Höjdpunkten i släktforskningens år - dagarna i Stockholm i september - är över. Tillströmningen av folk var stor både på lördagen coh söndagen. Vi och alla andra släktforskarföreningar fick tillfälle att visa oss och berätta för varandra och intresserade om vad vi stod för. Vår förening fick visa hur användbar en dator verkligen är för släktforskaren. Sedan dess har jag varit i Karlstad på släktforskningens dag den 1 oktober och visat och berättat och Björn Johansson och Bo Wistrand i Kalmar den 8 oktober.
Vi närmar oss slutet på släktforskningens år. Det finns då anledning att fundera på fortsättningen. I första hand bör vi för den utåtriktade verksamheten undersöka möjligheterna att knyta an till kommande Hembygdens år och de program som initieras både lokalt och på riksplanet. Kanske borde man också överväga en släktforskningens dag, där varje enskild förening på sin ort ordnar en utställning och berättar om släktforskning, har någon kurs etc. Någon dag i slutet av september, förslagsvis den 23, borde vara lämplig. Vad sägs?
ÅRSMÖTET
Vid årsmötet omvaldes styrelsen med Lars Blomberg som ordförande. Som ny medlem i styrelsen invaldes Elisabeth Thorsell, som hälsas välkommen. Förhoppningarna är naturligtvis stora. Årsavgiften blev oförändrad 60 kr för 1984.
FORTSATT ARBETE
Det fortsatta arbetet togs upp på årsmötet. Vi borde snarast på bred front gå ut med DISGEN-programmet, som ansågs bra. Detta skall vi också försöka göra. Vi borde också se på möjligheterna att göra register över an- och släkttavlor och be våra medlemmar sända in sina med DISGEN framtagna. Syftet skulle vara att ge möjlighet att finna om en person redan finns med i någon tidigare framtagen an- eller släkttavla. Det finns många frågor i detta sammanhang som behöver diskuteras.
KURSVERKSAMHET
Kurs i DISGEN har ägt rum några onsdagskvällar i föreningslokalen här i Linköping. Fler onsdagskurser hoppas vi skall komma igång till våren. Då skall vi även försöka få in någon veckoslutskurs. Vi disponerar lokalen ett veckoslut i månaden. Intresserade bör ta kontakt med Bo Wistrand. En veckoslutskurs hoppas vi också kunna hålla i Stockholm i början av året. Där finns i dag ett starkt datorintresse bland släktforskarna. Det är en fördel om den som är helt obekant med datorer skaffar sig viss datorvana före en kurs. Ett sätt att göra detta - om man inte har någon bekant som kan hjälpa till - är att gå med i någon av studieverksamheternas introduktionskurser till hemdatorer, t e Basicprogrammering för ABC 80/800. Det är därvid hanteringen av datorn som är det viktiga.
DATORUTVECKLINGEN
I tidskriften Byte september 1983 ges en prognos som säger att om fem år kommer de minsta persondatorerna att ha ett internminne om 1 MB och ett sekundärminne om 10 MB. Vad skulle vi vilja göra om prognosen slår in?
I dag annonseras utbyggnad av ABC 80 till 128 kb för 2200 kr. Vad kan vi göra med en så utbyggd ABC 80? Förenkla och förbättra programhanteringen? Göra det möjligt att köra DISGEN utan flexskiveenhet och därmed minska kostnaderna? Med 128 kb kan man få en ramdisk på 488 sektorer, vilken dock inte ger möjlighet till permanent lagring.
PROGRAMUTVECKLING
Björn Johansson har nyligen fått färdig sitt livslinje-program, som knyter an till DISGEN, och i fortsättningen kommer att levereras tillsammans med DISGEN.
Vid släktforskningens dag på Skansen visade två DIS-medlemmar - Börje Hellström och Jan Christer Strahlert vad de åstadkommit i programväg. Jan Christer Strahlert hade tagit upp problemet att med olika källmaterial leta sig fram till släktskapsförhållanden. Det hela var tillämpat på 1500-talsmaterial med de för detta material speciella egenskaperna. Börje gjorde släktskapssammanställningar på eget material grundat på koder, som angav förhållandet till en viss rot. Jag kan inte riktigt förklara det hela men hoppas han vill komma igen och själv göra det. Jag har frågat båda om de vill skriva något om vad de gjort i SFN och fått åtminstone halva löften.
DISGEN-PROGRAMMET
DISGEN-programpaketet, som nu sprids alltmer bland medlemmarna, säljs med en överenskommelse om att det ej får överlåtas på tredje man. Detta innebär att var och en som vill köra programmet måste köpa ett eget. I föreningslokalen får medlemmarna - sedan de visat sig behärska apparaturen - använda datorutrustningen utan kostnad för egna körningar men var och en måste köpa sitt eget program.
SLÄKTFORSKNING I SVERIGE
I stort sett ingen diskussion förs i släktforskarföreningarnas medlemsblad i organisationsfrågan. Min översikt över släktforskningen i Sverige i förra SFN har omnämnts men inte kommenterats på något håll. Saknar de svenska släktforskarna intresse för dessa frågor? Är endast an-letning intressant? Endast i Västergötland har visats visst intresse genom en där framtagen organisationsskiss för svensk släktforskning. Jag tror som tidigare framförts, att man bör sträva efter en lätt organisation. Och jag tror vi måste ha en ny frisk och fräsch organisation, som kopplat loss från det gamla. Varför samlas inte intresserade och väljer en interimskommitté som får i uppdrag att utarbeta förslag?
SFN
Från många enskilda har jag fått erkännande för SFN, för vilket jag är glad.
Jag hoppas på fler manus, som kan göra den ännu bättre.
PO
Texten inleder SFN nr 15 - December 1983.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsrätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.