Till mötet var inbjudna representanter för arkiv, bibliotek, hembygdsvård, folkbildningsförbund samt från föreningarna Genealogisk Ungdom och DIS. Från GF kom Erik Thorell (ordf), Sonja Berg von Linde (v ordf) samt Ragnar Boll (styrelsemedlem) och Anders Sundberg (enskild medlem). Från riksarkviet kom Ingemar Carlsson (tillika styrelsemedlem i GF), från biblioteken Estrid Larsson från stadsbiblioteket i Uppsala, från Riksförbundet för Hembygdsvård kanslichef Mats Fack och Gunilla Mattsson. Från Genealogisk Ungdom kom Håkan Skogsjö och Peter Olausson.
Ragnar Boll inledde med en orientering om bakgrunden till mötet. Han ansåg att arbetet borde gå i två steg. Det första skulle innebära en inventering av problem och problemområden. Som slutmål såg han en fyllig rubriklista. Det andra steget skulle ta upp frågor om hur de förtecknade problemen skall lösas. Han lämnade frågan om hur arbetet skulle utföras helt öppen. Han kunde tänka sig att de kallade bildade en arbetsgrupp, men också att de bildade en referensgrupp.
I en inledande runda berättade var och en om sitt område. Ingemar Carlsson inledde för arkivens del och berättade om
. den ändrade inriktningen för arkivens verksamhet med förskjutning mot att stå myndigheterna till tjänst med råd om gallringar mm och samtidigt införande av avgiftsbeläggning av skriftliga forskarförfrågningar. Nya vindar blåser.
. den tekniska utvecklingen som ännu så länge endast resulterat i diskussioner om vad som skall göras.
. de registreringscentraler, som börjar växa fram, men angav också att resultaten av deras verksamhet i form av kompletta verk kommer att dröja länge.
. problemen om förslitning av kyrkoarkivmaterial.
. att bilagor till landskapshandlingar från 1600-talet nu håller på att filmas.
. att antalet sittplaster i läsrummen på landsarkiven idag icke ansågs vara kritiskt för forskningen.
För bibliotekens del berättade Estrid Larsson att f n satsas förhållandevis mycket på släktforskning. Länsbiblioteken håller regionens material och sedan hjälper man varandra med lån mellan länsbiblioteken. Delade meningar finns om denna verksamhet. Ungefär hälften av biblioteken vill bli av med denna verksamhet - uppgiften hör ej till biblioteken utan till arkiven - medan den andra hälften tycker den är intressant och vill ha den kvar. Hon nämnde att man har bett folkbiblioteksutredningen att ta upp släktforskningsproblemen. Huvudsekreteraren i denna har sagt att troligen kommer man inte att göra någon större utredning av denna fråga utan endast "tänka till". Många nya forskare - barfotaforskare kallade hon dem - kommer till biblioteken och får där sina första grunder i släktforskning. Estrid Larsson tog också upp avgiftsfrågan och nämnde som exempel avgiftshöjningen i Norrköping, som fått till följd att forskarna åker till Linköping i stället.
Från hembygdssidan berättade Mats Fack att släktforskare ibland ringer till riksförbundet för hembygdsvård för att få adresser till hembygdsföreningar. I en kort diskussion som följde tyckte Sten Carlsson bl a att man borde knyta ihop hembygds- och släktforskningen.
Från Genealogisk Ungdom trycktes på den bristande informationen mellan olika fält. Man borde bl a mera skriva i varandras tidskrifter och få till stånd ett ökat samarbete mellan hembygds- och släktforskare.
Sonja Berg von Linde tog därefter ordet och berättade om den utredning hon gjorde om möjligheterna att skapa ett förbund inom släktforskningens område. Hon avser lägga fram ett förslag om ett sådant. Som stora svårigheter angav hon penningfrågan och frågan om tidskrift. På fråga om professionella släktforskare angav hon att dessa ej alls fanns med i bilden.
Från DIS tog jag som exempel på informations/koordineringsproblem upp släktforskningens år och SVAR. Uppenbarligen var DIS den enda släktforskarorganisation som yttrade sig om förslaget om SVAR trots att SVAR kommer att djupt gripa in i släktforskarnas vardag om målsättningen för SVAR förverkligas. Erik Thorell angav att GF inte hade yttrat sig. Vidare togs från DIS sida som problemområde upp triangeln arkiv-bibliotek-släktforskarföreningar med frågan om vem som skall svara för vad. Med ökad avgiftsbeläggning på arkiv och bibliotek och den blandade inställning som på biblioteken finns visavi släktforskarna - en del bibliotek vill t o m helt bli av med servicen åt släktforskarna - måste man fråga sig vad släktforskarföreningarna kan ta över. Detta är ett väsentligt problemområde och har tidigare berörts i SFN.
Efter den inledande rundan diskuterades om representanter för ytterligare områden skulle varit med. Representant för studieförbunden skulle ha kommit men kom ej. Representant för prästförbundet nämndes också. Släktforskarna skriver ju ofta till pastorsämbeten. Representater för ytterligare släktforskarföreningar nämndes också. Både GF och GU har ju förstahandserfarenhter från storstäder med stora arkiv. DIS var den enda som har erfarenhet från landsort utan större arkiv i sin stad.
Mötet avslutades med att de närvarande kom överens om att fullfölja inventeringsfasen och sända in förteckningar över problemområden senast 21 mars till GF som skulle svara för sammanställningen av materialet samt träffas igen den 6 maj.
PO
Inlagt 1996-12-26,