Gustaf Fredrik Bergendal föddes den 12 maj 1851 i Färgelanda, där hans fader, sedermera kyrkoherden i Renneslöv Sven Johan Bergendal, då tjänstgjorde som präst. Släkten har dalsländskt ursprung, i det den äldste kände medlemmen, Johan Ersson, var torpare i Krynebol, Grinstads socken. Dennes son, prosten Jonas Bergendal i Ölme, var född i Krynebol och gift umed en prästdotter från Bolstads socken. Om dem liksom om Gustaf Bergendals övriga förfäder finnas fullständigare uppgifter i antavlan på bilagan i slutet av boken. Vistelsen i Dalsland blev emellertid ej långvarig för Gustaf Bergendal, enär fadern redan 1853 blev pastoratsadjunkt i Kville i Bohuslän. Där föddes ett par år senare (4/5 1855) den yngre brodern David Bergendal, som sedermera blev naturvetenskapsman och professor i Lund.
Efter att hava avlagt studentexamen den 8/6 1872 i Göteborg blev Gustaf Bergendal med kand i Stockholm 28/11 1877 och med lic 24/5 1882. Åren 1879-80 var han prosektor vid Karolinska institutet, och efter ett par års läkareförordnanden på olika platser var han andre läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1882-83, distriktsläkare i samma stad 1884-96, bitr läkare vid Göteborgs barnsjukhus 1888-96, överläkare där 1896-1921, då han avgick med pension.
Bergendal har företagit flera utrikes studieresor och gjort sig känd som en duktig barnläkare. Under hans ledning utvecklade sig Göteborgs barnsjukhus, så att det blev det största och modernaste i Skandinavien. Han tog själv initiativ till dess uppdelning i en medicinsk och en kirurgisk avdelning och skänkte den första uppsättningen av kirurgiska instrument till sjukhuset. Egentligen förhöll det sig så med denna gåva, att hans svärfader, grosshandlare Ferdinand Lundquist, vid dottern Ingeborgs giftermål med doktor Bergendal ställde en summa till dennes förfogande, och denna fick då ovannämnda tilltalande användning. För tuberkulösa barn ömmade doktor Bergendal mycket. Barnsanatoriet i Rävlanda har tillkommit på hans initiativ. Likaså var Bergendal initiativtagare till byggandet av Hindås turisthotell, som första tiden även var sanatorium, och till det av dalslänningen Axel H Ågren bekostade konvalescenthemmet för barn på Amundön utanför Göteborg.
Av sina kolleger fick Bergendal den utmärkelsen att bliva vald till hedersledamot i Göteborgs läkaresällskap, och bland de sjuka var han inte mindre uppskattad. Om man också fann honom en smula kärv på ytan, så kom man snart under fund med hans många goda egenskaper. Han var godhjärtad, anspråkslös och hjälpsam och vann i ovanligt hög grad både sina kollegers och allmänhetens förtroende.
Omständigheterna fogade det så, att överläkare Bergendal ej kom att få så mycken beröring med sin födelsebygd, men under ett långt och verksamt liv har det förunnats honom att göra en god och bestående insats till det uppväxande släktets fromma i det samhälle, som i årtionden räknat honom som sin. Därigenom har han blivit till en heder för sin släkt och för det landskap, som sett honom födas, och ur vars sköte släkten Bergendal utgått.
Källor: Svensk läkarematrikel 3 I:57, III:1034 - Svenskt Porträttgalleri XIII (båda uppl) - Samfundet S H T:s ledamöter 1844 - 2/11 1895 (n:r 1759; med porträtt). - Göteborgare 1923, s 32 - Vem är det? (1923, s 46). - Läkarmatrikel 1924, s 61. - Tidningsnotiser - Meddelanden av sonen, med lic Casten Bergendal, Göteborg. - Antavlan har upprättats av brorsonen, andre bibliotekarie Sten Bergendal, Lund.
E Bergman.
Inlagd 1997-11-09,