Tjugonde numret av SFN sändes nu ut till Ärade medlemmar och prenumeranter. Det är roligt att det varit möjligt att få ge ut alla dessa nummer och det är min förhoppning att de i någon mån bidragit till att sprida information om möjligheterna att utnytta datorn i släktforskningen och till den förnyelse inom släktforskningen som så väl behövs. Vi har i dag många läsare både i Sverige och i utlandet. Det är roligt att även ett så ansett bibliotek som stadsbiblioteket i New York nu ansett vårt medlemsblad värt en prenumeration. Men detta förpliktigar. Vi måste komma med intressanta artiklar och försöka hålla kvaliteten hög. Med hjälp av våra medlemmar hoppas jag detta skall vara möjligt och ser framåt mot ytterligare många nummer av SFN.
DAGENS DEBATT
I förra numret tog jag upp registerframtagning till "Dagens debatt". Ett flertal inlägg har jag redan fått och ytterligare kommer säkert. I Skellefteåföreningen lovade man sätta igång en egen utredning och återkomma mot slutet av augusti. Några av inläggen återges i detta nummer och övriga kommer i nästa. En förfrågan sändes även till några arkiv och släktforskarföreningar. Dessa svar redovisas.
Registerframtagning kan gälla dels till källhandlingar såsom arkivalier i kyrkoarkivet och dels forskningsresultat såsom släktutredningar. Diskussion och försöksframtagningar har nu pågått så länge med för framtagningen huvudsaklig inriktning på kyrkoarkivalier att det nu är angeläget att vi kommer igång med något projekt. Närmast ligger då framtagning av register till kyrkoarkivalier, vilket är angeläget och bäst penetrerat. Som delmål har diskuterats att ta fram register till vigsellängder, vilket ger möjlighet att uppnå resultat av värde inom begränsad tid. Sedan kan fortsättas med övriga längder.
Framtagning av register till kyrkböcker är inget glamoröst projekt. Det öppnar inga nya källor för forskning men det underlättar så väsentligt forskningen i grundhandlingarna för all släktforskning - kyrkböckerna - att man kan börja tala om ett nytt sätt att forska. Detta har betydelse för flertalet släktforskare och kan bidra till att göra släktforskning till en allemanshobby. Man kan se bara vad rena avskrifter av kyrkböckerna, så att de blivit läsbara för gemene man, betytt för släktforskningen i Finland. Det är också uppenbart vad registren till kyrkböckerna i Amsterdam betytt för släktforskningen där. Sådana register ger också möjligheter att få tag i försvunna personer, som man tidigare i stort måste ge upp hoppet om att någonsin få tag på.
Väsentligt är att registren kan spridas till många. Det räcker inte att placera ett register på ett landsarkiv - dessa har ju hotat med att minska öppethållandet till någon eller några timmar i veckan om något år. Registren måste även ut till bibliotek och släktforskarföreningar och till många enskilda forskare.
Problemen kring dubbelarbete vid registerframtagning kan lösas t e genom publicering här i SFN av pågående arbeten samt förteckningar över redan framtagna register. En sådan förteckning gällande kyrkböcker finns redan i nr 3 av SFN.
Problemen kring kvaliteten kan t e lösas med en central granskning i DIS genom stickprov, som ger ett mått på felhalten i varje framtaget register.
ET släktförening har varit pionjär vad gäller registerframtagning till kyrkböcker med våra program DISREG. Den 10 oktober skall DIS ha ett möte i Stockholm för att om möjligt få igång arbeten även bland våra stockholmsmedlemmar.
SLÄKTFORSKARFÖRTECKNINGAR
I detta nummer bifogas anmälningsblankett till den internationella släktforskarförteckningen GRD. Denna ger ytterligare en möjlighet att spåra släkt som emigrerat och som man inte kunnat få tag på, på annat sätt. En undersökning som påvisar möjligheterna av att få resultat av medverkan i en forskarförteckning är svår att genomföra men är önskvärd. Att resultat kan uppnås är dock ställt utom allt tvivel. Härom dagen fick jag t e uppgifter som förde uppgifterna om Bergmans-släktens äldste ytterligare ett steg bakåt i tiden pg a att jag var med i Genealogiska föreningens i Stockholm släktforskarförteckning från 1978. Jag skulle gärna vilja ha fler exempel på vad olika släktforskarförteckningar har givit olika forskare. Så fatta pennan och skriv och berätta. Är det någon som redan fått något genom den nya internationella forskarförteckningen GRD?
DISGEN
En kurs i DISGEN-användning kommer att hållas i Stockholm den 12/13 oktober. Denna gång har vi sökt samarbete med Medborgarskolan för att om möjligt på sikt få över kursverksamheten på de reguljära kursverksamheterna. Kostnaden är ännu inte fastställd men kommer att ligga på ca 400 kr. Anmälan till mig senast 20 september.
PO
Texten inleder SFN nr 20 - Augusti 1985.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsrätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.