Det här numret av SFN ägnas Europa, ekannerligen Tyskland, Holland och Belgien. Tyngdpunkten har lagts vid Holland, där jag besökt holländska släktforskarföreningens högkvarter i Naarden och stadsarkivet i Amsterdam. I alla tre länderna har släktforskarna tagit upp datorer och släktforskning. I Holland och Belgien har bildats grupper, som ger ut var sina tryckta skrifter i ämnet med 6 nr om året. I Tyskland är arbetet hittills koncentrerat till tyska järnvägens släktforskarförening, som har uppdrag av de tyska släktforskarföreningarnas gemensamma organ, medan arbetet i Holland och Belgien är mera spritt bland släktforskarna. I de senare länderna är det VIC 64, Apple och liknande hemdatorer man arbetar med. Av intresse är också att se att man inte enbart arbetar med programframtagning utan även användningen i släktforskningen. Den belgiska föreningen har på sitt program förutom utveckling av datorprogram och att göra dessa användbara för varje dator tagit upp samordning av släktforskningsprojekt, samling och tryckning av datorbehandlade uppgifter i bokform samt rådgivning i datorfrågor.
HOLLAND
Besöket i Holland visade hur man på släktforskarsidan åstadkommit ett stort register på släktnamn till genealogiska och hembygdspublikationer på kort. Släktforskarförteckningarnas problem har lösts på ett annat sätt än hos oss. På arkivsidan blir man imponerad av den service släktforskarna får, åtminstone i Amsterdam, där honnörsorden tydligen är register, mikrofiche och självbetjäning. Det var något helt annat än vad man är van vid. Där fanns personregister för födde, vigde och döde tillbaka till 1500-talet med handlingarna direkt tillängliga, allt på självbetjäningsbas. Där fanns också geografiska register, så jag kunde hitta en stockholmare som gift sig i Amsterdam även om det gällde 1500-talet etc. Detta är resultatet av ett konsekvent och målmedvetet arbete från arkivmyndighetens sida. I Amsterdam finns en hel del arkivmaterial som rör Sverige.
I nästa nummer av SFN kommer jag att fortsätta med en intressant fransk bok, varur framgår genealogins centrala roll för den demografisk-historiska forskningen och i vilken förs fram hemdatorn som ett utomordentligt hjälpmedel. Man har valt Apple II och redovisar bl a en serie program för registrering av födelse-, vigsel- och dödlängder och bearbetning av dessa. Dr Kai Albertsen i Aarhus, Danmark har gjort mig uppmärksam på boken och även lånat ut den till mig. Varmt tack.
FRÅGESPALTEN
Frågespalten, som började i förra numret har väckt intresse och föranlett ett flertal brev. Bl har det framkommit att både på den kyrkliga sidan (Verbums förlag) och SCB (Liber förlag) finns församlingsförteckningar med adresser. den senare är kanske mindre känd och billigare. Svaren på en annan fråga har bl a visat att det finns landskapsvis ordnade förteckningar på hembygdslitteratur vid institutet för ortshistoria i Linnés Hammarby.
DISGEN
Ett särskilt DISGEN-blad kallat Diskulogen med praktiska tips osv har börjat ges ut av Björn. Det är direkt riktat till de som skaffat sig DISGEN-programmen och har bara sänts ut till dessa. Artiklar av mera allmänt intresse om DISGEN och som belyser DISGENs möjligheter kommer som förut att tas upp här i SFN. Jag är tacksam för artiklar och underlag för artiklar. Ganska mycket har troligen redan gjorts ute i landet, som kan vara av intresse för fler att ta del av.
Det har framkommit att en del, som skaffat sig DISGEN-programmen och aldrig sysslat med datorer förut har fått problem med formatering av disketter och kopiering av sådana. Detta är grunder som vanligen förutsätts bekant och som ej direkt tas upp i DISGEN-manualen. Det är kunskaper som bör läras ut vid grundkurser. Det finns därför all anledning att fästa vikt vid tidigare framförd uppmaning att gå grundkurs på något av studieförbunden för att praktiskt lära sig hanteringen av en hemdator. Förhandlingarna med ett studieförbund om bl a en grundkurs kopplad till DISGEN fortsätter liksom användning av deras ABC 80/800 på icke kurstid, vilket bör avhjälpa en del svårigheter. Dessutom kommer vi några lördagar under hösten att ha datastuga här i Linköping, dit alla kan få komma och vi skall försöka hjälpa till med råd och anvisningar allt efter behov och önskningar. Vi har också talat om att ev försöka åstadkomma någon telefonjour vissa tider.
AN- OCH SLÄKTTAVLEREGISTER
På förra årsmötet togs en diskussion upp om register till an- och släkttavlor, Olof Cronberg utvidgade diskussionen att även gälla hembygds- och genealogisk litteratur och i detta nummer ser vi vad man gjort i Holland, där man valt att göra ett stort namnregister till litteraturen. Dr Albertsen i Århus har visat på vad som under många år gjorts i Tyskland vad gäller register till an- och släkttavlor och föreslagit motsvarande för Danmark. I Finland har Leif Mether tagit initiativ till ett namnregister till litteratur. Jag tycker tiden är mogen för att klara ut vad vi bör göra här i Sverige. Jag tycker att man skall starta med att lägga upp ett sådant register på en Winchester på säg 10 Mb. Men detta fordrar dels utformning av registret och dels ett något större engagemang från släktforskarnas sida, så att man dels kan komma överens om uppläggningen och dels att släktforskare vill ställa upp och hjälpa till med inmatningen av uppgifter. Jag förutsätter då att vi själva har erforderlig programmeringskapacitet. Detta är ett ganska stort företag, som troligen kräver viss försöksverksamhet.
VÅRENS PROGRAM I LINKÖPING
De i förra numret annonserade datastugorna och workshops i Linköping fick inte den anslutning man kanske kunde hoppats. En del långväga gäster kom - från Tranås, Örebro, Köping och Åbo - vilket var mycket roligt, men från Linköping kom endast enstaka släktforskare förutom styrelsemedlemmar.
HÖSTENS PROGRAM I LINKÖPING
I förra numret togs upp ett förslag om symposiedag/dagar i Linköping i slutet av oktober gällande program för egna släkten, register till arkivalier och litteratur/an- släkttavlor mm, programmeringsteknik och databanker. Jag har från tre håll fått mycket positiva brev, i vilka man förklarade sig intresserade, ansåg tidsplanen realistisk etc. Från ett fjärde håll har jag också fått positiva kommentarer. På sammanträde den 20 juni beslöt emellertid styrelsen att skjuta symposiedagarna till nästa år, varvid under diskussionen framfördes synpunkter såsom att förberedelsetiden var för kort, att symposiedagar var för pretentiöst, att endast en föredragshållare anmält sig (anmälningstiden skulle dock utgått först 20 augusti) etc. Man var emellertid beredd att i anslutning till årsmötet ha ett föredrag med anknytning till symposieförslagets ämnen och ha större lokal för årsmötet än förra gången. Jag anser dock fortfarande idén med symposiedag/dagar riktig, rätt placerad i tiden, med tillräcklig framförhållning och helt i enlighet med DIS uppgifter enligt stadgarna.
Vilket ämne som skall tas upp vid föredraget på årsmötet har ännu ej diskuterats.
Höstens program i övrigt har lagts upp med datastuga en lördag i månaden samt öppethållande av klubblokalen på onsdagar, likaledes en gång i månaden - sista onsdagen i månaden. Således:
Datastugor i klubblokalen i Linköping lördagarna 1 sept, 6 okt och 10 nov kl 0930-1600.
Klubblokalen är öppen för medlemmarna onsdagarna 26 sept, 31 okt och 28 nov kl 1900-2200.
Årsmötet äger rum den 27 oktober.
Medhjälpare behövs för arbetet här i Linköping. Är Du intresserad, tag kontakt med någon i styrelsen.
PO
Texten inleder SFN nr 17 - Juni 1984.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsrätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.