Professor Johan Gustaf Edgren föddes i Åmål den 9 okt 1849. Föräldrarna voro sadelmakaren Johan Segerberg (f 1815 i Våmbs s:n Skaraborgs län, död 1867) och Beata Christina Edgren (f 10 aug 1806 i Åmål, död 25 mars 1861 i Korsbyn, Åmåls s:n; liksom föräldrarna begravd på Åmåls kyrkogård). Morföräldrarna voro postmästaren i Åmål Gustaf Edgren (f 9 okt 1757 på Uggleberg, Ölseruds s:n, död 27 nov 1840 i Åmål) och Andrietta Christina Åberg (f 23 mars 1769 i Åmål, död 14 april 1838 i Åmål). Genom sin moder tillhörde han sålunda kända dalslands- och värmlandssläkter. En broder till hans mormor var Erik Gustaf Lidbeck, Linnés lärjunge och professor i naturhistoria i Lund, och en morbror var fältläkare Pehr Adolf Edgren (f 7 febr 1802 i Åmål, död 3 juli 1891 i Stockholm). Den senare nedskrev från början av 1820-talet anteckningar under titeln "Resan genom livet", vari han bl a på ett levande sätt skildrar sitt föräldrahem i Åmål.
Sina uppväxtår tillbringade Gustaf Edgren som fosterson hos hemmansägare Olof Eriksson i Korsbyn, Åmåls landsförsamling. Efter moderns död togo sig brukspatron Åberg och morbrodern, fältläkare P A Edgren, an gossen, som sattes i skola i Åmål och samtidigt flyttade över till den Åbergska familjen därstädes. En dotter i detta hus skildrar honom såsom stilla, flitig och glättig, händig och snarfyndig. Åmåls treklassiga läroverk expedierade han på två år, troligen hösten 1865-våren 1867, varefter han gick igenom de fem högsta klasserna vid Vänersborgs högre elementarläroverk och där avlade mogenhetsexamen vårterminen 1871. Under tiden hade han adopterats av sin morbror och antagit hans namn.
Student i Uppsala hösten 1871 avlade J G Edgren med kand-examen där 1876, med lic-examen vid Karolinska institutet i Stockholm 1879, och efter disputation i Stockholm 1880 promoverades han i Uppsala 1881 till med doktor. Eter utbildning i fysiologi och sjukhustjänst, blev Edgren docent vid Karolinska institutet 1884, 1888 e o professor och 1908 professor i medicin därstädes, vilken befattning han innehade tills han den 9 okt 1914 blev professor emeritus. Professor Edgren avled den 17 sept 1929 i sitt hem i Stockholm.
Lejonparten av sin vetenskapliga forskning ägnade prof Edgren åt hjärt- och kärlsjukdomarna. Hans intresserade sig emellertid även livligt för tuberkulosens bekämpande och var en av banbrytarne på detta område. Han har t ex säkert en god del av förtjänsten av att jubileumssanatorierna kommo till, och han framhöll tidigt tuberkulosens stora sociala betydelse. Prof Edgren hade en i hög grad praktisk läggning, vilken satte sin prägel på hans undervisning. Han var livmedikus hos konung Oskar II 1888-1907 och hos konung Gustaf V 1908-1914. Om honom säger hans efterträdare i ämbetet prof H C Jacobaeus i en minnesruna: "Den fasta grund på vilken E byggde, icke blott som forskare utan måhända i än högre grad såsom lärare, var den prövade kliniska erfarenheten. Kliniskt omdöme och klinisk vederhäftighet utgjorde hans förnämsta karaktäristika. Reda och klarhet och blick för det väsentliga präglade hans framställning, och en kraftig humor gav icke sällan liv och krydda åt de ganska torra sjukdomshistorierna." Till den praktiska läggningen hos prof Edgren sällade sig en varm medkänsla för de sjuka. I sin installationsföreläsning lade han sina åhörare på hjärtat att framför allt komma ihåg, att undersökningsobjektet är en levande människa, och han tillfogade: "Hellre må den vetenskapliga noggrannheten i någon mån lida än vi brista i humanitet, vi, som genom vårt kall äro vigda till humanitetens förkämpar."
Prof Edgren var länge efter det han kommit ut i världen varmt fästad vid sitt fosterhem i Korsbyn. När han året före sin död i sitt testamente tilldelade Svenska läkaresällskapet 100.000 kr av vilken fond räntorna skola utdelas till behövande läkare och läkareänkor, tänkte han också på sin hembygd och donerade dit 10,000 kr, vilkas avkastning skall användas till understöd åt "en eller två begåvade, hederliga och flitiga samt behövande ynglingar, som visa håg och fallenhet för utbildning i lärda eller praktiska yrken, varvid i främsta rummet någon yngling från Korsbyn i Åmåls landsförsamling bör komma i fråga." Denna donation är ett rörande uttryck för den tacksamhet den gamle professorn kände mot sin barndoms välgörare.
Källor: Svensk läkarmatrikel (1886). I:210; En värmlandssläkt. Från Johan Edgren härstammande släkter (Sthlm 1923); Minnesruna av H C Jacobaeus i Hygiea, h 18 1929 s 625; Svenska Dagbladets årsbok 1929, s 265; uppgifter av en släkting till prof E samt personliga intryck.
E B-n
Inlagd 1997-11-09,