SLÄKT-FORSKAR-NYTT och dess föregångare

SLÄKT-FORSKAR-NYTT och dess föregångare Släkt-forskar-nytt var medlemsblad för föreningen för Datorhjälp i släktforskningen (DIS) under åren 1980-1987. Häftena fanns inbundna på biblioteket i Linköping vid den stora biblioteksbranden, förstördes då och har senare ersatts med nya exemplar, bundna i två band. I företalet ges bakgrunden till föreningen DIS och medlemsbladet, vilket följdes av innehållsförteckning. Detta återges nedan. Jag var redaktör, producent och ansvarig utgivare i åtta år, därav intresset av att redovisa vad jag gjort.

SLÄKT-FORSKAR-NYTT och dess föregångare

Innehåll:

Band I

Bakgrund sid 3

"Diskussionsunderlag och enkät" (sid 15)

Föregångarna (Första onsdagen i varje månad-gruppen) F1-F4 (sid 17)

Släkt-Forskar-Nytt nr 1-11

Band II

Släkt-Forskar-Nytt nr 12-27

Skrift till släktforskningens år 1983.

BAKGRUND

Släkt-Forskar-Nytt utkom under åren 1979 (1980) - 1987 som medlemsblad för föreningen DIS - Föreningen för Datorhjälp i Släktforskningen. Tjugosju nummer utkom varav en eftersläntare år 1991. För samtliga nummer var jag dess redaktör och producent. Släkt- Forskar-Nytt inlemmades senare i föreningens senare tillkomna mer datorinriktade blad och är därmed död.

Tidskriften var den första i världen ägnad åt datoranvändning i släktforskningen. Den i USA av Paul Andereck utgivna Genealogical Computing utkom med sitt första nummer juli 1981 och den i England av Society of Genealogists utgivna Computers in genealogy (newsletter, quarterly) kom med sitt första i september 1982. Den i USA av Johanna V Posey utgivna Genealogical Computer Pioneer kom med sitt första nummer i slutet av 1982 eller början av 1983 (nr 2 är odaterat och nummer 3 kom i maj 1983). I Tyskland kom Computergenealogie utgiven av Günter Junkers, Roland Gröber och Karl Thomas med sitt första nummer i september 1985.

Bakgrunden till föreningen och utgivningen av medlemsbladet var följande.

I samband med de statliga utlokaliseringarna av olika verk i slutet på 1970-talet flyttades min arbetsplats till Linköping.

Jag hade tidigare under 1970-talet forskat i min egen släkt och därvid funnit att det var ansträngande om inte annat för ögonen att läsa gamla längder på mikrofilm och att det var lätt att hoppa över något namn och att botemedlet härför var register till längderna på personnivå. Jag började göra sådana register för hand men när jag kom till födelselängder med faddrar fann jag att bättre metoder för att göra register erfordrades. Jag hade prövat metoden att stansa in namn på hålkort i en IBM hålkortsstans och med datorprogram göra sorteringar på stordator. En vidareutveckling av datormetoden för framtagning av register fann jag önskvärd. När jag kom till Linköping var jag därför motiverad att göra en insats på släktforskningsområdet.

Jag gick därför med i Genealogiska föreningen, som i Östergötland då hade en nyligen grundad dotterförening Östgöta genealogiska förening. Föreningen hade under ledning av Henrik Anderö möten första onsdagen i varje månad på biblioteket här i Linköping varvid olika släktforskningsfrågor togs upp. Jag hade tidigare studerat genealogiska föreningens släktforskarförteckning (se Släkt och Hävd nr 3 1979) och bland annat funnit att "linköpingsbornas forskarintresse har anknytning till socknar spridda över hela landet medan Linköping och dess närmaste socknar huvudsakligen intresserar utsocknes. Huruvida detta håller vid en noggrannare analys är osäkert, endast knappt 20 % av linköpingsforskarna har lämnat uppgifter till forskarförteckningen. En kompletterande undersökning skulle här vara av värde." Jag tog därför våren 1979 initiativ till ett "diskussionsunderlag och enkät" för att ge underlag för ett fortsatt arbete under hösten inom gruppen, som kom att kallas "första onsdagen i varje månad - gruppen".

Till första sammankomsten på hösten hade jag som underlag för mötet gjort i ordning en skrift, "Till första onsdagen i varje månad-gruppens träff onsdagen den femte september 1979." Ett referat från mötet säger följande:

"Stort intresse för släktforskning i Linköping.

I onsdags samlades ett tjugotal släktforskare på biblioteket för att diskutera höstens arbete. Det allt stigande intresset för släktforskning noterades. I höst planeras inte mindre än sex studiecirklar i släktforskning av de olika studieförbunden. Vid mötet beslöts att sätta igång en rad aktiviteter. Flera arbetsgrupper tillsattes. En undersökning av inriktningen av släktforskningsintresset hos Linköpingstraktens forskare skulle ske - en första undersökning baserad på svensk släktforskarförteckning hade visat att geografiskt sett inga Linköpingsbor intresserade sig för Linköpingstrakten. De hade istället sina forskningsintressen fördelade över hela landet. Däremot fanns det många forskare i andra delar av landet som intresserade sig för Linköpingstrakten. Studiebesök vid olika arkiv togs upp, utnyttjande av datorer i släktforskningen samt hur man lättare skulle kunna göra 1600- och 1700-talens domböcker tillgängliga genom att ordna en förteckning över de utdrag som finns gjorda. Man skulle vidare försöka vara med på de arkivdagar som kommer att ordnas på biblioteket i höst och tillsatte en särskild arbetsgrupp för att förbereda detta. Släktforskarna är antalsmässigt en betydande kundgrupp hos arkiven. Släktforskarna träffas nästa gång första onsdagen i oktober."

Ytterligare tre skrifter producerades - en till ovan nämnda arkivdagar på biblioteket och två till följande möten i oktober och november.

Fyra arbetsgrupper bildades vid mötet i september, en för inventering av intresseinriktningen hos Linköpingstraktens släktforskare, en för datorhjälpmedel i släktforskningen, en för medverkan i bibliotekets arkivdagar och en för ordnande av skrift för att hålla ihop arbetet. Några antecknade sig dessutom som intresserade av domböcker. Förslag uppkom om att göra en egen släktforskarförteckning för Linköping och att även försöka få med Norrköpings släktforskare. Ett brev avsändes till Norrköpingsforskarna för att utröna intresset. Vid septembermötet träffade jag Lars Blomberg för första gången. Det visade sig att han arbetade på samma arbetsplats som jag, men där hade vi inte setts tidigare. Han blev sammankallande i arbetsgruppen för datorhjälpmedel i släktforskningen. Arbetsgruppen kom efter första mötet att kalla sig Datorhjälp i Släktforskningen med förkortningen DIS. Blomberg kom att bidra med en artikel om "Hur kan datorn hjälpa oss släktforskare" i skriften till träffen i oktober.

Henrik Anderö blev sammankallande i arbetsgruppen för medverkan i bibliotekets arkivdagar, vilket för oss innebar en utställning med sju skärmar och en monter. Till utställningen hade jag gjort skriften "Släktforskning vad är det?". Vi hade från Genealogiska föreningen lånat en av denna förening framtagen läsapparat för mikrofilm och vid fyra tillfällen ordnades demonstration av denna. Vidare hade vi ordnat visning av utställningen på annonserade tider och tagit kontakt med lokalpressen. Allan Ranius som på alla sätt hjälpt oss med utställningen hade också skrivit en artikel "Släktforskningens gröna våg" som kom in i Östgöta Correspondenten samtidigt som utställningen öppnade. En artikel om utställningen dök också upp i tidningen Östgöten (79-10-24).

I oktober ordnades ett studiebesök vid lantmäterienhetens arkiv på länsstyrelsen. I skriften till novembermötet finns en första lägesrapport från arbetsgruppen DIS. Under hösten hade arbetsgruppen bl a gjort ett upprop i GF-aktuellt för att få kontakt med andra som var intresserade av datoranvändning i släktforskningen. Under novembermötet framkom det ganska klart att det inte skulle vara möjligt att driva arbetet i arbetsgruppen DIS till ett gott resultat inom Östgöta Genealogiska Förening. Efter mycket funderande under månaderna därefter föreslog jag Lars Blomberg att vi skulle bilda en egen förening. Han gick med på detta och efter viss övertalning antog han utmaningen att bli ordförande. Förslaget om att bilda förening och att han skulle bli ordförande skedde, när vi stött ihop vid något tillfälle en trappa upp på vår gemensamma arbetsplats.

Den 1 april ordnade vi ett konstituerande möte.

" §1. Beslöts att bilda en ideell förening med namnet föreningen för Datorhjälp i Släktforskningen - och för denna använda förkortningen DIS.

§2. Föreningens syfte är att undersöka och utvärdera möjligheter att utyttja datorhjälp för släktforskningen och sprida kunskap härom samt i övrigt stimulera släktforskningen.

§3. Till interimsstyrelse valdes:

ordf Lars Blomberg, Linghem

sekr P O Bergman, Sturefors

kassör Margareta Avenius-Domeij, Linköping

övriga ledamöter:

Sören Jacobsson, Linköping

Björn Johansson, Linköping."

Stadgar antogs vid föreningens första årsmöte den 4 oktober samma år.

I nr 2 av Släkt-Forskar-Nytt, som kom ut i april 1980, ges en programförklaring. "Utgivningen av det här meddelandet är ett led i gruppens arbete att sprida information om möjligheterna att utnyttja datorhjälp i släktforskningen. Vi vänder oss i första hand till de som svarade på vårt upprop i GF-aktuellt i höstas, men vill också ge meddelandet en något vidare spridning, då vi tror att det finns många fler som är eller kommer att bli intresserade av datorhjälp i släktforskningen. Vår ambitionsnivå är dock måttlig - våra resurser är begränsade och vi måste också hinna med vår egen släktforskning.

Datorn skall vara ett hjälpmedel i släktforskningen och dessutom ett bland flera andra. För att hålla detta i minnet har vi inte velat göra en specialskrift med enbart datorer och deras användning utan en skrift där vi även försöker få in en del annat aktuellt material om släktforskning. Huvudintresset kommer dock att ligga på datorhjälpmedlen."

Vårt första meddelande sändes ut i december 1979 till dem som svarat på vårt upprop i GF- aktuellt. Det hade då inget namn förutom "Meddelande från DIS arbetsgruppen för datorhjälp i släktforskningen", men kom senare - i något förkortad form - att ges ut som Släkt-Forskar- Nytt nr 1.

Efter de två första numren följde ytterligare 24 nummer som skildrade vad vi hade för oss i föreningen, vad som hände i omvärlden i området datorer och släktforskning och härutöver en del annat som berör släktforskning.

Nummer 27 ger en avslutning med bl a totalregister för Släkt-Forskar-Nytt inkluderande de fyra numren av dess föregångare samt försök till nystart som gick om intet. Har Släkt-Forskar-Nytt haft någon betydelse för utvecklingen av släktforskningen här i landet? Det kanske inte är jag som skall bedöma det, men jag tror att så är fallet. Utgivningen av Släkt-Forskar-Nytt har betytt mycket för mig. Det är därför jag nu har skrivit ovanstående och låter binda in några kompletta exemplar av skriften och dess föregångare. Jag har inte haft fullt antal exemplar av alla nummer utan har fått komplettera genom kopiering.

Sturefors i april 2001

Per-Olov Bergman

Register

till "Släkt-Forskar-Nytt" nr 1 - 27 samt dess föregångare kallad "Första onsdagen i varje månadgruppens träff (datum)" (här kallad nr F1-F4). Hänvisning ges som nr - sida (2-1) anger således nr 2 sid 1.

Innehållet är hänfört till följande rubriker:

Allmänt - Databaser med arkivmaterial - Datalagen - Datorer, programmering, datasäkerhet - Dataregistrering av egen släkt - Domböcker - Elektronisk post - Emigrantforskning - Forskarförteckningar - Frågespalt - Gravstenar - Korta notiser - Korta rapporter från... - Kurser - Landsarkiv, bibliotek, släktforskarföreningar - Mikrofiche (mikrokort) - Mikrofilm - Mormonernas personregister - Offentliga personregister - Personregister - Person och ortnamn - Pressgrannar - Referat - Släktforskning i Norden - Släktforskning utanför Norden - Släktforskning och medicinsk ärftlighetsforskning - Släktforskning och social forskning - SVAR - Ungdomsverksamhet

Allmänt

Datorhjälp i släktforskningen (2-1 och F1-10), Hur kan datorn hjälpa oss släktforskare (1-1 och F2-2), Lägesrapport från DIS (1-7), Statens Kulturråd och släktforskarna (2-14), Årets kursledarkurs i Östergötland (2-25), Ledarkurs på Lunnevad (4-22), Nomenklatur (4-26), Första onsdagen i varje månadsgruppen (4-29), Spännande fritidssyssla att spåra sina förfäder av G Sundholm (5-2), Aktiv släktförening i Finland (5-13), Arkivserie för forskare av Stig Henrik Wiklund (5-18), Första skriften i Genealogisk Ungdoms nya skriftserie (5-20), Författaren har ordet (6-19), Presentation (7-24), Kongressen i Salt Lake City 1980 (7-28), Temakvällar hos GF - Finland (9-24), Förslag till frågeformulär (F2-2), Introduktion och förslag till diskussions- punkter vid dagens sammankomst (F1-1), Kursledarkurs i Molkom (F1-5), Östgötsk släktforskning (F1-2), Släktforskning - vad är det? (F3-1), Släktforskning - en ny folkrörelse (F3-2), Hur blir man släktforskare? (F3-4), Vår utställning (F4-3), Bibliotekets egen utställning (F4-5), Släktforskningens gröna våg (F4-5), Intresseförfrågan till Norrköpings släktforskare (F4-10), Hur många är vi? (F4-10), Numrering av personerna i en släkttavla (10-18), Släktforskarkonferensen i Åsljunga (11-15), Lyckat släktforskarmöte i Umeå och Lövånger (11-20), Medlemsenkäten 1982 (11-21), Datateknik på biblioteken (12-16), Fortsättningskurs för kursledare i Göteborg (12-17), Kulturhistoria för släktforskare (12-19), Medlemmarna berättar (13-4), Släktforskning, svensk historia och lärarutbildning (13-16), Trelleborgare slår ett slag för släktforskningen (13-17), Svensk släktforskning i framtiden (13-18), Professionella släktforskare - finns dom? (13-19), Anslag från Kulturnämnder i kommuner (13-25), Jubileumsskrift (13-25), Amatör i släktforskning och novis i datorhantering av Åke Sundelin (14-2), Släktforskningsartikel i datortidskrift (14-8), Släktforskning i Sverige (14-11), Realitet og mulighed i slaegtforskning på EDB (14-16), Våre forfedre i datamaskin (14-16), Statistisk genealogi (14-17), Stockholmsspalten (15-2), Skånespalten (15-3), Årsmötet (15-3), Hur gick det? av ÅS (15-5), Stort släktforskarmöte i Stockholm (15-7), Herbert Söderström o datorn (15-14), Släktforskning i intervju med Palme (15-16), Slaegtsforskning og et dilemma av Johs Lomholt (15-17), ICA-kuriren, datorer och släktforskning (15-23), Inför 1984 (15-31), Symposiedag i Linköping? (16-3), Från Skeda i Östergötland till Härnösand av E. Thorsell (16-18), Vad hade farfar för betyg av Elisabeth Thorsell (16-19), Lantmäteriet puffar för sina kartor (16-19), Stockholmsspalten (16-35), Släktforskning i tiden (16-36), Etiska regler för släktforskarna (16-37), Nomenklatur (17-22), Genealogiska Föreningen i Stockholm vill bli Sveriges Släktforskares Riksförbund (17-27), Släktforskning i Östgöta- Correspondenten (18-19), Almanacka för åren 1600-1999 (18-24), Kontakterna med hembygdsrörelsen betyder mer än en riksorganisation (18-25), Ny släktforskarorganisation skall börja från noll (18-25), Jag har fått ett brev (18-26), Timade händelser (18-26), DIS-emblemet på ditt brevpapper (19-2), Register till kyrkböckerna underlättar släkt- och hembygdsforskares arbete (19-10), Ny handbok i släktforskning (19-13), Stockholmarna väljer DISGEN (19-24), Dator för att tolka gammal skrift? (20-2), Soldatforskning i Sverige av Lars Ericson (20-3), Stor släktforskardag på Axvall (20-4), Titlar med militär anknytning i en kyrkbok (20-5), Soldatregistrering i Skaraborgs län (20-6), Krigsarkivet och soldatforskning (20-6), Genombrott i USA för datorn i släktforskningen (20-10), Familjerekonstruktion (20-12), Statistisk matrikel över svenska kyrkans prästerskap - en guldgruva (20-28), Tre böcker (21-25), Användarträff i Stockholm för DISGEN (21-28), Indelta soldater i Kärna socken av N.E.S. (22-19), Nytt riksförbund eller utökat GF? (22-25), Datorn i skolan (22-25), Släktforskarföreningar - Ovansiljans Släkt-forskare (23-12), Arbetet på ett riksförbund (23-21), Möten om projekt Claes (24-14), Släktfrågor (24-21), Arbetet på ett riksförbund (24-21), Första nordiska symposiet om datorer och släktforskning (25-4), Stort släktforskarmöte i Lund (26-5), Stort släkt- och släktforskarmöte i Kramfors av Henning Eriksson (26-6), Släktforskarvecka i Dalsland av Roland Olsson (26-8), Lokalavdelning av DIS (26-16), Förnyelse inom släktforskningen (27-1), Register till Släkt-Forskar-Nytt nr 1-26 och dess föregångare F1-F4 (27-7).

Databaser med arkivmaterial.

Demografiska databasen i Umeå (2-20), Databasprojekt för Linköping (2-22), Linköpingsregionen i nytt databasprojekt (4-14), Demografisk databas i Stockholm (4-14), Hässelbykonferensen 1978 (4-15), Besök vid databasen i Umeå (6-2), Sökning i databas (6-2), Demografiska databasens besök i Linköping (9-3), Tradition och förändringar (11-32), Historiska databasen (12-15), Fara med demografiska dataregister (15-15), Databaserna i Umeå och Stockholm kommer ej att ge oss de register vi vill ha (24-7).

Datalagen.

Ansökan till datainspektionen (2-10), Tillstånd från datainspektionen (3-25), Datainspektionen (4-13), Datalagen (9-22), Årlig avgift för att föra sitt medlemsregister på dator (11-32).

Datorer, programmering och datasäkerhet.

Hemdatorn (2-2), Introduktion till hemdatorer (3-28), Listor, stackar, köer och träd (12-25), En persondator kan användas även för annat än släktforskning (12-26), ABC 80 är vanligast bland medlemmarna (13-4), Datorn - ny klasskompis (13-13), Nya skoldatorn (13-13), Forth - ett datorspråk för släktforskare? (13-13), Hur snabbt är Forth på ABC 80? (13-15), Forth-exempel (13-15), Släktforskningsprogram i Lisp (13-16), Säkerhetsfrågor (15-14), Datorutvecklingen (15-15), Datastörningar och datasäkerhet av gubben Curt (15-28), ABC 80 (16-15), Smådatorer prisjämförelse (16-15), ABC 80 vanligaste datorn för DIS-medlemmar (20-29), Äventyr i programmering (25-14), Amiga (16-16). Datorregistrering av egen släkt. Hemdatorn som alternativ till kortsystem av K. J. Roslund (2-4), Rapport från en släktforskare med hemdator av K. Steinrud (2-6), Datorregistrerad släkt (3-28), Datoriserad framställning av an- och släkttavlor (4-2), Framtagning av an- och släkttavlor med dator (5-11), Ett amerikanskt system för den egna släkten. (6-12), Databehandling av den egna släkten - dags- läget (7-2), Nu kan Du själv hålla reda på den egna släkten med hjälp av hemdator (9-3), Kursen i Linköping (11-2), Person- och ortsregister nu i DISGEN (11-2), Erfarenheter från användning av DISGEN (11-5), Genealogi och hemdator av Eress (11-7), Genealogisk demografi (11-10), Amerikanskt släktforskningsprogram för Apple II (11-12), Amerikanskt släktforskningsprogram för CPM-maskiner (11-13), Standardprogram för antavla av Annika Nyström (11-14), Erbjudande till medlemmarna (11-31), Önskelista julen 1982 (12-26), DISGEN på Unga Forskare (13-3), Modern dansk släktbok (13-9), Släktforskningsprogrammet i Lisp (13-16), Succe för DISGEN (13-26), Nytt program i DISGEN (14-4), DISGEN nu på ABC 802 (14-4), Nytt i DISGEN (15-4), Hur gick det? av ÅS. (15-5), Program för ABC 80 och ABC 802 (15-29), Användarrapport DISGEN (16-5), Jag och min VIC 64 av Elisabeth Thorsell (16-16), Släktforskningsprogram för andra datorer av E. Thorsell (16-17), Antavleregister (16-19), DISGEN innanför skalet (16-26), Datorprogram i Creative Computing (17-17), Användarrapport DISGEN av A L.k (18-2), Nytt i DISGEN (18-13), DISGEN-program för ansedel (18-14), Släktforskning i "Persondatorn" (18-25), Norskt datorprogram för släktforskning (19-15), Ny dator för DISGEN-programmen (19-23), Det finns andra datorer än ABC och Ericson av Johan Aadde (21-18), Släktforskning med andra datorer av Lars Westerberg (21-20), Användarträff i Stockholm för DISGEN (21-28), Ny DISGEN (21-31), DISGEN till Microbee (23-15), Alternativ antavleutskrift (23-15), DISGEN-kurs i Linköping (25-3), Tankar vid min DIS-dator av Göran Tengnér (25-11), DIS programutvecklingspolicy (25-12), Om släkttavlor av Åke Sundelin (25-20), Vilken tid tar det att ta fram och skriva ut en släkttavla? av Åke Sundelin (26-10), Fortsatt programutveckling för ABC 80 av Per Ahlén (26-13).

Domböcker.

Domboksregistrering i Göteborg (9-21), Marks härad i två projekt (10-4).

Elektronisk post.

Brevlåda (26-4).

Emigrantforskning.

Emigrationsforskarmöte i Karlstad av G Kvarnström (6-13), Personregister till svenska och finländska emigranter över Bergen (10-14), Emigrationsforskning i västra Sverige (11-34), Emigrantforskning och datorn av B Grundström (12-3), Medlemmarna berättar (13-4), Hade Du släkt i Kittson county i Minnesota år 1900? (13-6), Emigrantforskning i Bohuslän av G Kvarnström (13-20), Hade Du släkt i Isanti County i Minnesota år 1900? av Bertil Grundström (14-9), Emigrantregister - turistattraktion i Hamburg (17-18), In- och utflyttning i Gräsmark 1765-1837 och Gunnarskog 1811-1837 av Bertil Grundström (19-8), Svensk-Amerikanska kyrkoarkiv (19-9), Emigrantdag i Borås (23-3), Namnregister för värmlänningar i svensk- amerikanska kyrkoböcker (23-6).

Forskarförteckningar.

Släktforskarförteckning (5-15), Forskarförteckning för Gillbergs härad (6-15), Forskarförteckning från VSGF (6-15), Två släktforskarförteckningar i Umeå (6-16), Släktforskarförteckningar - ett inlägg i debatten av P Olausson (7-21), Forskarförteckningen för Gillbergs härad (7-23), Forskarförteckning för Norrtälje (7-23), Släktforskarförteckningar (8-5), Forskarförteckning för Värmland - upprop (9-20), Stor anslutning till släktforskarförteckning (10-16), Forskarförteckningar (10-17), Släktforskarförteckning för Finland (12-28) Forskarförteckningar (15-24, 16-29, 17-20, 24-20), Världsomspännande släktforskarförteckning (18-18), Ny forskarkatalog för Värmland (23-11), Forskarkatalog för Västergötland 1985 (24-20), Försök med släktforskarförteckning (26-15).

Frågespalt.

Fråga mera (16-36, 17-25),

Gravstenar.

Gravstenar slås sönder (9-21), Gamla gravstenar (6-22), Gravstensinventering (12-18).

Korta notiser.

(4,27, 5-22, 6-21, 7-29, 9-21, 10-23, 11-23, 12-21, 13-21, 14-19, 15-21, 16-23, 17-23, 18-21, 19-21, 20-23, 21-29, 22-21, 23-17, 24-17).

Korta rapporter från ...

Degerfors, Karlskrona, Karlstad, Kristinehamn, Linköping, Mellerud, Nyköping, Norrköping, Umeå och Åmål (6-18), Askersund, Bengtsfors, Eskilstuna, Hedemora, Laxå, Kristianstad, Malmö, Norrköping och Åmål (7-15), Ekerö (8-5), Lindesberg (11-36), Falkenberg och Varberg (12-16), Finspång, Norrrtälje, Åmål (14-22).

Kurser.

Årets kursledarkurs i Östergötland (2-25), Ledarkurs på Lunnevad (4-22), Kursledarkurs i Molkom (F1-5), Dansk datorkurs för släktforskare (11-7), Kursen i Stockholm (12-2), Fortsättningskurs för kursledare i Göteborg (12-17), Lyckad dansk datorkurs (13-7).

Landsarkiv-bibliotek- släktforskarföreningar.

Arkivproblem (4-8), Släktforskarna dyra för landets bibliotek (4-25), Insändare om dyra släktforskare (4-25), Kärvare tider för släktforskarna (5-16), Har Linköpings bibliotek landets högsta förmedlingsavgifter för mikrofilm? (6-16), Biblioteksavgifter (6-18), Vad vill vi ha på våra bibliotek? (7-17), Arkiven minskar öppethållningen (7-18), Nu händer snart något i Vadstena (7-18), 1983 - Släktforskningens år? (7-26), Filmförmedling arkivens och ej bibliotekens uppgift? (7-27), Genealogiskt centrum i Norrland? (8-2), Några reflexioner kring förslaget om genealogiskt centrum (8-3), Kyrkoarkivalier i Blekinge (8-5), Genealogiskt centrum i Norrland (9-19), Arkiv i Kisa (F4-2), Lantmäteriet i Linköping (F4-6), Forskarsituationen på landsarkiven (10-8), Bred satsning på fiche (10-19), Vilken roll skall släktforskarföreningarna spela i framtiden? (10-25), Svensk släktforskning i framtiden (13-18), Datateknik på biblioteken (12-16), Ny forskarsal klar i Vadstena 1 okt. 1984 (12-16), Ett halvt steg före (12-17), Arkivens mörknande framtid (15-12), Nya riktlinjer för biblioteken (16-10), Skarpt angrepp på svenskt arkivväsen (16-11), Släktforskning i Borås (16-28), Registreringsbasen vid landsarkivet i Härnösand (17-28), Biblioteken bör fortsätta sin fjärrlåneverksamhet (18-19), En av årtiondets största kulturhändelser (20-13), Biblioteksservice (22-19), Ökad datoraktivitet på arkiven (23-14).

Mikrofiche (mikrokort).

När får vi kyrkböcker på mikrofiche? (2-13, 3-26), Rubriker på fiche (4-11), Kyrkböcker på mikrofiche (5-11), Husförhörslängdsutdrag på fiche vid SCB (5-12), Läsapparat för fiche (6-10, 7-5), Fiche (9-16), Bred satsning på fiche (10-19).

Mikrofilm.

Läs mikrofilmen hemma (F1-7), Hemlån av Videolog (2-25), Länsbibliotek som tillåter hemlån av film (2-25), Förteckning över kyrkböcker med personregister på mikrofilm (3-16), Nya filmkataloger (3-28), Läsapparater för hemlån (7-17), Mikrokort och mikrofilm (14-21), Fel i mikrofilmen (20-14).

Mormonernas personregister.

Mormonernas databehandling (4-18), Mormonernas personregister på fiche (6-4), Mormonernas fiche (7-5), Preliminär församlingsförteckning (7-6), Hur fördelar sig längdgenomgångarna på olika län? (9-14), Vilken tid omfattar längdgenomgångarna? (9-14), Finland bäst täckt i Norden (9-23), Mormonregistren (11-10), Mormonerna går vidare (14-8), Mormonregistren (20-11), Mormonerna registrerar bokstavstroget med inkallat folk (23-10).

Offentliga personregister.

Hej dator (4-16).

Personregister.

Rapport från en släktforskare med hemdator av K. Steinrud (2-6), Personregister till födelselängder (2-9), Fadersregister till födelselängd (2-11), Övriga register till födelselängden (2-11), Krav på personregister (2-12), Till kyrkböcker framtagna personregister (3-2), Förteckning över kyrkböcker med personregister på mikrofilm (3-16), Förteckning över kyrkböcker med arkivframtagna personregister (3-19), Vilket värde har personregister för att minska förslitningen av våra kyrkoarkivalier? (3-27), Fler privatframtagna personregister till kyrkböcker (4-10), Rubriker på fiche (4-11), Stavningsnormering av person- och ortsnamn (4-11), Personregister till kyrkböcker - lägesrapport (5-3), Personregister till Töftedals första kyrkbok (5-4), Personregister till kyrkböcker i Uppsala (5-5), Vad gör man i England? (5-9), Ramsele registreringsbas (5-13), Personregister till emigranter (5-15), Normering av ort- och personnamn med dator (6-6), Exempel ur personregister till Töftedal C1 (6-8), Vad gör man i England? (6-11), Framtagning av personregister med datorhjälp i England (6-11), Danskt landsarkiv först i Norden med datorframtagna personregister (7-2), Personregisterframtagning (7-4), Riksarkivets skrivelse (8-4), Personregister till 1700-talets kyrkböcker från Linköpingstrakten? (9-7), Registerframtagning - dagsläget (9-9), Vår förfrågan till arkiv och släktforskarföreningar om stöd (9-11), ET släktförening planerar framtagning av personregister till kyrkoarkivalier (9-13), Landsarkiven i Göteborg och Östersund har tagit fram fler register än övriga arkiv tillsammans (9-13), Är framtagning av personregister till kyrkboksmaterialet en omöjlig uppgift? (9-13), Personregister till bouppteckningar (9-24), Program till ABC 80 för kyrkboksregistrering (9-30), Marks härad i två projekt (10-4), Båstadsprojektet (10-7), Datorframtagna personregister från Bergen (10-13), Personregister till svenska och finländska emigranter över Bergen (10-14), Emigrantforskning och datorn av B Grundström (12-3), Önskelista julen 1982 (12-26), Rapport från Umeå (12-27), Registerframställning med ABC 80 (14-18), Förslag till genealogiskt register av Olof Cronberg (16-20), Register till material från perioden 1530-70 av Jan Christer Strahlert (16-22), Jag arbetar för Östergötland av Mari Anne Olsson (17-18), Frågor avseende registerframtagning (19-13), Dagens debatt: Registerframtagning (19-25, 20-15, 21-34), Fel i register (20-13), Registerprojekt för DIS (21-3), Förteckning över framtagna vigselregister (21-12), Vilka församlingar skall samsorteras? av Bertil Stalefors (21-16), Några brev om projekt Claes (21-17), Församlingar i projekt Claes (22-3), Ny radtyp vid vigselregistreringen (22-3), Registrering på diskett (22-6), Att använda dator i Claes (22-9), Komplettering till förteckning över vigselregister (22-26), Projekt Claes (23-), Modifierat inmatningsprogram för projekt Claes av Bertil Koch (23-14), En lysande ide (24-9), En vigselboksregistrerares vedermödor av Per Ahlén (24-11), Framtagna vigselregister (24-13), Namnnormering? Javisst av H Sj (25-17), Gå till källan och se själv vad där står (25-18), Projekt Claes (25-22), Tankar kring normering av Bertil Stalefors (26-11), Register till kyrkböcker (27-2), Församlingar med vigselregister (27-3), Regler vid registrering av vigsellängder (27-4).

Person- och Ortnamn.

Förnamn i äldre tid (2-13), Vilken stavning skall jag använda för förnamn från 1700-talet? (5-6), Förnamnsboken (5-7), Svenska personnamn (5-8), Mer om namnnormering (6-9), Förnamn (7-7), Bokstavstrogen stavning? (22-4), Namnforskare om namnnormering (22-5), Namnnormering - av annan mening av Christopher v. Warnstedt (23-7), Mormonerna registrerar bokstavstroget med inkallat folk (23-10), Namnnormering? Javisst av H Sj (25-17), Gå till källan och se själv vad där står (25-18).

Pressgrannar.

(4-26, 5-23, 6-27, 7-31, 9-27, 10-27, 11-34, 12-23, 13-23, 14-23, 15-25, 16-30, 17-26, 18-20, 19-16, 20-25, 21-32, 22-23, 23-19, 24-16, 25-23, 26-17).

Referat.

Släkt på Nya Zeeland (2-15), Norrländsk släktforskning (2-16), Radion uppmärksammar släktforskning (2-24), Tidningen Land skriver om släktforskning (3-27), På Gotland skulle det vara roligt att forska (4-19), Komplettering till referat (6-19), Soldater fångar intresse (6-19), Vi är faktiskt oerhört släkt med varandra (6-25), Fråge- och informationsafton i Stockholm (9-25), Ut och gräv (F4-3), Tiondelängd alltid aktuell (F4-7), Västsvensk släktforskare berättar (10-2), Medlemmarna berättar (13-4), Tre föredrag (15-8), Lantmäterihandlingar kan ge mer än man tror (15-27), Kyrkböckerna berätta (16-8), Herkules och den månghövdade (hydran 19-4).

Släktforskning i Norden

1. Danmark

Danskt landsarkiv först i Norden med .. (7-2), Dansk datorkurs för släktforskare (11-7), Lyckad dansk datorkurs (13-7), Modern dansk släktbok (13-9), Släktforskarkonferensen i Åsljunga (11-15), DIS-avdelning i Danmark (25-3), Arbetsgrupp i Danmark för datorer och släktforskning av Olof Cronberg (26-4).

2. Finland

Aktiv släktförening i Finland (5-13), Vi är faktiskt oerhört släkt med varandra (6-25), Finland (9-17, 10-26), Temakvällar hos GF - Finland (9-24), Standardprogram för antavla av Annika Nyström (11-14), Finland är inte bara Helsingfors (11-20), Släktforskarförteckning för Finland (12-28), Genealogiskt register för Finland av Leif Mether (17-21), Släkt och bygd (19-5), En lyckad färd till Vasa i Finland (19-6), Lättare släktforska i Finland än i Sverige (20-8), Förutsättningar för släktforskning i Finland av Manu Herna (25-6).

3. Norge.

Norge (9-19), Norska filmkatalogen (12-28), Datorframtagna personregister från Bergen (10-13), Personregister till svenska och finländska emigranter över Bergen (10-14),

4. Sverige

Släktforskarkonferensen i Åsljunga (11-15), Lyckat släktforskarmöte i Umeå och Lövånger (11-20), Rapport från Umeå (12-27), Svensk släktforskning i framtiden (13-18).

Se även "referat"

Släktforskning utanför Norden.

Datoriserad databehandling i utlandet (4-17), Vad gör man i England? (5-9), Skottar i Sverige (5-21), Vad gör man i England ? (6-11), Framtagning av personregister med datorhjälp i England (6-11), Släktforskning i Förbundsrepubliken Tyskland (9-7), Tyska genealogiska tidskrifter på KB (9-9), Amerikanska folkräkningar (9-20), Släkt på Nya Zeeland? (F2-4), Amerikansk släktforskartidskrift tar upp datorer (10-14), 1910 års amerikanska folkräkning av Elisabet Thorsell (10-14), Förening för datorer och släktforskning i England? (7-10), Amerikansk tidskrift om släktforskning och datorer (11-11), Ett besök på engelska GF av E Thorsell (11-33), Släktforskning i USA (12-5), Engelskt nyhetsblad om datorer i släktforskning (12-13), Hade Du släkt i Kittson county i Minnesota år 1900? (13-16), Datorn i engelsk släktforskning (13-11), Ny amerikansk tidskrift om släktforskning och datorer (13-12), Rapport från San Francisco (14-4), Registerprojekt för 1910 års amerikanska folkräkning (14-10), Rapport från Holland (17-3), Datorer och släktforskning i Belgien (17-15), Hemdatorn - nytt arbetsredskap i fransk demografisk historisk forskning (18-7), Stor aktivitet bland släktforskarna i Västtyskland (21-21), Italien ett annorlunda land (22-11), Stort databasprojekt i Australien (22-17), Genealogdagar i Västtyskland (24-3), Englands äldsta jordebok 900 år av Elisabeth Thorsell (24-6), Forskning i ryska arkiven (26-9).

Släktforskning och medicinsk ärftlighetsforskning.

Heriditary macular degeneration (7-13), Gaucher-sjukdomen (7-13), Sjögren-Larsson syndromet (7-13), Genealogisk demografi (11-10), Ärftliga sjukdomar och släktforskning (12-18), Heriditär pyrofosfatartropati (12-19).

Släktforskning och social forskning.

När på året föddes barnen? (2-12), Social och demografisk forskning på svenskt kyrkboksmaterial (7-10), Svenska sjukdomsnamn i gångna tider (7-14), Dödsorsaker upptagna i Töftedals dödlängd C2 (7-14).

SVAR.

Genealogiskt centrum i Norrland? (8-2), Några reflexioner kring förslag om genealogiskt centrum (8-3), SVAR (11-19), SVAR i Bibliofack (12-20), Alf Åberg om Ramsele (13-23), Genealogiskt centrum i Norrland (9-19).

Ungdomsverksamhet.

Ungdomsverksamhet (2-22), Släktforskningsintresserade elever i Karlstad av G Kvarnström (2-22), Anvisningar för sökning i kyrkböcker av G Kvarnström (2-23), Fortsatt släktforskning bland gymnasieelever i Karlstad av G Kvarnström (5-14).

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.

Inlagt 2003-02-26, 5185