Inom loppet av ej fullt ett par år har Åmål förlorat tvenne av sina mera betrodda män, nämligen bokhandlare Gustaf Adolf Peterson-Petré, som avled den 14 april i år, och lokputsareförmannen Carl Hjalmar Hesselbom, som dog den 1 juli 1925. Den förre nåddes av döden, när han redan fullgjort sitt dagsverk, under det den senare bortrycktes, medan han ännu stod mitt uppe i arbetet. Båda anförtroddes en mängd krävande tjänster och uppdrag, som de samvetsgrant - var och en efter sina förutsättningar - förvaltade. Petré var konservativ till sin läggning. Hesselbom socialdemokrat. Om de sålunda hade olika politiska ledstjärnor och vandrade rätt skilda vägar, så hade de dock kärleken till medmänniskorna och det samhälle, där de byggde och bodde, gemensam. Såväl vid deras frånfällen som vid andra tillfällen vittnade också både meningsfränder och politiska motståndare om dem, att de voro rättskaffens i sitt handlande, och att de osjälviskt och med blanka vapen kämpade för vad de ansågo vara rätt och gott. Detta är ett vackert eftermäle, det vackraste en människa över huvud taget kan få.
Gustaf Adolf Peterson Petré föddes i Åmål den 14 februari 1855. Hans farfars far, som hette Peter Printz och var född 1743, skall hava inkommit till Sverige från Österrike-Ungern och bosatt sig i Karlstad. Denne, som var boktryckare, spelade en roll vid Georg Adlersparres statskupp 1809, i det han på dennes befallning under dramatiska omständigheter tryckte det av Adlersparre författade bekanta uppropet. Petrés farfar, Karl Gustav Peterson slog sig ned i Åmål och verkade där som privatlärare i 36 år (1819-1855). Han blev måg till häradsdomare Olov Svensson i Tydjebyn, vilken var riksdagsman liksom hans svärfader Engelbrekt Halvordsson (23 mars 1715-5 maj 1800) i Klevmarken. Gustaf Petrés fader var bokbindaren och godsägaren Pehr Adolf Peterson, vilken i likhet med sin son Gustaf innehade många kommunala förtroendeuppdrag i Åmål. Huru Gustaf Petré på två vägar härstammar från Olov Svensson i Tydjebyn, och huru han räknar släktskap med sin efterträdare som stadsfullmäktiges ordförande, Hjalmar Hesselbom, framgår av släkttabellen (ej medtagen här).
Gustaf Petré var en genuin Åmålsbo. Han skall ha fötts i det hus, där han hade sin bokhandel, och bodde där nästan hela sitt liv. Sitt yrke ärvde han av sin fader, och efter honom fick han i arv sitt intresse för de kommunala angelägenheterna. Ett långt och krävande arbete nedlade Petré för sin hemstad. Han invaldes i stadsfullmäktige 1891 och blev deras ordförande 1894, vilken befattning han bibehöll till 1923, då han efterträddes av Hjalmar Hesselbom. Efter Åmåls brand den 9 maj 1901 nedlade Petré ett energiskt och framgångsrikt arbete på att hjälpa de svårt hemsökta åmålsborna på benen igen. För övrigt var han mångårig medlem av flera styrelser och kommittéer, såsom taxeringsnämnden, vars ordförande han var i flera år, skolrådet, samskolestyrelsen och sparbankens direktion. I nästan en mansålder var Petré ledamot av landstinget. Såsom medlem av dess sjukvårdsutskott har han utövat ett betydelsefullt inflytande på tillkomsten och utvecklingen av Åmåls sjukstuga.
Som kommunalman har Gustaf Petré lagt i dagen samvetsgrannhet, plikttrohet och en omutlig rättskänsla. Kärleken till och omtanken om födelsestaden drev honom att ofta åsidosätta sina egna intressen. Själviskhet var honom främmande. Också var han vördad och aktad av alla. Som enskild person utmärktes han av ett rättframt och försynt sätt. Han var godhjärtad och hjälpsam man, som skall leva kvar i tacksamt minne även utanför hemstaden. Petré var släktkär. Han fick visserligen ej tid att utforska sin släkt närmare, men på äldre dagar berättade han gärna intryck och händelser från sin barndom. Författaren erinrar sig en sådan berättelse, som kan förtjäna att här i sina huvuddrag återgivas. Som barn hade Petré hört om sin morfar, att denne under kriget med Norge varit med om en egendomlig tilldragelse. Han var då helt ung och tjänstgjorde vid trossen. När man kommit ett stycke på väg mot Norge, hördes plötsligt ett avlägset hästtramp, som kom allt närmare. Fruktan bemäktigade sig allas sinnen, och med spänning avvaktade man, vad som skulle komma. Snart iakttogs en skara ryttare, klädda som Karl XII:s bussar, närma sig i sporrsträck, för att plötsligt försvinna lika hastigt som de kommit. Ingen kunde förklara denna syn, som iakttogs av samtliga vid trossen, och därför ej kunde vara blott en yttring av en persons överspända fantasi. Vad det var? Däröver undrade Gustaf Petré ännu såsom gammal, när han för nedtecknaren av dessa rader berättade om synen.
Petrés levnadsafton fördunklades av sjukdom och prövningar. Döden kom därför som en befriare, när den avslutade hans i så hög grad verksamma och gagnerika liv.
____
Carl Hjalmar Hesselbom föddes i Slobol, Ånimskogs socken, den 5 augusti 1871. Han tillhörde en gammal dalslandssläkt och var ättling i sjätte led av kronofogden på norra Dal Erik Svensson. Dennes son Isak Hesselbom (1707 - 13 aug 1772) var fader till Johan Gabriel Hesselbom (12 juni 1743 - 15 maj 1788), vilken hade en son Isaac Hesselbom, som blev måg till Olov Svensson i Tydjebyn och finns upptagen på släkttabellen. Denne var Hjalmar Hesselboms farfars far och konstnären Otto Hesselboms farfar, vilken senare alltså var kusin med Hjalmar Hesselboms fader, liksom han var syssling med Gustaf Petré. Hjalmar Hesselboms och Gustaf Petrés inbördes släktskap framgår av släkttabellen.
Hjalmar Hesselboms föräldrar bodde ej länge kvar i Slobol utan flyttade över till Resbyn, också i Ånimskogs socken. Där växte han alltså upp. Då föräldrarna snart dogo, måste Hesselbom tidigt ut för att skaffa sig sitt uppehälle. På det viset kom han att flytta till Åmål och där bryta sig en bana. Efter att från 1893 hava haft anställning vid Bergslagsbanans banavdelning kom Hesselbom den 15 aug 1894 in vid maskinavdelningen såsom verkstadsarbetare. Här befordrades han den 1 maj 1895 till lokputsare, den 1 jan 1900 till vagnssmörjare och den 1 jan 1916 till lokputsareförman.
Det är emellertid genom sitt politiska och kommunala arbete, som Hesselbom gjort sig mest känd. Tidigt ansluten till det socialdemokratiska partiet, blev han snart dess ledare i sin hemstad. Det var som socialdemokrat han den 14 dec 1912 invaldes i Åmåls stadsfullmäktige, där han 1919 blev v ordförande och 1923 ordförande. Ett flertal förtroendeuppdrag har Hesselbom innehaft i sin hemstad. Han var sålunda ledamot av hälsovårdsnämnden, pensions-. hyres- och livsmedelsnämnderna och medlem av Åmål-Årjängs järnvägsaktiebolags styrelse. Vidare var han ordförande i Åmåls arbetareförening och beklädde ett flertal förtroendeposter inom det socialdemokratiska partiet och inom sitt facks sammanslutningar.
Hjalmar Hesselbom var lugn och trygg av sig. Han var tillika samvetsgrann, energisk och hjälpsam, och detta förklarar, att hans kamrater sågo upp till honom och korade honom till sin ledare. Man kom ej sällan till honom med sina privata bekymmer. Då tvekade Hesselbom ej att ge råd och söka ställa allt till rätta. Han hade en utpräglad rättskänsla, som förmådde honom att ingripa, även om han därigenom ådrog sig personligt obehag. Dessutom var han gladlynt och optimistisk och hade lätt för att samarbeta även med sina meningsmotståndare.
Hesselbom levde så helt med i sitt arbete och i tidens sociala strider, att det för honom blev föga tid övrig åt andra intressen. En god och uppoffrande familjefader spred han med sin humor och sitt ljusa lynne trevnad omkring sig både i och utanför hemmet. Vid högtider iakttog han gärna gammaldags plägseder i sitt hem. Han älskade jorden, och sedan han blivit stadsbo skaffade han sig gärna jordstycken att odla. Hos sina barn inpräglade han arbetets välsignelse och var för dem en god fostrare, liksom det sagts om honom, att han var det för Åmåls arbetare.
Hesselboms arbetsdag blev ej lång. Han fick emellertid tillfredsställelsen att se den sak, han kämpat för, vinna framgång. När han nu är borta, har han efterlämnat minnet av en god människa och medborgare.
Källor: Rörande Petré dels personliga intryck och minnen, dels uppgifter av hans hustru och syskon, särskilt av brodern, major Jacob Petré, Kristinehamn. Rörande Hesselbom meddelande av sonen, folkskollärare Axel Hesselbom, Åmål. Därtill komma beträffande båda tidningsnotiser i ortspressen och andra tidningar.
E Bergman.
Inlagd 1997-11-09,