I detta nummer av vår skrift presenteras den metod för framtagning av an- och släkttavlor med hjälp av stordator som tagits fram. Inmatade uppgifter redovisas och exempel ges på utskrivna an- och släkttavlor. Vi hoppas nu kunna pröva metoden på några släkter och få fram erfarenheter och tar gärna emot synpunkter på t e uppställningarna av an- och släkttavlorna. Eftersom stordator används är det nödvändigt med datainspektionens tillstånd om nu levande personer skall kunna tas med. Begränsar vi oss till avlidna personer behövs inga tillstånd.
För hemdator med specificerad maximal utrustning har datainspektionen släppt på tillståndstvånget. Något an- och släkttavleprogram för ABC-80 finns dock ej. Däremot finns program för lagring och enkel sortering av det egna materialet. Dessa program kräver dock en med flexskiva utbyggd ABC-80.
Fler privatframtagna personregister till kyrkböcker har dykt upp. Kanske finns det fler släktforskare än man tror, som har tagit fram egna sådana. I övrigt har vi fortsatt inmatningen av födelseuppgifter från Dals Ed och därvid även prövat överföringen mellan ABC-80 och stordator. Ingen annan släktforskare har dock ännu vågat sig på att pröva vår metod. Är det för mycket nytt i den eller saknar man en ABC-80 ? Vi har och lånar till föreningensmedlemmar ut de program som erfordras för inmatningen på kassettband med ABC-80. Någon hemdator kan vi däremot ännu ej låna ut.
Vi har också försiktigt börjat se på program för även vigsel- och dödlängder. Ett försök att automatisera normeringen av förnamn i samband med framställningen av register har gjorts och redovisas.
Av intresse är de arbeten som Steinrud och Rosvall genomför på sina ABC-80. Båda använder en utbyggd ABC-80 med flexskiveenhet och arbetar därmed med en utrustning som idag kostar omkring 4 gånger så mycket som den grundenhet ABC-80, som vi använder. På sikt kommer dock dessa utrustningar att minska i pris och även utvecklas ifråga om kapacitet, så att även de arbeten som idag kräver stordator så småningom kan komma att klaras av en hemdator. Steinrud har bl a visat att det idag går att ta fram personregister till en vigsellängd med ABC-80 och få snygg utskrift. Att det senare är viktigt framgår bl a av att både Rosvall och Steinrud skaffat nya skrivare.
Av intresse är också den utveckling som pågår både härhemma och i Amerika vad gäller databaser med arkivmaterial. Enligt uppgifter som landsarkivarie Lars Otto Berg i Uppsala fått vid besök i Salt Lake City skulle visst svenskt kyrkboksmaterial ha matats in i en databas där. Sex svenska församlingar skulle vara totalregistrerade och för ytterligare 300 församlingar skulle enstaka år vara registrerade. Vi skrev i maj i år dit för att få närmare besked men fick ett intetsägande svarsbrev. Sedan dess har släktforskare kommit hem från den stora släktforskarkonferensen i Salt Lake City i somras och berättat att uppgifter för 392 svenska församlingar skulle finnas lagrade i databasen. Detta har föranlett ett förnyat kontaktförsök. I Sverige fortsätter den demografiska databasen i Umeå med ett nytt projekt gällande 36 församlingar i Linköpingsregionen. Tidigare har man bearbetat 7 udda församlingar och 12 församlingar i Sundsvallsregionen. Demografiska databasen i Stockholm arbetar vidare med rotemansarkivet, men förväntas inte ha något att visa upp förrän tidigast om ett år. Dessa tre databasprojekt är intressanta. Men vi har ännu inte tillgång till något av de olika databasernas material. Den amerikanska databasens material hjälper ingen svensk släktforskare förrän vi har fått över det hit och fått det i en för oss användbar form. - Vad säger förresten datainspektionen om detta material om det skulle råka omfatta även nu levande personer ? - Vi skulle behöva få över kopior av materialet på magnetband. Detta gäller även materialet från databasen i Umeå, varifrån vi ännu inte lyckats få så många uppgifter. Utvecklingen för de svenska databaserna kan på sikt leda till att släktforskarna blir huvudkunderna. Då borde vi även få vara med från början.
Det försiggår således en del arbete på annat håll, som vi ev skulle kunna dra nytta av. Vi bör därför följa utvecklingen, försöka få över prov på materialet och om det är användbart gå vidare och försöka få över hela materialet. Detta material gäller dock ej mer än 10-15 % av de svenska församlingarna, varför mycket återstår även om vi kan få tillgång till det.
Vi har även undersökt vad släktforskarna gör inom vårt område i grannländerna samt Tyskland och England. I England håller man på att starta, i Tyskland har man troligen gjort en del, men några konkreta uppgifter därifrån har vi ännu inte fått. I Danmark finns viss aktivitet, som har medicinsk anknytning medan man i Norge och Finland ännu inte gjort något.
Även för de offentliga registren med nu levande personer har en viss utveckling skett. På Tekniska museets utställning "Hej dator" visas hur man i SPAR - samordnat person- och adressregister - över telefonterminal kan få uppgifter om adress och vissa familjeförhållanden om man går in med personnummer. Möjligheterna att utnytta SPAR för släktforskning bör bli större efter övergången till terminalsystem.
Även mycket annat tas upp i detta nummer; släktforskarna och det mindre vanliga arkivmaterialet, biblioteken och kostnaderna för släktforskningen, ledarkursen på Lunnevad samt släktforskning på Gotland. Register till första årgången av vår skrift jämte dess föregångare lämnas också jämte litet om nomenklatur, pressgrannar mm.
Vi är intresserade av att få kontakt med dem som vill pröva metoden för framtagning av personregister till födelselängder med inmatning av uppgifter på hemdator samt att få höra ifrån alla dem som nu troligen börjar komma igång med användning av datorer i släktforskningen.
PO.
Texten inleder SFN nr 4 november 1980.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsrätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.