av P O Bergman.
Innehåll:
Släktforskning - en ny folkrörelse ?
Hur arbetar man som släktforskare ?
Vår förening (ej medtaget här)
Detta håller nu på att radikalt förändras. Släktforskningen håller på att utbreda sig lavinartat. Snart sagt vem man än pratar med visar sig ha en utredning om den egna släkten i någon byrålåda hemma. Man finner forskare i allt yngre åldrar på arkiven och i bibliotekens läsrum för mikrofilm. Unga släktforskare deltar i tävlingen UNGA FORSKARE på Tekniska Museet i Stockholm. Släktforskning tas upp som fritt valt arbete av högstadieelever och som specialarbeten på gymnasiet. Elever från lågstadiet ritar glatt släktträd. Ännu kanske pensionärerna dominera bland släktforskarna, men släktforskningen tränger allt längre ned i åldrarna, man börjar se en allt jämnare åldersfördelning.
Ökningen i antalet släktforskare märks framför allt i arkivens läsesalar och på bibliotekens läsrum för film med arkivmaterial. De svenska landsarkiven översvämmas av forskare. Våra emigrantinstitutet (-register) får ett ständigt växande antal förfrågningar. Samma ökning av intresset för släktforskning rapporteras från andra länder.
Släktforskningen håller på att plöja nya fåror. Medan släktforskaren förr i tiden ofta begränsade sig till rena persondata om förfäderna, tenderar släktforskningen nu att alltmer få drag av historisk och social forskning samt hembygdsforskning. När man bläddrar i svensk släktforskarförteckning finner man att många släktforskare, jämsides med den egna släkten tagit upp sådant som gruvhistoria, sockenhistoria, torpinventering, yrkesinriktad forskning mm. Ofta är nog släktforskningen inkörsporten till annan forskning, man kommer in på förhållanden, som man blir gripen av och vill veta mera om.
Att släktkänslan växer sig allt starkare framgår också av alla de släktföreningar som bildas. Tidningarna berättar ofta om att någon släktförening haft möte. Från flera släktföreningar berättas att så avlägsna släktingar som 6 a 7-männingar kommer på deras släktmöten.
Vad är det då som orsakar denna utveckling ?
De tekniska möjligheterna till släktforskning har ökat väsentligt på senare år. Man kan numera sitta på sitt hemmabibliotek och forska i gamla handlingar, som då finns på film, eller låna hem filmen och i hemmets lugna vrå granska de gamla arkivhandlingarna. Man behöver inte som förr i tiden göra långa tidskrävande resor till arkiven för att ta fram enstaka uppgifter. Först vid mera avancerad släktforskning behöver man resa till arkiven.
Möjligheterna att hantera sina insamlade uppgifter om släkten har starkt ökat genom att föra in datorn i släktforskningen. Man får med denna helt andra möjligheter att sortera och skriva ut sitt material i form av an- eller släkttavlor, ta fram person- och ortsregister, livslinjer etc. Datorn ger en ny dimension åt släktforskningen.
Utökade tekniska möjligheter till släktforskning kan inte vara utslagsgivande när det gäller att förklara den ökande släktforskningsverksamheten, men är säkert en starkt bidragande orsak.
Vad är det då som medfört det stigande intresset ? Att Vilhelm Moberg med sina utvandrarromaner starkt ökat intresset torde vara otvetydigt liksom att amerikanen Alex Haleys bok "Roots" haft enorm betydelse för intresset för släktforskning. Men förutsättningen för att dessa båda författares böcker så starkt lyckats stimulera utvecklingen måste vara att folk psykologiskt varit mottagliga för budskapet. Man kommer då in på spekulation om främlingsskap i ett modernt, starkt föränderligt samhälle och sökande efter ett fäste i tillvaron.
Att släktforskning är spännande går väl inte att bestrida. Det är ju fråga om att söka uppgifterna i det förgångna och man vet inte ens om alla pusselbitar finns kvar. Släktforskning är roligt - men farligt. Blir man en gång gripen av den, kan det bli svårt att sluta.
Det går väl aldrig att helt förklara varför ett så starkt intresse för släktforskning börjat visa sig på senare år att man vågar börja tala om en ny folkrörelse - ännu dock med ett frågetecken efter. Man får nöja sig med att redovisa ökningen och peka på faktorer som troligen starkt bidragit härtill.
Släktforskaren och biblioteken.
Släktforskaren och pastorsexpeditionen.
Släktforskaren och emigranten.
Släktforskaren och det egna materialet.
Hur får man tillgång till arkivmaterialet ?
På farfars tid fanns alla kyrkböcker på pastorsexpeditionerna ute i landet och man fick vackert resa runt och besöka dem, vilket måste ha varit otroligt tidsödande.
På fars tid hade de äldre kyrkböckerna samlats i fem centrala arkiv i landet kallade landsarkiv; i Göteborg, Lund, Vadstena, Uppsala och Härnösand. Här kunde man på ett och samma ställe få tillgång till de äldre kyrkböckerna för samtliga församlingar från ett område omfattande flera län. Senare tids kyrkböcker fanns dock givetvis kvar på pastorsexpeditionerna, så resandet var inte borta ur bilden, även om det kunde begränsas väsentligt.
I vår tid har utvecklingen gått snabbt.
Det första av betydelse som hände var att mormonerna kom hit och filmade alla kyrkböcker fram till omkring år 1900. Kopior av dessa filmer har sedan köpts av länsbiblioteken i hela landet. Vart och ett av dem köpte filmer av kyrkböckerna för sitt område. Biblioteken inrättade särskilda rum med läsapparater, där man kunde läsa filmerna. Genom den låneverksamhet biblioteken bedriver sins emellan kunde man från varje bibliotek låna filmer från samtliga länsbibliotek. Därmed kunde man från det egna biblioteket få tillgång till hela landets kyrkböcker från äldre tid. Detta var en revolution för släktforskningen. Nu kunde inte bara pensionärer eller de som bodde vid ett landsarkiv ägna sig åt släktforskning. Släktforskningen kunde bedrivas från hemorten på kvällstid.
Nästa steg av betydelse för släktforskningen var framtagning av en läsapparat för mikrofilm med god kvalitet till ett för den enskilde rimligt pris. Härigenom och genom att länsbiblioteken började tillåta hemlån av mikrofilm kunde läsning av det äldre kyrkboksmaterialet flyttas från biblioteken med deras trängsel och begränsade öppethållningstider till hemmet, där den enskilde själv kan bestämma när han vill läsa i kyrkböckerna. Detta gav möjlighet för nya kategorier människor att bedriva släktforskning.
Som nästa väsentliga inslag i utvecklingen kan ses framtagning av personregister till kyrkoarkivalier. Dessa presenteras nu på mikrofiche (mikrokort), men kan så småningom även komma på annat medium, t e optisk skiva. Ett mikrokort - som är av vykortsstorlek - kan innehålla över 200 sidor med personregister. Det måste läsas i särskild läsapparat. Hittills har register tagits fram till tre kyrkböcker för församlingar i västra Dalsland. Personregister till kyrkoarkivalier har tidigare tagits fram av en del landsarkiv med manuella metoder, men arbetet har varit tungt och tidsödande, vilket medfört att register idag inte finns till mer än någon procent av de äldre kyrkoböckerna framt till senare delen av 1800-talet. Det nya är nu att datorn tagits till hjälp i registerframtagningen, vilket dels väsentligt underlättar framtagningen och dels ger möjlighet till nya typer av bättre och utförligare register och ger register som lätt kan kopieras och spridas. Med den metod för registerframtagning, som vår förening tagit fram är det möjligt för släktforskarna att själva genomföra registreringsarbetet och därmed bidra till registerframtagningen. Personregister till kyrkoarkivalier underlättar väsentligt släktsammanställningar och sökande efter "försvunna personer" samt underlättar läsningen av de äldre längderna. Med personregister till hela landets kyrkböcker kommer släktforskningen in i ett nytt skede. Det beror på släktforskarna själva i vilken utsträckning sådna register nu kommer fram.
Ytterligare ett steg i utvecklingen kan skönjas nämligen möjlighetet att söka i kyrkoarkiv inlagda i databaser. Man skulle då slippa att leta i en massa register och direkt kunna ange vilken person man söker och be datorn undersöka om denna finns i databasen. Detta är tekniskt möjligt redan i dag. Till en sådan databas skulle man kunna ansluta via telefon och sålunda sitta vid sin dataterminal i hemmet och söka försvunna personer i databasen med kyrkoarkiv. En sådan databas, som redan har fört in ett antal församlingslängder, finns i Umeå. Ännu har vi släktforskare dock inte fått tillåtelse att ansluta någon dataterminal för att söka i denna databas. Sådana databaser kan på sikt bli av stort intresse för släktforskaren. Televerkets telefonavgifter kan dock tvinga fram en utveckling med många spridda databaser. Datorerna blir billigare. Det är ett stort, flerårigt arbete att föra in alla kyrkboksuppgifter i en databas, så även om det kostnadsmässigt blir rimligt redan inom något år, kommer det att dröja länge innan man kan få en landsomfattande täckning.
Varje länsbibliotek har gett ut en katalog över de filmer man själv anskaffat. Dessa kataloger finns på i stort sett varje bibliotek, som har läsapparater och ger möjlighet att snabbt hitta rätt bland alla filmerna.
Omfattningen av utlåningen av filmer mellan biblioteken är stor. I Linköping lånade man ut 8000 filmrullar till andra bibliotek härom året och lånade in 2000 rullar från andra länsbibliotek. Två bibliotekarier och en kontorist arbetade då med detta jämsides med andra arbetsuppgifter. Vid många av de andra länsbiblioteken har verksamheten minst samma omfattning. I Karlstad har man för utlåningen av film en heltidstjänst och för inlåningen en halvtidstjänst.
Genom den begränsade tillgången på filmer på biblioteken och de många forskarna uppstår ofta kösituationer vid inlåning från andra länsbibliotek. Man kan för de mera eftersökta filmerna ibland få vänta rätt länge. En undersökning visar att hälften av beställda filmer kommit inom 3 veckor och 90 % inom 6 veckor medan den snabbaste endast tagit 10 dagar. Men man kan ibland få vänta upp till ett halvår och mer på en film. Möjlighet finns också att köpa egna filmer från Riksarkivet i Stockholm. De kostar omkring 90 kr per styck. Flertalet filmer finns nu även på mikrokort. De har börjat saluföras av den nyligen inrättade institutionen SVAR eller Svensk Arkivtjänst i Ramsele.
Har man förmånen att bo nära ett länsbibliotek eller ett kommunbibliotek som har skaffat egna filmer - många har gjort det - finns vanligen ortens eller när det gäller länet, en stor del av länets filmer uppställda i läsrummet för filmläsning. Man slipper då väntetiderna vid beställning och kan själv direkt ta fram önskad film från hyllan. Även om flera läsapparater finns kan det dock vissa tider bli köer till dessa, så köer kanske man inte helt slipper. Man får anteckna sig för en läsapparat en viss tid.
På en del bibliotek får man betala en avgift för varje från annat bibliotek inlånad film. Det kan röra sig om någon eller några kronor per filmrulle.
Släktforskaren blir vanligen väl bemött på biblioteken och hjälpt till rätta. På en del bibliotek hyser man dock åsikten att det är arkivens sak att tillhandahålla arkivalier och inte bibliotekens. Utvecklingen vad gäller filmutlåningen på biblioteken är därför oviss.
Uppgifter om flyttningar efter omkring år 1900 kan man endast få från pastorsexpedition. Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödbok samt församlingsboken finns också på Statistiska Centralbyrån i Stockholm. När det gäller uppgifter från 1960- och 1970-talen är pastorsexpeditionerna bästa källan. Viss möjlighet finns också att erhålla aktuella uppgifter från länsdataregistren.
De uppgifter man får från pastorsexpeditionerna är skyddade av sekretesslag och får ej utan vidare lämnas ut. En 70-årsgräns gäller här. I allmänhet lämnas uppgifterna ut till släktforskaren om det gäller den egna släkten. Men fall förekommer ckså då prästen ej lämnar ut önskade uppgifter utan i stället t e lämnar adressen till personen ifråga och hänvisar till att fråga direkt.
Utvecklingen kan gå mot en ökad avgiftsbeläggning på förfrågningar till pastorsexpeditioner. Redan finns en rekommendation från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbunds förbundsstyrelse, som säger att en avgift kan tas ut för sådan särskild efterforskning i samband med släktforskning eller framtagande av adressuppgifteer mm, som pastorsämbetet ej är skyldigt lämna ut utan avgift och som utförs av personal på kyrkokommunalt inrättade befattningar och att lämlig storlek på denna agvift är 50 kr per påbörjad halvtimme. Riksskatteverket framhåller att om avgift tas ut bör den frågande informeras härom innan arbetet påbörjas. Varje kyrkokommun bestämmer själv om avgift skall tas ut.
Arkiven är av många olika slag alltifrån de stora lands- och riksarkiven med sina stora och välordnade organisationer till de mindre arkiven såsom folkrörelse- och lantmäteriarkiven i länen med enkla arrangemang för besökaren.
Ett stort arkiv som landsarkivet i Göteborg hade år 1978 över 15000 forskarbesök och man tog för dessa forskare fram inte mindre än 98000 volymer, vartill kom 6000 filmrullar. Samtidigt besvarade man närmare 2500 förfrågningar från enskilda forskare, vartill kommer alla inkommande skrivelser från myndigheter och organisationer.
Antalet besök vid arkiven har successivt ökat. Landsarkivet i Göteborg t e har på senare år arbetat på gränsen av sin kapacitet. Forskarsalen räcker inte till och forskare måste avvisas. Liknande förhållanden kan man återfinna på flera av våra andra större arkiv.
Även om verksamheten är omfattande på ett större arkiv kan den enskilde forskaren räkna med ett vänligt bemötande på arkivet och hjälp att finna sig tillrätta och beställa fram önskade arkivhandlingar.
På senare tid har de statliga arkiven fått en ändrad inriktning i sin verksamhet med förskjutning mot ökad service åt myndigheter och deras handlingar. Detta har redan inneburit försämrad service åt släktforskarna med minskade öppettider etc. Denna förskjutning jämte de besparingskrav som åläggs arkiven såväl som andra statliga myndigheter kan i andra hälften av 80-talet medföra drastiska försämringar för släktforskarservicen. Detta kan ge anledning för släktforskarna att endast besöka arkiven då önskat material ej finns någon annanstans. Samtidigt måste möjligheterna att få tillgång till arkivalier utanför arkiven stärkas. Här borde släktforskarföreningarna kunna göra en insats.
Har man inte genom brev eller på annat sätt kunnat hålla kontakt med sina amerikaemigranter kan det vara ganska svårt att spåra dem. Fanns emigranten i USA år 1900 eller 1910 kan man söka dem i folkräkningsmaterialet från dessa år. Personregister finns till hela materialet för år 1900 och till delar av materialet för år 1910. Personregistren är uppställda delstatsvis, så man behöver endast känna personens namn och stat för att hitta en person. Är man osäker på stat kan man naturligtvis söka i flera stater. Dessa register finns dock ej här i Sverige, men kan köpas från USA. De finns på filmrullar. Antalet sådana är stort, varför registren blir relaltivt dyra. Vid emigrantinstitutet i Växjö finns på mikrofilm stora delar av själva folkräkningsmaterialet från år 1900 och det har därför varit på tal om att göra personregister till svenskarna i detta material. Med hjälp av personregister skulle man få bostadsort för sökt person vid viss tidpunkt. Även om man finner sökt person i folkräkningsmaterialet kan det dock vara svårt att gå vidare.
En annan källa är det mikrofilmade materialet för kyrkböcker från svenska församlingar i USA. Detta material finns på emigrantinstitutet i Växjö. Långtifrån alla emoigranter var dock anslutna till någon församling.
Emigrantforskarna träffas årligen och diskuterar emigrationsproblem. År 1982 träffades man i Bengtsfors i Dalsland och 1983 i Leksand i Dalarna.
En möjlighet att ordna sina anteckningar och göra sammanställningar och utskrifter, som vår förening särskilt fört fram, innebär användning av en modern persondator. Med hjälp av en sådan kan insamlade uppgifter om den egna släkten matas in på disketter, dvs små tunna skivor med en diameter på knappt 14 cm. På en sådan kan man i dagens läge få plats med uppgifter om 500-1000 personer - varierar med hur mycket man vill ta med om varje person. Det är sedan enkelt att gå in och ändra i enskild persons uppgifter och lätt att lägga till nya personer eller ta bort de som kommit fel. Man har sedan möjlighet att peka ut enskild person och för denna ta fram an- eller släkttavla och få denna snyggt utskriven på en skrivare. Man kan välja vilka typer av uppgifter man vill ta med i utskriften. Samtidigt kan man också ta fram både person- och ortsregister till det utskrivna. Program som styr datorn för dessa uppgifter finns i dag för persondatorerna ABC 80 och ABC 802 - framtagna av vår förening. Det som är arbetsamt vid användning av persondator är den manuella inmatningen av varje enskild person. Framtagningen av olika tavlor och utskrifter sköter datorn själv om med några enkla kommandon.
Ett problem med datoranvändningen är kostnaderna. En komplett persondatorutrustning med skrivare kostar omkring 30 tusen kronor. Flera av våra medlemmar har redan skaffat sådan utrustning. För att släktforskarna mera allmänt skall kunna utnyttja datorerna tror vi man måste gå samman för gemensam användning av datorutrustning. Möjligheter att få bidrag har undersökts men ännu ej givit resultat.
Fördelen med datoranvändning är - förutom att man får ordning och reda i sina uppgifter - att man kan få snygga utskrifter efter kompletteringar och ändringar i materialet på ett enkelt sätt. Man kan göra personregister till sitt material liksom utskrifter av hela materialet med senaste kompletteringar, vilket kan medföras vid arkivbesök för jämförelse med de uppgifter man finner i arkivets handlingar. Utdrag ur materialet kan utnyttjas i korrespondensen. Med andra program kan datorn även användas för registrering för personregisterframtagning och sortering till personregister, vid brev- och artikelskrivning mm och har således många användningsområden för en släktforskare. Vi är idag i början av en utveckling, som på sikt kan ge mycket.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.
Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.