Markerna kallades landet på båda sidor om den af ålder på samma ställen som ännu i dag varande riksgränsen från Idefjorden till trakten af Eda i Wermland, ehuru största delen af Markerna låg inom Svenska området. Deraf har man ännu qvar i Norge namnen Iddemarker, Aremark, Ödemark efter gränsen mot Bohuslän, Dal och Wermland; i Sverige, näst intill de Norrska Markerna, på Dal namnen Ärtemark, Hedemarken, Klefmarken , Räfmarken, Bomarken, Nössemarken, och i Wermland namnen Nordmarken, Töksmark, Strömsmark, Skillingemark. Inbyggarne i dessa skogsbygder kallades Markmän. I 76 kap. af samma Olofs saga säges uttryckligen, att Markerna och Wermland hörde till Sverige och Skara stift. Af 13 och 14 kapitlen i Magnus Barfots saga, der händelser omtalas, som inföllo vid år 1099, synes att Markerna lydde till Sverige, och uppräknas Sundalr, Nordalr, Wear (Wedbo), Wardyniar (Warbro eller Walbo) och att alla Markir, som dertill lyda (1), dem Barfot ville åtkomma och slå under sig. Med Markir i Olof Haraldsson saga synes således utmärkas vestra och norra Dal, d. ä. Walbo, Wedbo och Tössbo, samt Nordmarken i Wermland. Detta sistnämnda härad kallades utan tvifvel norra Marken derföre att det låg norr om de södra Markerna Wedbo, Tössbo och Walbo. År 1546, då Botvid Larsson (Ankar) förlänades vissa kronans räntor af Nordmarken, säges detta härad vara "liggande på Dal", hvilken ort, jemte Nordmarken, utgjorde ett län eller fögderi. Efter Botvid Larssons tid fördes Nordmarken till Wermland (2). Då likväl äldsta jordeboken för Dal af 1540 och sednare jordeboksundervisningar tydligen säga: "Dal är deladt och lagdt uti 5 härader, som äro Sundals, Nordals, Walbo, Wedbo och Tössbo", så synes mig vara klart, att Nordmarks härad icke kan räknas till Dal, emedan orten då skulle innefattat 6 och icke 5 härader. Hvad som i andra äldre handlingar härom förekommer afvikande från jordeböckerna. torde med skäl få anses såsom antydande, att Nordmarken hörde till Dals eller Daleborgs län.
Uti ett gammalt gränsdokument, kommet från Norge och utgifvet af E. C. Werlauff (3) samt ytterligare belyst af P. A. Munch, hvilket anses vara uppsatt omkring 1273, uppräknas skiljemärkena af 2:ne vittnesmål, Petter i Hjertum och några andra, hvilka intyg jag här upptager för Bohuslän, Norge och Dal samt utmärker under numrorna 1 och 2. Under nummern 3 meddelas de upplysningar, som jag dels på en resa efter gränsbandet 1848, dels genom presterskapets och andras välvilliga biträde erhållit om dessa gamla märkens belägenhet.
1. 2. 3.
Naudingia aa. Naudingja oos. Nördinge å, 1/4 mil norr om Kongelf.
Gamlastigh.
Raudshællis fiæll. Raudhælli.
Akrsvik. Akervikermosa. Vid Åkerström i Göta elf, der gräns-
en ännu är mellan Bohuslän och
Westergötland samt afviker i vester
från elfven.
Aur endelangom. Aur. Öresjön, 1/4 mil vester från Åker-
ström
Aura. Aura garda. Ån ur Öresjön, som gifver vatten till
Kollerö bruk och utfaller i Byfjorden
vid Uddevalla.
Aurfla. Troligen det lilla kärnet i Örån, Ryr
socken, Wäne härad.
Sterall.
Galgasaur. Galgasaur.
Mosafotrinn. Spekeruds mosse i Frendefors socken.
Biarnass. Mellan Torsbo i Frendefors och Siversbo
i Ryr s:n af Bohuslän.
Stikksass.
Rodena. Rödina vidr Inom Bohusläns gräns midtför Torsbo
Raudamyri. och Skörbo i Frendefors socken.
Runafuruna.
Ofnenn.
Krokana.
Krakovatn. En liten sjö något inom nuvarande
gränsen i Bohuslän midt för Torps
socken på Dal.
Kyrfjall. Kyrfjöll. På Huseby hemmans skog i Torps
socken, gränsande till Herrestad
socken i Bohuslän.
Tristikill. Trestikeln eller Trehörningen, en
sjö vid Wågsäter i Ryr socken,
Walbo härad.
Biærnstæinn.
Griotana aystri.
Ælmtrar tiorn.
Skarnhella. Skranhellumosa. Skarnhälla, ett torp eller tomt
vid Hensbacka i Foss socken af
Bohuslän.
Tiorn. Ketilbek.
Rossamosan.
Kuærndölabekk. Kverndölabekkr. Vid hemmanet Qvarndöle i Foss
socken och vid gränsen mot
Hattefjäll i Ryr socken, Walbo
härad.
Sundit.
Reina. Reinsjor.
Tiarnit vidr Wattneruds kärn i gränsen mellan
vatnarudit. Ryr och Hede socknar.
Grimass buda- Grimås-sjön i gränsen mellan
vatn. Grimåsen i Ryr och Stenserud i
Hede socken.
Tiarnet vidr
Atlaurd.
Staupenn. På Sandåkers egor i Hede vid
gränsen mot Ryr socken. En
liten sjö eller kärn.
Ælika vatn. Æika vatn. Ekevattnet, ett kärn i gränsen
af Långöns mark i Hede socken.
Svartabæks-lök. Svartabratts-lekr.
Kollundan.
Reidfjællet.
Holmvatn. Holman i Holmavatn. I nuvarande gränsen mellan Hede,
Ryr och Ferglanda socknar.
Hermelins karta.
Fiskibekkr. Fiskibæk.
Langsio. Langisior.
Fylsbekkr. Fylsbæk.
Hælgatiorn. Helgatiörn.
Stæinen gra. Sandolfs stein.
Holma vatn. I skillnaden mellan Sanne och
Rännlanda socknar.
Hesthofuudit.
Djuputiorn.
Hudabek.
Biarnsundit. Biarnsundit i En vik af Långvattnet mellan
Langavatni. Guntorp i Rännlanda och Kit-
telsröd i Sanne socken.
Langavatn. Långvattnet i Rännlanda socken.
Langbruanar. Langklappirnar. Bro öfver en bäck mellan Gun-
torp och Bönebön.
Lango kior.
Thidu os. Thiodatiorn. Vid Tydjesäter i Lerdals socken.
Gränsar till Björkebräcke i San-
ne socken. Kallas äfven Igelkärn.
Kleivina brottu. Rankleif.
Myrkutiorn.
Budarbek, Ler- Budarbekkr. Mellan Bodane i Lerdals socken
darbekk. och Björkebräcke.
Brotabek. Brotarbekkr. Mellan Bråten i Lerdaln och
Pjexerud i Sanne socken.
Mosan. Kroslundin. Mellan Manstads och W. Ler-
qvillas utegor i Lerdals s:n på
ett berg vid Bohusläns gräns
är en 2 alnar hög rest sten,
tecknad med ett kors. Stället
omgifvet af skog. Möjligen är
detta Kroslunden.
Becken vidr Brækebek. Gör skillnaden till in- och ut-
Bræke. egorna mellan Bräken i Gesäters
socken och Snaben i Bohuslän.
Gipa. Gypa. Djupa. En bäck i skillnaden
mellan hemmanen Röanne, Vik-
sten, Systeröd, Hulteröd, Torp
i Bohuslän samt Skardet, Dju-
pedaln, W. och S. Kålsäter i
Gesäters socken.
Gipsior. Gypusio. Ett kärn i Röanne skog, Dju-
pans ursprung. Kallas nu blott
Kärnet.
Wædelbaek Wedilbekkr. Trol. bäcken vid Styggemyren i
gränsen mellan Bön i Töftedals
socken och Keddebo i Bohuslän.
Kornsior sydri. Kornsio. Södra Kornsjön i gränsen vid
Töftedals socken.
Sundit vidr Sundsbrun. Sundet och bron i N. Kornsjön
Hauginn. vid gården Högen i Töftedaln.
Bokana. Bokana. Ån ur Bogsjön eller Boksjön till
N. Kornsjön.
Boksior. Bog- Bok- eller Bocksjön i
Töftedaln.
Trollrygenn. Ornholman. Holme i samma sjö.
Ulfvatn. Ulfvarosit. Kallas nu Ulevattnet. I Nösse-
mark mellan Rörviken, Dese-
rud, Finserud och Tolserud å
Svenska sidan samt Lund i
Norge.
Ulfuana. Går inom Norrska området på
Holmgills egor i Aremark.
Hardeima. Hardeima urd.
Urdarfjæll. Fjällrygg på Holmgills skog ?
Raudafjall. Raudakleif. Vid en gångstig, till större delen
å Säms mark. På Norrska sidan
möter Björkebäck i Aremark.
Bosterotiörn. Busteruds-kärnet å egorna till Rö
i Aremark, vid pass 3/8 mil inom
nuvarande gränsen.
Fisklöysu. Fisklösa. Kärn på Hogs egor i
Aremark, vid pass 1/2 mil vester
om nuvarande gränslinien.
Röyduvatn. Rövattnet. Längre i norr på
Hogs egor.
Raudsbek. Bäck från sistnämnde 4 kärn,
afskär nuvarande riksgräns i
öster genom Dalns egor till
Stora Le vid Rödsnäs.
Raudsnes. Rödsnäs, ett torp under Daln i
Nössemark vid St. Le.
Stafninn vidr Læ. Stafninn. Utan tvifvel Salholmen i St. Le,
nära sjöns vestra strand. Der
är äfven nu gränsen mellan
Daln å Svenska samt Hog å
Norrska sidan.
Häraf inhemtas, att gränsen (med få afvikelser och dessa till fördel för Norge) var densamma, som än i dag.
Efter Westgötalagen (Collins och Schlyters upplaga, s 289) är fogad anteckning af gränsmärken på Dal, skrifven omkring 1325 af en prest i Wedums socken, Laske härad. Dessa märken äro: Surtuberg, Hjartursnäs mosse, Djupudal, Hälluvad, Furan Femgrena, Vitris fjäll, Musren Mio, Musren Illu, Tranu mosse, Tranu bäck, Anätranu, Mycklemosse, Spetu, Ör, upp efter Örsvattnet, Aggu, Hednu, Almstarslider, Näshyl, Hjärtehufvud, Dydmaresund och så i Wenern. Putuholmen, Tjärnagle, Odnem, upp efter Odnem, Gradnä, Hardämarslider, halfva Odnemä skog och all Tisslaskog, allt vestan Anäfrö, det är upp om Klefven, då i Wargnäset, Fulubäck framom mossen och så i stora sten, som ligger mellan mossarne, Härbänksund, Klärmosse, Rosen vid Hjordshus, Löfnäs och sedan i Wenern.
Man igenkänner flera af dessa märken, såsom Djupedal vid Wenersborg, Tronemosse i Frendefors, Örs sjö, sjön Näsöl, Hjerterud i Skållerud, Kärkiln, Ånimen, Ånimskog, Tissleskog m. m., som tycks visa att man velat uppräkna gränsmärkena för östra Dal, Sundals, Nordals och Tössbo härader, ehuru gränsen icke öfverensstämmer med nuvarande skillnadsförhållanden för dessa härader. Emellertid är gränslinien besynnerlig, - på ett ställe ofvan Nordal gående i Wenern och sedan åter tillbaka, inneslutande endast halfva Ånimskog, men deremot hela Tissleskog, som ligger näst derintill på vestra sidan, hvilket är en orimlighet. Hela vestra Dal förbigås, som dock, åtminstone hvad Wedbo beträffar, förekommer i sjelfva lagen, hvilken är fullt 100 år äldre. Och då ingen anledning förekommer, att någon del af Dal före eller vid ifrågavarande tid varit inkräktad och afsöndrad från Sverige, lärer det blifva omöjligt att utreda orsaken hvarföre denna gränshandling blifvit uppsatt, och ändamålet hvartill den skulle tjena (4).
Uti Riksarkivet förvaras flera uppsatser om rikets gränser. Den äldsta om Dal, jag der funnit, är af 1554, skrifven efter infordrade uppgifter för det möte, som hölls med Danskarne i Elfsborg d. 1 Maj samma år (5), för afhjelpande af flera misshälligheter, äfven om gränsen. Med de Danska sändebuden blefvo oförmodadt hemkallade. Ärenderna måste uppskjutas till en ny sammankomst, som enligt Hvitfeld, hölls i Elfsborg d. 3 Maj 1555. Denna aflopp icke bättre. Danskarnes invänningar uträttade, att ingenting afgjordes. Uppsatsen af 1554 har följande råmärken. Frendefors socken: Lerdaln. Gryttoradenn. Tronemossefot. Torps socken: Råmasdrag. Grågåsberget. Walboåsen. Röda Klef. Stikesten. Tronnevad. Krogvadz sund. Djupeström. Ryr socken i Walbo härad: Stämninglunda. Långån. Tjärevadsås. Gryttån. Tristikels sund. Klaveviken. Wegmossehals. Qverdöle. Hattefjällsbäck. Lackarekälle. Kikeån. Rölandsvatten. Lerryån. Wattnerud. Grimåsån. Grimåsvatten. Lundevatten. Djupekärn. Lilla Eckvattnet. Stora Eckvattnet. Fortsättningen saknas. Thorsdagen före Pauli dag 1554 vittnade 6 dannemän vid häradstinget i Walbo, att vid 16 år tillförne de voro på en syn med 12 män af Sverige och 12 af Norge, hvilka intygade, att strömmen vid Höghult i Torps socken, Walbo härad, som Norrskarne ville tillvälla sig, af ålder hört till Höghult, och bestämde dessa 24 män, att så skulle förblifva för evärdelig tid. Enligt en vittnes-attest, som Halvard Arvidi i Ferglanda utgifvit 1580, skola 40 år förut 12 Svenske och 12 Norrske män ransakat gränsen och fastställt följande landamärken. Från Lerdaln i Frendefors till Grötån, Tronemossefot, Råsmossedraget, Walboåsvåle, Rödeklef, Strickelsten, Tagnevad, Kråkevattenssund, Mossebron, vester i Djuperåse ström, Stampenlund, Långås, Emtkärnsbäck, Kärrevadsås, midt i Kärrevadsån, Tristikelsjön, Emterkärnet, Skarnhällersödsvattnet, Qvarndölets bäck, Hatteviksbäck, Leckarekällan, Kikån, Rollandvattnet, Leryån, Wattnerud, Grimåseån, Grimåsevattnet, Lundevattnet, Djupekärn, Lilla Ekvatten, Stora Ekvatten, Olofsbobäck, Fjällvatten, Westerbäck, Trehörnet, Råsan, Djupekärn, Stora Råsan, Drågan på Bergmosse, Römyran, Landmärkesbäck, Strannevatten, Strannevattens hällar (6). Hel. kors dag 1557 utgafs af borgmästarne i Uddevalla Erik Olofsson och Sven Gunnarsson ett bevis, innehållande Olof Gutterssons med 3:ne andras vittnesmål om följande landamärken mellan Sverige och Norge: Nödingedal. Orsjö. Rissån. Räfveputten. Loberås mosse. Lerdalen. Bröderån. Trunemossefot. Rosmansdrag. Wälleboåsen. Rödekälle. Gluggevällen. Wäderkörkärre. Reduadsås. Stämnelunden. Grydån. Trästekällan. Trästekiällesund. Der vänder det landsmärket på den part. I dalen emellan Holt och Hattefjell. Af daln öfver ån och i Kigefors ligger hälften till Wiken och hälften till Sverige. Af Kigeåsens vatten och i ån mellan Össmål och Rödeland-ån opp igenom, som ligger mellan Sörbygden och Walbo härad.
Vid jemförelse (7) af dessa på olika tider under nära 300 år och på olika ställen uppsatta vittnes-intyg om råskillnaden mellan Bohuslän, Westergötland och Dal inhemtas, att gränsen icke undergått någon väsendtlig förändring, utan är densamma nu, som den var för 600 år tillbaka. I Stettinska fredstraktaten d. 13 Dec. 1570 skulle gränsen emot Norge vara densamma, som i konungarne Gustafs och Kristian 3:s tid.
År 1751 d. 21 Sept. (2 Okt.) afslöts i Strömstad gränsereglering mellan Sverige och Norge. Följande åren röslades linien samt affattades på kartor efter hela längden mellan rikena, hvilka kartor förvaras i Riksarkivet. Röset N:o 1 är på Hisön i Norra Kornsjön, vid midten af Töftedals socken, Hjertstenen är på Svenska sidan märkt med A. F. under en krona och 1752 N:o 1, samt på sidan åt Norge med F. 5. 1752 N:o 1. Efter gränsen för Dal mot Norge äro 19 sådana rösar. Den sista är på Salholmen i Stora Le. Kartan öfver denna gräns är underskrifven d. 5 Nov. 1753 af C. G. Friedenreich och L. A. Thodal å Danska sidan, samt af Nils Marelius, Jak. Bautz, Kilian Ratkind, J. N. Holm å den Svenska. De ställen samt afstånden dem emellan i Svenska alnar, som på kartan finnas utsatta, äro följande: Hisöröset N:o 1. Derifrån till medium af Husösund i rät linia i nord nordost 4030 alnar. Lycksviken och till Sundsbrosund 2100. Käringesund, der öfverfarten är, 670. Medium af Björnösund 770. Aborresund, der det är smalast, 1290. Kråkesund, der öfverfarten är, 2600. Svartåns inlopp i N. Kornsjön 1840. Efter Svartå och Bogelfven till Hallerudsdammen, eller Bogsjöns södra ända, 6154. Kullholmsröset N:o 2, 2080. Gråmärren eller hvita sten i Bogsjön 770. Tågholmsröset i Bogsjön N:o 3, 3470. Ändan af Bodalsviken i Bogsjön 3755. N:o 4 Ljusvattenröset 4230. Öfver Ljusvattnet till hålldammen 520. Gröteskärnet 2990. Öfver Gröteskärnet 1680. Till bäckens inlopp i Ulfvattnet 630. Öfver Ulfvattnet till damsröset N:o 5, 3415. Skillnadsfururöset N:o 6, 470. N:o 7 Klåfstensröset 820. N:o 8 Finserudsröset 1035. N:o 9 Alingmursröset 1950. N:o 10 Solumsröset 780. N:o 11 Mostensröset 995. N:o 12 Krokkärnsröset 1975. Fagerlikärnets södra ända 1315. Öfver samma kärn 635. N:o 13 Hedesten 800. N:o 14 Sjulsbodaröset 1320. N:o 15 Göpebergsröset 2010. Westra Dyfveln 1195. Östra Dyfveln 180. Till södra Bjurvattnet 160. Öfver samma vatten 1090. Till norra Bjurvattnet 260. Öfver samma vatten 990. Till Rövattnet 830. Öfver samma vatten 1560. N:o 16 Sloeröset 1250. N:o 17 Röskärnsröset 630. N:o 18 Enighetsröset 995. N:o 19 Salholmsröset i Le 1745. Summa 67,984 alnars gräns mellan Dal och Norge, eller 3 3/4 mil 484 alnar.
Mot Wermland är Dals gräns uti en handling af 1582 i Riksarkivet upptagen och bestämd genom följande märken, hvilka från Hallefors blifvit i förteckningen orätt sammanblandade, och här nu ställas i den ordning de förekomma.
Åpensten. Kallas nu Öpensten och Dalsten, Vid Wenern på ett berg
mellan Åmåls stads hemman Skevik och Skärsmyr i Tveta
socken. Omtalas i en rågångsförening 25 maj 1663. Ny
rågångsförening afslöts 11 Maj 1799, hvarigenom gränsen
dock är obetydligt förändrad.
Leerbeck.
Brudesten. Vid Brurmossen i skillnaden mellan Mo, Kila och Tveta
socknar, som alla 3 mötas der. Ligger på ett berg i
mosskanten.
Bodavatten. Buvattnet, en liten sjö i norra ändan af Mo socken och
vestra delen af Kila samt östra af Svanskogs socken.
Ranggadall.
Sedasten.
Barlindamyr. I råskillnaden mellan Södra Skarbol samt Djurud och
Källtegen i Svanskogs socken.
Förmekärn. Furumokärnet mellan Skarbol och Källtegen.
Kieltegsjön. Kallas nu Mellan Svan.
Krubbenæssund. Sundet vid hemmanet Krubbenäs i Svanskogs socken, som
åtskiljer sjöarne Mellan Svan och Öfra eller Westra
Svan. Kallas ock Noranesundet.
Bechån. Ån vid hemmanet Bäcken i Dalboredden.
Malån. Samma å längre norr vid hemmanet Malåna i Svanskogs
socken.
Embescogsjö. Sjön vid hemmanet Emneskog i Långseruds socken.
Embescogkärn. Kärn vid d:o d:o och hemmanet Ristaka.
Noorån. Ån vid Norane stora i Silleruds socken.
Stora Båren. Sjön Stora Bör i samma socken.
Waglavichen. En vik af Östra Silen i nuvarande gränsen.
Walvan. Elf till Wagleviken från Wass-sjön.
Wassjö. Sjö, sydvest från Silleruds kyrka.
Bustsjön. Boda-sjön på vestra sidan af sistnämnda sjö. Kallas
Busjön.
Gjöpakullen. Kallas nu Göpeknatten. Mellan W. Boda i Sillerud och
Backa i Wårvik.
Barfotaviken. Mellan W. Boda och Bottnane i Wårviks socken.
Öfver Sille. Öfver W. Silen. Uti sjön, der gränsen går, ett
ställe som kallas Trintenborg.
Gårdnäshogdan. Mellan Blomskogs och Wårviks socknar.
Hufverösan.
Annan rös.
Grafvamyren.
Homansbechen.
Hallafors. W. Silens utlopp i Lelång.
Sundet igenom midt i Lelång.
Sundet söder om Gustafsfors bruk.
Ruskenæs. Näset vid hemmanet Nästegård i Torrskog socken.
Öfver Lelång. Från Ruskenäs till nästa märke.
Gullholmen. Eller Ribbingen, en liten ö, tillhörande Kesnacken
i Torrskog samt Ekenäs i Wermland.
Karrboöö. Hörer till Bråtenäs i Torrskog. Blott en udde af
ön tillhör hemmanet Skenhall i Wermland.
Nidhr sjöös up
igiönum. En del af Lelång.
Delesvichenn. En vik mellan Bråtenäs och Skenhall.
Miögesiöö. Nu Mjösjön på Kölvikens mark i Nössemarks socken och
Skenhall i Wermland.
Deleån och
Klöfvesten. På sistnämnda hemmans område.
Staffvarden.
Stafköna. Utan tvifvel Salholmen i St. Le, eller samma ställe
som i äldre tider kallades Stafnin.
Embescogkärn, Noorån och Stora Båren äro numera icke gränsmärken, sedan
Kongl. Maj:t genom resolution 9 Okt. 1814 förordnat, att följande hemman
i Dalboredden skulle förläggas till Silleruds socken i Wermland: 1 Norane
stora, 1/4 Grinsbyn, 1/4 Humletorp, 1/4 Sandtegen, 1/8 Stora Fjällane.
Granskad 1995-06-24,