Teknikutveckling inom sambandsområdet

Teknikutveckling inom sambandsområdet

Var står vi - vart går vi ?

Huvudinnehåll.

Föreliggande arbete har gjorts som underlag och bearbetning till den årliga revidering, som görs inom försvaret av teknisk prognos för området sambandsteknik. Det ger en delvis annorlunda beskrivning och syn på utvecklingen än redovisad prognos. Aktuell tidsrymd för prognosen är enligt förutsättningarna tiden fram till år 2017.

Reviderad 940621.

Detta dokument senast ändrat 950114.

Ansvarig för innehållet på denna hemsida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se

Innehållsförteckning

1 Inledning

2 Behovsutveckling och övergripande faktorer

2.1 Behovsutveckling

2.2 Politiska initiativ och styrningar

2.3 Standardiseringsfrågor

2.4 Frekvensfrågor

2.5 Marknadsutveckling

2.6 Humanaspekter

2.7 Samhällsaspekter

3 Teknikprognos

3.1 Utveckling i stort

3.2 Telekommunikationssystem

3.2.1 Landsomfattande nät

-- Det fysiska nätet och transportnätet

-- Tjänstenät

-- Mervärdestjänster

-- Protokoll

-- Övrigt

3.2.2 Anslutningar till landsomfattande nät

3.2.3 Anslutande lokala nät

3.2.4 Anslutningsutrustningar

3.2.5 Informationsdatabaser i näten

3.2.6 Spel

3.2.7 Militär tillämpning, exempel

3.2.8 Rymdbaserade globala nät

3.2.9 Sammanfattning

3.3 Teknikområden

3.3.1 Automatiserad dokumenthantering

3.3.2 Datasäkerhet

3.3.3 Digital rundradio

3.3.4 Digital TV

3.3.5 Förmedlingsteknik

3.3.6 Intelligenta nät

3.3.7 Komprimering

3.3.8 Mobilkommunikation

3.3.9 Mänskligt tal

3.3.10 Nätövervakning

3.3.11 Optisk fiber

3.3.12 Programvara och språk

3.3.13 Protokoll för de lägsta OSI-nivåerna

3.3.14 Rörliga nät

3.3.15 Satellitkommunikation

3.3.16 Signalbehandling

3.3.17 Simulering

3.3.18 Smygradio

3.3.19 Språköversättning

3.3.20 Truppradio

3.3.21 Universell personlig telekommunikation

3.3.22 Virtuell verklighet

4 Avslutning

Några begrepp

Förkortningar

Referenser

Tillägg - några ytterligare rapporter

Teknikutveckling inom sambandsområdet

Var står vi - vart går vi ?

1 Inledning

Prognosen skall gälla tiden fram till år 2017. Det är uppenbart att det är svårt, näst intill omöjligt att med någon säkerhet ge en prognos om utvecklingen så långt fram i tiden, speciellt inom ett område med så snabb utveckling som sambandsområdet. I mycket måste det därför, med utgångspunkt i nuläget, bli en beskrivning av trender.

Vi är på väg in i ett informationssamhälle, där sambandstekniken är ett huvudelement, som kommer att påverka flertalet samhällsfunktioner. Utvecklingen kommer att styras i ett växelspel mellan behov och teknikens möjligheter allteftersom de senare blir kända. Stora omvälvningar kan förväntas.

Mot denna bakgrund har medtagits ett avsnitt om behovsutveckling och övergripande faktorer.

Allmänt kan konstateras att utvecklingen i stort kommer att styras av den civila sektorn. Detta avspeglas i den tekniska prognosen, som dock även tar upp särskilda områden, där militära applikationer ställer speciella krav.

2 Behovsutveckling och övergripande faktorer

2.1 Behovsutveckling

Behovet av ökad effektivitet och kostnadsbesparingar inom i stort sett alla områden i samhället driver utvecklingen mot ett informationssamhälle. Detta kommer att ställa både ökade och nya krav på samband. Det gäller samband för såväl statliga och kommunala organ som institutioner, företag och enskilda.

Ökad och snabb insyn i offentlig verksamhet kommer att krävas liksom effektivitetshöjande informationshantering inom och mellan offentliga institutioner och mellan dessa och företag samt allmänheten. På vårdsidan ställs bl a ökade krav att på avstånd kunna ställa diagnos och bidra med råd under operationer och på olycksplatser för att hushålla med läkarresurser och kunna utnyttja bästa expertis. På utbildningsområdet kommer bl a att ställas krav på förbättrad distansundervisning, så att de studerande i ökad omfattning kan bedriva studier i sin hemort och därifrån bl a snabbt och enkelt kunna ta del av litteratur och forskningsresultat, var dessa än befinner sig. Inom rättsväsendet kommer krav på att hålla domstolsförhandlingar utan att behöva transportera de häktade till och från förhandlingarna. På företagssidan med dess ökande internationalisering blir det krav på gott och säkert samband, oberoende av geografisk belägenhet och med möjlighet till alltmer automatiserad dokumenthantering. Härtill kommer krav på förbättrad kommunikation med universitetsvärlden och dess forskningsresultat. I särskilt glesbygd ställs krav på förbättrat samband för att få möjligheter till nya arbetstillfällen. Tidskrifter, böcker och även tidningar kommer av bl a kostnadsskäl och krav på sökmöjligheter, i ökande utsträckning att levereras i elektronisk form. Den enskilde kommer att ställa krav på att från hemmet söka och ta del av information inklusive böcker, bilder och filmer, var detta material än befinner sig. Man kommer också att vilja spela spel av olika slag över telenätet, t ex rollspel.

På den militära sidan ställs krav liknande de för andra organisationer vilket inte bara gäller på operativa nivåer utan även på taktiska. Detta innebär både tal, text, bild och video i realtid. Dessutom ställs på militär sida sådana krav på snabbhet att information, som skapas någonstans inom organisationen t ex vid en radarstation, kan användas vid ledning av luftstrid. Härutöver ställs extrema krav på säkerhet och skydd i samband med informationsöverföring och i vissa fall även stora krav på fältmässighet.

Ur de grundläggande behoven med åtföljande krav kan härledas följande behov och krav:

1. Samtal och dialoger

Till denna kategori hör telefon- och tangentbordssamtal (dialog från tangentbord). Samtalen kan innehålla tal, text och bild (video). Tangentbordssamtalen kan t ex användas för dialog med databaser, för informationssökning, för beställningar av olika slag samt för spel och simuleringar. Till gruppen samtal hör även konferenssamtal för mindre grupper av personer, videokonferenser och teknik för distansundervisning. En speciell kategori är globala tangentbordssamtal med flera deltagare (typ IRC eller Internet relay chat). För konferenserna kan krav komma att ställas på teknik för "virtuell verklighet", bl a för att möjliggöra sådan kvalitet att samverkan via telekommunikation upplevs av deltagarna som verkliga möten med fysisk närvaro. Detta kan användas för överläggningar, sammanträden, distansundervisning, "virtuella" kontor, "virtuella" museibesök etc. Konferenserna kan komma att kräva automatisk, skriftlig dokumentation (av beslut eller beslut och diskussioner) och vid internationella konferenser språköversättning.

2. Meddelandeöverföring

Detta gäller överföring av information till person eller dator utan sådana tidskrav, som ger möjlighet till direkta repliker som i vanliga telefonsamtal. "Brevlåda" skall kunna användas. Informationen kan vara tal, text, bild, video eller datorprogram, separat eller i samma meddelande. Meddelande kan ha olika längd alltifrån korta sådana på några få ord till långa omfattande hela böcker. Meddelande kan även sändas till dator för att få denna verkställa något t ex sända en viss fil, som finns lagrad i datorn, tillbaka till avsändaren. Filen kan innehålla t ex en text eller en film.

Meddelandeöverföring kan användas för sändning till flera adressater samtidigt med sändlistor, för konferens- eller mötessystem (globala gruppdiskussioner) mm.

Meddelandeöverföring kan även komma att användas för ökat deltagande i samhälleliga frågor.

3. Filöverföring

Detta gäller överföring från en dator till en annan i nätet av fil, som kan innehålla tal, text, bild, video eller datorprogram. Filerna kan ha varierande storlek, alltifrån mycket små till mycket stora. Filöverföringen kan ske på begäran eller på överenskommet sätt.

4. Söksystem

System för att söka efter på vilken dator i ett stort nät olika böcker, tidskrifter, bildverk, filmer, datorprogram,varukataloger etc av intresse finns lagrade samt var olika särskilda tjänster som resebyråuppgifter, datorkapacitet, simuleringsmodeller och spel finns. Funnet, lagrat material kan läsas direkt eller föras över som fil för läsning hemmavid. Simuleringar och spel kan startas direkt.

5. Meddelandesortering

Krav kommer att finnas på särskilda sorteringssystem för inkommande meddelanden med sortering på tid, avsändare, adressmening eller något i innehållet.

6. Blindsändning över stora geografiska områden

Detta sker idag genom TV och rundradiosändningar av olika slag. Krav kan komma att föra över del av dessa till trådbunden kommunikation.

För dessa olika typer av behov kommer att ställas stora krav på tillgänglighet, säkerhet och snabbhet och i en del fall även rörlighet. I många fall, särskilt vid militär användning och användning inom ekonomisk, polisiär och sjukhusverksamhet, ställs stora krav på skydd mot obehörigas ingrepp av olika slag.

2.2 Politiska initiativ och styrningar

För att stimulera utvecklingen inom telekommunikationsområdet arbetar politikerna med initiativ som syftar till
  • samordning internationellt av telenät och tjänster
  • ökad konkurrens, nationellt och internationellt
  • stöd åt olika forskningsprojekt
  • stöd till ökad användning av telekommunikationsmöjligheter
  • Många politiker ser utbyggnaden av en god infrastruktur för telekommunikationerna som ett sätt att stödja näringslivet och därigenom uppnå konkurrensfördelar samtidigt som nya arbetstillfällen skapas.

    För internationell samordning av telenät och tjänster stöds bl a en omfattande verksamhet för standardisering av olika gränssnitt mm. Ett annat väsentligt område för internationell samordning är utnyttjande av radiofrekvensspektrat.

    På europeisk nivå finns organ för samordning såsom CEPT (Conférence européenne des administrations des postes et télécommunictions) med syfte att koordinera europeiska telekommunikationsfrågor på förvaltningsnivå. En förändring av organisationen till att hantera enbart rena administrations- och regulatörsfrågor kan förväntas, varvid en separat organisation skapas för operatörsfrågor.

    Genom EU och EES-avtalet har tillkommit ett stort antal rättsakter och direktiv inom telekommunikationsområdet, som syftar till att gynna europeisk industri genom att skapa en inre öppen marknad, vilket dock knappast synes underlätta internationell samordning.

    För att öka konkurrensen både nationellt och internationellt har i många länder skett s k avmonopoliseringar. Här i Sverige har under 1993 antagits en ny telelag, vilken under prognosperioden starkt kommer att påverka förhållandena på området. En ny myndighet, Post- och telestyrelsen, har bildats, som blir statsmaktens organ med ett övergripande ansvar för telekommunikationssystemet i Sverige. Post- och telestyrelsen kommer att företräda Sverige i det internationella samarbetet på området. Det gamla Televerket har ombildats i företaget Telia och är numera en av flera teleoperatörer här i Sverige.

    Stöd har givits åt ett stort antal europeiska forskningsprojekt för telekommunikation. Av dessa kan nämnas EG RACE- projekt (Research and development in advanced communication technologies in Europe) och dess föreslagna fortsättning i ACTS (Advanced communication technologies and services) samt Esprit-programmet (European strategic programme for research and development in information technologies) och projektet TEN (Trans european network), vilket kommer att följas av ytterligare projekt inom hela Telematik-området. I september startar inom EU för perioden 1994-98 ett stort projekt kallat "4th framework for telematics", som berör områden som forskning, utbildning, bibliotek etc. Inriktningen är mot användningen av höghastighetsnät för olika ändamål. De europeiska teleförvaltningarna koordinerar sina utvecklingsinsatser även i andra fora, exempelvis EURESCOM (samarbetsorganisation för teleteknisk forskning med bl a koordinering av digitalnätsutvecklingen). På global nivå förväntas liknande stimulansaktiviteter bl a genom ITU (Internationel telecommunications union), vars organ år 1993 omstrukturerats för ökad effektivitet. Av svenskar som medverkar i dessa organisationer märks bl a Kurt Katzeff i EURESCOM och P G Gyllenhammar i den s k Bangemansgruppen, en EU arbetsgrupp för telefrågor.

    Aktuella uppgifter om EG forskningsprojekt och resultat finns i dess databas CORDIS, som är tillgänglig över Internet (telnet echo.lu).

    Stöd till ökad användning av telekommunikationens möjligheter kan ske bl a genom att stödja införande av "elektroniska motorvägar", anpassning av lagstiftning, stöd åt utbildning och direktiv om användning i den offentliga sektorn

    Med elektroniska motorvägar, som ibland benämnes informationsmotorvägar avses en infrastruktur med höghastighetsförbindelser, till vilka man med dator kan ansluta via datornät och därigenom komma i direkt förbindelse med alla andra datorer, som är anslutna till motorvägen via något av övriga anslutna datornät. Datorerna kan användas för överföring av tal, text, bild och video. I dag finns en infrastruktur av denna typ, som trots starka begränsningar ifråga om överföringshastighet har omkring 29.000 nät (april 1994) och omkring 2.2 miljoner datorer anslutna i 72 länder (december 1993). Strukturen är världsomspännande och kallas Internet (Bergman m fl, 1992). Europa inklusive övriga "icke USA" förväntas i december 1994 gå om USA i fråga om antal anslutna nät. Internet har passerat sin kritiska storlek och expanderar nu snabbt av egen kraft. Antalet anslutna datorer fördubblas på mindre än ett år (ökningstakt 12 % per månad). Prognosen säger 100 miljoner datorer anslutna år 2000. Trafiken på det amerikanska stomnätet ökade enbart under mars månad 1994 med 20 % svarande mot knappt 2 Terabyte per månad. Under samma tid ökade trafiken som alstras av sökprogrammen gopher och www med 18 respektive 30 %. I USA har getts kraftfullt stöd åt en fortsatt utbyggnad av detta nät från presidenten, som ser det som en nationell angelägenhet. I Europa presenterade Europakommissionens president Jacques Delors i december 1993 en vitbok med huvudförslaget utbyggnad av infrastruktur med europeiska informationsmotorvägar för att råda bot på Europas låga tillväxt, relativt dåliga konkurrenskraft och höga arbetslöshet (Köpman, 1994b). Här i Sverige har regeringen nyligen under beteckningen IT 2010 tagit initiativ, som kan ge en motsvarande, fortsatt utbyggnad inom vårt land (Bildt, 1994). En stiftelse härför planeras. Man avser från staten satsa forskningspengar på ca 1 miljard SEK per år med inriktning på att bredda användningen av IT-tekniken. Ett paraplyprojekt med denna inriktning, benämnt Siren, har sedan en tid drivits från SICS, (Swedish institute of computer science).

    Anpassning av lagstiftning gäller bl a elektronisk post (datorpost) i alla dess former samt hanteringen av copyright-frågor. Datorpost betraktas idag som personregister på dator och måste godkännas av Datainspektionen (DI), vilket kan förhindra fritt meningsutbyte i t ex konferenser på datornät. Särskilt tillstånd måste finnas när man sänder datorpost utanför kretsen av anställda, föreningsmedlemmar eller liknande. Post till utlandet kan svårligen hänföras till någon av dessa tillåtna kategorier. I senare fallet ställer DI krav på att mottagarlandet skall ha antagit Europarådets integritetsskyddskonvention, vilket knappast något land i Amerika eller Sydostasien har gjort. För myndigheter tillkommer kravet på diarieföring. Både arkivlag, förvaltningslag, verks- och tryckfrihetsförordning samt sekretesslag berörs förutom datalagen (Åkerman, 1994). Lagstiftning måste göras försiktigt m h t den snabba tekniska utvecklingen.

    Fortsatt stöd åt utvecklingen av telekommunikation kommer att ges från den politiska sidan bl a mot bakgrund av möjligheter till nya arbetstillfällen. Stödåtgärderna kommer att gälla samordning internationellt, ökad konkurrens, stöd åt forskning, ökad användning inom den offentliga sektorn, utbildning och anpassning av lagstiftning.

    2.3 Standardiseringsfrågor

    Standarder behövs för en rad olika områden exempelvis datornät (inom sådana och mellan sådana), datorpost, multimedia med tal, text, bild och video mm, elektroniska dokument inklusive EDI (electronic data interchange) videokonferenser samt optiska hårddiskar, smarta kort och fjärrkontrollen till TV-apparaten (ibland kallad TV-box), som även kan användas för inköp, beställning av film mm. Standarder är till för att tillgodose givna behov, möjliggöra samverkan och användning av utrustning och programvara i olika miljöer samt för att minska kostnader. Standarder på alla nivåer är viktiga för en fortsatt utveckling.

    Standarder finns av tre huvudtyper, internationella frivilliga standarder, nationella standarder och företagsstandarder. Det har visat sig svårt att enbart lita till en kategori standarder, man måste leva med olika standarder även för i princip samma funktioner. Det har också visat sig att det inte räcker med att man fastställer en standard. För att den skall bli spridd och accepterad måste man även ta hänsyn till målet för den egna verksamheten samt förekomsten av implementeringar av standarden på marknaden och kostnader (FIRP, 1994).

    Till de internationella frivilliga standarderna hör främst de av ITU (International telecommunications union) och ISO (International standards organization) fastställda. De kanske viktigaste av dessa standarder är de som definierar gränssnitt i den s k OSI- modellen (open system interconnection). För vissa av dessa finns även de s k TCP/IP- standarderna som alternativ. De senare har utvecklats successivt under många år i praktisk arbete under uppbyggnad av nät, där erfarenheter undan för undan har kunnat tillgodogöras. Drivkraften har varit att man för sitt arbete har varit beroende av bra, väl fungerande datanät. TCP/IP-protokollen utgör grunden i ovan nämnda Internet. De har idag fått stor spridning även utanför Internet. Sammanhållande för TCP/IP-standarder är IETF (Internet engineering task force).

    På europeisk nivå sker standardiseringsarbete inom CEN- CENELEC (Comite europeen de normalization resp Comite europeen de normalisation electrotechnique) och ETSI (European telecommunications standards institute), vilka även medverkar i det världsomfattande standardiseringsarbetet. I detta deltar representanter för användare, nätoperatörer, tillverkare, tjänsteproducenter, forskningsorgan och teleadministrationer inom Europa. I Sverige bedrivs standardisering inom informationsteknik (IT, definierat som teknik för insamling, lagring, bearbetning, återfinnande samt kommunikation och presentation av data, text, bild och tal) inom ITS (Informationstekniska standariseringen), anslutet till SIS (Sveriges standardiseringskommission).

    I USA arbetar bl a NIST (National institute of standards and technology), IEEE (Institute of electrical and electronic engineers), ANSI (Americain national standards institute), TIA (Telecommunications industry association) samt ovan nämnda IETF med standardiseringsfrågor.

    Härutöver arbetar bl a sammanslutningar, som kallar sig "Forum", med standardiseringsfrågor. Ett sådant är t ex ATM Forum (ATM = asynchronous transfer mode). I ett Forum ingår representanter för berörda industrier m fl. I ATM Forum är både telekommunikations- och datorindustri representerade (Myhr, 1994b). Ett annat sådant Forum är Convergence Forum, som skall ta fram standard för interaktiva TV-boxar (IDG News, 1994b).

    Olika företag skapar och driver i viss utsträckning sina egna standarder i hopp om att få sådant genomslag på marknaden att deras standard skall accepteras som nationell - internationell standard. Många sådana har också fått stor spridning. Exempel på detta är IBMs kommunikationsprotokoll SNA (System network architecture). Andra företag såsom Apple, Microsoft och Adobe har också produkter som bildat standard (macintosh, windows respektive postscript).

    I några länder finns direktiv om vilka standarder, som skall användas inom den statliga förvaltningen för datakommunikation inom och mellan olika organisationsenheter. I USA har sådana samlats i ett verk, som kallas GOSIP (Government open systems interconnection profile). Dess första version kom ut 1990. Den är nu i sin tredje version. GOSIP bygger enbart på ITU och ISO-standarder. Detta har emellertid visat sig inte fungera i praktiken och den anpassas nu till verkligheten genom att omarbetas under hänsynstagande till även andra typer av standarder, bl a TCP/IP-standarderna, i detta sammanhang kallade IPS-standarderna (FIRP, 1994 och Crocker, 1994). En ändring av namnet GOSIP har föreslagits för att markera det nya. I Sverige finns en motsvarande handling kallad SOSIP. Den uppges komma att ersättas av EU inköpshandbok Ephos, som idag också bygger på OSI (Myhr, 1994a).

    För de högre nivåerna på OSI-skalan är ytterligare standarder nödvändiga. Det gäller sådana för bild, ljud, ordbehandling, uppställning av dokument av olika slag mm. I dag finns många olika standarder för dessa uppgifter, vilket bl a ställer krav på att man lätt skall kunna gå över från en standard till en annan.

    Standarder ändras med tiden. Det är därför nödvändigt att utforma system, som kan ta hand om sådana förändringar.

    Inom militär telekommunikation finns idag omfattande egna standarder främst inom NATO och amerikanska försvaret (Eurocom och Stanag). Motsvarigheten till GOSIP inom NATO kallas NOSIP (Nato open systems interconnection profile). NATO har nyligen rekommenderat att i NOSIP även skall tas in TCP/IP-protokollen (FIRP, 1994). En klar tendens finns att i ökande grad följa civila standarder, främst för nät på högre nivåer (strategiska, markbaserade nät), men även på taktisk nivå.

    Standarder kommer även i fortsättningen att vara utomordentligt viktiga. De krav den tekniska utvecklingen ställer på ökad snabbhet i standardiseringsarbetet kommer att medföra dels att andra organ än de etablerade standardiseringsorganen kommer att bli alltmer betydelsefulla och dels att man i många fall väljer att inte dra ut på tiden för att få fram en världsstandard utan hellre accepterar olika standarder och tar fram metoder för en snabb övergång från en standard till en annan.

    2.4 Frekvensfrågor

    För radioförbindelser krävs internationell samordning av användningen av frekvensutrymmet dels för att undvika frekvenskonflikter och dels med samma motiv som övrigt standardiseringsarbete. Frekvensplaner finns idag för frekvenser upp till 275 GHz.

    Frekvensfrågorna styrs ytterst av beslut vid internationella konferenser. Den senaste stora konferens (WARC), som behandlade hela frekvensområdet ägde rum i Torremolinos i Spanien 1992 (WARC-92). Närmast föregående, motsvarande konferenser ägde rum i Geneve år 1959 (WARC-59) och i Atlantic City i USA år 1947 (WARC- 47). Inom ramen för de beslut, som fattas vid dessa stora konferenser, sker sedan detaljplanering inom olika frekvensområden och regioner. För Europa har CEPT nyligen kommit med förslag till utformning av en europeisk frekvensplan för området 3.4 till 105 GHz (DSI table 93-12-21), som skall vara genomförd till år 2008 (Karlsson, 1994e). Frekvensområdena därunder är nu under behandling, bl a området 1350-2690 MHz, där en del av mobilkommunikationen förlagts.

    Med hänsyn till den allt större omfattning arbetet med frekvensfrågor fått kommer systemet med allomfattande konferenser (WARC) att ersättas med ett system med frekvenskonferenser (WAC) för delområden vart tredje år.

    Frekvensbristen kommer att försvåra utbyggnaden av nya radiobaserade kommunikationssystem, vilket bl a tvingar till utveckling av mer spektrumeffektiva och störresistenta, adaptiva radiosystem. Frekvensbristen kan också medföra att vissa tjänster, om det är möjligt, kan tvingas upp i högre frekvensområden eller utnyttja andra media såsom optofiber, som i ökande omfattning kommer att vara tillgänglig hos varje abonnent.

    2.5 Marknadsutveckling

    Volymer

    Omfattningen av den del av här berörda marknader som gäller ren telekommunikation är stor. Världsmarknaden för telekommunikation (produkter och tjänster) uppskattas till omkring US$ 400 miljarder per år med en tillväxt som i slutet av detta decennium stigit till mer än 1300 miljarder. Huvuddelen, 1000 miljarder eller 77 % kommer att ligga på tjänstesektorn (Robinson, 1993a). Som jämförelse kan nämnas att världsmarknaden för halvledare i år beräknas omfatta US$ 100 miljarder (IT-rapport 94:08, 1994) och världsförsäljningen av elektronikprodukter 940 miljarder år 1996 (AEA-studie).

    ITU redovisar i en rapport som blev offentlig den 21 mars en uppskattning av den totala omslutningen på telekommunikationsmarknaden för år 1992 på US$ 535 miljarder (Newsletter.., 1994).

    Det råder stor optimism om utvecklingen och många nya projekt planeras. Man skapar mycket stora transportresurser men är på en del håll osäker om hur användarna skall kunna utnyttja resurserna med vinst. I några sektorer bl a den finansiella är vinsterna uppenbara men i andra är de inte lika tydliga. Särskilt osäker är man på allmänhetens reaktioner på det nya (Hedquist, 1994). Prissättningen kommer att bli viktig. Utvecklingen av Internet har väl visat, vilket värde den nya tekniken har för universitets- sektorn. Internet ger ett nytt sätt att arbeta, tillägna sig kunskaper och kommunicera med varandra, vilket kommer att sprida sig långt utanför denna sektor. I USA och även på andra håll pekas på telemedicin, distansarbete och distansutbildning, som områden till vilka stora förhoppningar knyts.

    Utvecklingen i USA mot vad man kallar NII eller National information infrastructure kommer att styras av marknadskrafterna och statliga regler. Ingen utanför de hårt konkurrerande industrierna bedöms kunna göra upp en plan för utbyggnaden. Ingen plan bedöms kunna överleva den snabba tekniska utvecklingen. Från statens sida har man för inriktningen satt upp bl a de fyra punkter, som följer. Detta har bl a skett med bakgrund i utvecklingen av Internet, som skett successivt mot hela tiden förändrade behov hos användarna. Internet har stått som mönster för NII (Campen, 1994).

    1. Främja privata investeringar

    2. Ställa krav så att befolkningen i fattiga områden och på landsbygden ej blir glömda

    3. Främja sammanhängande, interaktiva, användarstyrda nät

    4. Ställa krav på god drift- och informationssäkerhet

    Oberoende av alla osäkerheter och världsekonomins utveckling bedöms marknaden växa stabilt med 10 % per år. EU bedömer att dess totala telekommunikationsmarknad (som utgör 1/4 av världsmarknaden) år 2000 kommer att öka till mellan 5 och 7% av GDP (Gross domestic product) mot 3% år 1991.

    Inom den alltmer dominerande tjänstemarknaden tar exempelvis "nya" informationsformer (data, fax, bild, video, etc) och nya tjänster (meddelandetjänster, röstbrevlådor etc) en snabbt växande del. Utvidgade tjänster är ett av operatörernas främsta konkurrensvapen på en allt mer avmonopoliserad marknad.

    Tjänstesektorerna kommer att växa starkt. En sektor som elektronisk publicering, som starkt kommer att påverka trafikvolymerna, beräknas få en volym av 3,2 miljarder ecu om året år 2000 inom enbart EU. Den beräknas då utgöra 10-15 % av all publicering.

    På utrustningsmarknaden förväntas snabbaste tillväxten ske inom området mobilkommunikation (från år 1990 till år 2000: +11 % , från år 2000 till år 2010: + 9 % ). Denna förväntas få en marknadsvolym på ca 500 miljarder år 2010 och har då gått förbi publika växlar, som då beräknas få en volym på ca 450 miljarder SEK.

    För militär telekommunikation bedöms utrustningsmarknaden för närvarande ha en volym av storleksordningen 5 % av den civila. För tjänster är inga relationstal kända. En tendens är att ledningssystemen inklusive telekommunikation ges en växande andel av de totala militära utrustningsanslagen.

    Den svenska telekommunikationsmarknadens tjänstevolym bedöms 1993 uppgå till ca 32 miljarder SEK. Utrustningsmarknadens volym kan belysas av Telias investeringar i telekommunikationsutrustning, vilka 1993 var ca 8 miljarder SEK.

    Marknadsutvecklingen kommer att påverkas av bl a politiska stimulanspaket med syfte att stärka det egna landets industri. Andra politiska åtgärder med liknande syften, men som kan ha motsatt verkan, är antagning av bestämmelser om tvingande standarder, t ex tvingande europastandarder. Prissättningen för olika produkter kommer att starkt påverka en fortsatt expansion.

    Aktörer

    Båda huvudgrupperna av aktörer på telekommunikationsmarknaden, användarna av telekommunikation respektive tillhandahållarna av tjänster, nät och utrustning, kommer under prognosperioden att undergå stora förändringar. På användarsidan kommer krav på utvidgade och nya tjänster och ökad kostnadsmedvetenhet. På tillhandahållarsidan innebär pågående avmonopolisering, avreglering och privatisering ökad konkurrens och fler aktörer. Av tillhandahållarna kommer i framtiden att kunna särskiljas de, som tillhandahåller transportkapacitet och de som tillhandahåller information. En tredje grupp är leverantörerna av teknisk utrustning till dessa båda grupper.

    Användare

    Användare är företag, organisationer och privatpersoner.

    För många företag blir telekommunikationer en strategisk resurs som kan ge företaget nya konkurrensfördelar, nya marknader, nya produkter och nya inkomstkällor (snabbare leveranser, förbättrad marknadskommunikation, leverans av information, uthyrning till andra företag av kapacitet och tjänster i företagets egna globala telekommunikationsnät etc).

    Telekommunikationer blir för allt fler företag en väsentlig kostnad och stort intresse kommer att ägnas åt att finna kostnadseffektiva lösningar. Den alltmer avmonopoliserade marknaden ger företagen tillgång till konkurrerande lösningar från skilda operatörer. För internationell teletrafik finns redan i dag en hård konkurrens mellan såväl nationella som internationella operatörer. Denna konkurrens kommer att utvecklas även för nationell företagskommunikation.

    I takt med det växande beroendet av telekommunikationer får frågorna om säkerhet i dessa allt större uppmärksamhet från företag, såväl i vad avser tillgänglighet som skydd mot otillbörlig åtkomst och förvanskning av överförd information.

    I ökande grad kommer skolor på alla nivåer, statliga myndigheter, bibliotek mm att uppträda som användare.

    På privatsektorn kommer krav på underhållning (främst TV) och behovet av tillgång till publik (och individuell) information via telekommunikationer att innebära en mycket starkt växande tjänstemarknad. Det gäller "interaktiv" underhållning, "program på begäran", tillgång till publika databaser, bank- och bokningstransaktioner, inköp från hemmet mm. Det är privatsektorn, som kommer att ge de stora volymerna i framtiden.

    Tillhandahållare

    Tillhandahållare är teleoperatörer och leverantörer av tjänster.

    Genom avmonopolisering, avreglering, politisk styrning, ökad konkurrens och det höga förändringstempot kommer i många länder telekommunikationsmarknaden under prognosperioden att alltmer splittras med många operatörer och leverantörer som följd. De tre branscherna telekommunikation, informationsteknologi och media kommer alltmer att samarbeta och integreras. Gränserna mellan TV, telekommunikation och datorer kommer att suddas ut.

    Till skaran av teleoperatörer kommer kabel-TV-bolagen och elkraftföretagen. Båda drar kablar till sina kunder användarna. Kabel-TV-bolagen levererar från början bredbandstjänster och elkraftföretagen kan lägga in fiber i kraftkablarna. Båda dessa kategorier kommer att kunna leverera telefontjänster. Sandvikens kommun har exempelvis valt kabel-TV-nätet för att binda ihop sina lokala PC-nätverk med 4 Mbit/s i stället för Telias nät (Brink, 1994). Kabel-TV-företaget Cablevision kommer under 1994 att erbjuda telefoni till sina 600 000 kabel-TV-abonnenter på Long Island, New York (Informationsteknologirapport 94:06, 1994). Kabel-TV-bolaget TCI (Telecommunications Inc) i San Francisco-området planerar att tillsammans med andra kabel-TV-bolag tillhandahålla både telefoni och video (Informationsteknologirapport 94:11, 1994)

    Operatörernas verksamhetsfält kommer sannolikt att "pressas" såväl underifrån av alltmer sofistikerade användarutrustningar (CPE), som ovanifrån av tredjeparts tjänsteproducenter. För att få tillgång till marknader i flera länder kommer allianser mellan operatörer att utvecklas i stor skala, kanske ledande till uppgående i ett fåtal mycket stora operatörskonsortier.

    Ursprungligen skulle den europeiska telekommunikationsmarknaden bli avmonopoliserad redan 1993, men medlemsländerna har förhalat processen och tidpunkten är nu framflyttad till 1998. Detta kan innebära en långsammare utveckling i Europa, varigenom amerikanska och japanska företag kan få ett stort försprång vad gäller informationsmotorvägar (Byråkratiska hinder.., 1994). På den svenska marknaden opererar redan i dag flera utländska teleoperatörer (Barile, 1994 och Andersson, 1994c).

    Genom att tjänsteproduktionen i nätet kan utföras på godtycklig plats p g a låg kostnad för säker transport, så kan en tjänst införas enkelt och även i liten skala. Man kan då få ekonomi även vid relativt liten efterfrågan och det är även enkelt att avveckla, då efterfrågan upphör. På detta sätt kan en nätbaserad tjänst bli ett attraktivt alternativ till en användarägd utrustning. Detta underlättar även för användare att starta egna företag, som ger mervädestjänster i nätet. Genom att växlar och produktion av informationstjänster skiljs åt underlätttas även för växelkonstruktörerna.

    Bland producenterna av mervärdestjänser kommer att ingå även rena informationsproducenter ibland kallade "bitproducenter". Bakom dessa kan stå medieföretag av olika slag, bokförlag, filmproducenter och -distributörer etc. De är de som skall hjälpa teleoperatörerna att förse all transportkapacitet med trafik.

    Utrustningsleverantörer

    Den ökade standardiseringen, utvecklingen mot öppna system, politisk styrning och den hårdnande konkurrensen mellan operatörer skapar ett klimat med kraftigt ökad konkurrens även mellan utrustningsleverantörer. Den snabba tekniska utvecklingen och kraven på nya funktioner tvingar tillverkarna till mycket stora utvecklingsinsatser. Detta förväntas leda till koncentration av en mycket stor andel av tillverkningen till ett begränsat antal stora företag inom respektive område, aktiva över stora delar av världsmarknaden. Kravet på stora utvecklingsinsatser leder å andra sidan till en viss samverkan och alliansbildning mellan dessa stora.

    Den snabba utvecklingen och kraven att snabbt möta operatörers och användares krav på funktioner kommer att skapa möjligheter för mindre företag i speciella nischer att bli leverantörer av utrustningar. Dessa företag kommer, när marknaden mognat, att antingen själva växa sig stora eller införlivas i någon av de tidigare stora leverantörerna. De har ett behov av nära samverkan med teleoperatör. Exempel på ett sådant bolag är Marconi SpA i Italien, som nyligen fått order på SDH-produkter (SDH = synkron digital hierarki) till bl a Telia pga att större företag inte kunnat leverera i tid (Andersson, 1994b).

    Integreringen av användarutrustningar med kommunikationen innebär att även en del datorindustrier kommer att kunna inräknas i skaran av leverantörer av utrustning. Dessa industrier har en betydligt kortare omloppstid för sina produkter än telekommunikationsindustrin och kommer att väsentligt påverka utvecklingen. Siffror på två respektive fem år anges ibland. Även TV-industrin kommer in här.

    De höga utvecklingskostnaderna för avancerade system ställer krav på stora företag med förmåga att ta ekonomiska risker. Detta leder, speciellt inom en nisch som militär telekommunikation, till samgående mellan företag och därmed till begränsningar i konkurrensen.

    Under prognosperioden kommer skaran av teleoperatörer, som levererar transportkapacitet att väsentligt utökas, bl a med sådana som har sin bakgrund i kabel-TV och elkraftindustri. Utländska teleoperatörer kommer att arbeta på den svenska marknaden. De i dag etablerade teleoperatörernas affärsideer kommer att få omprövas. Nya företag kommer att uppstå som informationsleverantörer, varav en del med bakgrund i tidningsföretag, bok- och musikförlag, filmproduktion och -distribution etc. Utrustningsleverantörerna blir allt större men inom speciella nischer kommer nya företag att uppstå. Datorindustrin kommer in bland leverantörerna och ökar den takt med vilken utvecklingen sker liksom TV-industrin. Marknadsutvecklingen kommer att bli starkt positiv.

    2.6 Humanaspekter

    Med humanaspekter avses

    -- människans gränssnitt till tekniska system (datorer)

    -- systemens anpassning till människan

    -- effektivisering genom en helhetssyn på interaktionen människa maskin

    Tidigare utvecklingsarbete har i huvudsak varit styrt av teknikutvecklingen. Försvarets sambandssystem har t ex successivt byggts ut, moderniserats och förbättrats genom tillförsel av ny, modernare och bättre teknik.

    Ständigt har ny transmissionskapacitet "fyllts ut" med dataflöden. Den tekniska kapaciteten har byggts ut, men vilka behov tillfredsställer den egentligen?

    I operativa/taktiska sambandssystem är det så gott som undantagslöst människor som i slutänden skall tillgodogöra sig den information som strömmar in i en anläggning. En människa kan med sina sinnesorgan ta emot en informationsmängd av ca 50 bit/s. I en anläggning där 100 människor arbetar kan således maximalt 5 kbit/s tillgodogöras. Normalt kan idag data med hastigheten 34 Mbit/s strömma in i anläggningen. I morgon med hjälp av optofiber kan upp till 2.5 Gbit/s anas. Kvoten mellan den datamängd som når en anläggning och den information som kan tillgodogöras är således mellan 1 000 och 10 000. Vilken redundansökning skulle inte det motsvara om vi kunde sänka belastningen i näten med en faktor 10 000.

    Denna jämförelse skall inte tas allt för bokstavligt - men den ger dock underlag till flera intressanta frågeställningar:

    -- Varför är det så stor skillnad mellan informationsflöde och dataflöde?

    -- I vilken form/format sänder, respektive tar en människa bäst emot information?

    Ett första svar på den första frågan är naturligtvis att man inte alltid på förhand vet vilken information man behöver. Ett annat är att man vill ha bild, kanske rörlig bild, som kräver stort dataflöde i förhållande till informationsflödet. Ett tredje är att det ofta är mödosamt att både skriva och läsa en koncentrerad text med enbart väsentligheter, jämför t ex Platons texter med tidnings/tidskriftsartiklar. Ett fjärde är att man inte vill vänta, man vill ha allt tillgängligt så snabbt som möjligt.

    Information i operativ/taktisk verksamhet är så gott som alltid att betrakta som komplex med tvetydig innebörd. Behandling av komplex och tvetydig information har alltid behövt bearbetas av människor som träffats öga mot öga. Om man förstår hur människor kommunicerar i en dylik situation skulle man kunna konstruera sambandssystem, som är så effektiva att man ej skulle behöva befinna sig på samma plats för att lösa uppgiften.

    Det är således viktigt att utarbeta lämpliga beskrivningsmodeller över humankommunikation för att finna och prioritera de delar, som är av största vikt (och/eller kan realiseras), vid olika komplex kommunikation mellan människor. Modeller kan sökas inom såväl den tekniska litteraturen som psykologi-, socialpsykologi- och sociologi- litteraturen.

    Vidare är det viktigt att finna de faktorer i humankommunikation, som kan ha den största betydelsen i påverkan vid utformning av kommunikationssystem på samtliga nivåer.

    Under prognosperiodens tidigare del studeras och successivt införs helt nya och människoanpassade maskingränssnitt typ "virtuell verklighet". Dessa gränssnitt kommer under senare delen av prognosperioden att vara vanligt förekommande. De tekniska systemen kommer då att kunna styras genom vanligt tal, gester, huvud- och ögonrörelser. Det blir möjligt att umgås med medarbetare på olika orter med en närvarokänsla, som är så reell att även mycket komplexa problem kan avhandlas utan att man behöver resa till varandra. De tekniska stödsystemen kommer att interaktera med människan på människans villkor och all interaktion med maskinen kommer att vara intuitiv och logisk.

    2.7 Samhällsaspekter

    Utvecklingen inom sambandsområdet innebär att avstånd krymper och gränser mellan nationerna kommer att få mindre betydelse. Det blir lika lätt att kommuniceera med grannen, som med en person på andra sidan jordklotet med både text, ljud och bild. Detta kommer att skapa förutsättningar för en ny form av småskaligt samhälle, där intressegemenskap blir det viktiga. Detta kan leda till omprövning av många gamla sanningar.

    Den ökade effektivitet man eftersträvar med kommunikationen innebär bl a minskning av fysiska transporter (Karlsson, 1994b) och minskad lagerhållning.

    Utvecklingen underlättar individuella val i allt fler frågor och minskar därmed bl a behovet av kollektiva beslut genom ombud, vilket innebär allt större möjligheter till direktdemokrati (Hakelius, 1994). Detta ställer stora krav på medborgarna att ta sig tid och ha ork att sätta sig in i olika frågor

    Utvecklingen inom sambandsområdet kan även få negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen. Ökade klyftor kan skapas i samhället genom att en del har möjlighet att följa med i utvecklingen och utnyttja allt nytt och en del har svårt att göra detta, t ex för att det blir för dyrt eller för att det inte blir utbyggt till deras hemort eller för att deras utbildning inte räcker till. En annan aspekt är att samtidigt som utvecklingen ger medborgarna ökade möjligheter att skaffa sig information så ger det också myndigheterna ökade möjligheter att kontrollera medborgarna. Ytterligare motsättningar kan uppkomma (Hellman, 1994). Någon talar om att informationssamhället innebär en social revolution (Ollevik, 1994b) eller att marknadsekonomin raseras (Dahlbom m fl, 1994). Utvecklingen är dock positiv för demokratin genom att den främjar ett öppet samhälle.

    3 Teknikprognos

    3.1 Utveckling i stort

    Den tekniska utvecklingen kommer att påverkas av många faktorer såsom tekniska möjligheter, rådande kunskap hos de som styr utvecklingen om vad som är möjligt, grundläggande behov hos företag och enskilda, ekonomi, samhälls- och politisk utveckling i övrigt mm. Styrkan hos behoven och åtföljande kostnader torde ofta bli utslagsgivande för vad som kommer att bli styrande behov. Många utvecklingsalternativ är möjliga.

    Telekommunikation kommer som hittills att baseras på elektromagnetism. Andra krafter såsom gravitation (Peterson, 1993), svag och stark växelverkan samt extrasensoriska metoder typ telepati (Bökstedt, 1994) kommer inte att kunna användas under överskådlig framtid.

    Utvecklingen inom telekommunikationsområdet gynnas av snabb utveckling inom flera teknikområden (Robinson, 1994d). Den optiska fibern möjliggör utveckling av bredbandskommunikation. Minnes-, processor- och programvarutekniken möjliggör utveckling mot i olika avseende adaptiva system och nät - dynamiskt utnyttjande av kapacitet, anpassning till signalmiljö, anpassning till skillnader i kommunikationsprotokoll mm. Mot slutet av decenniet förväntas för minnen att 1 Gbyte-chips med åtkomsttid på 20 nanosekunder är standard och att enskild processor har en kapacitet av 1000 MIPS (Robinsson, 1994a). Man kan räkna med fördubbling av prestanda för mikroelektronik var 12te till 18de månad (Mäkitalo, 1994 och Robinsson, 1994d). Utvecklingen av transistorförstärkare upp mot 380 GHz kan öppna högre frekvensområden för olika tjänster med kortare räckvidder och frisiktskrav (Karlsson, 1994d).

    En dramatisk utveckling av möjligheterna till informationsbehandling kommer att ske genom nya typer av datorer. Dessa, först elektroniska och sedan även elektrooptiska, kommer genom parallellarkitektur i kombination med stora, distribuerade minnesareor och flerdimensionell förbindning, att erbjuda kapaciteter vida överstigande dagens superdatorer till förhållandevis låga kostnader. Parallellt med denna hårdvaruutveckling kommer avancerad programvara, som utvecklas i allt effektivare utvecklings- miljöer.

    Samtidigt som prestanda ökar på i stort sett alla områden går priserna ner radikalt.

    Funktioner för överföring av information respektive behandling och lagring av information kommer även fortsättningsvis huvudsakligen att realiseras i tekniskt separata system. Funktionerna integreras i tillämpningarna och kan ej särskiljas ur användarsynvinkel.

    Datatrafiken kommer att öka så att den blir av samma omfattning som telefonitrafiken. Bidragande härtill blir bl a en utbredd användning i skolutbildningen på alla nivåer för dialogtrafik med informationsdatabaser, vilket kommer att ge god spridning åt kunskapen om denna teknik.

    3.2 Telekommunikationssystem

    Telefoni och datatrafik av alla slag kommer att vara helt integrerade i det framtida telekommunikationssystemet. Alla utrustningar för anslutning till detta kommer att medge både telefoni och datatrafik av olika slag inklusive trafik för virtuell verklighet. Telekommunikationssystemet kommer att vara utformat så att alla kan nå alla.

    Telekommunikationssystemet kommer att bygga på landsomfattande datanät, internationellt hopbundna, där kapacitet och avstånd ej är gränssättande.

    Anslutning till dessa nät sker via fasta anslutningar med fiberkabelkapacitet fram till enskild användare, via mobila anslutningar med relativt hög kapacitet i utbyggda områden och med låg kapacitet och längre överföringstider (satellitförbindelser) i sämre eller icke utbyggda områden.

    Parallellt med de internationellt hopbyggda, landsomfattande näten kan komma motsvarande i rymden, vilka bygger på förbindelser mellan satelliter. Till dessa kan anslutning ske med mobila eller fasta satellitförbindelser.

    Telekommunikationssystemet blir globalt och användbart för inomhuskommunikation, kommunikation i storstäder, från bilar, båtar, flygplan etc oberoende av var man geografiskt befinner sig. Enskild användare kommer att ha globalt unik adress. Då kapacitet och avstånd ej blir gränssättande kan sättet att debitera användarna kostnader komma att ändras till i huvudsak debitering av anslutningsavgifter.

    I och med avmonopoliseringen kommer konkurrerande telekommunikationssystem att uppstå, vilka dock alltid kommer att tvingas till samarbete av användarna, så att dessa kan nå varandra oberoende av vilket system de är anslutna till.

    Den militära sidan replierar i allt väsentligt på den civila sidans nät, utrustningar och komponenter som dock kompletteras på säkerhetssidan och för speciella behov i särskilt taktiska sammanhang.

    3.2.1 Landsomfattande nät

    Landsomfattande nät byggs upp på fiberkabelförbindelser, som tillhandahålls av teleoperatörer. De förbinds med andra länder och kontinenter med likaledes fiberkabelförbindelser, så att en global infrastruktur skapas.

    Näten kommer att ha en struktur i tre nivåer: fysiskt nät, transportnät samt tjänstenät. En ytterligare nivå för mervärdestjänster tillkommer. Tjänstenät avser idag tjänsterna överföring av tal (telefoni) och data.

    Det fysiska nätet och transportnätet

    Det fysiska nätet är ett transmissionsnät. Det består här i Sverige idag huvudsakligen av kabel (fiber) och digital transmissionsutrustning. Radiolänkförbindelser har ingått och kan fortfarande ingå i särskilda fall varjämte satellitförbindelser kan tillkomma. Protokollet SDH planeras bli infört i de landsomfattande näten över hela Europa, vilket förutsätter fiberkabel. Till SDH hör digitala korskopplare (DXC), multiplexorer och sändare/mottagare samt styrsystem.

    SDH ersätter i dagens svenska telenät PDH (plesiokron digital hierarki) och ger i jämförelse med denna främst högre överföringshastighet och bättre möjlighet till styrning i nätet. SDH har en hierarki av överföringshastigheter på 155 och 622 Mbit/s samt 2.5 Gbit/s medan PDH hade 2, 4, 8, 34 och 140 Mbit/s. SDH medger t ex parallell överföring mellan två punkter med automatisk överkoppling om fel uppstår den ena vägen (Andersson, 1994a).

    Transportnätet tillhandahåller transmissionskapacitet, som kan omfördelas oberoende av det fysiska nätet. För transportnätet planeras protokollet ATM bli använt. Standardhastigheterna i ATM är samma som i SDH. I ATM överförs datapaket i virtuell kretsförmedling.

    I Sverige visar dagens planering på en geografisk nivåindelning av transportnätet i nationell, regional och lokal nivå. På regional nivå planeras 6 geografiskt skilda områden. Varje region har minst två fysiskt skilda vägar till den nationella nivån. Den lokala nivån består av ett antal transmissionsslingor, som knyter samman tjänsteproducerande noder, t ex AXE-växlar för telefoni.

    Den dominerande teleoperatören i Sverige, Telia, planerar en utbyggnad av nätet med SDH och ATM på den fysiska nivån och transportnivån med hastigheter upp till 2.5 Gbit/s i centrala delar, som skall vara klar till årsskiftet 97/98. Abonnenterna skall ansluta till koncentratorer, där analog/digitalomvandling sker. Till en koncentrator kommer 30 till 500 abonnenter att ansluta. Koncentratorn ansluts till en AXE-växel. Utbyggnaden ger möjlighet att överföra video till abonnent. I en nästa etapp siktar man på 10 Gbit/s i centrala delar.

    Även andra, oberoende teleoperatörer lägger ut fiberkabel för höghastighetsförbindelser. Banverket har lagt fiber längs banvallarna, Vattenfall i kraftledningarna. Stockholms stad lägger i ett eget bolag, Stokab, ut fiber i en ringled i Stockholm. Andra kommuner kan följa efter.

    Möjlighet kommer att finnas att hyra förbindelsekapacitet på olika nivåer i de olika teleoperatörernas nät, alltifrån råfiber (svart fiber) till SDH/Sonet - kapacitet, ATM- kapacitet och telefoni/datakapacitet vid olika hastigheter. Många företag och organisationer hyr i dag transportkapacitet för egna nät. Därvid är hastigheter på 9,6 kbit/s, 14,4 kbit/s, 19,2 kbit/s, 64 kbit/s, 256 kbit/s, 512 kbit/s, 2 Mbit/s och 34 Mbit/s aktuella.

    I Sverige har i Stockholmsområdet byggts upp ett höghastighetsnät kallat SGN (Stockholms Gigabit Network). Detta har överföringshastigheter på 155 och 622 Mbit/s för prov med olika mervärdestjänster. Fibrer i detta nät kommer även att användas för ren transmissionsforskning vid 2,5 och 10 Gbit/s. Planer finns att utvidga nätet till Göteborg och Chalmers.

    Ett projekt benämnt SWAN går ut på att med hyrda fiberförbindelser förbinda Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund, Upsala, Umeå och Luleå. Härigenom ges möjlighet att upprätta höghastighetsförbindelser för användning av universitet, högskolor och viss industri. I Helsingborg planeras ett lokalt ATM-nät, 155 Mbit/s, som testkörs i höst. I Norge och Finland finns 155 Mbit/s-förbindelser.

    Ett europeiskt försöksnät med ATM är nu under uppbyggnad med deltagande av 18 operatörer i 15 länder. Hastigheterna är övervägande 34 Mbit/s men några sträckor har 155 Mbit/s. Svensk ATM-växel placeras i Göteborg.

    Överföringshastigheterna kommer under prognosperioden att öka väsentligt utöver ovan redovisad planering. Lokala nät (företagsnät och motsvarande) kommer att anpassas till datorernas kapacitet och kraven på hantering av rörlig bild och få överföringshastigheter på 155 och 622 Mbit/s eller högre. De landsomfattande näten kommer att följa efter med hastigheter, som anpassas till de lokala nätens. De höga hastigheterna kommer inte bara som hittills i huvudstråken utan i samtliga stråk, så att de kan utnyttjas överallt i landet.

    Möjlighet finns att upprätta en motsvarighet i rymden till de internationellt hopbundna landsomfattande näten, genom sammanbindning av satelliter med höghastighetsförbindelser. Arbeten härmed görs bl a av Teledesic corporation (USA) och syftar till överföring av förutom telefoni, videokonferenser och överföring av bilder med hög kvalitet. De ser sitt system som en motsvarighet till Internet men rymdbaserad. Motorola har i sitt "Iridium" också en ambition att använda förbindelser mellan satelliter men går ej så långt som Teledesic och begränsar sig till i huvudsak ett nät mellan satelliter, som skall underlätta mobiltelefoni.

    Sammanfattningsvis kommer i de landsomfattande näten att användas protokollen SDH och ATM i det fysiska nätet respektive transportnätet med överföringshastigheter från 155 Mbit/s och upp mot 40 Gbit/s eller högre. På sikt kan nya protokoll komma som är anpassade till mycket stora trafikintensiteter (Tbit/s). Som alternativ eller komplement till de markbundna landsomfattande näten kan komma rymdbaserade nät av Internet- typ.

    Tjänstenät

    Tjänstenäten ger i dag de grundläggande teletjänsterna överföring av tal (telefoni) och data. För detta finns idag separata tjänstenät, baserade på transportnätet, tillhandahållna av teleoperatörer. Datatjänstnät finns idag av två olika typer, de som baseras på OSI- protokollen och de som baseras på TCP/IP-protokollen.

    Idag tillhandahålls publika tjänstenät för telefoni och data. I Sverige tillhandahålls datanät av olika typ såsom Datapak och Transpac samt Tipnet och Swipnet.

    Telefoninätet (Telia) är det i dag här i Sverige helt dominerande tjänstenätet. Trafiken förs i kretskopplade förbindelser. Datapak (Telia) och Transpac (France Telecom) är OSI-baserade paketförmedlingsnät. De bygger på protokollet X.25. Transpac använder "frame-relay"-förbindelser med 2 Mbit/s i huvudstråken (Zirn, 1994c). Datapaketen överförs i virtuell kretskoppling.

    Tipnet eller Unidata IP (Telia) och Swipnet (Tele 2) är datanät, som bygger på TCP/IP- protokollen och ger anslutning till Internet, som på datanätsidan är det helt dominerande tjänstenätet. Motsvarande anslutningsmöjlighet har aviserats från France Telecom (Zirn, 1994c). Denna typ av förbindelser kallas förbindelselösa (CLNS). Datapaketen överförs såsom datagram.

    Internet är uppbyggt av ett stort antal nät, som är sammankopplade med routrar över av teleoperatörer hyrda förbindelser. Internet saknar ägare - vart och ett av de sammankopplade näten svarar själv för sina kostnader och hopkopplingen är frivillig. Det förekommer inga avgifter "per samtal" i nätet, det man betalar är en avgift för att vara ansluten till Internet förutom kostnaderna för eget nät. Internet används allmänt globalt inom universitetsvärlden. Uppskattningen av antalet användare varierar från omkring 20 till mellan 30 och 40 miljoner. Internet startade som militärt forskningsprojekt och har nu givit upphov till en ny typ av social struktur, som ingen ensam kan styra och som används av miljoner människor i deras dagliga arbete. Det upplevs av många som ett världsomspännande inre hav av möjligheter (Cyberspace). Två teleoperatörer här i Sverige levererar som ovan nämnts anslutning till Internet utanför universitetsvärlden och en tredje har annonserat att man kommer att starta. En början till mera allmän spridning av Internet utanför universitetsvärlden har tagits i Uppsala genom att upprätta ett Internet-anslutet datornät (Nätverk C), till vilket även mindre företag och intresserade kan ansluta sig till rimliga kostnader (Zirn, 1994a). Internetanvändningen kommer under prognosperioden att öka framförallt bland de som har behov av kontakter med universitetsvärlden och myndigheter av olika slag samt i skolväsendet i övrigt. I dag är fördelningen på olika kategorier användare sådan att forskning (inklusive kommersiella) har 44 %, försvaret 10 %, undervisning 8 %, statsmakten 7 % och andra kom- mersiella företag 31 % (juli 1993).

    Den tekniska utvecklingen av Internet kommer framför allt att sikta på ökning av överföringskapacitet, säkerhet och antalet möjliga användare (nummerplanen).

    Med ATM och framdragning av transportnätet ända till användaren flyttar brytpunkten mellan transport- och tjänstenät till denne. Detta innebär att uppdelningen i tjänstenät kommer att ske hos användaren. Hos denne kommer särskiljningen av telefoni- och datatjänster att ske. De senare kommer att finnas av två typer, svarande mot en utveckling av dagens Internet och dagens Datapak (motsv). Telefoni kan antingen tas ut separat eller tas ut i någon av datatjänsterna, vilka kommer att få full möjlighet till multimediasamtal.

    Mervärdestjänster

    Mervärdestjänster är de tjänster som baseras på de grundläggande tjänsterna i tjänstenäten, dvs telefoni och dataöverföring.

    Mervärdestjänster är idag fax, röstpost, datorpost, konferenssystem av olika slag, terminalkommunikation (som t ex ger möjlighet till tangentbordssamtal med databaser), filöverföring, söksystem, personsökning (minicall i Sverige och ERMES internationellt) mm.

    På telefoninätet tillhandahålls idag mervärdestjänster såsom fax och röstpost.

    På dataöverföringsnätet Datapak finns mervärdestjänster såsom datorpost.

    Även om begreppet mervärdestjänst ej används i Internet finns där idag ett stort antal sådana såsom datorpost, automatiskt brevsvar ("fil-back"), terminalhantering, filöverföring, söksystem för att finna var önskad information finns i nätet osv. På en av dessa mervärdestjänster, datorposten, baseras i sin tur bl a stora konferenssystem (datorstödda diskussionsgrupper såsom "usenet news" med storleksordningen 4000 ämnesgrupper och 15000 inlägg/dag eller annorlunda uttryckt 60 MByte/dag) och stora sändlistsystem, flera med mer än tusentalet adresser och hundratalet meddelande per dag. Försök med bildkonferenser och med överföring av typ virtuell verklighet görs bl a vid SICS- KTH i Stockholm. Konferenser sänds idag ut via MBONE (multicast backbone).

    Flera system för global sökning finns idag i Internet med olika inriktning såsom whois, X.500, archie, gopher, veronica, mosaic (www) och wais. För informationssökning har mosaic på kort tid blivit dominerande. Den kan även lätt ge koppling till de andra. Söksystemen är redan kraftfulla, men kan komma att utvecklas väsentligt och bli allt mer sofistikerade. Man kan t ex tänka sig att sända ut "agenter" i nätet med uppdrag att söka viss information och sedan återvända med denna. "Telescript" är en sådan metod (Lotsson, 1994a). Ett söksystem baserat på mosaic och informationen i ett antal databaser på nätet, håller nu på att tas fram för Sveriges 30.000 läkare (Zirn, 1994b).

    System med automatiskt brevsvar finns idag på många ställen i Internet. Vanligen kan man starta med att skriva "help" som enda text och få svar med uppgifter om vad som finns och kan i nästa brev begära det man vill ha. Med särskild text i brevet kan man få kontakt med operatörsdisk. Detta fungerar globalt ofta med svarstider av omkring tio sekunder.

    En mervärdestjänst såsom beställningsvideo (VOD eller video on demand) har annonserats av Telia. Den skall demonstreras 1994 och vara fullt utbyggd till huvuddelen av landets hushåll år 1997. Beställningsvideo kräver beställningskanal och bredbandskommunikation till hemmet. Överföring kan ske genom att videon sänds över bredbandskanalen till hemmet, avkodas där och i realtid visas på TV-skärm. Styrning sker med fjärrkontrollen till TV-apparaten (TV-boxen) eller med ett grafiskt gränssnitt som hos persondatorerna. Ett annat sätt är att sända hela videon, komprimerad med hög hastighet till hemmet, lagra den där och visa den när så önskas och med önskade pauser och återtagningar under visningen. Detta ställer krav på stor lagringskapacitet i hemmet. I båda fallen ställs krav på att dataströmmen kan adresseras till visst hem och att kapacitet finns för dekomprimering av den mottagna videon. Ett tredje sätt är att parallellt, med viss tidsförskjutning sända en video på olika kanaler. Detta ger mottagaren möjlighet att göra en paus i visningen och återuppta den genom att gå över till nästa, tidsförskjutna kanal. Man talar därvid om nästan-beställningsvideo (NVOD eller near video on demand). Den ställer mindre krav på överföringen, men ger ej heller lika stor frihet för användaren i hemmet (Kåhre, 1994a). För tillfällig lagring i hemmet av teveprogram kan en diskett för 14 GBytes bli en nckelkomponent. Vid läsning raderas innehållet på disketten (Civilingenjören, 1994)

    En mervärdestjänst som tryckning på begäran (publishing on demand) kan komma, vilket skulle ge möjlighet till lokal tryckning vid behov och inbespara stora tryck-och transportkostnader. Detta ställer stora krav på bandbredd (Informationsteknologirapport 94:09, 1994).

    Försök med integrerade tele- och underhållningstjänster och användning av kabel-TV- nät håller f n (1994) på att sättas igång i Florida, USA av kabel-TV-företaget Time Warner och teleoperatörern US West. Därvid kommer man att använda dataöverföringshastigheter upp till 51.8 Mbit/s till hemmen och 1.5 Mbit/s i andra riktningen. Hos abonnenten ansluts TV, dator, telefon och andra utrustningar till nätet (Kåhre, 1994b). Databasföretaget Oracle har presenterat en mediaserver, som skall användas av teleoperatören Bell Atlantic för leverans av långfilmer på beställning över nät i Washington DC i slutet av 1994. Man avser centralt använda datorer (Ncube) med ett arbetsminne på 262 GBytes och hårddisk på 14 TBytes, som rymmer 10.000 långfilmer. Hos användaren finns TV-box och TV (Lotsson, 1994c). En vanlig långfilm tar omkring 210 GByte okomprimerad. Liknande försök, också med Oracles mediaserver, kommer att sättas igång av British Telecom under 1994 (Nilsson, 1994). Från företaget Microsoft har framförts att man är för tidigt ute med dessa försök, marknaden kan ännu inte bära kostnaderna (Nilsson, 1994).

    Brunell (1994) ger exempel på biograffilm (Imaxfilm), som vid full upplösning kräver 400 MBytes per filmruta. Han räknar på realtid och 24 bilder per sekund och får 20 Gbit/s före komprimering. Han säger vidare att normal biograffilm kräver ca 1/3 av denna kapacitet.

    Datornät baserade på modemförbindelser på telefonikanaler för anslutning, har idag fått stor kommersiell användning i särskilt USA. Företag såsom Prodigy, CompuServe, America Online, Genie och Delphi har idag uppskattningsvis tillsammans mer än fyra miljoner användare, vilket bedöms kunna växa till 20 miljoner inom ett par år. Datorpost och mötessystem är populärast men man kan även finna tidningar och tidskrifter, spel, interaktiva kurser, inköpsmöjligheter mm. Några av dessa företag ger även möjlighet till anslutning till Internet. Kostnaderna för användarna är låga - 30 US$ i anslutning och månadsavgifter på 10-15 US$ (Henriksson, 1994). Normal modemhast- ighet är idag 14.4 kbit/s. Modem för 28.8 kbit/s är under införande. Högre hastigheter dator till dator kan ehållas genom komprimering.

    I förut nämnda Stockholms gigabit network (SGN) kommer att prövas mervärdestjänster för distansundervisning (inom 2 år skall alla kurser vid KTH institution Telematik vara tillgängliga på nätet), användning i decentraliserad bildproduktion, visning av film och skapande av små videobutiker på nätet samt metoder för samarbete över nät inom mindre grupper (Collaborative desktop model) och DIVE (Distributed interactive virtual reality).

    Ytterligare en mervärdestjänst kan bli datorkapacitet, som kan läggas på nätet till ett jämförelsevis lågt pris, tillgängligt för alla.

    I och med avmonopoliseringen kommer nya teleoperatörer eller andra företag in i de kommersiella näten och kan tillhandahålla tjänster på alla nivåer inklusive mervärdestjänster.

    Under prognosperioden kommer som mervärdestjänster att kunna tillgodoses samtliga de ur behovsutvecklingen härledda i avsnitt 2.1 formulerade kraven. Mycket av det där formulerade är redan i dag tillgängligt som mervärdestjänster i den grundläggande tjänst Internet ger.

    Protokoll

    Gränssnitten mellan de olika nivåerna i strukturen beskrivs i protokoll, vilket möjliggör att utrustningar för de olika nivåerna kan utvecklas var för sig.

    På de lägsta nivåerna i OSI-modellen är som nämnats protokollen SDH och ATM aktuella. De medger mycket höga överföringshastigheter. Idag finns ATM-växlar för 155 och 625 Mbit/s att köpa. Sådana används i provnät. Till 1996 har i USA (AT&T) annonserats kommersiella tjänster vid hastigheten 155 Mbit/s.

    På högre nivåer kommer i OSI-protokollen CLNP (connectionless network protocol), vilket i TCP/IP-protokollen motsvaras av IP (internet protocol). Däröver kommer i OSI- protokollen TP4 (transport protocol class 4), vilket i TCP/IP-protokollen motsvaras av TCP (transmission control protocol). För datorpost finns i OSI-protokollen X.400- protokollet, vilket i TCP/IP-protokollen motsvaras av SMTP-protokollet (simpel mail transfer protocol). SMTP-protokollet kompletterat med MIME (Multimedia internet mail extensions) ger möjlighet till överföring av multimedia i datorpost.

    För terminalkommunikationen används i OSI-protokollen protokollet VT (virtual terminal) och i TCP/IP-protokollen protokollet TELNET (telecommunications network) eller Rlogin. Motsvarande vid filöverföring är FTAM (file transfer access and management) och FTP (file transfer protocol).

    Protokollen kommer i allt väsentligt att bestå under prognosperioden. Vissa av dem kommer dock att modifieras och utvecklas. Nya anpassade till högre hastigheter kan komma under senare delen av prognosperioden.

    Övrigt

    Komprimering av information kommer att användas i stor utsträckning i näten, dels för att minska lagerutrymme och dels för att minska kraven på överföringen. Allmänt accepterade standarder för komprimering gällande även ljud, bild och video kommer att finnas. Komprimering används redan idag i stor utsträckning i TCP/IP-näten för framför allt text, datorprogram och bild. Video kommer knappast att överföras utan komprimering.

    Styrnings- och övervakningsfunktioner kommer att bli allt mer sofistikerade. Nätdatabaser kommer att finnas, som ger uppgifter om den enskilde abonnentens särskilda önskemål (abonnentprofil), underlag för vägval, konverteringar, nummeromräkning mm.

    Adressystem kommer att finnas, som ger globalt unika adresser. Idag används i Internet ett distribuerat adressystem (DNS) medan det i X.400-systemet är centraliserat med stora matriser som följd. I globala system kommer det att bli svårt med centraliserade system för adresser.

    Nya modeller kommer att utvecklas för trafikberäkningar på digitala nät med paketförmedlad trafik (typ ethernet, ATM-nät etc). Trafikens karaktär - oförutsägbar och med höga toppar (highly bursty och med varierande bandbreddskrav även inom "samtal" (multimediasamtal)) - gör att dagens trafikmodeller inte längre håller. De nya modellerna kan komma att baseras på fraktal- och kaosteori (Lin, 1994).

    Genom utvecklingen av personkommunikationsnät (PCN, i USA benämnt PCS) med i stor utsträckning radiobaserad nätaccess, kommer kommunikation att globalt kunna uppnås mellan individer, oberoende av deras geografiska belägenhet etc och via godtycklig terminalutrustning, samt medge upprätthållande även under förflyttning. Näten själva kommer att lokalisera adressaten, som kommer att ha ett individuellt, globalt unikt nummer. Motsvarande utveckling kan ses i Internet, där man dock går från ren datakommunikation mot multimediakommunikation inklusive telefoni medan man i teleförvaltningarna startat med telefoni och går mot multimediakommunikation.

    Kostnaden för transmissionskapacitet har under de senaste 20 åren sjunkit med storleksordningar och kommer under nästa decennium att sjunka ytterligare med storleksordningar (Robinson, 1994c). Detta kommer att påverka utformningen av avgiftssystemet. Global enhetstaxa eller taxa med enbart anslutningsavgifter kommer senast år 2010.

    3.2.2 Anslutningar till landsomfattande nät

    Till de landsomfattande näten kommer att finnas fasta och mobila anslutningar.

    Fasta anslutningar till de landsomfattande näten kommer att kunna ges via optisk kabel, som till en början kompletteras med koppartråd (parkabel) eller radio för överföring med en hastighet 155 Mbit/s de sista hundratalen meter till abonnent, vilket kräver en bandbredd på mellan 32 och 45 MHz. Senare kommer den optiska kabeln ända fram till abonnent. Anslutning medges av såväl lokala datanät som utrustningar för telefoni och multimedia. I USA har framlagts planer på att förse alla amerikanska hem och företag med bredbandig anslutning till år 2015. Förslag finns om ett system med fiber och 155 Mbit/s fram till sista sträckan mot abonnent, som går på radio med hastigheter från 2 till 155 Mbit/s. I Sverige har framlagts förslag, som innebär att huvuddelen av hushållen har bredbandig kommunikation år 1997 med koppartråd och 100 Mbit/s sista sträckan till abonnent. Chips finns idag med vars hjälp man kan föra över 155 Mbit/s i skärmad eller oskärmad partråd i kabellängder på 100 m. Anslutning kan ges av teleoperatör, med tidigare inriktning på telefoni, av kabel-TV-företag eller av eldistributör.

    Rörliga anslutningar sker via radio (mobiltelefoni). Radion kommer att baseras på bandspridningsteknik, som för civil användning dimensioneras för maximal trafikkapacitet och för militär användning för hög störsäkerhet. I geografiska områden där basstationer ej är utbyggda sker trafiken via satellit. Globala satellitkommunikationssystem kommer att möjliggöra samband från varje plats på jorden med handburna, bärbara och i fordon, fartyg eller flygplan placerade utrustningar. Överföringshastigheten för terminaler av GSM-typ kommer att kunna höjas från dagens 9,6 kbit/s till 64 kbit/s inom prognosperioden. För andra projekt i högre frekvensområden (2 GHz) kan hastigheter upp till omkring 10 Mbit/s förväntas. Även de mobila anslutningarna kommer att medge anslutning för multimedia och system för t ex virtuell verklighet.

    3.2.3 Anslutande lokala nät

    För lokala nät finns i dag ett stort antal alternativ. Ett av de i särklass vanligast förekommande, som endast kräver tvåtråd eller enkel koaxialkabel (RG58U), är ethernet. Det ger överföring med en datahastighet på 10 Mbit/s. Det är vanligt att ovanpå ethernet lägga TCP/IP-prokoll. Microsoft har nyligen annonserat att de ämnar lämna sin egen standard (Netbios) och gå över till TCP/IP-protokollen (Geijer, 1994). Hastighet- erna på lokalnäten kommer successivt att höjas mot 100 Mbit/s och däröver. Ethernet för hastigheten 100 Mbit/s är under utveckling. Då det i ethernetstrukturer ej går att exakt fastställa pulspaketens ankomst kan det med denna teknik bli svårt att åstadkomma tillräcklig synkronisering mellan läpprörelser och ljud i multimediatillämpningar. Ericsson har annonserat en ny variant av ethernet kallad isoENET, som uppges komma att klara huvuddelen av kontorens multimediatjänster (Andersson, 1994g, Wennberg, 1994). Produkter skall komma 1995. Även för lokala nät kommer ATM-teknik att användas, vilket medger att man kan gå direkt från lokal dator över landsomfattande nät till dator i annat lokalt nät utan att byta protokolltyp. Härigenom suddas gränserna mellan lokalt och landsomfattande nät ut och behovet av routrar mellan dessa kommer att försvinna. Redan finns ATM-kort för 155 MHz för en dator av arbetsstationstyp. Nyligen har föreslagits en ytterligare standardhastighet för ATM på 51 Mbit/s för användning på lokal dator. Standardhastigheter på 155 Mbit/s och 622 Mbit/s eller högre i lokala nät och multimediaanvändning kommer troligen att bli vanliga.

    För mobilt bruk och även bruk inom fastighet kommer trådlösa datornät att finnas.

    På militär sida kommer lokala datornät att finnas på alla nivåer ner till ett för den enskilde soldaten personligt lokalt nät. Höga datahastigheter kommer att användas även för armeförband i strid. ATM kommer att vinna insteg även på dessa nivåer. Dagens militära sambandsmedel (radiolänk, truppradio etc) kommer att modifieras för användning i nät. Fiberkabel kommer att införas, där så är möjligt. Genom anslutning till internationella nät kommer sambandet till svenska styrkor i FN-tjänst att underlättas. Satellitradio kommer att användas för speciella behov, där de längre överföringstiderna kan tolereras och markbundna nät inte kan tillgodose behoven.

    Vid amerikanska armen undersöks under benämningen BIS-2015 (Army battlefield information system 2015) möjligheterna att i minskande budgetramar tillgodose de allt ökande kraven på informationsöverföring på stridsfältet. Man är där inne på ATM och överföringshastigheten 155 eller 622 Mbit/s från anslutningspunkter på de lokala näten i stridsområdet till ATM-växlar. Med genomgående ATM-system fås samma protokoll överallt och man slipper protokollomvandlingar. Inom NATO har studier av samband för perioden efter år 2000 likaledes lett till ATM (Tracy, 1993 och Robinson, 1993c).

    3.2.4 Anslutningsutrustningar

    Telefonapparat, TV-mottagare, dator och utrustning för datakommunikation kommer under prognosperioden att byggas ihop i en enhet ibland kombinerad med ytterligare funktioner såsom lägesbestämning (GPS). Utrustningarna kommer att finnas i olika storlekar, från sådana inbyggda i glasögon och små, handburna enheter som väger några hundra gram till sådana som har sådan storlek att de bättre lämpar sig för att stå på t ex ett skrivbord. De kan ha stor spännvidd i processorkapacitet och vara profilerade på olika sätt med hänsyn till tänkt användning. De kan även vara utrustade med (video)kamera för bildtelefonfunktioner. Utrustningarna kommer att göras med gränssnitt mot bl a ATM och 155 Mbit/s eller högre.

    Gränssnittet mot användaren kommer i allt större utsträckning att utformas mot bakgrund av en ökad förståelse för människans behov av och möjligheter att uttrycka sig och ta hand om information. Enkelt handhavande eftersträvas. Där så är lämpligt används styrning med mänskligt tal och naturligt språk.

    Många utrustningar kommer att utformas som personliga assistenter. AI-programvara kan utformas så att användarens behov iakttages och en agent sänds ut i nätet för att inhämta sådan information, som användaren kan tänkas behöva. Detta kommer att ställa krav på stor bandbredd i nätet.

    Programvara för datorpost kommer att finnas med bl a automatisk sortering av inkommande meddelanden. Sådan finns redan idag i Internet (Elm och MH).

    Idag pågår bl a utveckling av terminaler med utgångspunkt dels från dator och dels från TV-apparatens fjärrstyrningsenhet.

    Med s k Geoport-modem samt mikrofon och högtalare har Apple visat hur deras MacIntosh kan användas som telefon och telefonsvarare (Blume, 1994). I samarbete med Microsoft och Intel arbetar Ericsson med att få sina företagsväxlar av typ MD 110 anpassade till Windows-baserade persondatorer, så att persondatorn kan ersätta telefonapparaten som enda terminal mot nätet. Förutom överföring av tal skall videokonferenser bli möjliga, liksom sändning av datafiler, fax och telefonmeddelanden. Det windowsbaserade gränssnittet mot telefoni kallas Tapi. En annan utveckling är den företaget Novell representerar, där den centrala punkten ej är företagets telefonväxel utan en dator som fungerar som server och nås på företagets datornät. Gränssnittet för att integrera tele och data kallas här Tsapi. Novell samarbetar här med AT&T (Thoren, 1994). För att utnyttja persondatorn som bildtelefon har Intel tagit initiativ med ett system kallat ProShare (Ollevik, 1994a). Intel har här samarbetsavtal med Bell Atlantic, Bellsouth, Pacific Bell och Ameritech (Informationsteknologirapport 94:07, 1994).

    För fjärrstyrningsenheterna till TV försöker man få fram en standard, som medger beställning av video, handla på postorder, delta i distansutbildning mm (IDG News, 1994b). Andra utvecklingslinjer utgår från t ex GSM-utrustning, som byggs ut för att underlätta olika mervärdestjänster. En dator kan nätanslutas genom att sticka in ett radiokort t ex av PCMCIA-typ.

    Ytterligare en utvecklingslinje syftar mot glasögon med HDTV-kvalitet i glasen för presentation och användning av ögonrörelser för styrning i stället för knappsats eller tangentbord (Bjaring, 1994, IDG News,1994c). På glasögonen kan fästas en kamera.

    Även en utveckling baserad på röststyrning fnns (Lotsson, 1994d) och en sladdlös telefon att bäras runt handleden (900 MHz) (Informationsteknologirapport 94:11, 1994)

    På militär sida kan en soldat få en handburen anslutningsutrustning, som väger omkring 1 kg och består av nätanslutningsutrustning med dator och system för lägesbestämning och sensorer samt hjälm med visir för presentation, allt hopbundet med ett lokalt nät. Med visiret kan även målangivelse ges. AI-programvara underlättar soldatens arbete.

    3.2.5 Informationsdatabaser i näten

    Informationsdatabaser kommer att upprättas och anslutas till näten. De blir åtkomliga för alla, som är nätanslutna. De kommer att drivas av både teleoperatörer och informationsföretag av olika slag såsom tidningar och olika för speciella områden särskilt upprättade företag. Möjligheter att ta betalt för ur databas uttagen information kommer att finnas. Problemen med copyrightskyddat material kommer att lösas, kanske både genom lagstiftning och rent tekniskt.

    Informationen i databaserna kan vara av olika slag alltifrån kataloguppgifter om användarna av nätet (X.500) till texter (böcker, tidningar och tidskrifter), bilder, filmer (video), musik och datorprogram. Även uppslagsböcker såsom Encyclopaedia Britannica kommer att bli tillgänglig och sökbar i databas. Biografer kommer att kunna hämta de filmer, som skall visas direkt över nät, varigenom bl a kopieringskostnader inbesparas (Elektroniska...,1994). Problemet med hur själva visningen på duk skall ske är dock ännu inte löst.

    Teleoperatören kan för att underlätta för abonnenterna ha informationsdatabaser (nätdatabaser) med tjänster för nummerhållning, för debitering, för specialtaxor och för brevlådor. Detta ger möjlighet för abonnenten till fjärrstyrd medflyttning av telefon, personligt individuellt nummer, kontosamtal, detaljerade räkningar mm. Nät med dessa möjligheter går under benämningen "intelligenta nät".

    Förutom de på kommersiell grund arbetande databaserna kommer att finnas andra, som var och en som är nätansluten utan kostnad kan ta del av. Det gäller t ex databaser som bibliotek tillhandahåller med sina bibliotekskataloger och en del icke copyrightskyddat material i "fulltext", databaser som kommun, riksdag och regering tillhandahåller med eget aktuellt material samt sådana som ideella organisationer tillhandahåller med olika typer av specialinriktat material. Redan i dag finns mycket av detta i Internet. ITU har t ex en Internet-ansluten databas kallad ITUDOC (ITU electronic document database). Alla Internet-protokoll ligger i "full-text" i form av RFC:er på ett stort antal datorer i nätet. Icke kommersiella "fulltext"-databaser med skönlitteratur har börjat växa upp, varav kan nämnas "Gutenberg" i Oregon i västra USA och "Runeberg" i Linköping. Av svenska bibliotekskataloger idag tillgängliga över Internet kan för teknisk litteratur nämnas de vid KTH och Chalmers och för skönlitteratur den vid Universitetet i Lund. Den senare har alla svenska ISBN- eller ISSN-märkta böcker. Räcker för utländsk litteratur inte de svenska bibliotekens kataloger till, kan man t ex gå till biblioteket i Boston, USA. Mycket annat finns också i informationsdatabaser på nätet t ex bilder av jorden från meteorologiska satelliter, uppdaterade varje halvtimme, digitala tidningar och tidskrifter (Nöu, 1994) varav en del endast finns på nätet, bilder av olika slag bl a av illuminerade böcker från vatikanbiblioteket och dödahavsrullarna. Som exempel på en bilddatabas, som håller på att upprättas kan nämnas Picture Network International i USA, som kommer att ha 15-20 miljoner bilder med särskilt utvecklat söksystem (Gregory, 1994). I USA planeras en central filmdatabas med omkring 60.000 filmer (Melin, 1994d).

    Som exempel på annan information i databas, som hålls tillgänglig via Internet kan nämnas forskningsresultat i samlad form från den av amerikanska energidepartementet, Department of Energy (DOE) sponsrade eller på dess laboratorier genomförda forskningen rörande människan (Informationsteknologirapport 94:7, 1994).

    Förteckningar över och möjlighet att söka bland olika databaser kommer att finnas på nätet. Kraftfulla sökhjälpmedel kommer att finnas både för att söka vilken databas, som har önskat material och för att söka önskat material i funnen databas eller att direkt söka önskat material i tillgängliga databaser. Sökmöjligheter har behandlats i avsnitt 3.2.1.

    Som komplement till tidningar, radio och TV-sändningar kommer man att över nätet få översänt innehållsförteckningar/program för beställning av artiklar/sändningar alternativt få översänt artiklar/sändningar efter översänd intresseprofil. Detta ger fördelen av att slippa belastas med reklam och annat som man inte är intresserad av. Man får individuellt anpassade tidningar och TV-program och därmed bättre möjlighet till en allt bättre styrning av TV- och tidningsproduktion.

    Uppkoppling till databas och överenskommelse om ev betalning kommer att kunna ske direkt i dialog över nätet utan att behöva föregås av skriftväxling och kontrakt. Betalning kommer att kunna ske utan att teleoperatör, som tillhandahåller förbindelsen, behöver agera indrivare. Systemet är priskänsligt. Kostnaden för tillgång till databas måste vara rimlig även för allmänheten. Det går inte att t ex ta 5000 kr per år för tillgång till en enda databas, när det kanske finns hundratals databaser man skulle vilja ha tillgång till. Man behöver normalt inte betala för att få gå in i en affär för att se vad de har att sälja.

    I samband med lanseringen av ett kommersiellt "nät" på Internet, CommerceNet, utvecklas ett system baserat på Mosaic och öppen-nyckelkryptering för att kunna åstadkomma juridiskt bindande kontrakt med digitala signaturer och tidsmarkering. Detta skall vara klart i september 1994 och ger möjlighet att göra affärer över Internet.

    Ytterligare ett kommersiellt nät, kallat MecklerWeb, har annonserats för start i september 1994 (Informationsteknologirapport 94:12, 1994). Det inriktar sig mot företagsmarknadsföring.

    Säkerhetsaspekter kommer i många fall att särskilt behöva ses över. Det gäller t ex hanteringen av personuppgifter, som måste regleras i lagstiftning.

    På militär sida kommer informationsdatabaser att kunna användas i realtid oberoende av geografiskt läge. Det ger t ex möjlighet att få information från radarstationer med tidskrav, som medger både jaktstridsledning och insatser med luftvärn i ett luftförsvar. Principen kommer att vara att informationsdatabaser läggs upp på varje plats där information produceras. Radarstationer t ex lägger sina resultat i egna databaser, de som gör sammanställningar av luftläget likaså liksom de som är ansvariga för läget på en flygbas. De som har behov av de i databaserna lagrade uppgifterna får komma överens med databasansvariga om hur uppgifter ur dessa skall kunna hämtas/levereras. Detta kan ske med automatik i vissa tidsintervall, när något visst inträffat eller efter särskild beställning etc (Bergman m fl, 1993 och Bengtsson m fl, 1993). Säkerhetsaspekter skall inte behöva vara något hinder för den militära sidan att utnyttja civila nät.

    3.2.6 Spel

    Datorspel kommer att finnas tillgängliga över näten. Idag finns sådana bl a av typ rollspel, man antar en skepnad, vandrar genom landskap, genom rum etc, träffar andra skepnader, pratar med dessa osv. De andra skepnaderna är då andra spelande, som kan komma från vilken annan dator som helst, som är ansluten till nätet. En utveckling av dessa spel, bl a med virtuell verklighet är trolig.

    3.2.7 Militär tillämpning, exempel

    Den enskilde soldaten, eller förbandsenheten, kommer att vara försedd med persontelefon, en GPS-mottagare, en egen dator, sensorer för psykiskt och fysiskt tillstånd samt en hjälm med visir, allt anslutet till ett personligt lokalt datornät, och med en total vikt av ca 1 kg. Persontelefonen ger anslutning till förbandets datornät och därmed tillgång till förbandets informationsdatabaser.

    Noggrann kännedom om sin egen position - bättre än 5 m - får soldaten genom sin GPS-mottagare.

    Soldaten, eller förbandsenheten, får som bakgrundsdata via persontelefonen tillgång till information i databaserna på högre ledningsnivå, som gör det möjligt att simulera den situation han för tillfället befinner sig i och av resultaten välja "bästa" handlingsalternativ.

    Dessa bakgrundsdata hämtas från en bakomliggande databas, och kan t ex omfatta en yta på 10 mil x 10 mil och innehålla uppgifter ur militärgeografiska verket, kompletterat med terrängbilder från området mm.

    Från databaser kan också erhållas taktisk information. Sådan information, avseende både egen och fientlig verksamhet skulle kunna lämnas av de som producerat uppgifterna i informationsdatabas för avhämtning. Det gäller t ex resultat från spaning av eget flyg, egna fartyg, egen radar och även landbaserade enheter ända ner till enskilda patruller. Egna företag som hämtar uppgifter från dessa databaser, kan då få näst intill kontinuerligt uppdaterad taktisk information och därigenom erhålla ett väsentligt över- tag över en motståndare, som saknar motsvarande resurs. Genom att få aktuella uppgifter om egna enheters lägen skulle riskerna för beskjutning av dessa kunna minska. Om informationen presenteras med hjälp av visiret på hjälmen eller annan presentationsutrustning, borde aktioner under dygnets mörka timmar väsentligt underlättas.

    Soldaten kan också via visiret på sin hjälm ge målangivelse etc uppåt i ledningsstrukturen.

    Soldaten kan via kommunikationssystemet och visiret få tillgång till samma virtuella värld som övriga i sitt förband, antingen för "besök" av sin överordnade för "personlig" information eller direktivgivande eller själv "besöka" överordnad chef/stab för rapportering. För att snabbt och under lång tid kunna förflytta sig och sina avancerade vapen kommer hans "personliga" LAN att vara inbyggd i stridsdräkten.

    För att helt utnyttja dessa möjligheter och bibehålla den höga graden av mobilitet kommer kommunikationssystemet att ha större yttäckning än idag. Detta möjliggörs genom en mer distribuerad nätstruktur.

    Strukturen i det ledningssystem som effektivt kan utnyttja denna framtida soldat kommer att bli plattare och flexiblare. Samordnade aktioner mellan förband i olika försvarsgrenar kommer att underlättas. Hjälpmedlen blir så effektiva att det kommer att påverka sättet att strida.

    3.2.8 Rymdbaserade, globala nät

    Som alternativ eller kanske komplettering till de landsomfattande, globalt sammanknutna näten kan tänkas nät skapade av förbindelser mellan satelliter i rymdbanor. Tillräcklig datorkapacitet i satelliterna för detta är fullt möjlig att uppnå. Anslutningar till rymdnätet måste ske med fast eller mobil satellitradio. Nät av denna typ har skisserats av företaget Teledesic, se avsnitt 3.3.8. Man anger att samtal via detta nät ej skall behöva bli dyrare än över markbundna nät. Ett liknande, men mindre ambitiöst sådant nät har skisserats av Motorola.

    Rymdbaserade, globalt sammanknutna nät skulle kunna bli en effektiv konkurrensfaktor för de markbundna teleoperatörerna.

    3.2.9 Sammanfattning

    Utvecklingen kommer att ge följande:

    1. En allmän tillgång till landsomfattande digitala nät, internationellt hopbundna, där kapacitet och avstånd ej är gränssättande, vilka används för all teletrafik, från telefoni till multimedia.

    2. Anslutning till dessa nät via fasta anslutningar med fiberkabelkapacitet, via mobila anslutningar med relativt hög kapacitet i utbyggda områden och med lägre kapacitet och längre överföringstider (satellitförbindelser) i sämre eller icke utbyggda områden.

    3. Ett stort antal databaser allmänt åtkomliga över nät innehållande information av olika slag, text, bild, video (film och TV-program), datorprogram mm. Åtkomst kan ske direkt i dialog, med elektronisk post eller med översändning enligt i förväg överenskomna regler. Den internationella hopknytningen kommer att göra alla databaser i nätet - oberoende av geografisk placering - lika åtkomliga som en lokalt belägen databas.

    4. En komplettering av de landsomfattande, internationellt hopbundna näten med internationella nät i rymden, vilka kan användas för all teletrafik, från telefoni till multimedia.

    Avmonopoliseringarna innebär en ökad konkurrens, som medför att dagens teleoperatörer i allt större utsträckning förblir leverantörer av transportkapacitet och grundläggande tjänster såsom telefoni och dataöverföring. De får därvid konkurrens av kabel-TV-företag, eldistributörer och kommunala företag samt vissa mobilsatellitföretag. En del av dessa, jämte nya kategorier företag med bakgrund bl a i medie- världen kommer att inrikta sig på mervärdestjänster inkluderande informationstjänster.

    Användarna kommer att använda terminaler som är en kombination av telefon, dator och TV-apparat i olika storlekar från sådana inbyggda i glasögon och små handburna enheter till sådana som bättre lämpar sig för att stå på ett skrivbord i vissa fall kombinerade med kamera och utrustning för t ex lägesbestämning.

    Konsekvenserna av att kapacitet och avstånd ej blir gränssättande i näten innebär bl a att det saknar betydelse var information ligger i nätet. Det innebär också att nya sätt att ta betalt för teletjänster kommer att behövas. Utvecklingen är känslig för prissättningen.

    Jämsides med de tjänster de stora teleoperatörerna idag ger och planerar kommer Internet att expandera kraftigt under prognosperioden och bli helt dominerande in på 2000-talet. Nuvarande ökningstakt med fördubbling av antalet anslutna datorer i detta nät på mindre än ett år, torde komma att hålla i sig många år framöver. I första hand kommer de, som har behov av kontakter med universitetsvärlden att ansluta sig. Detta inkluderar skolor på alla nivåer, offentlig förvaltning, viss industri samt allmänheten. Användningen av Internet för affärer är en annan sektor, som kommer att starkt expandera under prognosperioden.

    I lokala nät kommer hastigheter på 155 och 622 Mbit/s eller högre att bli vanliga, vilket kommer att ställa krav på de landsomfattande näten och deras anslutningar. Överföringshastigheterna i dessa kommer som en konsekvens härav att bli allt högre inte bara i de centrala delarna av näten utan även ända ut till användarna. Detta innebär minimum 155 Mbit/s på alla förbindelser. Utvecklingen kommer att gå mot allt högre hastigheter, Gbit/s och Tbit/s kommer att bli aktuella under perioden.

    Utvecklingen kommer att innebära ökad decentralisering. Betydelsen av hierarkier kommer att minska, organisationer kommer att bli "plattare".

    På militär sida ger det en ökad och snabbare samverkan inom organisationen och gentemot det civila samhället.

    3.3 Teknikområden

    Här har samlats uppgifter om några olika områden av betydelse för ovan i 3.2 redovisad översikt. Områdena har ordnats alfabetiskt.

    3.3.1 Automatiserad dokumenthantering

    För att datorer automatisk skall kunna hantera dokument av olika slag krävs att dessa är strukturerade på ett standardiserat sätt. I affärsvärlden talar man om EDI (Electronic data interchange), när applikationer i datorerna direkt skall tala med varandra. Behov härav finns bl a hos biltillverkare, tull, banker och andra finansinstitutet, sjukvården, transportområdet och handeln. Inom handeln gäller det förbindelser mellan köpare, säljare, speditör och bank och dokument av typ förfrågan, inköpsorder, avrop, betalningsorder, betalningsbekräftelse, tulldokument etc. För EDI är idag den vanligaste standarden ANSI X.12. En annan standard är EDIFACT (electronic data interchange for administration, commerce and transport). Den används inom EU och bedöms komma att bli den världsstandard, som finns omkring år 2000. EDIFACT kommer att ersätta både ANSI X.12 och den inom bilvärlden använda standarden Odette. EDIFACT ger en komplett filosofi, som även innefattar en genomtänkt juridisk sida. Vid en lastbilstransport t ex går transportdokumentet separat över nät till mottagaren. Lastpallarna med godset åsätts sträckkoder, vilka avläses vid framkomsten och förs in i datorsystemet. I och med avläsningen av streckkoderna går ansvaret för varan över från transportör till mottagare. Vid t ex Volvo måste alla underleverantörer idag anpassa sig till EDI.

    Under beteckningen CALS (computer-aided acquisition and logistic support) finns förtecknat de standarder för dokument, till vilka alla leverantörer till amerikanska försvaret måste anpassa sig. Däri ingår bl a SGML (standard generalized markup language), som används för struktur i dokument av olika slag (DTD eller document type definition) (Bergman m fl, 1992). ODA (Open document architecture) och ODIF (Open document interchange format) är andra dokumenthanteringsformat, vilka bl a används av ITU. De berör både indelningen i ett dokument och layout.

    En alltmer utbredd användning av standardiserad strukturering av dokument kan förväntas under prognosperioden. Det kan komma att påverka strukturen hos användande företag eftersom "plattare" organisationer blir möjliga. Användningen kommer att spridas från företagsvärlden till allmänheten.

    3.3.2 Datasäkerhet

    Datasäkerhet gäller driftsäkerhet och skydd mot obehörig påverkan inklusive avlyssning.

    En rad metoder finns för att öka driftsäkerheten från val av modulationsmetod och införande av felupptäckande och felkorrigerande koder till anpassning av överföringshastighet efter förbindelsens aktuella egenskaper, införande av parallella vägar, omkonfigureringar mm. Vid radioförbindelser ger frekvensval, val av modulationsmetod och antennkaraktäristik samt anpassning av uteffekt till minsta erforderliga ytterligare möjligheter till skydd.

    Skydd mot obehörig påverkan gäller inte bara vid överföring av meddelanden utan även i databas lagrat material av annat slag. Man måste t ex kunna vara säker på att vid referens till ur databas hämtad, lagrad text denna är korrekt och inte manipulerad. Detta är viktigt t ex vid arbete med en akademisk avhandling eller när en domstol hämtar en lagtext ur en databas.

    Grunden för skydd mot avlyssning i samband med överföring är kryptering. För att motverka införande av falska meddelanden kan kontroll av rätt avsändare och mottagare ske genom autentisering. Skydd mot förvanskning av ett meddelande på dess väg genom nätet kan ges genom integritetsskydd (även kallat sigillering). Både autentisering och integritetsskydd bygger på kryptering (Bergman m fl,1993). Beskrivning av protokoll för förbättrad datasäkerhet för datorpost i Internet (Privacy enhanced mail, PEM) finns i RFC (requests for comments) 1421-1424 (Balenson, 1993, Kaliski, 1993, Kent, 1993 och Linn, 1993). Ett särskilt säkerhetssystem, som bygger på centralt säker databas finns (Kerberos) (Bergman m fl, 1992).

    På civil sida används idag öppen-nyckelkryptering, vilket kräver två nycklar, en öppen och en hemlig. Arbeten pågår på amerikansk militär sida för säkerhetssystem i nät av Internet-typ (DNSIX) (Shadle, 1993). För det amerikanska försvarets nät DMS (Defense message system) planeras kryptering med öppet-nyckel-systemet DSS (Digital signature standard). DSS har fastställts som standard av amerikanska standardiseringskom- missionen (NIST) (IDG News, 1994a). DSS med dess FIPS 186 och tidsstämpling kommer att användas med samma verkan som en handskriven signatur av den amerikanska regeringens enheter från 94-12-01 (Informationsteknologirapport 94:11, 1994). Man arbetar i USA också med ett krypteringssystem kallat Clipper, vilket administrationen försöker föra in på de elektroniska motorvägarna. Både DSS och Clipper ger möjlighet för underrättelse- och rättssidan att gå in med specialnyckel, vilket medfört starkt motstånd mot dessa krypteringsmetoder. På civil sida har därför en annan krypteringsmetod RSA (River, Shamir och Adleman), också av öppen-nyckeltyp, blivit en frivillig standard (defacto-standard) för signaturer och nyckelutbyte. Den kan ev kompletteras med särskild standard för "via-kryptering" (t ex RC2 och RC4) (Crocker, 1994). RSA med stöd för digitala signaturer finns idag på s k PCMCIA-kort (Informationsteknologirapport 94:07, 1994). Den öppna nyckeln kan i Internet läggas på t ex "finger".

    Ett sätt att skydda överförd textinformation är att gömma den i en digitaliserad bildfil. En sådan metod, benämnd Stego, utnyttjar det minst signifikanta tecknet i varje pixel för att lagra en bit i det dolda meddelandet. Förändringen i bilden blir omöjlig att se med blotta ögat. Detta kan kompletteras med konventionell kryptering (Informations- teknologirapport 94:05, 1994).

    För att möjliggöra för köpare och säljare att mötas på Internet för att göra affärer utvecklas f n en "secure version" av Mosaic (www) kallad "secure NCSA Mosaic" med öppen-nyckelkryptering (RSA) och autentisering, vilken skall kunna levereras i september 1994. Detta möjliggör digitala signaturer och tidsmarkering på kontrakt, på ett sådant sätt att det blir juridiskt bindande. Ett protokoll, "secure HTTP" har utvecklats, för att hantera krypteringsalgoritmer och system, bl a Internets PEM och RSAs PKCS- 7. Detta kommer att kunna användas även mellan USA-medborgare och icke USA- medborgare. De senare kan komma att få nöja sig med 40 bitars nycklar tillsammans med RSAs RC2 och RC4 krypton. Bakom denna utveckling står tre företag, EIT (Enterprise integration technologies), NCSA (the National center for supercomputing applications vid University of Illinois) samt RSA data security.

    För krypteringsprogram gäller särskilda lagar i USA, som skall förhindra spridning utanför landet. Ett krypteringsprogram PGP, pretty good privacy, framtaget av Philip Zimmerman har dock spritts så att det är tillgängligt överallt. PGP använder RSA- algoritmen, som anses nära nog omöjlig att forcera. Förslag föreligger dock om fri export (Informationsteknologirapport 94:11, 1994).

    I Tyskland arbetar man med PGP för elektronisk post (botten up approach) medan man i England hellre vill arbeta från PEM (top down approach), som man vill göra lika lättillgänglig som PGP. Ett stort problem är olikheterna i lagstiftningen mellan olika länder vad gäller kryptering. För elektronisk krypterad post till Frankrike ställs t ex särskilda krav på överföring av nyckel i förväg till myndigheterna.

    De metoder för kryptering, autentisering och integritetsskydd, som idag finns torde finnas allmänt tillgängliga år 2000 och kommer då att bli använda i allt större utsträckning. De ger möjlighet både till att säkert fastställa avsändares identitet och meddelandets äkthet som att förhindra förvanskning under överföringen. Metoden med öppen-nyckel kryptering torde helt slå igenom på civil sida och torde även sprida sig till den militära sidan. Framstegen torde bl a innebära att man med säkerhet skall kunna veta att ett meddelande kommer från uppgiven avsändare och ej förvanskats under vägen eller kommit obehörig tillhanda. Detta gäller både i de stora teleoperatörernas nät som i universitetsnäten.

    3.3.3 Digital rundradio

    Den idag vid rundradiosändning i FM-bandet förhärskande FM-tekniken med överföring av analoga signaler kommer att ersättas med överföring av digitala signaler (DAB eller digital audio broadcasting). För detta finns en europeisk överföringsstandard "Eureka 147". Övergången till digital radio ger framför allt högre kvalitet.

    3.3.4 Digital TV

    Digital-TV direkt från satellit börjar sändas reguljärt 1994 (april) i USA till 35 miljoner hushåll, som saknar kabel-TV. Det kan dock också komma att bli en konkurrent till kabel-TV-bolagen. (Karlsson, 1994b). 150-200 TV-kanaler kommer att sändas från två geostationära satelliter i ett system utvecklat av Hughes Communications av de två TV-bolagen Direct-TV och USSB (United states satellite broadcasting). Sändningarna sker med "industristandard", som prioriterar ekonomisk överföring snarare än högre kvalitet. För mottagning krävs parabol, vars pris kommer att hållas kring US$ 700. Den digitala TV-signalen gör komprimering möjlig, vilket innebär sänkta sändningskostnader per TV-kanal, siffran 90 % på sikt har nämnts (Andersson, 1994f). Liknande system planeras för andra delar av världen.

    Nationella digital-TV - sändningar med hög kvalitet (högupplösnings-TV (HDTV) eller skarp-TV) börjar i USA troligen i och med sommarolympiaden i Atlanta 1996. Kommersiell drift över hela USA börjar troligen först 1998. Alla tillstånd för sändning av analog TV i USA skall vara avvecklade 15 år efter antagandet av standarden för digital-TV, dvs troligen år 2013. En TV-station, som sex år efter antagandet av digital- TV-standarden inte har fått igång digital-TV förlorar sin sändningslicens (Andersson, 1993 och Kåhre, 1994a). I Japan har funnits högupplösnings-TV på analog bas sedan en tid. Denna överges nu till förmån för digital-TV (Carlsson, 1994).

    I Europa förväntas en av ETSI fastställd standard komma år 1995. Samma år kommer digital TV via satellit och via marknätet mellan 1997 och 1999 (Start för...,1994 och Köpman, 1994a). Sommaren 1996 skickas av Eutelsat (European telecommunications satellite organization) upp en satellit, som skall förse hela Europa med 160 digitala TV- kanaler, som kan tas emot med mindre parabolantenn (Andersson, 1994e). I större delen av Sverige kommer det att räcka med en 60 cm parabol. Modulering blir QPSK. Utredare föreslår att man här i Sverige skjuter på införandet av digital-TV (Andersson, 1994d). Liksom i USA syftar i Europa övergången till digital-TV först till mer ekonomisk överföring för att sedan gå över till högre kvalitet.

    Digital-TV apparaten kommer enligt TV-industrin att bli utrustad med tillräcklig datorkapacitet för att förutom att ta emot och dekomprimera TV-sändningar i realtid (MPEG-2), förmedla tjänster av olika slag såsom beställning av videofilmer, biljetter etc. För det senare kommer en fjärrstyrningsenhet, en TV-box att användas. En standardisering av TV-boxen kommer att behövas (IDG News, 1994b). Det landsomfattande telekommunikationsnätet kommer att användas för både beställningar och leveranser av video och övrigt. I TV-signalen är förutom TV-sändningen inlagt information av olika slag, som kan tas ut. Det kan vara en elektronisk tidning, uppgifter i anslutning till sända program mm.

    Digital-TV kan lagras på hårddisk efter mottagning och hanteras med lämpligt datorprogram (Gustafsson m fl, 1994), vilket kommer att kräva stora lagringsutrymmen. Detta ger större möjligheter än dagens inspelning av analog TV på videobandspelare.

    Frekvensområden för digital-TV finns i området 20-30 GHz (21.4-22.0 för HDTV).

    Digital-TV kommer under perioden att införas i flertalet i-länder och helt slå ut analog TV. Olika standard kan komma att väljas i olika delar av världen, men effektiva metoder för att anpassa utrustning efter lokal standard kommer att finnas, baserad på programvara. Hård konkurrens förväntas mellan företag som sänder digital-TV via

    . satellit-TV

    . marksänd TV

    . kabel-TV och

    . de landsomfattande digitala näten

    Digital satellit-TV kommer först med många kanaler, stor täckning och lågt parabolpris och kan därigenom få vissa fördelar. Marksänd TV kan ta upp lokala program och lokal annonsering. TV via de landsomfattande näten och kabel-TV har fördelen av att lätt kunna anpassa sig till TV på begäran. Frågan är hur TV-marknaden kommer att se ut i framtiden. Kommer det att fortsätta med blindsändning som idag, då många människor ser samma TV-program samtidigt eller kommer det att bli beställ-TV med program som många ser vid tidpunkter som passar var och en enskild och för den enskilde specialkomponerade program efter hans/hennes anmälda intresseprofil. Alla varianter kommer troligen att finnas en tid framöver innan vissa alternativ mejslas ut.

    3.3.5 Förmedlingsteknik

    Växelfunktioner finns i OSI-modellen, på den fysiska nivån, i transportnivån och på tjänstenivån.

    På den fysiska nivån sker i SDH-systemet omkopplingar med korskopplare (DXC). I dessa sker omkoppling av dataströmmar. I en förbindelse med 155 Mbit/s kan t ex packas 63 stycken 2 Mbit/s-strömmar och i en 622 Mbit/s-förbindelse 4 stycken 155 Mbit/s-strömmar. I en 2,4 Gbit/s-förbindelse kan packas 16 st 155 Mbit/s-strömmar. Styrsystem kan momentant koppla in och ur enstaka dataströmmar utan att de övriga i samma förbindelse påverkas. Det gör det enkelt att packa in trafik och ta ut trafik. Korskopplare tas fram för höga datahastigheter, siffran 80 Gbit/s har nämnts.

    På transportnivån i ett ATM-system sker omkopplingar i ATM-växlar i hastigheter på 155 Mbit/s, 622 Mbit/s eller högre. Det som kopplas är ATM-paket (kallas celler) med 53 bytes i längd, varav 5 bytes faller på adressdelen. En anpassning sker sedan till rätt paketlängd etc så att det passar ovanliggande nivå. Telefonitrafik anpassas på sitt sätt, datatrafik på sitt sätt osv. Med ATM-trafik ända fram till abonnenten kan motsvarande kopplingar göras hos denne liksom uppdelning i olika trafiktyper, telefoni, datapaket av olika typ osv. En abonnent kan således ha alla typer av trafik i en enda utgående ATM- förbindelse.

    Vid Ellemtel har tagits fram in- och utkretsar för ATM i 0.8 mikron BICMOS-teknik, vilka skall användas i växlar, koncentratorer och multiplexorer. Utgående från en modul med 16 in och 16 utgående linjer vid 155 Mbit/s byggs växlar upp för 155 och 625 Mbit/s och 2.5 Gbit/s med en total genomströmning av upp till 40 Gbit/s . Produkter för högsta angiven hastighet är på väg (Dahlqvist, 1994).

    På tjänstenivån kommer sedan i telefonifallet AXE-växlar. De växlar av denna typ som idag levereras är gjorda för 64 kbit/s, dvs för en digital talkanal.

    Antalet växlar på tjänstenivån för telefoni i de landsomfattande näten kommer att bli betydligt färre än idag. Uppgifter gällande de svenska näten anger en reduktion från dagens ca 6500 växlar till cirka 250 (AXE-stationer) (Ollevik, 1993 och Karlsson, 1994a).

    I de lokala näten kommer likaledes ATM-förmedling. Under lång tid framöver kommer i de lokala näten att jämsides med ATM finnas ethernet och protokoll för paketförmedling av förbindelselös typ, vilket kräver routrar. Förmedlingen i en ATM-växel sker på lägre OSI-nivå och blir därigenom snabbare än i en router.

    Studier görs vid SICS och KTH av arkitekturer för distribuerade växlar i ett optiskt nät med hastigheter på 10 Gbit/s. Avsikten är bl a att modularisera väljarna, öka flexibiliteten och få ner kostnader (Sjödin, 1994).

    3.3.6 Intelligenta nät

    Intelligenta nät är ett begrepp som infördes av teleförvaltningarna för tio år sedan men som först nu kommer som etablerade tjänster. De tjänster det gäller är framför allt nummertjänster, debiteringstjänster inkluderande specialtaxor samt brevlådetjänster. Tjänsterna realiseras med hjälp av nätdatabaser och signalsystem nr 7.

    Idag finns åtta par nätdatabaser i Telias nät avsedda för nummertjänsterna 020, 071, 077 samt för kontosamtal och röstbrevlåda. Det senare är en pilotjänst, som endast erbjuds i del av Sverige.

    Nätdatabaserna möjliggör en centraliserad nummerhantering och privata nummerplaner. Behörigheten kontrolleras genom lösenord (personlig kod) i en nätdatabas. Härigenom möjliggörs s k kontosamtal, fjärrstyrd medflyttning samt personliga, individuella nummer.

    Kontosamtal innebär att man kan ringa telefonsamtal från godtycklig telefon, vilka alla debiteras på valfri, förutbestämd räkning. Fjärrstyrd medflyttning innebär att abonnent kan begära att få flytta sitt abonnemang (telefon och fax) från vilken telefon som helst till önskad telefon. Individuella nummer innebär t ex att olika familjemedlemmar kan nås var för sig.

    Man förutser en internationell standardisering av dessa tjänster.

    Begreppet intelligenta nät kommer alltmer att suddas ut under prognosperioden men tjänsterna kommer att finnas kvar och utökas. Undantag är de detaljerade debiteringstjänsterna, som kommer att förlora i intresse.

    3.3.7 Komprimering

    För att minska belastningen på näten kommer filer, som skall föras över, att komprimeras. Två typer av komprimering förekommer, förlustfri komprimering och komprimering med förlust av detaljer (Bergman m fl, 1993).

    Förlustfri komprimering används vid t ex överföring av text där ingen förlust av bokstäver i texten kan accepteras. Vanlig kompressionskodning av denna typ är Huffman-kodning (används vid telefax) och Adaptiv Lempel Ziv-kodning. Dessa metoder ger en kompression av 2-10 gånger. En vinst på ca 2 gånger är ett i praktisk drift vanligt värde.

    Komprimering med förlust av detaljer kan användas vid överföring av bild, film och ljud. För en för ögat förlustfri överföring av bild kan med komprimeringsmetoden JPEG uppnås en kompressionsvinst på omkring tio gånger. Med fraktalteknik kan en vinst på 30-50 gånger uppnås. Vid rörliga bilder kan högre kompressionsvinster erhållas. Med metoden MPEG kan en vinst upp till 100-200 gånger erhållas. En kraftig komprimering är en förutsättning för att på en CD-skiva få plats med en spelfilm av en timmes längd.

    Två andra komprimeringsmetoder, som är under utveckling för bildtelefon, är modellkodning och vågformskodning. Modellkodning baseras på en på förhand översänd datormodell av t ex det egna ansiktet varefter endast förändringar i detta under samtalets gång överförs. I vågformskodningen sänds t ex var femte bildruta och mellanliggande rutor räknas fram hos mottagaren. En kommande standard kan komma att innehålla båda metoderna (Melin, 1994a).

    Fortsatt forskning om komprimeringsmetoder kommer att äga rum med sikte på vinster vid bildkomprimering av 1000 gånger vid rörliga bilder (Robinson, 1994b). Stora svårigheter kan möta.

    3.3.8 Mobilkommunikation

    Mobilkommunikation har vuxit lavinartat på senare tid. Medverkande härtill har varit den tekniska utvecklingen, som möjliggjort små, handburna apparater till allt lägre pris. Bidragande till utvecklingen har också varit en otillfredsställande kvalitet på telefonförbindelserna i vissa länder, t ex i det forna östblocket. En rad olika mobilkommunikationssystem har kommit fram och flera är aviserade.

    I Europa infördes 1992 ett digitalt mobilt kommunikationssystem kallat GSM (Global system for mobile communication). GSM har införts även i länder utanför Europa, främst i Sydostasien. Man räknar med att det kan bli en världsstandard. Genom komplettering med mobilt satellitsystem i samma telefon kan global täckning erhållas. Här i Sverige finns idag tre operatörer som tillhandahåller GSM. GSM använder frekvensområdena 890-915 resp 935-960 MHz. Systemet är i första hand avsett för telefoni men viss dataöverföring med hastigheten 9.6 kbit/s är möjlig, vilket används för korta textmeddelanden (160 tecken) i en tjänst SMS (Short message service). Nästa generation utrustningar - i området 1.8 GHz - förväntas omkring sekelskiftet och kommer då troligen att ge möjlighet till högre överföringshastighet. Användarens identitet i nätet är knutet till ett s k "smart card", som sticks in i den utrustning som används (Robinson 1993b, Karlsson, 1994c och Mellgren, 1994). Jämsides med GSM finns här i Sverige ett äldre (från 1981), analogt mobiltelefonsystem NMT (Nordisk mobiltelefon), vilket idag har större geografiskt täckningsområde än GSM i Norden. Det har haft en stark tillströmning av abonnenter senaste åren. I NMT kan data överföras med högst 4,8 kbit/s i 450 MHz-bandet (453-457.5 och 464-467.6 MHz) och 900 MHz-bandet. Ett äldre system är det svenska Mobitex med överföring av tal och data, 1200 bit/s, vilket även funnit sin väg till USA (RAM data corp). Ett GSM-liknande system i frekvensområdet vid 1.8 GHz finns som kallas DCS 1800 eller PCN (Personal communications network). Det används i dag huvudsakligen i England och kallas där "one-2-one" (Frisk, 1994). Det använder 2x75 MHz. Efter kl 1900 ringer man från "one-2-one" gratis över hela England.

    Ett ytterligare digitalt trådlöst system finns, som kallas CT2 (Cordless telephone 2). Det används huvudsakligen i Frankrike och kallas där Bi-Bop (Frisk, 1994).

    AT&T i USA tar fram PCS-produkter (Personal communications services) för en mobilkommunikationstjänst i 900 MHz-bandet baserad på TDMA medan Motorola sagt sig ta fram motsvarande baserad på CDMA (Informationsteknologirapport 94:07, 1994) Beslut finns att i USA att förlägga PCS i bandet 1850-1990 MHz och omfatta 120 MHz (Informationsteknologirapport 94:12, 1994).

    Mobiltelefon för luftfarten liknande GSM provas i Sverige av Telia. Systemet kallat TFTS (Terrestrial flight telephone service) och kan införas kommersiellt inom något år. TFTS kommer senare att specificeras även för datakommunikation.

    Inmarsat, som under en följd av år med stor framgång arbetat med satellitkommunikation till fartyg, sedermera utvidgat till att gälla även andra rörliga enheter såsom flyg, planerar att införa ett internationellt satellitmobiltelefonisystem före sekelskiftet. Systemet kallas Inmarsat-P och baseras på små, billiga fickterminaler och satelliter i geostationär (36000 km), möjligen medelhög bana (12000 km) (Melin, 1994b). Detta system, som skall ses som ett komplement till markbaserad mobilradio, kommer sannoliket även att medge viss datakommunikation.

    Motorola planerar införa ett globalt, satellitbaserat mobiltelefonisystem, som ävenledes skall ses som ett komplement till markbaserad mobilradio. Det är baserat på 66 små satelliter i låga banor (780 km) med inklinationen 86 grader och kallas Iridium. Varje satellit skall ha 48 "spot beams", dvs antennlober, som var och en täcker en yta på marken med radien 500 km. I varje satellit finns dator och möjlighet att dirigera trafik över radioförbindelse mellan satelliterna till för mottagaren lämplig satellit (Hjort m fl, 1994). Systemet beräknas kosta US$ 3.37 miljarder. Tal överförs med 4.8 kbit/s. Upp- och nedlänk planeras till ett band på 10.5 MHz vid 1.6 GHz (1616-1626.5). Mellan satelliterna planeras för ett 200 MHz brett band vid 22-23 GHz.

    Företaget Teledesic (USA) arbetar med ett annat globalt, satellitbaserat mobiltelefonsystem, som skall förse glesbygd och företag med telekommunikation och bli ett alternativ till de fasta telefonnäten. Det baseras på 840 små satelliter i låg bana (640 km) och planeras komma i drift till år 2001. Systemet syftar längre än till att bli ett rent mobiltelefonsystem. Det skall kunna användas för alla typer av telekommunikation från telefonsamtal till datatrafik och videokonferenser och överföring av bilder med hög kvalitet och ha både fasta och mobila användare. De fasta användarna kommer att ha små antenner på sina hus. Förbindelser skall upprättas mellan satelliterna. Kapaciteten skall bli samma som för de markbaserade fiberkabelnäten. Man räknar också med samma priser som i de landbaserade näten. Bakom planerna ligger mobiltelefon- operatören Craig McCaw i McCaw cellular och Bill Gates i Microsoft. Systemet beräknas kosta omkring US$ 9 miljarder (Sparr, 1994 och Melin, 1994c).

    Företagen Loral och Qualcomm har tagit fram systemkoncept för ytterligare ett mobilsatellitsystem kallat Globalstar för tal- och datakommunikation baserat på 48 satelliter i låg bana. Kostnaden för hela systemet har beräknats till US$ 1.8 miljarder. Detta projekt stöds bl a av europeiska och koreanska företag (Informationsteknologirapport 94:07, 1994).

    Ytterligare koncept för mobilsatellitsystem finns, t ex Odyssey med 12 satelliter i tre plan i medelhög bana (10600 km och inklinationen 55 grader) framtaget av TRW, Orbcomm med 26 i låghöjdsbana (Ackerman, 1993), Ellipsat med 24 i elliptisk bana och AMSC, som i dag är i drift med 3 i geostationär bana (Hjort m fl, 1994). Odyssey kommer att ha hastigheten 4.8 kbit/s för tal i upp/nedlänken och kunna överföra upp till 9.6 kbit/s data. Upp- och nedlänken planeras liksom för Globalstar till 1.6 resp 2.4 GHz-banden (1610-1626.5 respektive 2483.5-2500).

    Trådlösa telefoner integrerade i kontorsväxlar (sladdlös telefoni) erbjuds idag. Sådana med större funktionalitet än dagens beskrivs i en europeisk standard för digital trådlös kommunikation kallad DECT (Digital european cordless telecommunications). De är i första hand avsedda för telefoni och mycket korta överföringsavstånd. Frekvensområde är 1880-1900 MHz. Produkter är på väg (Cedervall, 1994).

    Trådlösa telefoner av DECT-typ kan utformas för telefoni, telefax och personsökning (inkluderat text och numerik) samt för kommunikation med datanät, vilket ger möjlighet till datorpost. Hastigheter på 400 kbit/s är aktuella. Små handburna utrustningar är möjliga.

    För anslutning av mobil trådlös utrustning till Internet pågår bl a vid SICS/KTH en utveckling under namnet "Walkstation". Man siktar på överföringshastigheter på 1 - 10 Mbit/s och arbetar i frekvensområdet vid 2.4 GHz (Lotsson, 1994b och Reichert m fl, 1993).

    Trådlösa datornät planeras till frekvensområdet 2.400-2.483 GHz samt till något av områdena 5.8 och 18 GHz, det senare för 20 Mbit/s. Räckvidderna blir korta (50-100 m) (Henricsson, 1994).

    Internationellt arbete pågår med planering av ett globalt persontelefonisystem (UMTS (Universal mobile telephone system) och FPLMTS (Future public land mobile telecommunications systems), där mobilkommunikation utgör en viktig del, vilket framgår av avsnitt 3.3.21 "Universell personlig telekommunikation". För FPLMTS finns frekvensområdet 1900-2200 MHz.

    Idag finns omkring 8 miljoner biltelefoner i Europa, vartill kommer 8 miljoner som använder mobilradio. Prognosen anger att 40 miljoner människor kommer att använda biltelefoni år 2000. Det analoga NMT står idag för 80 % av mobiltelefonmarknaden och GSM för 10 % (Brors, 1994).

    Kostnaderna för hårdvara i mobiltelefoner halveras på fyra år.

    Radion kommer i många fall att kunna läggas på ett instickskort (PCMCIA-kort).

    Mobiltelefonin kommer under prognosperioden att utvecklas, så att man oberoende av var man befinner sig kan få anslutning till de landsomfattande näten eller motsvarande rymdnät och därigenom kunna nås eller bli nådd av vilken annan abonnent som helst. Mobiltelefonin kommer att ge möjlighet till överföring av data med begränsad hastighet, som under prognosperioden ökar så mycket att även multimediaöverföringar blir realistiska. På militär sida kommer truppradion att kunna inlämmas i datornät på bataljons-, brigad- och divisonsnivå.

    3.3.9 Mänskligt tal

    Teknologin kring det mänskliga talet omfattar igenkänning av röst/tal med åtföljande behandling av naturligt språk och syntetisering av tal från text.

    Igenkänning av mänskligt tal

    Igenkänning av tal innebär maskintolkning av tal, vilket bl a möjliggör styrning av dator med hjälp av rösten, vilket är av särskilt intresse för styrning av mobiltelefoner och för handikappades datoranvändning. Det kan också vara av intresse för identifiering av röst i ett säkerhetssystem, för automatisk språköversättning mm.

    Taligenkänning baseras på att informationen i talsignalen kan extraheras och stämmas av mot registrerade ord, vilket bl a innebär identifiering av de fonem, som bygger upp ord. De identifierade orden skall sedan registreras i skriftlig form, i alfabet eller med fonetiska symboler.

    Taligenkänning är även en kunskapsmässig och intellektuell process. För att förstå mänskligt tal är det inte möjligt att skilja uppfattningen av ljud från språkets semantiska och pragmatiska struktur. Akustisk information är ofta inte entydig. För rätt tolkning är därför semantisk och pragmatisk information ofta nödvändig.

    Automatisk igenkänning av tal omfattar tre steg:

    1. Analys med extraherande av informationen ur en rå, kanske störd röstsignal

    2. Klassificering av mönster kopplat till en akustisk modell med ord eller fonem.

    3. Språkhantering kopplad till en språkmodell med ord, fraser och meningar.

    De första tillämpningarna av igenkänning av tal gällde områden som effektivisering av utnyttjande av telefonikablar under de stora haven - genom att minska erforderlig bandbredd för talet - och ge möjlighet till införande av effektivt textskydd på talförbindelser. För detta togs s k kanalvokodrar fram - hel och halvvokodrar - och man hoppades på att s k formantvokodrar skulle bli möjliga. Senare tillämpningar gäller ersättning av mänskliga operatörer av bl a kostnadsskäl, t ex vid begäran av information över telefon och tillämpningar med röststyrning av datorer inklusive dikteringssystem, vilket dock hittills krävt genomgången röstinlärning. Inom EG används automatisk taligenkänning för inkommande samtal och vissa typer av ärenden på fyra språk; engelska, tyska, franska och spanska. Roboten Max, som svarar, kan identifiera omkring 25 talade ord på respektive språk och utför de ärenden man begär av honom. Man ringer olika nummer för olika språk. I forskningslaboratorier finns system, som känner igen tusentals ord (Nordfors, 1994).

    För att datorn skall kunna styras med rösten krävs att kommandon skall kunna identifieras i talet oberoende av variationer i vad som i övrigt sägs. Detta senare tas upp i disciplinen behandling av naturligt språk.

    Ett första prgram (Context) har gjorts för analys av innehåll i större stycken engelsk text. Målet är att få längre artiklar och elektronisk post sammanfattade (Informationsteknologirapport 94:11, 1994).

    Talteknologi studeras bl a vid engelska försvarets forskningsinstitut, vid KTH institutionen för talöverföring och musikakustik med traditioner från Gunnar Fants tid samt vid språkteknologigruppen vid SICS och Telia Research (Nordfors, 1994).

    Framsteg inom alla tre områdena, analys av talsignal, mönsterigenkänning och språklig behandling kommer att ge en ny generation röst/taligenkännare under prognosperioden. Detta kommer att medföra att röstigenkänning kommer att finnas på flertalet datorer om några år. Särskild röstteknik kan dock komma att krävas.

    Syntetisering av tal

    I dag finns många datorer med talsyntetisering, man kan få uppläst en text i datorn på i allmänhet engelska. För synskadade har detta i många fall varit värdefullt medan det annars ofta varit opraktiskt vid datortillämpningen, det tar längre tid att lyssna till en läst text än att se den skriven. Däremot kan det vara praktiskt när man över telefon vill ha besked från en dator. Mycket arbete återstår dock för att få en skriven text uppläst med en klar och naturligt röst.

    Talsyntessystem måste lära sig varje aktuellt språks uttalsregler och lagra erforderligt ordförråd. När ett ord saknas i ordförrådet måste regler finnas för hur enskilda bokstäver och bokstavskombinationer skall omformas till fonem. Tidsförhållanden och intonation är viktiga för talet liksom interpunktionen i texten.

    Vid tolkning av språkliga strukturer för att genererera parametrar för talsyntes finns två typer av regler, nämligen fonemregler och "prosodiska" regler. Prosodi är läran om stavelsers längd, styrka, tonhöjd och hörbarhet. Talsyntessystem måste behärska båda dessa typer av regler för att en text skall bli acceptabel att lyssna till för en människa. Språkbehandling är också en viktig del i talsyntetiseringen. Hänsyn måste tas till skillnader i muntlig och skriftlig framställning.

    Det kommer inom prognosperioden att komma fram talsyntessystem, som ger "njutbart" tal från en godtycklig text. Det kommer också att komma talsyntessystem, som kan flera språk och även automatiskt känna igen, vilket av dem som används i en given text.

    3.3.10 Nätövervakning

    "Simple network management protocol" (SNMP), som ingår i TCP/IP-protokollen ger möjlighet att grafiskt visa nättopologin på bildskärm och gå in och göra detaljanalyser på önskade platser i nätet. Det är möjligt gå ned på detaljnivå så att nätets hantering av enskilda meddelanden kan granskas i varje punkt. Flera system härför finns idag. Detta ger möjlighet till en effektiv övervakning av ett nät.

    Nätövervakningen kommer under prognosperioden att bli långtgående automatiserad med presentation på bildskärm av tillståndet i nätet. På bildskärmen kommer förutom översikter detaljinformation att finnas tillgänglig för mänsklig övervakning och ingripande.

    3.3.11 Optisk fiber

    Optisk fiber (fiberkabel/optofiber) är en förutsättning för den höghastighetskommunikation, som idag är aktuell. Den fiber som används i Telias långdistansnät och stationskablar är av s k singelmodtyp tillverkad av högrent kvartsglas (standard SM- fiber) (Svensson, 1990 och Krigh 1991). Ljuset för denna bör ligga i intervallet 1200- 1700 nm, f n används 1310 och 1550 nm. Vid 2.5 GBits/s och 1550 nm blir det maximala avståndet mellan regeneratorer 62 km. Dämpningen rör sig om 0.2 dB/km. En förbättrad fiber benämns dispersionsskiftad fiber (DS-fiber). Den har samtidigt dämpnings- och dispersionsminimum vid 1550 nm och planeras bli använd för 10 Gbit/s-förbindelser vid denna våglängd. Den ger krav på regenerering vid 400 km mot ca 50 km vid standard SM-fiber. Vid 2.5 Gbit/s fås en ökning till 350 km jämfört med 62 km vid standardfiber. DS-kabel läggs på reguljär bas från 1992. Optiska förstärkare kommer att införas, och i vissa fall ersätta regeneratorerna. De kompenserar dock inte dispersionen. Kvartsglasets diameter i optofibern är standardiserad till 125 mikrometer.

    Övergången till optisk fiber har inneburit väsentliga kostnadssänkningar. En 64 kbit/s- förbindelse beräknas år 2000 kosta en miljontedel av vad den kostade 1980 (Ericson, 1994).

    I höghastighetsnätet SGN i Stockholmsområdet kommer att göras transmissionsförsök vid våglängden 1550 nanometer med bl a höghastighetsförsök och försök med frekvensmultiplex.

    I USA och Sverige m fl länder har lagts ner så mycket fiberkabel att en fortsatt utbyggnad huvudsakligen kommer att innebära uppgradering av ändutrustningar. I och med att kabeln är lagd är den helt dominerande kostnaden avklarad. Kostnaden för en ändutrustning i högre hastighet blir obetydligt dyrare än för en sådan vid lägre hastighet.

    Vid Eriksson har man börjat forska kring hastigheter på 40 Gbit/s och arbetar med ett demonstrationssystem. Man ser idag en övre gräns för fibern vid 20 Tbit/s (Ericson, 1994). Mikrokavitetslasrar kommer att ersätta diodlasrar (Karlsson, 1994f).

    Frekvensmultiplex, här vanligen kallad våglängdsmultiplex, kommer under prognosperioden att utvecklas för transmissionen i den optiska fibern, vilket kommer att ge möjlighet till ett stort antal kanaler i varje fiber med minst 10 Gbit/s på varje. Med frekvensstabila lasrar (koherent teknik) skulle man kunna öka antalet kanaler väsentligt och börja få en optisk "eter". Man skulle samtidigt fördubbla regenerationsavstånden (Ericson, 1994). Brunell (1994) räknar på 100 kanaler om 40 Gbit/s per fiber inom tio år och 96 fiber i en kabel.

    Långt mer än i dag förutsebara kapacitetsbehov kommer att kunna tillgodoses inom prognosperioden.

    3.3.12 Programvara och språk

    Utvecklingen går mot allt större kapacitet vad gäller processorer och minnen till allt lägre kostnad. Detta betyder att det blir realistiskt att utnyttja allt mera komplex programvara. Trenden för programvara går mot ökad standardisering och portabilitet, dvs möjlighet att föra över programvara mellan datorer. Särskilt framtagen programvara kommer att försvinna utom för speciella ändamål (Robinson, 1994b). Den programmering som görs kommer i allt större utsträckning att ske med allt kraftfullare programmeringsspråk i allt bättre utvecklingsmiljöer.

    3.3.13 Protokoll för de lägsta OSI-nivåerna

    I dag läggs och har lagts ned mycket stora mängder optisk fiberkabel, som ger grundläggande förutsättningar för informationsöverföring med näst intill obegränsad kapacitet i landsomfattande nät. För överföring i dessa kabelnät pågår idag i Europa en utveckling mot användning av SDH-protokollet på den lägsta, den fysiska nivån i OSI- skalan (motsvaras i USA av Sonet) och däröver ATM-protokollet. Införandet kommer att ta tid men bedöms bli genomfört inom närmaste tioårsperiod. Nyligen har publicer- ats uppgifter som anger övergång till SDH och ATM i Sverige för de landsomfattande näten, som skall vara klar före 1 januari 1998. Då det är frågan om mycket stora investeringar kommer det sedan att dröja innan mera radikala förändringar kan göras.

    ATM är som i 3.3.5 nämnts en paketförmedlingsteknik med en standardlängd på paketen (som kallas celler) av 53 bytes. Det ger överföringar av "förbindelseorienterad typ" (Karlsson, 1994a). ATM-tekniken medger multimediaöverföringar och ianspråktagande av erforderlig bandbredd vid behov. Grundläggande standard för ATM-tekniken finns idag men är inte fullständigt täckande. Utvecklingen stöds av ett "ATM Forum" med representanter för ledande data- och telekommunikationsföretag.

    I ATM finns lager (adaption layer, AAL1-5) för anpassning till ovanpåliggande lager i OSI-modellen, som kan innehålla telefoni och datakommunikation av olika slag såsom av förbindelsetyp och förbindelselös typ. I detta lager sker bl a anpassning av paketstorleken till ATM-systemets 53 bytes. AAL-protokollen är idag ej helt färdigdefini- erade. I tidigare omnämnt ATM-kort för en arbetsstation används AAL5 för anpassning till förbindelselös datakommunikation. Anpassning till underliggande lager gäller SDH (i USA Sonet). Anpassningen till telefoni är ej ännu definierad men är på väg (AAL1). Framtagning av AAL2-4 är mera osäker.

    Även om idag all planering sker för SDH och ATM sker forskning och utveckling för alternativa protokoll. Vid KTH i Stockholm sker t ex forskning avseende ett alternativ till ATM kallat DTM (Dynamic syncronous transfer mode) (Lindgren, 1994 och Pettersson, 1994). För att kunna tillgodose kommande krav på överföring av stora bildmaterial globalt kan nya protokoll komma att behövas (Brunell, 1994).

    Prokollen för de lägsta nivåerna i OSI skalan kommer under lång tid att vara SDH och ATM. Jämsides med ATM kommer i lokalt nät att användas ethernet och andra dagens protokoll. Nya protokoll kan komma under senare delen av prognosperioden.

    3.3.14 Rörliga nät

    Rörliga nät kan civilt användas för tillfälliga behov, under uppbyggnadsfaser, vid katastrofer etc. På militär sida är rörliga nät särskilt i taktiska sammanhang en nödvändighet.

    Civilt kommer de rörliga näten att ge kapaciteter, som försöker närma sig de fasta nätens. Anslutning till de fasta näten kommer att ske med fiberkabel eller där lägre kapacitet kan tillåtas med radiolänk eller satellitförbindelse.

    På militär sida är det framför allt på taktisk nivå inte fråga om reservförbindelser utan ordinarie förbindelser, som måste anpassas till aktuell militär miljö. I armefallet blir det kommunikation i stridszon med täta omgrupperingar och krav på skydd mot fiendens möjliga åtgärder. Dagens militära sambandsmedel kommer att anpassas till kommande krav på ökad kapacitet och genomgående användning av datornät.

    Utvecklingen av ytnät baserade på radiolänk för användning inom fördelning har tagit lång tid. Utredningar påbörjades redan i slutet av 1950-talet och följdes av en serie FOA-utredningar, som presenterades 1961. Radiolänk har sedan så småningom anskaffats men först nu har utvecklingen gått så långt, att man kan tala om att ytnät anskaffas. Den långa tiden har bl a berott på höga kostnader och en motivation, som ej räckt till. Utvecklingen ställer idag nya krav, som kommer att medföra att ytnäten byggs upp som datornät med överföringshastigheter av sådan storlek att multimediaöverföringar och teknik med virtuell verklighet blir möjliga. Hastigheten måste också vara anpassad till i staberna använda datorers kapacitet. Man kan idag förvänta sig att utvecklingen går snabbare, mer står att vinna till lägre kostnad.

    3.3.15 Satellitkommunikation

    Satellitkommunikation har under de gångna decennierna använts i många olika sammanhang. Dess främsta användningsområden i dag är TV-sändning till hemmen samt mobilkommunikation i framför allt de fall då småcelltekniken inte är möjlig att använda. Den används i dag också för kommersiell telefonitrafik över de stora haven men har mött hård konkurrens med på havsbotten nedlagd fiberkabel, som förutom kortare överföringstid och större bandbredd erbjuder ekonomiska fördelar och har idag blivit helt utkonkurrerad av kabeln. Kabeln gick om satelliterna omkring 1987/88. År 1995 läggs en atlantkabel för 280.000 linjer, vilket ger en årskostnad av US$ 40 per linje. År 1996 läggs ytterligare en sådan mellan Spanien och USA men med 980.000 linjer, vilket ger än lägre kostnad per linje. År 1956 var motsvarande kostnad US$ 41.300 per linje (Ericson, 1994).

    För satelliter används idag geostationära banor, cirkelbanor på låghöjd och elliptiska banor med låg höjd över de områden som skall betjänas av satelliten. Geostationära banor används t ex för TV-sändning och mobilkommunikation, låghöjdsbanor för mobilkommunikation och elliptiska banor framför allt då man vill täcka även geografiska områden längst i norr och längst i söder på jordklotet. På senare tid har även aktualiserats medelhög bana för mobilkommunikation (10.000-12.000 km).

    Tekniken med smala, riktade lober vid satelliten är väsentlig för att få små mobila markutrustningar vid satelliter med geostationära banor. Datorkapacitet i satelliterna ökar möjligheterna att styra dessa lober alltefter trafikens behov. Mobilkommunikationssystem med små, handburna markterminaler baserade på ett fåtal geostationära satelliter utvecklas av bl a Inmarsat (Inmarsat-P) och sådana baserade på många satelliter i låga banor av Motorola (Iridium) och av Bill Gates och Craig McCaw (Teledesic), vilket framgått av avsnittet om mobilkommunikation (3.3.8). De två sistnämnda använder även förbindelser mellan satelliterna.

    Nya system för TV-sändning från satellit direkt till hemmen från geostationära satelliter med samtidig sändning av 150-200 TV-kanaler har utvecklats av Hughes Communications och kommer inom kort i drift. Man räknar med liknande system i andra delar av världen. I Europa planeras ett sådant komma i drift under 1996, vilket skall täcka hela Europa. De kan komma att kunna konkurrera med kabel-TV. Se avsnittet om Digital-TV (3.3.4).

    Under prognosperioden kommer satellitkommunikationen att allt mer inriktas mot mobil kommunikation och TV-sändning framför allt till områden, där det är svårt bygga ut marknät. Satellittrafiken över de stora haven mellan fasta punkter kommer att minska i betydelse.

    3.3.16 Signalbehandling

    För radiotransmission, främst för mobilradio, genomförs stora insatser för att utveckla metoder, som gör det möjligt att effektivare utnyttja tillgängligt radiospektrum.

    Största insatserna sker inom områdena digitalt tal, kanalkodning, diversitet och modulationsform.

    Arbeten inom området digitalt tal syftar till att vid allt lägre datahastighet få tillräcklig talkvalitet utan orimligt skrymmande eller effektkrävande lösningar. I civila digitala telekommunikationssystem sker talöverföring normalt i en hastighet på 64 kbit/s. I militära system har man kunnat gå ned till 16 kbit/s. I mobiltelefoni kommer en hastighet på 4.8 kbit/s att kunna användas i närtid. Mot decenniets slut kommer hastigheter på 2,4 kbit/s att kunna användas. Lägre hastigheter är fysikalist möjliga men kommer att kräva mycket stor signalbehandlingskapacitet, vilket dock bör kunna realiseras inom prognosperioden.

    Arbeten på kanalkodning koncentreras f n på åtgärder mot fädning och interferens för att få bättre talkvalitet och tillförlitlig dataöverföring vid mobiltelefonisystem. På många håll studeras också förbättringar i felkorrigerande koder vid talkodare med lägre hastighet. Av stort framtida intresse blir också utformning av kanalkodningen för bästa resultat relativt modulationsformen.

    För att motverka fädning används i de flesta mobiltelefonsystem antenndiversitet vid den fasta stationen. Arbeten pågår att förbättra resultatet genom diversitet även på den mobila sidan. Det kommer dock att kräva dubbla högfrekvenssteg och dubbla antenner separerade på åtminstone en kvarts våglängd, dvs vid 900 MHz ca 25 cm. Detta är rimligt vid fordonsstationer men är svårare att åstadkomma vid bärbara stationer. Ett alternativ kan vara att använda flera sändare på den fasta sidan med någon liten skillnad i frekvens (storleksordningen 100 Hz). Detta är av intresse för mobilutrustningar som förflyttas långsamt t ex vid bärbara utrustningar.

    Modulationsformer analyseras med sikte på att öka antalet bitar per signaltillstånd, t ex genom att använda 8-DPSK i stället för 4-DPSK. Av intresse är också att jämföra det f n dominerande TDMA-systemet (Time division multiplex access) mot de CDMA- system (Code division multiplex access), som nu lanseras.

    Metoder kommer under prognosperioden att tas fram som förbättrar transmissionen vid mobilradio, så att en effektivare utnyttjning av spektrum uppnås.

    3.3.17 Simulering

    Utvecklingen mot nya system underlättas av möjligheterna till simulering. Härigenom kan ny teknik och organisation prövas redan på idestadiet och en del omöjliga satsningar undvikas. Simulering kan också användas under driftsförhållanden dels för att klarlägga felorsaker vid uppkomna fel och dels för att analysera olika utbyggnadsalternativ mm. För presentation kan vid behov användas tredimensionell grafik och virtuell verklighet. Simuleringsprogram kommer att kunna nås oberoende av vilken dator i nätet de ligger på.

    3.3.18 Smygradio

    Telekrigföring mot radiosystem kan delas upp i två komponenter nämligen störning av radioförbindelser och signalspaning mot radiosystem. Teleskyddet kan likaså delas upp i två komponenter nämligen skydd mot aktiv störning samt skydd mot signalspaning. Med smygradio (LPD/LPI-system) menar vi radiosystem som är konstruerade för att försvåra för motsidans signalspaning att utföra sin uppgift. Med LPD (low probability of detection) avses en signalutformning som gör det svårt för signalspanaren att detektera förekomsten av en signal. Med LPI (low probability of intercept) avses en signalutformning, som gör det svårt för signalspanaren att lokalisera och identifiera en signal.

    De tekniska möjligheter som står till förfogande för att skapa ett LPD/LPI-system är bl a

    Effektkontroll Koncentration i rummet Spridning i frekvens och tid (bandspridning, snabbsändning) Effektiv meddelandeöverföring Bruslika signaler Vågutbredningsegenskaper (t ex dämpningen vid 60 GHz) System som utnyttjar några av de uppräknade tekniska möjligheterna finns eller är under utveckling vid forsknings/utvecklingslaboratorierna. Viktigt för systemen är adaptivitet, d.v.s förmåga att anpassa sig till skiftande förutsättningar.

    Förbättringar i att åstadkomma skydd för radioförbindelser med smygradio kommer under prognosperioden att uppnås. Det kommer dock inte att röra sig om storleksordningar i fråga om förbättrat skydd.

    3.3.19 Språköversättning

    Automatisk översättning mellan olika språk är sedan några år möjligt både vad gäller text och tal, vilket gäller några av de stora språken. Kvaliteten på språköversättningarna är sådan att det översatta är begripligt. Inom EG sekretariat används automatisk språköversättning av texter, som sedan ses över av mänskliga översättare. Alla dokument produceras idag på nio språk inom EG.

    Motsvarande översättning till och från det svenska språket förväntas föreligga före sekelskiftet.

    Under prognosperioden kommer automatisk språköversättning mellan svenska och de stora världsspråken att införas som tjänst på telenätet men kommer troligen även att finnas som programvara till olika datorer.

    3.3.20 Truppradio

    Truppradio innefattar bärbar och fordonsburen radio inom fältförband (combat net radio, CNR).

    Truppradion har genomlevt en utveckling från radiostationer med fast frekvens under hela samtal och även flera samtal i följd till sådana där frekvens byts mellan varje samtal, efter varje sändningsföljd (AKSA, som tillkom på Harva i Upplands Väsby hösten 1968) och idag även inom sändningsföljd, då med en hastighet av 100-200 gånger per sekund, s k frekvenshoppssystem. Utvecklingen har givit en digital station med allt vad det innebär för dataöverföring och kryptering samt väsentligt ökat svårigheterna för en motståndare att följa samtal och hinna sätta in signalstörning. Genom utveckling av den s k "darten" underlättas sändning och mottagning av datameddelanden, vilken utveckling kommer att fortsätta. Under utvecklingen har hela tiden samma frekvensområde, om än något utvidgat, behållits av vågutbredningsskäl.

    Frekvenshoppsystem har utvecklats på flera håll bl a i Sverige och i USA (Sincars- projektet). Tillverkning och leverans av sådana sker i stor omfattning bl a till NATO. Något nytt grundkoncept kan av ekonomiska skäl inte förväntas under ganska lång tid, däremot en successiv anpassning till ny teknik. Utvecklingen i närtid kommer därför att vara styrd av vad som kan åstadkommas inom ramen för befintliga system. Behovet av att kunna organisera fredsbevarande styrkor i FN och EU regi, sammansatt av förband tillhörande olika medlemsländer medför krav på direkta samtrafikmöjligheter, vilket innebär stora krav på standardisering av truppradion.

    Utveckling av paketradionät för användning inom division har gjorts i USA (Hazeltine) med truppförsök under 1980-talet. Detta ser dock inte ut att ha lett till acceptans. Studier av paketradio gjordes vid FOA i början av 1980-talet (1982).

    Försök med trådlösa datornät för taktisk bruk görs idag bl a vid fort Monmouth i USA med mål att kunna utväxla information mellan datorer i fordon i rörelse lika lätt som man utväxlar meddelanden med tal idag, dock med sikte på stab på kårnivå (Sass m fl, 1994). De ökade krav, som kommer att ställas på en truppradio, gäller dels möjlighet att komma med i tillhörande förbands datornät för att kunna hämta information ur olika nätanslutna databaser, t ex en sådan som ger luftläge för eget område, och dels att kunna överföra bild, även rörlig bild och på sikt även få möjlighet till konferenssamtal, där man kan uppleva fysisk närvaro trots stora geografiska avstånd mellan deltagarna. Detta kommer att ställa ökade krav på överföringshastighet och komprimeringsmöjligheter för truppradion. En övergång till högre frekvenser, som skulle underlätta detta, är med hänsyn till vågutbredningsförhållandena inte önskvärd, då detta kommer att kräva reläknutpunkter över ytan, antingen sådana som särskilt upprättas eller genom att de truppradiostationer som befinner sig inom ytan även utnyttjas som förmedlingspunkter. Utöver detta kommer krav på integrering med enhet för lägesbestämning såsom GPS.

    Utvecklingen bedöms i första hand gå mot ett bibehållande av nuvarande frekvensområde, en ökning av överföringshastighet och skapande av datornät, så att bl a för användaren väsentliga databaser kan nås. Utveckling av komprimeringstekniken kommer att möjliggöra överföring av rörlig bild. Utrustningen kommer att bli alltmer datorbaserad för att även underlätta trafik och andra databehandlingsbehov hos användaren och kommer att ha inbyggd GPS-mottagare.

    På sikt kan högre frekvensområde komma att tas i anspråk. För att undvika alltför hårda krav på fri sikt kommer i första hand frekvenser upp mot ca 1 GHz att vara önskvärda. Då har man kommit upp något i frekvens och kan ha större kanalbandbredd. Eftersom detta frekvensområde är överbelagt, måste något annat flytta ut. Om t ex TV-kanaler flyttas över till fiberöverföring eller satellit-TV bör frekvensområden kunna lösgöras. Användning av civila mobiltelefonsystem kommer att undvikas med hänsyn till skyddsaspekter.

    3.3.21 Universell personlig telekommunikation

    Ett globalt persontelefonisystem planeras under prognosperioden kunna tas i drift. Med hjälp av en personlig telefon skall man kunna tillgodose alla tänkbara kommunikationsbehov såsom inomhuskommunikation, kommunikation i storstäder, samt kommunikation från bilar, båtar, flygplan etc. Alla typer av överföringar från tal till multimedia skall kunna utföras. Tekniken för virtuell verklighet skall kunna utnyttjas. Bakom denna vision står de stora teleoperatörerna.

    Utvecklingen går i flera steg. En början till utvecklingen av persontelefoni är de i föregående stycke under rubriken "intelligenta nät" redovisade tjänsterna. Ett internationellt arbete pågår för en fortsatt utveckling mot persontelefonisystem (UMTS respektive FPLMTS), vilket möjligen kan ge resultat vid sekelskiftet. Man siktar därvid på en total integrering i en enda terminal av dagens olika system för mobiltelefoni, personsökning, sladdlös telefoni, mobil datakommunikation och mobil satellitkommunikation. Man räknar med ett antal samverkande system, som ur användarens synvinkel beter sig som ett enda system med global täckning. Abonnemangs- och personrelaterad information skall kunna hanteras i ett enda kort, som används i alla tillämpningar.

    En vidareutveckling av persontelefonisystemet sker under rubriken universell personlig telekommunikation (UPT). Olika ansatser görs härvid inte minst avseende trådlös kommunikation, vilka skall ge användaren tillgång till kommunikation och tjänster oberoende av tid och rum. UPT skall tillgodose behov av kommunikation person till person såväl i realtid som via brevlåda. Kommunikationen kommer att stödjas av informationssökning och -inhämtning, dvs tillämpningar som innebär interaktion mellan person och dator. Likaså skall en person kunna nås på skilda sätt i olika roller

    Grundläggande för den personliga telefonin är nummerplanerna. Abonnentnumren kommer att delas upp i nätanslutningsnummer och personliga nummer. De personliga numren delas in i individuella, rörliga nummer och fasta nummer. Uppgifter om de fasta personliga numren ligger "fast" i nätdatabas. För de rörliga numren lämnar användaren vid varje tillfälle själv uppgift om sin nätadress (sitt nätanslutningsnummer). Flera nummer kommer att kunna kopplas till en och samma abonnentlinje (nätanslutningsnummer). I ett senare skede (i UPT) kan personliga nummer med individuella tjänsteprofiler komma att införas. Man talar också om "fri nummergrupp", vilket innebär att abonnent inom ett geografiskt område kan behålla sitt telefonnummer (personliga nummer) oberoende av flyttning eller byte av funktionalitet. En kommersiell lösning av det senare är aktuell först efter 1995.

    Arbetet med universell personlig telekommunikation torde komma att gå vidare och under prognosperioden resultera i system som i stort svarar mot dagens mål.

    3.3.22 Virtuell verklighet

    Virtuell verklighet är en teknik, som ger en tredimensionell datavärld, i vilken individen kan ta aktiv del. Den ger möjlighet för människan att gå in i datorn och agera och inte bara sitta framför den som en betraktare. Tredimensionella miljöer skapas i datorn, i vilka jag-personen och även andra personer kan röra sig, se varandra, höra varandra, skriva på en gemensam tavla så alla ser och räcka över dokument till varandra. Teknik- en är sådan att man kan höra från vilket håll ljudet kommer, vilket innebär att man kan höra var den som ropar befinner sig i förhållande till en själv.

    Tekniken kan tänkas bli använd för att ordna sammanträden, då deltagarna befinner sig på geografiskt olika platser, för distansundervisning, för att föröva uppdrag i rum,där det är obehagligt eller farligt att vistas eller där det är omöjligt att vistas t ex i molekylernas värld, i kosmos eller vid operativa ingrepp (Bogdanski, 1994), för museibesök och för att skapa fantasivärldar, där man kan vandra omkring och utföra olika saker etc. Stort kommersiellt intresse har tekniken för datorspel och för olika industriella tillämpningar.

    Bäst utnyttjas tekniken om man tar på sig en hjälm och betraktar den av datorn skapade omgivningen genom glasögon med små bildskärmar i stället för glas och får en stereobild. Vrider man på huvudet ändras genom datorns försorg den bild man får se genom glasögonen. Går man närmare ett föremål ändras dess storlek.

    I en förenklad form är det fråga om en tredimensionell bild, som kan skapas på en bildskärm, och i vilken man kan flytta den punkt, från vilken man vill se sin omgivning.

    Tekniken är under utveckling och demonstrationer har genomförts. Vid SICS/KTH i Stockholm görs under namnet DIVE försök med delad, interaktiv, virtuell verklighet för samarbete mellan 10-20 personer, integrerad röst- och videokommunikation samt med delade "verktyg", dokument mm (Carlsson, 1994).

    Det är rimligt att tekniken med "virtuell verklighet" kommer till användning i ökande omfattning i angivna sammanhang under prognosperioden.

    4. Avslutning

    Den tekniska utvecklingen inom området sambandsteknik kommer att gå vidare med full kraft i alla dess delområden under prognosperioden. Samarbete mellan telekommunikations-, TV- och datorindustri kommer att utvecklas. Kabel-TV och elkraftföretag kommer in bland teleoperatörerna. Utländska teleoperatörer kommer i allt större utsträckning att operera här i Sverige. Nya allianser och konkurrenssituationer kommer att uppstå. Gamla affärsideer och riktlinjer kommer att omprövas och ersättas av nya. Det mesta av utvecklingen är fortfarande teknikdriven. Det är framför allt tre områden som kommer att exploateras - bredbandsöverföring, datorkapacitet och frekvensområden över 20 GHz, allt till lägre kostnad, och för de båda första områdena även större kapacitet än man tidigare ens kunnat drömma om. Det råder något av en "Klondyke"- stämning, det gäller att vara först och muta in rätt område. Utmaningen gäller att utveckla sådant, som användarna kommer att visa sig ha behov av. Många initiativ kommer att tas på en okänd marknad. Nytt kan komma, som vi idag har svårt inse.

    Utvecklingen av landsomfattande, internationellt hopbundna nät drivs framåt med stor entusiasm och kommer att ge globalt förut oanade transportkapaciteter, där alla lätt kan nå varandra och den information de söker, när som helst, var som helst och i vilken form som helst. Myndigheter och teleoperatörer har börjat upptäcka vad som är på gång men har lika litet som någon annan, tillräcklig kunskap om vart utvecklingen kommer att leda, för att förstå konsekvenserna av de åtgärder de vidtar. Teleoperatörerna fruktar utvecklingen mot mark- och rymdbaserade nät av typ Internet, som kommer att dominera efter sekelskiftet och innebär en radikalt annorlunda miljö än den teleoperatörerna är vana vid.

    När det gäller ny teknik är det ofta lättare att skapa sådan än att få en accepterad användning. Att det senare är möjligt visar den otroliga framgången med Internet.

    Informationssamhället är globalt samhälle.

    Några begrepp:

    I denna rapport har följande uttryck använts i angiven betydelse:

    Dataöverföring - med dataöverföring avses all överföring i digital form inkluderande digitalt ljud (telefoni), digital bild, digital video och digital TV.

    Elektroniska motorvägar - med elektroniska motorvägar (informationsmotorvägar) avses en infrastruktur med höghastighetsförbindelser, till vilka man med dator kan ansluta via datornät och därigenom komma i direkt förbindelse med alla andra datorer, som är anslutna till motorvägen via något av övriga, anslutna datornät. Datorerna kan användas för överföring av tal, text, bild och video inkluderande multimediasamtal. Motorvägarna baseras på den grundläggande tjänsten dataöverföring av Internet-typ.

    Landsomfattande nät - med landsomfattande nät avses telenät av rikstäckande karaktär, i huvudsak byggda på fiberkabelförbindelser. De har en struktur i tre nivåer: fysiskt nät, transportnät samt tjänstenät. En ytterligare nivå för mervärdestjänster tillkommer.

    Lokala nät - med lokala nät avses datornät inom företag och motsvarande.

    Mervärdestjänster - med mervärdestjänster avses de tjänster som baseras på de grundläggande teletjänsterna i tjänstenäten, dvs telefoni och dataöverföring. Mervärdestjänster är exempelvis fax, röstbrevlåda, bildtelefon, modemöverföring av data, datorpost, konferenssystem av olika slag, terminalkommunikation (som t ex ger möjlighet till tangentbordssamtal med databaser), filöverföring och söksystem. I framtiden kommer även telefoni att bli en mervärdestjänst.

    Multimediasamtal - med multimediasamtal avses samtal i vilka tal, text, bild, video mm kan kombineras efter behov.

    Rymdbaserade, globala nät - med rymdbaserade, globala nät avses datanät mellan ett system av satelliter, vilket kan ge mervärdestjänster motsvarande vad som ges av de landsomfattande näten. Näten nås via mobil och fast satellitradio.

    Telefoni - med telefoni avses den grundläggande tjänst i tjänstenäten, som ger dagens vanliga telefonsamtal.

    Tjänstenät - tjänstenäten levererar grundläggande tjänster såsom telefoni och dataöverföring. Den senare kan vara av olika typ, varav Internet representerar en typ.

    Förkortningar:

    ACTS Advanced communication technologics and services

    ADM Avtappningsmultiplexor

    AEA American electronics association

    AKSA Automatiskt kanalval selektivt anrop

    ANSI Americain national standards institute

    AT&T Americain telephone & telegraph company

    ATM Asynchronous transfer mode

    ATM AAL Asynchronous transfer mode adaption layer

    AXE

    BIS-2015 Army battlefield information system 2015

    CALS Computer-aided acquisition and logistic support

    CD Compact disc

    CDMA Code division multiplex access

    CEN Comite europeen de normalisation

    CENELEC Comite europeen de normalisation electrotechnique

    CEPT Conférence Européenne des administrations des Postes et Télécommunictions

    CICS Customer information control system

    CLNP Connectionless network protocol

    CLNS Connectionless network service

    CORDIS Community research and development information service (inom EG)

    CPE Användarutrustningar

    CTS Conformance testing services

    DAB Digital audio broadcasting

    DECT Digital european cordless telecommunications

    DS-fiber Dispersionsskiftad fiber

    DI Datainspektionen

    DIVE Distributed interactive virtual reality

    DMS Defense message system

    DNS Domain name server

    DPSK Double phase shift keying

    DSS Digital signature standard

    DTD Document type definition (i SGML)

    DTM Dynamic syncronous transfer mode

    DXC Digital cross connect

    EES Europeiskt ekonomiskt samarbete

    EDI Electronic data interchange

    Edifact Electronic data interchange for administration, commerce and transport

    EIT - Enterprise information technologies

    Ephos European procurement handbook for open systems

    Esprit European strategic programme for research and development in information technologies

    ETSI European telecommunications standards institute

    EU Europeiska unionen

    EURESCOM European institute for research and strategic studies in telecommuni- cations

    EUTELSAT European telecommunications satellite organization

    FPLMTS Future public land mobile telecommunications systems

    GBytes - GigaBytes eller 1000 miljoner Bytes

    GDP Gross domestic product

    GOSIP Government open systems interconnection profile

    GPS Global positioning system

    GSM Global system for mobile communication (förut Groupe special mobile)

    HDTV High definition TV

    IDG International data group (communications)

    IEEE Institute of electrical and electronic engineers (USA)

    IETF Internet engineering task force (USA)

    IP Internet protocol

    IPS Internet protocol standards (vanligen används dock TCP/IP)

    IRC Internet relay chat

    ISO International standards organization

    IT Informationsteknologi

    ITS Informationstekniska standariseringen

    ITU International telecommunications union

    ITUDOC ITU electronic document database

    JPEG Standardiserad komprimeringsmetod för stillbilder (joint photographic experts group)

    KTH Kungliga tekniska högskolan (Stockholm)

    LAN Local area network

    LPD Low probability of detection

    LPI Low probability of intercept

    MBONE Multicast backbone

    MIME Multimedia internet mail extensions (RFC 1426)

    MIPS Miljoner instruktioner per sekund

    MPEG -2 Standardiserad komprimeringsmetod för rörliga bilder (motion pictures expert group)

    NCSA - National center for supercomputing applications (vid University of Illinois)

    NII National information infrastructure (USA)

    NIST National institute of standards and technology (USA)

    NMT Nordisk mobiltelefon

    NOSIP Nato open systems interconnection profile

    NVOD Near video on demand

    ODA Open document architecture

    ODIF Open document interchange format

    OSI Open system interconnection

    PEM Privacy enhanced mail

    PCMCIA Personal computer memory card international association

    PCN Personal communications network (England)

    PCS Personal communications services (USA)

    PDH Plesiokron digital hierarki

    PGP Pretty good privacy

    QPSK Quadrature phase shift keying

    RACE Research and development in advanced communication technologies in Europe

    RFC Request for comments (standardbeskrivningar i Internet)

    RSA River, Shamir och Adleman (upphovsmän till krypteringsmetoden)

    SDH Synkron digital hierarki

    SGML Standard generalized markup language

    SGN Stockholms gigabit network

    SICS Swedish institute of computer science (Kista)

    Siren Swedish innovative research and education network

    SIS Sveriges standardiseringskommission

    SM-fiber Singlemod-fiber

    SMS Short message service (Används i GSM)

    SMTP Simpel mail transfer protocol (RFC 821)

    SNA System network architecture

    SNMP Simple network management protocol

    SOSIP Swedish open systems interconnection profile

    Stego (metod för att gömma text i bilder)

    TCP Transmission control protocol

    TCP/IP Transmission control protocol/Internet protocol

    TDMA Time division multiplex access

    TEN Trans european network (samlingsnamn)

    TBytes - TeraBytes eller 1000 GBytes

    Tbit/s Terabit/s eller 1000 Gbit/s

    TFTS Terrestrial flight telephone service

    TIA Telecommunications industry association (USA)

    TP Teknisk prognos

    TP4 Transport protocol class 4

    TV Television

    UMTS Universal mobile telephone system

    UPT Universell personlig telekommunikation

    USSB United states satellite broadcasting

    VOD Video on demand

    Wais Wide area information servers

    WAC World administrative conference

    WARC World administrative radio conference

    WWW World wide web

    Referenser:

    Ackerman Robert K (1993), "Satellite data links offer global access", Signal april 1993 sid 43-45.

    Andersson Göte (1993), "Kapplöpning i USA om marknaden för digital-TV". Tele nr 2 1993 sid 13.

    Andersson Göte (1994a), "Ericssons försening kan kosta Telia hundratals miljoner", Elektroniktidningen nr 4 1994 sid 23.

    Andersson Göte (1994b), "Marconi slår telejättarna på fingrarna", Elektroniktidningen nr 4 1994 sid 24.

    Andersson Göte (1994c), "EG vill liberalisera all telefoni", Elektroniktidningen nr 5 1994.

    Andersson Göte (1994d), "Digitaltekniken får vänta", Svenska Dagbladet 1994-02-28.

    Andersson Göte (1994e), "Sommaren 1996 får vi 160 digitala TV-kanaler", Svenska Dagbladet 1994-03-31.

    Andersson Göte (1944f), "Hundratals TV-kanaler via satellit", Elektroniktidningen nr 7 1994.

    Andersson Göte (1994g), "Multimedia via återanvändning", Svenska Dagbladet 1994- 04-27.

    Balenson David (1993), "Privacy enhancement for Internet electronic mail: part III: Algorithms, modes and identifiers", RFC 1423 februari 1993.

    Barile Enrico (1994), "Avreglerad marknad ger lägre teletaxor", Computer Sweden 1994-03-25.

    Bengtsson Christopher, Bergman P-O, Mellberg Kjell (1993), "Infrastruktur - ett begrepp för många nyttigheter med en ansats för luftförsvaret", Seminar proceedings milinf, Enköping 8-10 juni 1993 sid 38-44.

    Bergman PO, Grahn Per och Alm Anders (1992), "Ny informationsteknik i luftförsvarets ledningssystem", FOA rapport A30066-8.4 juni 1992.

    Bergman PO och Grahn Per (1993), "Ett distribuerat luftförsvar", FOA rapport A 30080-8.4, Februari 1993.

    Bildt, Carl (1994), "Sverige mot IT-toppen", Anförande vid Ingenjörsvetenskapsakad- emiens jubileumssymposium "Människan-tekniken-framtiden" Stockholm 1994-02-07.

    Bjaring Karin (2994), "Ögonstyrning en lovande teknik", Electrum nr 1 april 1994 sid 14.

    Blume Anders, "Låt datorn bli telefon - men inte i Sverige", Computer Sweden 1994- 01-28.

    Bogdanski Jan (1994), "Display technologies for the virtual reality applications", ATM-Multimedia - ett seminarium på väg in i framtiden. Institutionen för teleinformatik, KTH 1994-05-04.

    Brink Rolf van den (1994), "Sandviken ratar Telia: Tre gånger billigare köra i kabel- TV-nätet", Computer Sweden 1994-03-11 sid 6.

    Brors Henrik (1994), "Öppna allt för mobiltelefonin", Östgöta Correspondenten 1994- 04-29.

    Brunell Mats (1994), "Informationsmotorvägar - globalt pussel där viktiga bitar saknas", Elektroniktidningen nr 8 1994.

    "Byråkratiska hinder kan göra Europas motorvägar amerikanska", Datateknik nr 4 1994-03-03 sid 11.

    Bökstedt Harry (1994), "Tankeöverföring prövas i ny studie", Svenska Dagbladet 1994- 02-20.

    Campen Alan D. (1994), "Competition, consumers are shaping information highway", Signal mars 1994 sid 17-18.

    Carlsson Christer (1994), "Distributed virtual reality for "samarbete"", Stockholm Gigabit Network - Seminarium på Electrum i Kista 1994-03-17.

    Carlsson, Sven-Olof (1994), "Japan ger upp analog skarpteve", Ny teknik, teknisk tidskrift 1994:9.

    Cedervall Gittan (1994), "VLSI och Symbionics säljer DECT i ett paket", Elektronik- tidningen nr 7 1994 .

    Civilingenjören (1994), "14 GByte på en diskett", Civilingenjören nr 3 1994 sid 25.

    Crocker, Stephan D. (1994), "Response to the Draft Report of the Federal Internet- working Requirements Panel (FIRP), 1994-01-14", 1994-02-15.

    Dahlbom Bo m fl (1994), "Se upp: Nätverkssvärmare i farten !", Svenska Dagbladet 1994-05-08.

    Dahlqvist Ingemar (1994), "Nät och väljare för ATM", ATM-Multimedia - ett seminarium på väg in i framtiden. Institutionen för teleinformatik, KTH 1994-05-04.

    Elektroniska biografer (1994), Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:13.

    Ericson Bernt (1994), "Kommer avregleringen av telenäten att påverka tjänsteutbuden?", ATM-Multimedia - ett seminarium på väg in i framtiden. Institutionen för teleinformatik, KTH 1994-05-04.

    Federal internetworking requirements panel (FIRP), Draft report prepared for the National Institute of Standards and Technology, 1994-01-14.

    Frisk Sara (1994), "Mobiltelefoni i Europa", Sammanfattning av föredrag vid seminari- et Telekommunikation - ett modernt brobyggande? Sveriges tekniska attacheer 1994- 03-09 sid 18.

    Geijer Erik (1994), "Microsoft lägger om sin nätstrategi helt", Computer Sweden 1994- 02-25 sid 24.

    Gregory William H. (1994), "Multimedia technology market targets consumer, govern- ment desktop user", Signal mars 1994, sid 45.

    Gustafsson Sten m fl (1994), "Magisk låda gör TV-tittare aktiva", Svenska Dagbladet 1994-04-25.

    Hakelius Johan (1994), "En teknik som kan göra människorna fria", Svenska Dagbladet 1994-04-28.

    Hedquist Torbjörn (1994), "Elektroniska motorvägar in i hemmen?", Sammanfattning av föredrag vid seminariet Telekommunikation - ett modernt brobyggande? Sveriges tekniska attacheer 1994-03-09 tillägg.

    Hellman Jonas (1994), "Fyrtiotalisternas sista strid", Svenska Dagbladet 1994-04-17.

    Henriksson Karin, (1994) "Trängsel på de nya datanäten", Svenska Dagbladet 1994-04- 03.

    Henricson Per (1994), "Snart blir det fritt fram för trådlösa nät", Elektroniktidningen 1994:9 sid 18-19.

    Hjort Peter och Kåhre Ragnar (1994), "Mobila teletjänster i dag och i morgon", Sammanfattning av föredrag vid seminariet Telekommunikation - ett modernt brobyggande? Sveriges tekniska attacheer 1994-03-09 sid 9.

    IDG News (1994a), "Patentstrid om amerikanskt försvarsprojekt", Computer Sweden 1994-01-21.

    IDG News (1994b), "Burk på burken måste bli standard", Computer Sweden 1994-03- 11

    IDG News (1994c), "Tangentbordet förlegat när röststyrning kommer", Computer Sweden 1994-06-03 sid 26. Informationsteknologirapport 94:05 (1994) från attachekontoren i San Francisco, Washington, Detroit och Tokyo, 1994-03-08.

    Informationsteknologirapport 94:06 (1994) från attachekontoren i San Francisco, Washington, Detroit och Tokyo, 1994-03-24.

    Informationsteknologirapport 94:07 (1994) från attachekontoren i San Francisco, Washington, Detroit och Tokyo, 1994-04-07.

    Informationsteknologirapport 94:08 (1994) från attachekontoren i San Francisco, Washington, Detroit och Tokyo, 1994-04-20.

    Informationsteknologirapport 94:09 (1994) från attachekontoren i San Francisco, Washington, Detroit och Tokyo, 1994-05-04.

    Informationsteknologirapport 94:11 (1994) från attachekontoren i San Francisco, Washington, Detroit och Tokyo, 1994-06-01.

    Informationsteknologirapport 94:12 (1994) från attachekontoren i San Francisco, Washington, Detroit och Tokyo, 1994-06-15.

    Kaliski Burt (1993), "Privacy enhancement for Internet electronic mail" part IV: Key certification and related services", RFC 1424 februari 1993.

    Karlsson Gunnar (1994a), "Introduktion till ATM", ATM-Multimedia - ett seminarium på väg in i framtiden. Institutionen för teleinformatik, KTH 1994-05-04.

    Karlsson Gunnar (1994b), "Ny teknik minskar trafiken", Svenska Dagbladet 1994-05- 31.

    Karlsson Ulla (1994a), "Nytt telenät på rekordtid", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:8.

    Karlsson Ulla (1994b), "Primiär för digitalteve", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:11, 1994-03-17.

    Karlsson Ulla (1994c), "Hela världen i samma nät", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:12, 1994-03-24.

    Karlsson Ulla (1994d), "Blixtsnabb transistor lyfter bandfrekvens till högsta nivå", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:12 1994-03-24.

    Karlsson Ulla (1994e), "Mot högre frekvenser", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:12 1994-03-24.

    Karlsson Ulla (1994f), "Skog av lasrar lockar forskning", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:20.

    Kent Steve (1993), "Privacy enhancement for Internet electronic mail: part II: Certificate-based key management", RFC 1422 februari 1993.

    Krigh Mats m fl (1991), "Ny fibertyp öppnar vägen för verkliga höghastighetssystem", Tele 2/91 sid 34-37.

    Kåhre Ragnar (1994a), "Digital-TV och nya TV-tjänster i USA", Sammanfattning av föredrag vid seminariet Telekommunikation - ett modernt brobyggande? Sveriges tekniska attacheer 1994-03-09 sid 1.

    Kåhre Ragnar (1994b), "Den elektroniska motorvägen i USA", Sammanfattning av föredrag vid seminariet Telekommunikation - ett modernt brobyggande? Sveriges tekniska attacheer 1994-03-09 sid 38.

    Köpman Helen (1994a), "Europas planer för digital-TV och HDTV", Sammanfattning av föredrag vid seminariet Telekommunikation - ett modernt brobyggande? Sveriges tekniska attacheer 1994-03-09 sid 6.

    Köpman Helen (1994b), "Europeiska elektroniska motorvägar", Sammanfattning av föredrag vid seminariet Telekommunikation - ett modernt brobyggande? Sveriges tekniska attacheer 1994-03-09 sid 42.

    Lin Eric och Pruthi Parag (1994), "Traffic measurements and modeling in SGN" Stockholm Gigabit Network - Seminarium på Electrum i Kista 1994-03-17.

    Lindgren Per (1994), "Host interfacing and connection management in the DTM gigabit network", Licentiatiavhandling, KTH 1994.

    Linn John (1993), "Privacy enhancement for Internet electronic mail: part I: Message encryption and authentication procedures", RFC 1421 februari 1993.

    Lotsson Anders (1994a), "General magics agenter går ärenden i Internet", Computer Sweden 1994-01-21.

    Lotsson Anders (1994b), "Kista-forskare utvecklar trådlös kommunikation", Computer Sweden 1994-02-04.

    Lotsson Anders (1994c), "Stor show när Larry visade digital highway", Computer Sweden 1994-03-18.

    Lotsson Anders (1994d), "Svenskar utvecklar dator med mänskligt gränssnitt", Computer Sweden 1994-05-27.

    Melin Jan (1994a), "Hans telefon både ser och hör", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:12 1994-03-24 sid 21.

    Melin Jan (1994b), "Satelliternas kamp om ödemarkens folk", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:12 1994-03-24.

    Melin Jan (1994c), "Datorlegend vill bygga trådlöst telenät", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:13 1994-03-31 sid 6.

    Melin Jan (1994d), "Snabbspolad rapport, postorder och beställvideo ur telejacket", Datateknik nr 9 1994 sid 33-34.

    Mellgren Erik (1994), "Med hela världen i handen", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:12 1994-03-24.

    Mäkitalo Östen (1994), "Vad styr forskning och utveckling i informationsåldern?", Sammanfattning av föredrag vid seminariet Telekommunikation - ett modernt brobyggande? Sveriges tekniska attacheer 1994-03-09 tillägg.

    Newsletter of the International Telecommunication Union No 1, 1994.

    Nilsson Lars (1994), "Videofilm via teleledningen direkt hem i rutan", Ny teknik - teknisk tidskrift 1994:11, 1994-03-17.

    Nordfors David (1994), "Snart talar maskinen bättre än människan", Datateknik nr 8 5 maj 1994 s 46-49.

    Nöu Peter (1994), "Wired: hetaste datatidningen i USA", Datateknik nr 7 1994-04-21 sid 47.

    Ollevik Nils-Olof (1993), "Stor kapacitet i svenskt nät", Svenska Dagbladet 1993-11- 22.

    Ollevik Nils-Olof (1994a), "Persondatorn som bildtelefon", Svenska Dagbladet 1994- 02-21.

    Ollevik Nils-Olof (1994b), "Informationssamhället - en social revolution", Svenska Dagbladet 1994-04-25.

    Peterson Jim (1993), "Gravity wave communications", Communication quarterly vol 3 nr 4 hösten 1993 sid 30.

    Pettersson Lennart (1994), "Snabbare än ATM med bandbredd efter behov", Datateknik nr 10 1994 sid 18.

    Reichert Frank, Maguire Gerald och Klemets Anders (1993), "The walkstation project", Proceedings of the MultiG Workshop Electrum, Stockholm-Kista 1993-05-17 sid 149.

    Robinson Clarence A. Jr (1993a), "Technology plums crucial to east europe advances", Signal mars 1993 sid 41.

    Robinson Clarence A. Jr (1993b), "Mobile communications global system emerges", Signal mars 1993 sid 43.

    Robinson Clarence A. Jr (1993c), "Modern battlefield demands digital data at gigabit rates", Signal november 1993 sid 51.

    Robinson Clarence A. Jr (1994a), "Parallell processing march shades sequential devices", Signal januari 1994 sid 17.

    Robinson Clarence A. Jr (1994b), "Decade's defense science driven by external forces", Signal januari 1994 sid 23.

    Robinson Clarence A. Jr (1994c), "Powerful building blocks enable global network- ing", Signal januari 1994 sid 27.

    Robinson Clarence A. Jr (1994d), "Powerful nomadic devices offer global network access", Signal mars 1994 sid 21-24.

    Sass Paul and Eldridge Ingrid (1994), "Army demonstrates wideband on-the-move communications for digitized battlefields", Signal mars 1994 sid 54-55.

    Shadle Lewis E. (1993), "New Internet security model offers flexibility, protection". Signal februari 1993 sid 32,33.

    Sjödin Peter (1994), "Distributed switching", Stockholm Gigabit Network - Seminarium på Electrum i Kista 1994-03-17.

    Sparr Eva (1994), "Kommunikation för hela världen", Computer Sweden 1994-03-25.

    "Start för digital-TV i Europa om två år", Tele nr 2 1993 sid 28.

    Svensson Torbjörn (1990), "Höga krav på optofibern", Tele 2/90 sid 27-31.

    Tracy Richard P. (1993), "Advanced broadband services clear technical roadblocks", Signal mars 1993 sid 57.

    Wennberg Anna (1994), "Dela dator över telefonnätet", Elektroniktidningen nr 9 1994. Zirn Tomas (1994a), "Uppsalaföretag konkurrerar med e-post". Computer Sweden 1994-02-04.

    Zirn Tomas (1994a), "Uppsalaföretag konkurrerar med epost", Computer Sweden 1994-02-04.

    Zirn Tomas (1994b), "Avancerat Internet för 30.000 läkare", Computer Sweden 1994- 02-25 sid 25.

    Zirn Tomas (1994c), "Transpac bygger jättenät åt polisen", Computer Sweden 1994-02-25 sid 8.

    Åkerman Christer (1994), "Datorpost förklarades för olagligt redan på 70-talet", Datateknik nr 4 1994 sid 10.

    Tillägg - några ytterligare rapporter

    Europa-nivå:

    Bangemannsrapporten: "Europe and the global information society, Recommendations to the European Council", Brussels 26 may 1994.

    Daimler Benz-chefens rapport: Soboll m fl, "Report of the high performance networking requirements group", European Commission DGIII/F/4, april 1994.

    Sverige-nivå:

    Ingeniörsakademin avd XII, "Hur vi tar Sverige in i informationssamhället nu", Agenda 2000 rapport nr 9, Utbildningsdepartementet DS 1994:19.

    Marklund Kari, "Ny informationsteknologi i undervisningen", Agenda 2000 rapport nr 10, Utbildningsdepartementet DS 1994:21.

    Siren-gruppens rapport: Kunskapsmotorvägar och nya jobb nu", juni 1994.

    "Informationsteknologin - Vingar åt människans förmåga", Betänkande av IT- kommissionen, Stockholm 1994. Statens offentliga utredningar 1994:118 Statsrådsberedningen.

    Länsnivå:

    "LIS-Z, Plan för kultur- och kunskapslän i Jämtland och Härjedalen", Jämtlands läns landsting m fl, rapport 1991-04-30.
    Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

    För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

    Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.


    accessed