Hur får man tillgång till kyrkoarkivmaterialet?
På farfars tid fanns alla kyrkböcker på pastorsexpeditionerna ute i landet och man fick vackert resa runt och besöka dem, vilket måste ha varit otroligt tidsödande.
På fars tid hade de äldre kyrkböckerna samlats i fem centrala arkiv i landet kallade landsarkiv; i Göteborg, Lund, Vadstena, Uppsala och Härnösand. Här kunde man på ett och samma ställe få tillgång till de äldre kyrkböckerna för samtliga församlingar från ett område omfattande flera län. Senare tids kyrkböcker fanns dock givetvis kvar på pastorsexpeditionerna, så resandet var inte borta ur bilden även om det kunde begränsas väsentligt.
I vår tid har utvecklingen gått snabbt.
Det första av betydelse som hände var att mormonerna kom hit och filmade alla kyrkböcker fram till omkring år 1900. Kopior av dessa filmer har sedan köpts av länsbiblioteken i hela landet, vart och ett köpte filmer av kyrkböckerna för sitt område. biblioteken inrättade särskilda rum med läsapparater, där man kunde läsa filmerna. Genom den låneverksamhet biblioteken bedriver sins emellan kunde man från varje bibliotek, som hade läsapparat, låna filmer från samtliga länsbibliotek och därmed kunde man från det egna biblioteket få tillgång till hela landets äldre kyrkboksmaterial. Detta var en revolution för släktforskningen. Nu kunde inte bara pensionärer eller de som bodde vid ett landsarkiv ägna sig åt släktforskning, nu kunde även yngre personer med heltidsarbete ägna sig åt släktforskning. Släktforskningen kunde bedrivas från hemorten på kvällstid.
Nästa steg av betydelse för släktforskningen var att Genealogiska föreningen tog initiativ till framtagning av en läsapparat med god kvalitet till ett för den enskilde rimligt pris. Härigenom och genom länsbibliotekens nya, vidare syn på filmutlåning - hemlån började tillåtas - kunde läsning av det äldre kyrkboksmaterialet flyttas från biblioteken med deras trängsel och begränsade öppethållningstider till hemmet, där den enskilde själv kan bestämma när han vill läsa i kyrkböckerna. Detta ger möjlighet för nya kategorier människor att bedriva släktforskning.
Som nästa väsentliga steg i utvecklingen kan skönjas möjligheten att sitta i hemmet vid sin dataterminal och via sin telefon söka i kyrkoarkiv inlagda i databaser. Kommer detta att bli verklighet? Rent tekniskt går utvecklingen mycket snabbt. Hemdatorer är på väg. Luxors ABC 80 är välbekant i dessa trakter. Televerket driver idag försöksverksamhet med telefonanslutna terminaler från vilka databaser kan ringas upp, varefter sökningar kan göras i databasens material. Inom några få år kommer man troligen att från sin egen telefon kunna ringa upp databaser och göra sökningar. Kommer det då att finnas databaser med kyrkboksmaterial? Kyrkboksmaterial från 1800-talet håller på att föras in i databas vid Databas Umeå och Haparanda, som är ansluten till Umeå universitet. Detta är emellertid ett jättearbete. Sju församlingar spridda över hela landet är klara och man håller nu på med Sundsvallsregionens 15 församlingar, vilket beräknas klart först 1982/83. I Stockholm håller man på och för in det s k rotemansarkivet 1878-1926 i databas. Också detta är ett flerårigt arbete.
Tekniska möjligheter kommer således inom några få år troligen att finnas för att från egen dataterminal i hemmet kunna ringa upp en databas med äldre kyrkboksmaterial. Det kommer dock troligen att ta många, många år innan allt kyrkboksmaterial införts i databaser.
Texten var införd i Meddelande nr 3 från Linköpings släktforskare ("Första onsdagen i varje månad - gruppen"), som gavs ut till arkivdagarna hösten 1979 på Stifts- och Landsbiblioteket i Linköping. Meddelandet hade titeln Släktforskning - vad är det?.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsrätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.