Klevmarksbonden och Karl XII.

Emanuel Bergman.

Halvord Bryngelssons i Klevmarken bedrifter under Karl XII:s krig med Norge och hans förbindelse med konungen har givit upphov till talrika berättelser, som delvis ännu leva kvar på folkets läppar i stora delar av Dal. Ämnet har behandlats även av skalder och vetenskapsmän. C A V Strandberg (Talis Qvalis) har besjungit Karl XII:s omtalade besök i Klevmarken i sin dikt "Engelbrekt Halvordsson", och samma händelse skildras av Filip Tammelin i hans dikt "I bondestugan", som ingår i "Ett blad ur Carlasagan". Redan Halvords son Engelbrekt (f 23 mars 1715, död 5 maj 1800) nedskrev en berättelse om faderns bedrifter, vartill han fogade "ett rim om konungens besök hos Halfvord på Klefvemarken den 26 juni 1716". Dessa berättelser - i bunden såväl som obunden form - äro avtryckta i Langers "Anteckningar om Carl XII:s besök i Dalsland åren 1716-1718". Den första kritiska granskning av Halvordsberättelserna har lämnats av Lagermark, till vilken jag återkommer i det följande.

Enligt traditionen skall Halvord hava gjort en betydande insats under Karl XII:s krig med Norge 1716. Bekant med "general" Dahlfeldt (i verkligheten var han blott kapten) sedan barndomen sammanfördes Halvord genom honom med konungen. Genom att fullgöra svåra uppdrag såsom budbärare åt konungen vann Halvord dennes bevågenhet och erhöll gåvobrev på Klevmarken i Eds socken, där konungen upprepade gånger gästade honom. Särskilt omnämnes Karls besök i Klevmarken den 26 juni 1716, vid vilket tillfälle konungen skall hava vaggat Halvords son Engelbrekt. På 200-årsdagen av detta besök firades i Klevmarken under storartade högtidligheter och livlig tillslutning från befolkningens sida minnet av Halvord och han fosterländska gärning.

Till grund för följande undersökning ligga kyrkoböcker och handlingar i riksarkiven i Stockholm och Köpenhamn. De historiska urkunder, som kunna vara ägnade att belysa det föreliggande ämnet, äro av helt naturliga skäl särdeles sparsamma. Det som här framlägges är en bearbetning av en uppsats i Karolinska förbundets årsskrift för 1916. En del har av utrymmesskäl uteslutits, och en del nytt har tillkommit.

I den nämnda uppsatsen har jag redogjort för de för denna undersökning behövliga data från krigsåren 1716-18. Av denna redogörelse framgår, att Karl XII befann sig vid norska gränsen i närheten av V Ed (Klevmarken ligger omkring 1 mil från Ed, i nordvästlig riktning) vid fyra särskilda tillfällen, nämligen april-juni 1716, aug-sept 1717, mars-maj och aug-okt 1718. Den 4 maj - omkring 28 juni 1716 hade Karl sitt högkvarter i Torpum. Under denna tid skall det i släktberättelserna omnämnda besöket i Klevmarken ha ägt rum, nämligen den 26 juni. Någon tid dessförinnan skulle Halvord ha gjort konungen sina tjänster. Det stämmer också bra överens med de historiska data. Karl låg nämligen med sin här i Kristiania under tiden 11 mars - 19 april. Halvord skickades av honom till Sverige med bud om förstärkning. Eter väl förrättat ärende återvände Halvord till Kristiania medförande brev till konungen.

Brev, som finnas i riksarkivet i Köpenhamn, ge en i viktiga punkter från släkttraditionen avvikande framställning. Enligt dessa, som utgöras av rapporter från de danska befälhavarne, hade befälhavaren för den enrollerade allmogen på Dal, överstelöjtnant Brinck, den 2 april 1716 avsänt en bonde, Halvord Bryngelsson, för att överföra ett brev från Brinck till Mörner (M befann sig hos konungen i Kristiania), vari omtalades, att posteringen vid Enningedals bro (som skulle upprätthålla förbindelsen med Sverige) var upphävd, och att Ascheberg hade kommit tillbaka till Sverige, varför all förbindelse med hären i Norge var avbruten. Alla regementen, som skulle tåga till Norge, voro i full marsch och skulle inom kort vara vid gränsen. Brinck hade flera viktiga brev till konungen, men dem vågade han ej nu sända. Men Halvord lät på vägen övertala sig av en norsk kunskapare, Nils Larsson Hallerö i Enningedalen, att föra Brincks brev till Fredrikstens fästning. Sedan kommendanten Brun därstädes den 5 april tagit avskrift av nämnda brev, förseglades det ånyo, och bonden lovade att föra det till Kristiania och sedan återvända till Fredriksten med svaret. I Kristiania anade man ej oråd. Hallvord fick den 9 april som belöning för sig och sina arvingar besittningsrätt till gården Klevmarken i Eds socken. Gåvobrevet, som finns i avskrift i riksarkivet (riksregistr. för 1716), är av följande lydelse:

Besitningsbref för åboen Halfward
Bryngelsson och des arfwingar på Hem-
manet Clevemark.


Carl etc.  Giöre witterligit, at wi af Kongl Nåde 
wele hafwa skänkt, som wi ock härmed och i kraft af 
detta wårt öpne bref i nåder skänkje och förunne bon-
den Halfward Bryngelsson des Hustru och barn arfwinge 
efter arfwinge besitnings Rättigheten uppå Clevemark hallfft 
Cronehemman belägit uti Elfsborgs lähn, Wedbo Härad 
och Ed sockn, så at ingen skal hafwa mackt at drifwa 
honom eller dem ifrån bem:te hemman, så länge de 
utgiöra den därå lagde Skat och utskylder.  Till ytterme-
ra wisso etc.

Christiania d 9 april

Carolus

På grund av Brincks brev, som av Halvord förts till Kristiania, skickade konungen den 10 april generalmajor Delvig till Sverige för att arrestera Ascheberg och ge order om sändandet av artilleri och andra förnödenheter till hären i Norge.

I sitt brev till Mörner av den 2 april säger Brinck "Flera bref än dette ene har jag intet dristat mig denne gången att anförtro honom (Halvord) men kommer han väl fram, skall han en annan gång få bref med sig till H Kongl M:t, som jag har här liggandes och intet vet, hur jag skall dem fortskaffa." Men i brev till överste Lars Granfeldt, dagtecknat V Ed den 24 april, säger han, att han genom sin "utskickade fick practicera brev" från arvprinsen (Fredrik av Hessen) till konungen jämte det han själv skrev till Mörner.

I sitt redan omnämnda utlåtande om Halvord av den 23 juni (4 juli ny stil) säger Lützow, att både han och generalmajor Sponneck (en annan dansk befälhavare) trodde, att Brincks brev var en fint av svenskarne, enär ett direkt svar på detsamma icke fanns i något av de från Kristiania medförda breven. Lagermark framkastar i sin doktorsavhandling (sid 48) den tanken, att Halvord kanske i samråd med Brinck framfört till kommendanten Brun på Fredriksten blott Brincks brev till Mörner men ej arvprinsens till konungen. Med tanke på att Brun i en särskild skrivelse anhåller, att danske konungen måtte anvisa en gård i Norge till bostad åt Halvord, enär han vore misstänkt av svenskarne och ej vågade återvända till Sverige (Refererede Sager, maj 1716), tillägger emellertid Lagermark tvivlande: "Men hvarför har han (Halvord) ej vågat återvända till Sverige, om så skett?".

Av Eds församlings kyrkoböcker framgår dock med all tydlighet, att Halvord verkligen återvänt till sitt land och aktad och ärad tillbrakt sina återstående dagar i Klevmarken. I en av nämnda församlings dödböcker står följande att läsa: "1753 den 6 maj begrofs gifte mannen Halfvard Bryngelsson från Klefmarken, dödde den 24 april af Kräftan, 81 år; varit Kundskaperkarl i Högste salig Hans majts Konung Carl den XII fälttåg emot Fredrichshall, för sin oförtrutenhet, slughet och redobogenhet härvid blef honom av Konung Carl gifvet i Christiania Klefmarken till arf och eget i evärdliga tider." Vore de danska uppgifterna med verkligheten överensstämmande, hade nog inte heller Halvords son Engelbrekt blivit den betrodde man han blev. Han var nämligen ortens representant vid riksdagarne 1761 och 1765. Kyrkoböckernas vittnesbörd måste anses tillförlitligare än uttalandet i Bruns brev. Det av Lagermark framkastade antagandet måste i själva verket vara det riktiga, fastän han själv i brist på bevismaterial avvisar det i samma andedrag, som han framkastat det. Efter att ha tagit del av den nämnda uppsatsen i Karolinska förbundets årsskrift för 1916 har också Lagermark ändrat ståndpunkt, såsom framgår av följande oförbehållsamma uttalande i brev till förf den 17 sept 1917: "Jag tror nu liksom Herr Licentiaten, att Halvord Bryngelsson lurat kommendanten Brun samt att jag, när jag skrev min avhandling, alltför mycket fäste mig vid dennes utsago. Jag hoppas att framdeles få tillfälle att korrigera mitt omdöme - en sak som jag naturligtvis gärna vill." Det torde sålunda numera få anses fastslaget, att Halvord icke svikit sitt land utan i stället med stor skicklighet utfört de uppdrag, som anförtroddes åt honom under Karls XII:s krig med Norge.

Hur förhåller det sig med Karl XII:s besök på Klevmarken? Medan konungen låg i Torpum (4 maj - omkr 28 juni 1716), hade han helt säkert annat att tänka på. Han befann sig nämligen då på återtåg. Torpum ligger också något långt från Klevmarken. Det oaktat kan ju konungen ha avlagt ett besök i Klevmarken i samband med någon annan resa. I sådant fall är det emellertid osannolikt, att besöket ägt rum just den 26 juni. Den 22 och 23 juni hade Karl företagit ett anfall mot Fredrikshall men måst dra sig tillbaka till Torpum. Därunder blev han lindrigt skadad av en fientlig bomb. Dessutom utfärdade konungen, enligt riksregistraturen, den 26 juni åtminstone sju brev, som äro dagtecknade i Torpum. Någon av de följande dagarne förflyttade Karl sitt högkvarter från Torpum till Svinesund.

Under tiden 5 - 18 aug 1717 vistades Karl i V Ed. Då förefanns det givetvis intet yttre hinder för ett besök i Klevmarken. Engelbrekt Halvordsson var emellertid då 2 1/2 år gammal och torde dörför ej ha legat i vaggan, såsom släktberättelsen ger vid handen. Konungen första besök i Klevmarken har väl följaktligen icke ägt rum vid detta tillfälle. Den 22 april 1718 gjorde Karl ånyo ett besök i V Ed. Detta var dock kortvarigt, ty redan den 24 april återfinna vi honom i Strömstad.

Under aug - okt 1718 vistades Karl utmed norska gränsen och företog upprepade ridturer mellan Eda (i Värmland) och Strömstad. Härunder torde Klevmarken vid flera tillfällen ha passerats. Då Karl den 28 okt 1718 med sin här bröt upp från V Ed och tågade över norska grönsen, hade han väl ganska säkert tillbringat sin sista natt på svenskt område i Eds prästgård, där han haft sitt högkvarter. Mindre sannolikt är, att han övernattat i Klevmarken, som ligger omkring en mil därifrån. Därtill kommer, att hären tågade mot gränsen över Klevmarken, medan konungen tog en sydligare väg över Töftedal.

Bland allmogen på Dal och väl särskilt bland Halvords ättlingar har den tron varit gängse, att Engelbrekt Halvordsson skulle vara en naturlig son till Karl XII. Denna föreställning, som envist hållit sig kvar intill vår tid, torde kunna sättas i samband med det omnämnda kungliga besöket i Klevmarken. Orimligheten av denna i sig själv föga sannolika föreställning framgår emellertid redan därav, att Engelbrekt föddes den 25 mars 1715, medan Karl XII efter många års bortavaro återkom till Sverige först i december detta år.

Av det sagda framgår, att de till vår tid bevarade berättelserna om Halvord och hans förhållande till Karl XII äro till väsentliga delar med verkligheten överensstämmande. Den bild de ge av Halvord såsom en god medborgare, vilken i ofredstid gjort sin konung och sitt land värdefulla tjänster, kvarstår ogrumlad. Påståenden om motsatsen finna icke stöd vid granskning av förefintliga historiska dokument, vilka i stället äro ägnade att framhäva Halvords förslagenhet och djärvhet vid fullgörande av hans fosterländska gärning.

Halvordslitteratur.

2. Halvordsson, Engelbrekt. Konung Carl tolftes samtal med den trogna bonden Halfvord Bryngelsson på gården Klefvemarken i Eds socken på Dahlsland, räddadt från glömskan af dess son Engelbrecht Halfvordsson. Västerås 1833. Björkbom. 8:o; 1/2 ark. En annan upplaga trycktes samma år i Vänersborg enl. Lignell: "Beskrifning öfver grefskapet Dal".

3. Halvordsson, Engelbrekt, Konung Carl den tolftes samtal med den trogne bonden Halfvord Bryngelsson på gården Klefvemarken i Eds socken på Dahlsland. Allmänheten meddelad af samma bondes son Engelbrecht Halfvordsson. (Visor och berättelser (etc) 31). Upsala S P Leffler 1836. 8:o 1/2 ark.

4. Halvordsson, Engelbrekt, Berättelse om Halfvord Bryngelssons ärende och samtal med Carl tolfte. Samt ett rim om konungens besök hos Halfvord på Klefvemarken den 26 juni 1716. Af Halfvords son Engelbrecht. Samlade och till trycket befordrade af P A Peterson. 2:dra uppl. Åmål 1856. P A Peterson. 8:o 16 sid. 1:sta upplagan utgavs i Karlstad 1839.

5. Strandberg, C A V, Engelbrekt Halvordsson. Samlade dikter. Del I. Sid 257. Sthlm 1877-78.

6. Lagermark, J A, Karl XII:s krig i Norge 1716. Akad afh Upsala 1883. Sid 47-48.

7. Tammelin, Filip, I bondestugan. Dikten ingår i serien "Ett blad ur Carlasagan" i folkkalendern Svea 1894 (50:de årg).

8. (Major Jacob Petré). Ett tvåhundraårsminne. Åmåls-Posten den 30 april 1910.

9. J-n (Johannes Johansson, Klevmarken). Bondesläkter i Dalsland. I Klevmarkssläkten. Göteborgs-Posten n:r 82 den 15 oktober 1910.

10. Bergman, Gustav. Se litteraturförteckningen till uppsatsen om honom i denna årsskrift; sid 37.

11. Langer, Ture L, Anteckningar om Carl XII:s besök i Dalsland åren 1716-1718. Klefmarkssläkten och Dalsländska karoliner m m. Vänersborg 1914. 8:o 64 sid.

12. E B (Emanuel Bergman), Bokanmälan. Langer, Ture L. Anteckningar om Carl XII:s besök i Dalsland åren 1716-1718. Klefmarkssläkten och Dalsländska karoliner m m. Illustrerad, Vänersborg 1914. Pris 1 kr. Åmåls-Posten den 24 juli 1915. Innehåller en kritisk granskning av bokens uppgifter rörande Halvord Bryngelsson och Klevmarksläkten.

13. Sahlberg, Esaias, Från en gränsbygd. Strödda skildringar från trakten kring Ed. Göteborg 1916. 8:o. 128 sid. Halvord omnämnes sidan 17-19 och 82-83. En förteckning över litteratur rörande nordvästra Dal upptar 20 sidor.

14. En minnesrik dalslandssläkt. Göteborgs-Posten den 5 aug. 1916.

15. Bergman E, Karl XII och Halfvord Bryngelsson. Karolinska förbundets årsbok 1916. Lund 1917. Sid 181-189.

16. Kuylenstierna, Oswald. Karl XII i Dalsland. Svenska turistföreningens årsskrift 1917. Stockholm 1917. Sid 264-270.

I samband med Klevmarksfästen den 13 aug 1916 innehöllo ett stort antal tidningar, svenska såväl som norska, utom skildringar av högtidligheterna vid fästen på Klevmarken även mer eller mindre fullständiga uppgifter om Halvord Bryngelsson och hans släkt.

Senare tillägg: 17. "Halfvard Bryngelssons äventyr" i Gunnar Freudenthal "Jan Halvordssons uppteckningar" i Dalia 1922, s 30-31.

18. Oswald Kuylenstierna: Kring Karl XII. Stockholm 1918. Kapitlet "Karl XII i Dalsland 1716 och 1718.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.