 såg.
    Bön 1 d:o.


         Säteri.

1   Wättungen. (Wettingen.)
    D:o 3 qvarnar, 1 såg.

Björtveten: 1/12 häraf heter Qvihagen.

Bön: Egdes 1783 af löjtnanten friherre Palmfelt.

Wättungen: Wættungx houff och Wættinghen förekomma under Wadstena klosters jordebok. Se bilagan. Var 1416 i omkring 300 år ett Stakegods. Har i sednare tider tillhört egarne af Billingsfors. Eges nu af brukspatronen C. F. Wærn på Baldersnäs.

V. Tissleskog.

Skrefs i medeltiden Thiislascogh och Teetzleskogh. Håller i vidd 0,832 qv.-mil. Deraf 0,110 vatten. Sjöarne Råvarp, Hålvattnet och delar af 5 andra jemte 33 kärn ligga inom socknens gränsor. Stora Le, Silarnes och Laxsjöns vatten går genom Råvarp till Wenern. Inom socknen 2:ne större bäckar samt flera mindre. Socknens längd från norr till söder 1 3/4 samt största bredd 7/8 mil. En indelad väg till Fröskog, två till Steneby. En annan till Skållerud lärer väl äfven blifva indelad till underhållande. Den lilla träkyrkan med torn står ungefär midt i socknen. Byggd 1727. Har några skillingar i årlig inkomst af en liten utjord henne tillhörig.

          Socknens hemman.


           Skatte.

1/8 Ankälsrud.
1/2 Björke.
1/4 Buterud.
1/2 Flaterud med Stockebro. (Fflatterudh.)
1   Gullongebyn, (Gulisbyen.)
1/4 Huken.
1/2 Häljebol.
1   Höglund med Sörlund. (Lunden.)
1   Högsbyn. (Högxbyen.)
1/8 Kistan.
1   Lidan. (Liien.)
1/8 Nagelhögen.
1/2 Nilsbyn.
1   Ramdaln med Borga, Heneviken och Rundaln. (Raffndaln.)
1/4 Skårdaln.
1/8 Ulfserud.
1/2 Wernebo med Hjerpestolen och Backehögen. (Wermabo.)
    Heneviken 1 qvarn, 1 såg.
    Lidan 1 utjord under Lidan.
    Slotteviken 1 utjord under Högsbyn.


       Frälse.

1/4 Daln.
1/4 Glumserud.
1/8 Hedan.
1/4 Ragnerud.
1/4 Stommen.
    Daln 1 qvarn.
    Stommen 2 d:o.

Gullongebyn: Kallas äfven Högen och Gullungehögen.

Från Steneby pastorat härstamma:

Ahlefelt, Gregorius. Tjente sig upp från gemen soldat till major 1675. Adlad samma år. 1682 den 17 Febr. öfverjägmästare på Dal.

Tilas, Daniel, assessor i reduktions-kollegium. Son af kyrkoherden härstädes Olof Tilaceus, som dog 1647. Assessorns son Olof blef adlad 1719. Öfverstlöjtnant. Dennes söner Daniel, landshöfding, och Olof, öfverste, blefvo friherrar 1766.

Kock, von, Nils. Född 1768 den 21 Febr., död 1848 den 11 Juni. Major. Adlad den 9 Maj 1815. Bivistade Finska kriget 1789. Egde Blomsholm i Bohuslän. Son af brukspatronen på S. Dingelvik Samuel Kock och Katrina Svinhufvud.

Tilaceus, Erik. Öfver-fältpredikant och sist kyrkoherde i Katrina i Stockholm, död 1688. Son af kyrkoherden härstädes Olof Tilaceus.

Hesselgren, Johannes. Kontraktsprost och pastor i Högsäter, död 1744. Son af kyrkoherden härstädes Nils Hesselgren.

Hesselgren, Lars. Den sistnämndes broder. Kontraktsprost och pastor i Fryksdaln. Död 1755.

Stenbäck, Jonas. Kontraktsprost och nuvarande pastor härstädes. Född 1779 i Bäcke socken. Fadren bonde.

Slägten Wærn från brukspatronen Mattes Wærn och hans fru Maria Uggla på Billingsholm. Se 1:sta delen. Deras söner: Lennart Magnus, Petter och Carl Fredrik, alla 3 bruksegare. Den förstnämndes son, Jonas Wærn, född 1799, statsråd den 18 Maj 1844, riddare af nordstjerne-orden.

Granskad 1996-09-13,