På sammanträde 1983-02-24 med representanter för släktforskarorganisationerna GF, GU och DIS samt arkiv, bibliotek och hymbygdsrörelse överenskoms om en kartläggning av problem och problemområden inom släktforskningen. Var och en skulle från sin utgångspunkt ta fram en förteckning över problem avseende släktforskningen. Detta skulle utgöra ett första steg i ett arbete på att anpassa släktforskningen efter de nya krav som ställs i och med det alltmer växande antalet släktforskare och de möjligheter till nya hjälpmedel den tekniska utvecklingen erbjuder. I ett andra steg skulle de framtagna problemen analyseras och sedan erforderliga åtgärder föreslås.
Vid mötet var undertecknad representant för DIS. Jag har sammanställt följande som underlag till föreningen DIS grundsyn på svensk släktforskning. Det har ännu ej hunnit behandlas inom styrelsen eller bland medlemmarna. Ett försök till analys har även gjorts med förslag till åtgärder i avslutningen.
"Följande disposition har använts:
kategori 1. Kyrkböcker.
kategori 2. Bouppteckningar, mantalslängder, domböcker och militära rullor.
kategori 3. Lantmäterimaterial.
kategori 4. Övrigt arkivmaterial.
2. Nutidsmaterial (senaste 70 åren).
Pastorsexpeditionsmaterial.
SCB arkivmaterial.
Mantalslängdsmaterial.
SPAR.
Länsstyrelsernas dataregister.
3. Emigrationsmaterial.
4. Gjorda släktutredningar.
5. Genomförda hembygdstudier (torpinventeringar mm).
6. Litteratur i övrigt.
7. Övrigt material.
Bearbetning och presentation av framtaget material.
Fortsättningskurser.
Vidareutbildning.
Regional verksamhet.
Riksorganisation.
Bibliotek.
Pastorsexpeditioner.
Hembygdsrörelsen.
Databaser med arkiv- och nutidsmaterial.
Grannländers släktforskare.
Myndigheter.
Studieorganisationer.
I dag är situationen för detta material den att i stort sett hela materialet finns på mikrofilm och en stor del även på mikrofiche. Enligt plan kommer hela materialet att föras över på mikrofiche. En särskild institution, SVAR, kommer att tillhandahålla fiche för envar intresserad. Personregister finns till en bråkdel av materialet, vilket framgår av SFN /Släkt-Forskar-Nytt/ nr 3, där en förteckning finns införd. DIS har tagit fram personregister på mikrofiche till några församlingar men intresset för sådan framtagning har varit lågt. GF visar i skrivelse stor tveksamhet inför personregisterframtagning. Man säger att man vill vara övertygad om att tillräckligt många av medlemmarna skall få ett påtagligt utbyte innan man är beredd att satsa på registerframtagning. Detta är man tydligen inte övertygad om eftersom man inte ville lämna något ekonomiskt stöd till registerframtagning. Landsarkivet i Östersund anser att bidrag till personregisterframtagning vore en användning av medlen som statens revisorer knappast skulle godta. Ingen av släktforskartidskrifterna, förutom SFN, har ännu recenserat redan framtagna personregister.
Personregister är emellertid viktiga för släktforskaren, dels för att de underlättar läsningen av de gamla längderna och dels för att de ger möjlighet att finna annars svårfunna personer.
Kyrkoarkivmaterialet finns idag tillgängligt på arkiv i original och i viss utsträckning på mikrofilm och fiche och på bibliotek i form av mikrofilm. På arkiven kommer utlåningen av detta material att övergå till utlåning av fiche. vilket motiveras av både förslitnings- och hanteringsskäl. För bibliotekens del skulle en övergång till fiche motiveras av förenklad hantering och minskade portokostnader vid interurbanlån. Mot detta ställs kostnader för inköp av fiche och läsapparater. På hälften av landets bibliotek uppges man dessutom anse att det åligger arkiven att tillhandahålla arkivmaterial och ej biblioteken och vill därför ej syssla med kyrkoarkivalier för släktforskarna. Ingen vet därför vilken service biblioteken kommer att ge släktforskarna i detta avseende i framtiden. Arkiven inriktas mot ökad service åt myndigheter med gallring mm, vilket innebär att arkivens möjligheter att betjäna släktforskarna minskar.
Detta är således ett viktigt område för släktforskarna och ett klart problemområde. Följande frågor kan formuleras:
1. Hur skall kyrkoarkivmaterialet tillhandahållas forskarna i framtiden? Kan lösningar där lokala forskarorganisationer tar över del av ansvaret tänkas?
2. Hur skall personregister till kyrkböcker tas fram och hur skall registren tillhandahållas?
3. I vilken utsträckning, på vilket sätt och när kan det bli aktuellt att tillhandahålla kyrkoarkivmaterialet i dator med möjlighet till sökning via terminal?
Den andra kategorin av arkivmaterial - bouppteckningsmaterial, mantalslängder, domböcker och militära rullor - ett rikt material, som vanligen ger den släktforskare som ger sig i kast med det en god komplettering av kyrkoarkivmaterialet. I stor utsträckning finns det på mikrofilm. På en del bibliotek hålls del av detta material tillgängligt på mikrofilm tillsammans med kyrkoarkivmaterialet. Saknas det på biblioteken får forskarna själva köpa film eller bege sig till resp arkiv. Personregister finns i stor utsträckning till bouppteckningsmaterialet men är endast tillgängligt på resp arkiv. För övrigt material i kategori 2 saknas som regel personregister.
Materialet är viktigt och följande frågor bör tas upp:
4. Hur skall materialet kunna göras bättre tillgängligt för forskarna? Hur skall bouppteckningsregistren kunna göras mera tillgängliga?
5. I vilken utsträckning och till vilka av arkivalietyperna mantalslängder, domböcker och militära rullor bör personregister tas fram?
Övriga kategorier av arkivmaterial är intressanta och bör tas upp när tillfredsställande lösningar på de frågor som gäller de båda första kategorierna av arkivmaterial uppnåtts.
Nutidsmaterialet (A2) (de senaste 70 åren) intresserar framför allt de släktforskare som upprättar släkttavlor (ättartavlor) samt släktföreningar. Vanligen utnyttjas pastorsexpeditioner och i Stockholm även SCB arkiv och mantalslängder. SPAR - Statens Person- och Adressregister - har ännu ej kommit till större användning pga avgifterna. I viss utsträckning kan man få uppgifter från länsstyrelsernas dataregister. Pastorsexpeditionerna är de enda som kan lämna besked om flyttningar. Dessa intar därför en central roll i nutidsmaterialet.
Problem med nutidsmaterialet finns vad gäller möjligheterna att få svar från en del pastorsexpeditioner och den debitering en del av dessa gör. Då omfattningen härav är liten synes detta ännu inte utgöra något större problem för släktforskarna.
Önskvärt vore att via terminal direkt kunna få tillgång till SPARs uppgifter utan kostnad.
Sekretessen - 70-årsgränsen - synes hittills inte ha utgjort något allvarligare problem för släktforskarna.
Emigrationsmaterialet (A3) är av stort intresse för många forskare. Framför allt borde möjligheten tas tillvara att genom sökning i de amerikanska folkräkningsuppgifterna från år 1900 och 1910 spåra försvunna emigranter. Detta är ett viktigt område med bl a följande frågor:
6. Hur skall man få fram personregister till svenskarna i 1900 och 1910 års folkräkningar?
7. Hur skall det svenskamerikanska församlingsmaterialet kunna göras tillgängligt?
Gjorda släktutredningar (A4) - inräknat antavlor - finns i stort antal. Hittar en forskare rätt utredning kan det bespara honom ett stort arbete. Därför skulle det vara av stort värde att få ordentliga register till gjorda släktutredningar. Register till antavlor finns på flera håll i utlandet. Datortekniken bör kunna utnyttjas antingen för registerframtagning eller för ordnande av databank med möjlighet till sökning.
Området bedöms viktigt med frågeställningen:
8. Hur skall register över antavlor och andra släktutredningar utformas och göras tillgängliga?
Genomförda hembygdsstudier (A5) kan också vara värdefulla för en släktforskare. Samma fråga som gäller släktutredningar kan ställas även här.
Här kommer bl a den nya tekniken in och ger möjligheter till nya hjälpmedel. Föreningen DIS har redan under flera år arbetat med dessa problem vad gäller datorn och har visat på flera möjliga användningsområden såsom bearbetning av källmaterial (framtagning av personregister) och att hålla reda på och sammanställa insamlade uppgifter om den egna släkten.
Den tekniska utvecklingen går emellertid vidare och ger successivt nya möjligheter. Snabbare och kraftfullare processorer och billiga minnen kommer, som gör möjligheterna att åstadkomma allt mer med datorer i lågprisklass. Även programtekniken utvecklas. Bärbara datorer finns redan som man t e kan ta med sig vid arkivbesök för att direkt kunna föra in funna uppgifter och samtidigt ha direkt tillgång till det man redan tagit fram.
Det måste betonas att sättet att utnyttja de nya hjälpmedlen är en viktig fråga som i högsta grad angår släktforskarna själva. De måste lära känna tekniken och utgående från sina behov i släktforskningen bestämma hur den nya tekniken skall utnyttjas. Man kan lätt komma i en situation med ett alltför komplext och ohanterligt system, som ingen har glädje av och bara är arbetsamt och kostnadskrävande.
En viktig fråga är hur datorer skall kunna göras tillgängliga för släktforskarna. DIS har nyligen skaffat ett persondatorsystem med program för bl a medlemmarnas användning i klubblokal i Linköping. GF har sedan något år haft en persondator i sina expeditionslokaler i Stockholm, men det är inte känt att denna ännu använts för släktforskning. Någon ytterligare föreningsdator är inte känd. Ett stort antal ytterligare datorer kommer framöver att behövas i de olika föreningarna. Försök från DIS att få anslag för datorinköp har ännu inte givit resultat.
Området är viktigt. Följande frågor bör ställas.
9. Hur skall kommande teknikutveckling kunna utnyttjas för släktforskningen? (Jämför § 1 i DIS stadgar).
10. Hur skall datorinköpen finansieras?
Grundutbildningen sker idag huvudsakligen i studieförbundens regi med aktiva släktforskare som lärare. I en del skolor förekommer släktforskning som ämne för fritt valt arbete på högstadiet, som specialarbete på gymnasiet eller som arbete på timme till förfogande. Ibland kommer nyblivna släktforskare till biblioteken och får där sin första introduktion i släktforskning av enskild bibliotekstjänsteman.
Forsättningskurser ordnas på några platser i studieförbundens regi, men synes ännu inte ha fått någon större omfattning.
Av övrig vidareutbildning har förekommit enstaka kurser ordnade av olika släktforskarföreningar, t e av BGF 1980 och KLG 1980. DIS har hittills ordnat två kurser om datorhjälp i släktforskningen. De lokala släktforskarorganisationerna har ofta en kunskapsförmedlande föredragsverksamhet och, där man har egen klubblokal, även tematräffar.
Härutöver sker i släktforskarföreningars regi kurser för cirkelledare (t e GF och ÖGF 1980, GF 1982). Även fortsättningskurser förekommer (t e VSGF 1982).
Utbildningssidan är viktig. Den synes vad gäller grundutbildningen acceptabelt ordnad f n. Datorn som hjälpmedel bör dock tas in även i den grundläggande utbildningen. Något som saknas är årligen återkommande släktforskardagar arrangerade av lokala släktforskarorganisationer i landet men med centralt stöd.
Den viktigaste fråga vad gäller utbildning - vidareutbildning är följande:
11. Hur skall årligen återkommande släktforskardagar ordnas?
De lokala föreningarna bedriver, som ovan nämnts, ofta en föredragsverksamhet med inbjudna föreläsare och ibland även en studieverksamhet med temakvällar. Här kan diskuteras i vad mån en lokal förening även skall känna ett geografiskt områdesansvar och samla in och sammanställa uppgifter gällande det egna geografiska området och bli en "upplysningscentral" gällande sitt område. Här kan också diskuteras i vilken utsträckning den lokala föreningen skall hjälpa medlemmarna med filmer/fiche, läsapparater för dessa samt datormöjligheter för t e an- och släkttavleframtagning, personregistrering av längder mm. En uppgift för de lokala föreningarna kan också vara att upprätta forskarförteckningar.
På de lokala föreningarnas lott bör även falla ungdomsverksamheten, vilken idag är sorgligt försummad.
De regionala föreningarna fungerar i en del fall som lokala föreningar, vilket kan vara riktigt, men har därutöver en samordnande funktion inom sin region.
Riksföreningarna är tre; GF, GU och DIS. En del av de lokala och regionala föreningarna är helt fristående från riksföreningarna. Av riksföreningarna är GF störst med över 5000 medlemmar, GU näst störst med över 500 medlemmar och DIS ännu minst med sina över 200 medlemmar.
Inom organisationsområdet synes följande fråga var den viktigaste:
12. Hur ordna ett koordinerande organ med de olika riksorganisationerna och representanter för de fria släktforskarföreningarna som medlemmar? Dess uppgift skulle i första hand vara samordnande. Det skulle bl a ansvara för att gemensamma aktiviteter såsom årligen återkommande släktforskardagar kommer till stånd och ta initiativ avseende försummade områden inom släktforskningen.
Något större problem synes därför inte föreligga gällande tidskrifterna idag.
Samarbetet med hembygdsföreningarna är också viktigt. Ett gott sådant samarbete mellan släkt- och hembygdsforskare torde i många fall redan finnas på det lokala planet. På något håll har de gemensam tidskrift. Även gemensam forskarförteckning förekommer.
Samarbete över gränserna med släktforskare i andra länder är viktigt. Speciellt gäller detta grannländerna till och från vilka många flyttnignar skett under gångna århundraden.
Möjligheter att få anslag till släktforskningen från olika myndigheter måste aktivt bevakas.
En rad frågor kan ställas inom samarbetsområdet. En del av dessa bör lösas centralt medan andra kanske med fördel löses lokalt.
13. Vilka brister finns i samarbetet utåt? Bör åtgärder vidtas för att förbättra samarbetet? Vilka?
830502/PO.