Anvisningar för sökning i kyrkböcker Nedanstående anvisningar för sökning i kyrkböcker är skrivna 1980 för gymnasielever i Karlstad, som på timme till förfogande ville lära sig släktforskning. Detta har tidigare varit publicerat i Släkt-Forskar-Nytt nr 2, sid 23 (1980) och publiceras här med tillstånd av författarinnan.

LÄMPLIGT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID SLÄKTFORSKNING.

av Gunnel Kvarnström.

Man vet en persons födelsedatum och födelseförsamling och börjar då med födelseboken.

1. FÖDELSEBOKEN.

Man får i födelseboken reda på föräldrarnas namn och bostad, ibland moderns ålder, samt faddrarnas namn (som bör antecknas).

Med dessa uppgifter går man vidare till husförhörslängden för det aktuella födelseåret.

2. HUSFÖRHÖRSLÄNGDEN.

Här finner man nu under bostadsadressen (gården, torpet) hela familjen antecknad.

Man får veta föräldrarnas och syskonens födelseår och födelseplats.

Genom att se efter var syskonen är födda kan man få reda på om familjen bott i andra församlingar om inte detta skulle stå antecknat i kolumnen för in- och utflyttning.

Ta reda på äldsta barnets födelseår och sök i vigselboken för detta år och bakåt i tiden.

3. VIGSELBOKEN.

Sök i vigselboken för moderns hemförsamling vid giftermålet. Börja med det år när första barnet är fött. Som regel föddes barn inom ett år efter vigseln. Men det äldsta barnet, som står upptaget i husförhörslängden, behöver inte vara det första barnet. De första barnen kan ha dött. Därför kan man ibland få gå bakåt flera år innan man hittar vigseln.

Vi får här veta från vilka gårdar eller torp brud och brudgum kommer.

Har de antecknats som "dräng" och "piga", vilket i vigselboken betyder hemmason och hemmadotter, vet man att ingen av dem varit gift förut. Omgifte efter dödsfall var mycket vanligt, men då antecknas det alltid med "änkling" eller "änka".

Man söker nu i husförhörslängden för åren före det aktuella vigselåret.

4. HUSFÖRHÖRSLÄNGDEN.

Man söker upp den gård eller det torp där brud och brudgum bodde som ogifta.

Man får nu veta namn och födelseår och plats för deras respektive föräldrar. Men man kan inte vara säker på att det är deras rätta föräldrar som står antecknade här. Någon av dem kan vara omgift. Inte ens om fadersnamnet stämmer kan man vara säker, för en styvfader kan ha samma förnamn.

Uppgifterna i husförhörslängden måste alltid kontrolleras med vad som står i födelseboken.

Tyvärr kan födelseböckerna ibland vara förstörda och då får man nöja sig med husförhörslängderna.

Finns inga födelseårtal antecknade i husförhörslängderna, får man söka framåt i tiden (i husförhörslängderna) för att finna ungefärlig tidpunkt, när den man söker avlidit.

Man söker sedan vidare i dödboken under de aktuella årtalen.

5. DÖDBOKEN.

Här står antecknat den avlidnes namn och bostad, dödsorsak och ålder vid dödsfallet.

Man får då en ungefärlig tid för födelsen och kan i födelseboken söka på de årtal som ligger runt denna tidpunkt. (Även om åldern i dödboken är angiven med år, månader och dagar kan man inte lita på detta).

Står den avlidne som "gifte mannen" så vet man att hans hustru fortfarande lever, annars skulle han stå som "änkling". Och står den avlidna inte som "änka" så står det "hustru" och då vet man att mannen lever.

Man är nu tillbaka i FÖDELSEBOKEN och följer samma rutin på nytt med de förfäder man nu fått fram.

IN- och UTFLYTTNINGSLÄNGDER.

får man också söka i då och då för att se var förfäderna kom ifrån eller vart de flyttat.

Man bör anteckna allt som berör förfäderna, även om det syns oviktigt för tillfället. En annan gång kanske det är just det man vill veta.

Anteckna också var uppgifterna finns, vilken mikrofilm, vilken sida osv.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.

Inlagd 1995-11-08